Inträdesförhör i socialt arbete 3.6.2016
Fråga 1a)
I kapitel 6, ”Mötets många ansikten – när professionella möter klienter” skriver Thomas Johansson
om professionella möten inom socialt arbete. Beskriv inledningsvis det professionella mötets olika
nivåer (4p). Redogör sedan för olika aspekter som kan försvåra professionella möten i socialt arbete
(12p). Diskutera slutligen det sociala arbetets möjligheter att skapa förutsättningar för goda möten
(4p).
Modellsvar
Mötets olika nivåer:
-Positionell och strukturell nivå: mötet äger rum inom mer eller minder tydlig och strukturellt
definierade ramverk så som regler, förhållningssätt och metoder samt dels ojämnt fördelad makt. (1p)
Positionella faktorer så som klass, kön eller etnicitet kan bidra till obalansen i mötet (1p)
-Relationell nivå och upplevelsenivå: på relationell nivå handlar mötet om att åstadkomma sociala
situationer men det handlar också om påverkan och subtilmakt (mikromakt) som utövas genom gester,
blickar, uteblivna hälsningar och andra signaler. (1p) Upplevelsenivån handlar om det äkta, autentiska
mötet (enl. Matin Buber) som är levande och präglas av närvaro.(1 p)
Olika aspekter som försvårar mötet:
-System möter klient – Goffmans bok ”Asylums” eller ”Totala institutioner”. I boken som beskriver
fallstudier där patienten antingen inordnar sig i eller gör motstånd mot den institutionella strukturen. I
boken tar Goffman upp mortifikationsprocessen, den sociala och psykologiska nedbrytningsprocess
som startar då en människa placeras i anstaltvård. Kläder och andra personliga ägodelar tas bort.
Identiteten går förlorad och patienten förvandlas till en kategori eller objekt. Överlevnadsstrategierna
handlar om att utnyttja systemet, lära sig reglerna och rutinerna samt skaffa sig fördelar och förmåner
om möjligt. Frizoner upprättas där de intagna kan dra sig undan och ägna sig åt sådant som inte tillåts
på anstalten. Vissa blir experter på att använda systemet – working withe the system. Goffmans teori
har fortfarande stor giltighet. Inom samtida forskning i socialt arbete beskriver man hur människor
som söker hjälp startar en resa in i systemet och den vardagliga förståelsen av problemet omdefinieras
och blir hanterbart. Risken med att hjälparen omdefinierar och sätter klientens konkreta problem i
större samanhang (söker efter orsaker) kan göra att förtroendet och tilliten tar skada och kontakten
bryts. Språk, telefontider, låsta dörrar och andra procedurer leder till en vi-dom-kultur som är vanligt
förekommande i litteraturen. Annorlunda exempel på att det går att påverka och förändra det
institutionella systemet finns, de strukturella ramarna kring arbetet är inte alltid så strama som de
verkar. Det finns rikligt med litteratur som behandlar olika sätt att motverka institutionellt förtryck och
strategier för at åstadkomma empowerment. Klienter saknar ofta kunskap om sina rättigheter, vilket
skapar en onödig barriär mellan klient och behandlare. Det professionella mötet äger rum i ett
avgränsat socialt och kulturellt sammanhang, men dess strukturer är aldrig statiska. De går att
förändra. Men det tar tid. För att kunna påverka krävs medvetenhet om hur olika faktorer sätter ramar
kring och definierar mänskliga möten.(3p)
-Könsstereotypa möten – Betydelsen av kön i det sociala arbetet organiseras kring aktiviteter och
funktioner. Det sker en uppdelning mellan ”manliga” och ”kvinnliga” sysselsättningar. En man är
mera lämpad att ta hand om en aggressiv klient. En polis, gärna man, kan bäst handskas med en strulig
kille. Aktiviteter fördelas utifrån en specifik könslogik. I Bäck-Wiklunds studie kring mötet mellan
ensamstående mödrar, deras söner och socialtjänsten visade det sig att behovet av en manlig förebild
aktualiserades i situationer där modern hade svårt att kontrollera sin son. Den fysiska närvaron av en
kontaktman kan upplevas viktigt för mödrar och söner. Denna person fungerar som en förbindelselänk
mellan den ensamstående mamman och samhället. Uttrycket ”manlig förebild” har blivit allt mera
laddat och komplicerat, vilket beror på de ändringar i samhället som skett i synen på familj och kön.
Eftersom det inte mera är legitimt att diskutera insatser i form av behov av t.ex. manliga förebilder blir
kön en teknik. Man är i socialt arbete medveten om att kön ändras och att ”manligt” respektive
”kvinnligt” är inte statiska kategorier. Trots det styrs praktiken fortfarande i stort av ett förenklat
könstänkande. Det i samhället dominerande könstänket griper in i socialt arbete. Det professionella
mötet sker inte i ett socialt tomrum utan struktureras utifrån av en viss logik. Föreställningar om kön
(men också mångkulturalitet) inverkar på socialt arbete. (3p)
-Det terapeutiska mötet – Casements exempel på terapeutiska möten visar hur lätt man som
professionell fastnar i dogmer och tankar om hur en korrekt behandling ska gå till. Viktigt att undvika
alltför låsta uppfattningar om patienten. Genom att utveckla medvetenheten om hur olika
föreställningar, attityder och normer inverkar på mänskliga möten är det möjligt att undanröja hinder
för kommunikation. T.ex. överföring och motöverföring i terapirummet, handlar om hur önskningar,
begär och fantasier kan inverka på terapiprocessen. I den tidigare freudianska analysen var klientens
fantasier i fokus, i dag ligger mötet mellan klienten och terapeuten och respektive parten förväntningar
och föreställningar i fokus. (3p)
-Våldsamma möten – Det finns en maktobalansen mellan den professionella och klienten. Klienten är
utelämnad och beroende av den professionella. Klienten är tvungen att dela med sig om intim
information och i många fall överlämnar patienten sin kropp till behandlaren. I en sådan här situation
med en inbyggd spänning kan bristande tillit leda till frustatrion och aggression, vilket i sin tur kan
leda till våldsamt beteende. Enligt undersökningar anger ungefär hälften av personalen att de i sitt
arbete upplevt våld eller hot om våld under de senaste 6 mån. Många låter bli att anmäla om
våldsamma situationer p.g.a. att de upplever skuld och delaktighet i det som skett. Man förklarar våldet
med att man misslyckats som professionell. Det är svårt att relatera till och hantera våld från
vårdtagaren och det finns få kanaler till stöd. Kvinnor och yngre personer blir oftare utsatta för våld än
män och äldre personer. De ekonomiska nedskärningarna har lett till ökad frustration och våld bland
bidragstagare. Vid analysen av våldet är det viktigt att diskutera relationen mellan strukturella
faktorer, som ekonomiska nedskärningar, under bemanning och outbildad personal, och relationella
faktorer. Det är viktigt att det finns handledning och andra metoder för att bearbeta eventuell
frustration och aggressioner. Det är också viktigt att dra tydliga gränser när det gäller hot och våld.
(3p)
Förutsättningar för det goda mötet:
- Det förekommer också autentiska möten där de professionella ger stöd och redskap till förändring.
Som professionell är det viktigt att vara medveten om den maktobalans som gäller i mötet med klienten.
Ett reflexivt förhållningssätt där man rör sig mellan mötets olika nivåer genom att tillämpa olika
metoder, samtalstekniker och kunskaper om strukturellt inriktat arbete kan vara ett sätt att hantera
ojämlikheten i mötet. Socialanalys, reflektioner kring hur sociala faktorer inverkar och påverkar samt
empowerment är andra sätt att se och takla maktobalansen i mötet med klienter. Andra förutsättningar
för ett gott möte som kan nämnas är t.ex. empatiskt bemötande av klienten där socialarbetaren tar sig
tid att lyssna på klienten. Att involvera klienten och sk. klientdemokrati kan också nämnas. (4p)
Fråga 1b)
Redogör i korthet (alla fem punkter besvaras)
för två av socialarbetets pionjärer och hur de påverkat socialarbetets utveckling (kapitel 1
”Vad är socialt arbete”) (4p)
-
Modellsvar: Jane Addams – settlementrörelsen och Hull house i Chicago, socialarbetarna skulle bosätta sig
bland klienterna. Mary Richmond – casework, individuellt socialt arbete, socialt arbete skulle basera sig på
vetenskap och utbildning. Andra exempel på förgrundsgestalter som kan nämnas är:
-
-
Octavia Hill var inspirerad av den kristna socialismen och ville förbättra bostadsförhållandena genom att
köpa äldre hus som hon sedan upplät åt behövande. Att dela de fattigas belägenhet var en viktig princip i
hennes hjälparbete.
Gisela Konopka knöt samman europeiska och amerikanska idéer till en modell för praktiskt socialt arbete.
(En frontfigur + förklaring på deras betydelse 2p)
för begreppet casework (kapitel 2 ”Psykologi och socialt arbete”) (4 p)
Modellsvar: Begreppet casework: att arbeta med sociala problem som individuella fall, det sociala arbetet
knyts till enskilda individer sk. klienter. Introducerades av Mary Richmond på 1920-talet. Relationen mellan
socialarbetaren och klienten blev centralt för arbetet. Tanken att socialarbetaren kunde få kunskaper om
problemet genom att tala med klienten själv introducerades. Socialarbetarens arbetsuppgift var individuell
rehabilitering och arbetssättet det samma som läkarna använde: diagnos, behandling och därefter
rehabilitering. Förknippas med socialarbetarnas strävan efter att uppnå professionell status. Utgick från
sociologiska tankegångar men snart inleddes en övergång från sociologisk till psykologisk teori. Eftersom
individen ställdes i centrum blev psykologin den naturliga teorin, det psykologiska språket var lämpligast för
att beskriva och diagnostisera individuella problem. Psykoanalytiska teorier tillämpades. Den diagnostiska
vs. funktionella skolan: den diagnostiska utgick från Richmonds tankar om ett socialt arbete byggt på
rationellt vetenskapligt tänkande i stället för moralisk bedömning = en social diagnos. Funktionell teori som
begrepp innebar att det sociala arbetet ansågs ha en samhällelig uppgift och det var detta syfte som skiljde
casework från psykoterapi.
för vad som kännetecknar aktörs- respektive strukturella förklaringar till socialpolitiken
(kapitel 5 ”Socialpolitiken och socialt arbete”) (4p)
Modellsvar: Aktörsförklaringar koncentrerar sig på att förklara skillnader mellan olika länders socialpolitik
medan strukturinriktade förklaringar har fokus på likheter. (2p)
Aktörsförklaringar:
-Socialpolitiken är ett resultat av styrning och hur den går till, aktörerna varierar.
-Socialpolitik som reformpolitik där politiska grupperingar utifrån ideologiska övertygelser formulerar
politiska program. Tre idériktningar där den (social-)konservativa ser socialpolitiken som ett
uppfostringsprojekt. Socialpolitiken ses som ett arbetarklassprojekt och t.ex. innebörden av det närmaste
nätverket betonas (subsidiaritetsprincipen) med korporativa inslag. Familjen har en strak position medan
staten delegerar välfärds- och försäkringsansvar till yrkesbaserade, religiösa och andra frivilliga
organisationer. I den (ny-)liberalistiska idealmodellen har socialpolitiken en marginell roll. Individen ska
uppmuntras att inte bli beroende av staten utan ska lösa sina problem privat. Entreprenörskap gynnas med få
restriktioner. Den demokratiska socialismen med tilltro till statliga reformmöjligheter. Solidarisk
fördelningslogik med höga inkomstskatter och inbegriper alla medborgare i den offentliga välfärden
-Socialpolitik som rätten till socialt medborgarskap. Marshalls tes civila rättigheter, politiska rättigheter och
sociala rättigheter är i kapitalistiska samhällen ett kontinuum där de förra utgör förutsättningar för de senare.
De sociala rättigheterna skänker individen status som fullvärdig samhällsmedborgare ”offentlig identitet”.
Marshalls teori är i dag ifrågasatt av t.ex. socialvetaren Håkan Johansson.
-Socialpolitik som intressepolitik – starka intressegrupperingar lyckas förverkliga sina mål
-Socialpolitik genom expertkunskap – den vetenskapliga kunskapen manifesteras i framväxten av moderna
professioner dit bl.a. välfärdsstatens professioner hör t.ex. lärare och socialarbetare på mikronivå, ekonomer,
jurister och samhällsplanerare på makronivå.
En av de ovanstående punkterna ger 1p och två punkter ger 2 p.
Strukturförklaringar:
-Socialpolitiken och industrialiseringen, vilket betyder att man ser socialpolitiken som en logisk konsekvens av
industrisamhällets utveckling.
-Det nya samhällets krav syftar till det postindustriella samhället och förändringen från traditionell
industriproduktion till tjänsteproduktion och verksamhet baserad på informationsteknologi samt till vilka
utmaningar detta har för socialpolitiken.
Genom att nämna någon av de ovanstående ger 1p.
för vad som menas med tyst kunskap (kapitel 7 ”Metoder i socialt arbete – vad är det?”) (4p)
Modellsvar: Lanserades ursprungligen för att beskriva det faktum att vi vid ett givet ögonblick gör eller
upplever saker utan att omedelbart exakt kunna beskriva vad vi gör eller hur vi känner. Senar har begreppet
använts inom människovårdande yrken så som socialt arbete och i dessa sammanhang har dess positiva värde
understrukits som en erfarenhetsbaserad och personburen kompetens vilken riskerar att gå förlorad med
alltför långtgående instrumentalisering och vetenskapliggörande. Har kommit att förknippas med värde så
som empati, närhet, flexibilitet till skillnad från instrumentalism, teknokrati och distansering. Kritik mot
strikta metoder. Kunskap som vid sidan om utbildning har erhållits via erfarenhet.
för de fyra olika europeiska välfärdsmodellerna tillämpade på socialt arbete (kapitel 9
”Socialt arbete i ett internationellt perspektiv”) (4 p)
Modellsvar: Den skandinaviska modellen (1 p) -den allmänna socialpolitiken garanterar människor en relativt
hög levnadsstandard, även de som står utanför arbetsmarknad. Ekonomiska transfereringssystem, ambitioner
om full sysselsättning liksom en statlig familje- och handikappolitik är kännetecknande (1p)
-kraven på starkt statligt ansvar, universalism och solidaritet har medfört att marknadens och familjens
betydelse för det sociala arbetet är mindre än i andra välfärdssystem. Kommunerna spelar en central roll som
välfärdsproducenter och –organisatörer (1p)
-socialarbetare har dubbla roller som hjälpare och kontrollanter och jobbar inte enbart med uppenbara
sociala problem utan även med preventivt socialt arbete (1p)
Korporativistmodellen (1 p) -bygger på en korporativistisk samhällsordning och utgår i hög grad från
yrkesanknutna förmåner (1p)
-tydlig uppdelning av det sociala arbetet – å ena sidan en liten offentlig verksamhet (med sociala
kontrolluppgifter), å andra sidan en större fri socialvård som sköts av korporativa organisationer (1p)
-modellen bygger på subsidiaritetsprincipen vars företrädare hävdar att sociala problem så långt som möjligt
skall och kan lösas utan inblandning från stat och marknad (1p)
Restmodellen eller den liberala välfärdsmodellen (1 p) -staten fyller bara i de luckor som återstår då privata
initiativ inte räcker till (1p)
-det offentliga tillhandahåller en minimistandard när det gäller ekonomisk trygghet, bidragen ofta
stigmatiserade (1p)
-mindre andel offentligt anställda socialarbetare, stor andel socialarbetare anställda av privata vinstdrivna
eller frivilliga organisationer (1p)
Den rudimentära välfärdsmodellen (1 p)
-det sociala arbetet är svagt organiserat och gränsen mellan formell och informell vård är suddig (1p)
-hjälpbehövande får i första hand förlita sig på familjen, kyrkan eller olika välgörenhetsorganisationer (1p)
-det sociala arbetet är som regel dåligt samordnat och insatserna är ofta inriktade på barnskydd och
familjearbete.
FRÅGA 2 (kan totalt ge högst 20 poäng)
Läs igenom den bifogade artikeln om ungas ökade sociala risker (”Unga möter ökade sociala risker
– en bakgrund om ungdomsarbetslöshet och utanförskap”, Socialmedicinsk tidskrift 5/2013), ett
aktuellt problem såväl i Finland, övriga Norden som internationellt.
Besvara sedan fyra delfrågor (a-d)
a) Redogör för artikelns syfte; vilket är problemet som behandlas? (2 p)
Artikeln strävar efter att förklara varför sysselsättningsgraden bland unga minskat kraftigt under de senaste
åren (i Sverige, Norden och övriga Europa) och vilka sociala konsekvenser det kan ha. Författarna utgår från
följande teser; de sociala risker som unga möter när de skall övergå till vuxenlivet har tilltagit de senaste åren
och de institutioner och politikåtgärder som skall skydda ungdomarna mot dessa risker har blivit mindre
effektiva. Som en konsekvens har ungdomsarbetslöshet och utanförskap ökat.
b) Vilka perspektiv på ungas sociala risker behandlas? Redogör kort för dessa. (9 p)
-det strukturella perspektivet.
Utifrån ett strukturellt perspektiv kan ungdomsarbetslöshet och utanförskap förklaras med ungdomarnas
socio-ekonomiska bakgrund. Ungdomar från mindre priviligierade hemförhållanden, med ofullständig
grundutbildning och med utländsk bakgrund har allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa
ogynnsamma omständigheter hänger även ofta samman med individrelaterade problem (t.ex. ohälsa). Ett
strukturellt perspektiv betonar även att efterfrågan på ungdomar på arbetsmarknaden är svag.
-det postmoderna perspektivet - allt mer individualiserade övergångsmönster
Ungdomars övergångar från skolvärlden till arbetslivet har blivit allt mer individualiserade och mindre
etablerade (hopp mellan olika verksamheter, växlingar mellan skola och arbetsliv, korta perioder inom
utbildningssystemet och/eller arbetslivet etc.).
Det postmoderna individualiserande perspektivet kan kombineras med det strukturella (socio-ekonomiska)
perspektivet ovan: Unga från resursstarka miljöer är ofta bättre på att hantera den osäkerhet och de ökade
krav som förknippas med de nya övergångsmönstren.
-arbetsmarknadsperspektivet - förändrade villkor i arbetslivet
Tidigare har den yrkesmässiga kompetensen starkt styrts av företagens behov. Företagen tog på sig betydande
utbildningsansvar eftersom arbetare förväntades verka i företaget en längre tid. Ungdomar med en relativt
svag grundläggande utbildning kunde få en fast och långvarig anställning i vilken ingick kompetensutveckling
och social trygghet. Arbetslivet spelade en viktig roll som utbildningsorganisatör och kvalitetssäkrare.
Lärlingsutbildningar var vanliga.
Arbetsmarknaden har dock förändrats och för företag har lönsamhet i ett kortsiktigt perspektiv blivit allt
viktigare. Kraven på att unga skall vara produktiva i ett företag redan i initialskede har tilltagit.
Företagen har därför blivit allt mindre benägna att ta ansvar för ungas kompetens- och karriärutveckling utan
föredrar korttidsanställningar med låga löner.
c) Vilka är de huvudsakliga slutsatserna som författarna drar? (5 p)
- Ungdomars övergångsmönster till arbetsmarknaden är mera diversifierade än tidigare. Kopplingen mellan
utbildning, arbetsmarknadspolitik och inkomsttrygghet är inte lika tydlig och fungerande som tidigare. Författarna
talar om en tilltagande välfärdspolitisk mismatch. Som en konsekvens av detta är unga överrepresenterade bland
arbetslösa och ungdomars utbildning matchar inte arbetsmarknadens krav. De allmänna inkomstförsäkringarna är
samtidigt så uppbyggda att ungdomarna inte kvalificerar för t.ex. arbetslöshetsförsäkringen, vilket ytterligare ökar
risken för ungdomarnas utsatthet.
- på policynivå har man försökt åtgärda ungdomsarbetslösheten med ökade krav på ungdomarna att delta i olika
praktikprojekt för att överlag erhålla sociala understöd. Understöd uppfattas därmed inte längre som
medborgerliga rättigheter för alla. Internationellt förespråkas även åtgärder med fokus på att stärka individens
förutsättningar genom begrepp som empowerment och tillit. Därtill förespråkas åtgärder där arbetserfarenheter
kombineras med lärande (t.ex. lärlingssystem), medan oreglerad och lågkvalificerad praktik uppfattas leda till
låglönefällor för ungdomar.
d) Vilka tankar väcker artikeln hos dig? (2 p) Exempel på tänkbara, relevanta svar;
-diskussionen om ungdomsarbetslösheten –dess determinanter, konsekvenser och lösningar- tyder på att olika
välfärdsregimer delvis dras med samma typer av problem har det skett en konvergens mellan olika
välfärdsregimer?
-den nordiska modellen har fått allt större inslag av den korporativistiska respektive liberala
välfärdsmodellens idéer och lösningar.
-diskussionen om hur man kunde få ut unga i arbetslivet relaterar till den nu aktuella offentliga diskussionen
om samhällsfördraget och olika politiska förslag hur man kunde få ut unga i arbetslivet snabbare och billigare
-hur kan ungdomar garanteras arbete och/eller ekonomisk trygghet i framtiden? Behövs alla på
arbetsmarknaden/i produktionsuppgifter (jfr automatisering, robotisering) ? Vilka risker och möjligheter
skulle införandet av en s.k. medborgarlön/grundinkomst innebära?
Hur tycker du att man kan utnyttja den kunskap artikeln ger inom socialt arbete? (2 p)
Relatera dina svar till aktuell samhällsdiskussion och till kapitlen i urvalsboken.
Svarsexempel:
-Kunskapen kan utnyttjas i strukturellt socialt arbete, samhällsarbete, samhälleligt påverkansarbete etc.
-Socialarbetare kunde tydligare föra fram problem och missförhållanden i den offentliga debatten och till
beslutsfattare och andra relevanta aktörer.
-Socialarbetare kunde satsa på förebyggande arbete inom skolor på de grupper av ungdomar som enligt det
strukturella perspektivet har den största risken att bli utan utbildning och arbetslösa.
-Socialarbetare kunde arbeta enligt ett socio-ekologiskt perspektiv med arbetslösa och utsatta ungdomar på
olika nivåer och stärka ungdomarnas skyddsfaktorer. (stärka KASAM, motivationsarbete etc.)
