Normalitet
Utvecklingsrelaterade
funktionsnedsättningar
Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt
- Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass
avvikande att beteendet blir oförståeligt för andra;
1800-talet och tidigare
- Schizofreni
- Tourettes syndrom
- Syfilisdemens och konversionssyndrom
Bo Hejlskov Elvén
Leg. psykolog
- Psykometriska kriteriet: Når ens förmåga på ett
givit område är i de lägste 2,2 % af befolkningen;
1900-talet
- Utvecklingsstörning
Normalitet
Utvecklingsstörning och
normalfördelningen
Begåvning
Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt
2,14 %
Utvecklingsstörning
13,59 %
34,13 %
34,13 %
13,59 %
2,14 %
- Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass
avvikande att beteendet blir oförståeligt för andra;
1800-talet och tidigare
- Psykometriska kriteriet: Når ens förmåga på ett
givit område är i de lägste 2,2 % af befolkningen;
1900-talet
- Adaptiva kriteriet: När man inte kan leva upp
till omgivningens allmänna krav; 2000-talet
- Autism, Aspergers syndrom, ADHD, OCD etc
ICD-10
DSM-IV
Autism och normalfördelningen
Sociala förmågor, empati
Alla diagnoser har två grundkriterier:
- Att svårigheterna inte är en konsekvens av en annan
diagnos
- Att svårigheterna medför problem i förhållande till
skola, arbete eller fritid
- Det innebär att det finns ett tydligt samband mellan
omgivningens krav och metod och vem som får en diagnos!
- Det är orsaken till att vi som samhälle behöver diagnoserna
- Vi måste veta varför metoder som fungerar på andra inte
fungerar på just denna
Inklusionsdilemmat
2,14 %
13,59 %
34,13 %
34,13 %
13,59 %
2,14 %
Autismtillstånd
Autismdrag
Orsaker
Beteende
Inklusion är därför att byta metod
- Man kan ju inte fortsätta med den metod som
ledde till exklusion
Samspel
Stress
Trauman
Kompisar
Fysiskt miljö
Ju större genetiska avvikelser desto större
miljökänslighet
Vilket flyttar oss från förvaring över
behandling till kompenserande
specialpedagogik
So
L
Kognition
Hjärnfunktion
Hjärnkemi
Hjärnstruktur
Genetik
S
- Det kan vara
- Fostransmetoder
- Undervisningsmetoder
- Beteenderegleringsmetoder
LS
Man får en diagnos när de metoder som
används inte funkar
Symptom
Gäller
Normalfördelningen
• Längd
•
•
•
•
•
•
Det finns två sorters
symptom
- Avgränsande symptom
- Används vid diagnostik
- Olika vid olika diagnoser
- Alla med en viss diagnos måste
ha symptomet, helst inga andre
2,14 %
13,59 %
34,13 %
34,13 %
13,59 %
2,14 %
- Diagnoser är kombinationer av normalfördelade
egenskaper
- Diagnoser definieras av samvarierande egenskaper
Symptom
Två sorters symptom
- Beskrivande symptom
- Kan finnas hos människor
oavsett diagnos
- Och hos människor utan diagnos
- Oftare pedagogiskt relevanta än
de avgränsande
Beskrivande symptom
-
Strategisvårigheter
Empatisvårigheter
Affektregleringssvårigheter
Sinnesmässiga svårigheter
Begåvning
Vikt
Sociala förmågor
Kommunikation
Flexibilitet
Utåtvändhet
Central koherens
Att strukturera världen
- Utvecklas genom lek med orsak och verkning
- Skallren
- Ljuskontakten
- Stoppknappen i bussen
- Frågor
- Tills man har förstått att allt har en orsak och att
allt har en konsekvens
Svårigheter med central koherens
Dessa människor har ofta svårt att förstå och förhålla sig
till sociala sammanhang
Ofta ser man inte sin egen roll
Man vill gärna placera ansvaret utan för sig själv
Detta medför ofta en särskild sorts paranoia
- Om andras svar på mina handlingar är oförutsägbara blir
deras negative svar uttryck för att de inte er att lita på
- Och kanske till och med onda
Svårigheter med central koherens
Barn med utvecklingsrelaterade
funktionsnedsättningar utvecklar inte central
koherens normalt
- De är inte värför-människor och ser inte orsakssammanhang
- Eller frågar varför hela tiden och letar orsakssammanhang
där de inte finns
- Och kan därför inte förutsäga framtid
- Och andras handlingar
Svårigheter med central koherens
Det är därför vi använder oss av struktur
- Människor med svårigheter med central koherens vet inte vad
som kan ske
- Strukturen hjälper dem att begränsa möjligheterna och
förutsäga framtiden
- Därför får strukturen inte vara ett styrmedel, men ett
hjälpmedel
- Struktur måste skapa förutsägbarhet, inte styrning
- Och vara begriplig
- Om någon har motstånd mot strukturen är det strukturen som är fel, inte
den som inte vill
Svårigheter med central koherens
Beskrivande symptom
Och vad med konsekvenser?
- Lär man sig av sina erfarenheter?
-
Om man inte kan förstå orsak och verkan i en komplex sammanhang
Kan man inte förutsäga framtid
Och heller inte andras beteende
Inklusive personalens krav
Därför upplevs konsekvenser ofta som oförutsägbara
straff
Därför kan man utgå ifrån att konsekvenser inte funkar
på människor som tycker de är orättvisa
-
Strategisvårigheter
Empatisvårigheter
Affektregleringssvårigheter
Sinnesmässiga svårigheter
Affekt
Affektsmitta
Det finns ett antal
grundläggande affekter,
som fungerar från vi är
små:
Affekt smittar - vi känner
av varandras känslor
Det gör vi genom såkallade
spegelcellsfunktioner
Vi speglar varandras
muskelspänningar
-
Glädje
Överraskning
Ilska
Intresse
Fruktan
Ledsnad
Skam
Leda
Avsmak/avsky
Affektsmitta
Alla barn är födda med
förmågan till affektsmitta
Det är det första ledet i
empatiutvecklingen
Barn med empatisvårigheter
har svårigheter med nivå två i
empatiutvecklingen
Man utvecklar inte förmågan
att särskilja egna och andras
affekter
Empatisvårigheter
Affektsmitta fungerar
Man har problem med at
särskilja egna och
andras affekter
Mentalisering utvecklas
därför långsamt
Mentalisering
- theory of mind
Den tredje nivån i
empatiutvecklingen
Att räkna på andras
sinnesstämning och avsikter
Kräver välutvecklad central
koherens
Mentaliseringsförmågan är
någorlunda på plats mellan 4
och 8 års ålder, men kan
utvecklas hela livet
Empatisvårigheter
Konsekvenser:
- Man har svårt att förstå,
vad andra tänker
- Inte minst andras avsikter
- Man förstår inte, att andra
upplever världen
annorlunda än en själv
- Egocentricitet
- Man har svårt att jämföra
sig med andra
Empatisvårigheter
- Normer
- Outtalade regler
- Personliga förhållanden
- Olika platser, olika normer
- Situationen
Affektreglering
och kontroll
Människor med
utvecklingsrelaterade
funktionsnedsättningar har
nedsatt
affektregleringsförmåga
Affektreglering och
självkontroll hör ihop
Beskrivande symptom
-
Strategisvårigheter
Empatisvårigheter
Affektregleringssvårigheter
Sinnesmässiga svårigheter
Affektreglering
Kaos
Affektintensitet
Man berätter inte om vad
som är annorlunda
Och man har svårt att
anpassa sitt handlande till
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Affektreglering
Affektreglering
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektintensitet
Affektintensitet
Kaos
Affektutlösare
Tid
Strategier
-
Att vägra
Att ljuga
Avstånd
Spottande, slag eller skrik
Hot
Copingsjälvskada
Glåpord
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Affektreglering
och kontroll
Affektreglering
Därför måste vi arbeta på
sätt som inte ökar
affektnivån
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
- Undvik gap och skrik
- Undvik dominansverktyg
- Backa och vänta
- Undvik beröring med
spända muskler
- Anpassa krav och sättet du
Tid
-
ställer krav på
Se till att personen har
kontrollen över sig själv
snabbast möjligt
Sinnesmässiga svårigheter
Beskrivande symptom
-
Strategisvårigheter
Empatisvårigheter
Affektregleringssvårigheter
Sinnesmässiga svårigheter
Sinnesmässiga svårigheter
Sinnesmässiga avvikelser är vanliga i fältet
Det kan vara
-
Ökat sinneskänslighet
Minskat sinneskänslighet
Svårigheter att habituera
Svårigheter att filtrera
Synestesi
Sinnene är
-
Hörseln
Ljussinnet
Färgsinnene (2)
Trycksinnet
Temperatursinnet
Smärtsinnet
Kliasinnet
Kinestetiska sinnet
Balansen
Smaksssinnene (6-7)
Etc
Självskadande beteende
Det finns flera typer av självskada
- Kontrollsökande självskada, vanligt vid överkänslighet
- Skära/bita
- Kasta huvudet
- Slå sig 1-3 slag
- Kaossjälvskada
- Knacka huvudet i golvet/dörrkarmen/etc
- Självskada på grund av underkänslighet för smärta
- Slå djupa slag
- Rispa skenben
- Hoppande
Självskadande beteende
- Smärtstillande självskada
- Slå sig på bulor
- Skära bredvid skärsår
- Social självskada
- Vanemässig självskada
Sinnesmässiga svårigheter
Därför jobbar man med sinneshjälpmedel
-
Breda bälten
Tryckvästar
Stödstrumpar
Handledsvikter
Bolltäcken
TENS
Musik i iPod
Smärtstillande medicin
Bosses bilverkstad
Postludium
Det viktiga med hela denna genomgång
är att skapa förståelse för ett enkelt
mantra
!
Den som tar ansvar kan påverka!
Vi jobbar i en bilverkstad!
- Vem har ansvar för att reparera och
serva bilen på verkstan?
- Bilägaren?
- Bilen?
- Bilen behöver inte samarbeta
- Bilen kan inte bara låta bli att
vara trasig
- Mekanikern måste ha de verktyg och
metoder som är nödvändiga
- Mekanikern kan inte ha metoder och
verktyg som riskerar skada bilen
!
!
!
!
Tack!
!
!
!
www.hejlskov.se
