Kulturenheten
Regional kulturplan
Örebro län 2012-14
Bilaga 2
Den regionala kulturplanen växer fram –
sammanställning av dialogmötena våren
2011
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Kulturenheten
Dialogmöte med kommuner och kulturaktörer i Örebro
län, våren 2011
För att få kunskap och fånga upp synpunkter från regionens alla delar och från så många
olika kulturaktörer som möjligt har länets tolv kommuner bjudit in till dialogmöte. Det har
även anordnats tematiska dialogmöten för mer specifika grupper för att diskutera hur
kulturlivet i regionen kan utvecklas och blomstra.
Nedan presenteras sammanfattande texter från de tolv kommunernas dialogmöten samt från
de tematiska dialogmötena. Texterna är en sammanfattning av anteckningar från
gruppdiskussionerna och de individuella prioriteringar som gjorts enligt den metod vi har
jobbat efter.
Kommunernas dialogmöten
Askersunds kommun
Deltagarna talade mycket om behovet av marknadsföring och samordning av kulturlivet i
Askersund i form av hemsida eller samordnare/koordinator.
Deltagarna var stolta över sina ”aktiva kulturbärare”, det rika föreningslivet och de
engagerade medlemmarna. En frågeställning var hur engagemanget ska föras över på den
yngre generationen för ett fortsatt rikt kulturliv i kommunen.
Enskilda aktörer som nämndes som kommunala profiler var Lerbäcks teater och
Tradjazzfestivalen. Musik- och kulturskolan diskuterades också mycket och deltagarna såg
en stor utvecklingspotential i den.
Vid det individuella valet syntes återigen intresset för en samordning av kulturlivet i
Askersund, något som också skulle kunna tillämpas på regional nivå. Utvecklingen av ett
Kulturhus som skulle kunna rymma flera funktioner – speciellt inriktade på barn och unga –
fick också många röster.
Degerfors kommun
De punkter som deltagarna fokuserade mest på var hur kulturlivet kan utvecklas för barn
och unga, utvecklingsmöjligheter för Folkets Hus och Folkets Park och hur fotbollskulturen
kan samverka med kulturlivet.
2 (17)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Kulturenheten
Barn- och ungdomskulturen skulle kunna utvecklas genom att tänka gränsöverskridande och
öka samarbetet mellan kulturskapare och skola. Prova på-verksamhet, utflykter och
uppsökande verksamhet var några förslag som lyftes fram.
Att utveckla Folkets Hus och Folkets Park till kulturella mötesplatser skulle bidra till
mycket enligt deltagarna. Folkets Hus skulle kunna vara ett nav för kulturen och rymma
många olika verksamheter.
Det deltagarna såg som Degerfors profil var bland annat Folkets Hus och Folkets Park.
Deltagarna lyfte också fram amatörteatern, fotbollen och kulturmiljön som styrkor i
kommunen.
Vid det individuella valet syntes återigen det starka intresset för att bevara och utveckla
kulturella verksamheter i Folkets Hus. Att samordna alla föreningar som deltar i Golden
Times event var ett förslag som fick många röster, liksom ett bredare samarbete mellan
kulturföreningar.
Hallsbergs kommun
Under gruppdiskussionerna kom det fram flera förslag och idéer på hur barn- och
ungdomsverksamheten inom kulturlivet kan bli bättre. Deltagarna menade att samarbete
mellan skola (grundskola, folkhögskola) och kulturföreningar skulle kunna utveckla
ungdomars kulturintresse. Man skulle kunna skapa plats för unga i kommunens kulturliv
genom att t.ex. anordna barnjazz, upplåta replokaler och låta musicerande ungdomar vara
förband till jazzkonserter. Deltagarna hade också en tanke om att starta ett ungdomsforum
med föreningsrepresentanter för att snabbt kunna stämma av vad unga vill. Ett sådant forum
skulle öka inflytandet för unga och förhoppningsvis locka in unga i kulturlivet.
Tillgänglighet och deltagande var ett område som deltagarna talade mycket om. Att utveckla
Folkets Hus till en kulturell mötesplats i Hallsberg var en mycket viktig fråga. Att skapa en
mötesplats på webben lyftes också fram, en kulturportal där kulturutbudet presenteras och
samordnas.
Det lyftes fram flera förslag på hur man kan utveckla samverkan mellan kultur och andra
samhällsområden. Några exempel som togs upp var att starta kulturklubbar på arbetsplatser,
anordna möten där kulturlivet möter näringslivet och att samarbeta med idrottsföreningar.
Deltagarna diskuterade också Kultur på recept, en behandlingsmetod där kulturupplevelser
används i vårdande och läkande syfte.
Det deltagarna såg som Hallsbergs styrka och profil var Kulturhuset Aggershus,
musikveckan i Viby, jazz- och blueskulturen och fossilmuseet.
3 (17)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Kulturenheten
Vid det individuella valet syns åter igen intresset för att utveckla Folkets Hus, liksom att få
in fler ungdomar i kulturlivet. En synpunkt som också fick många röster var vikten av att
värna om kulturarvet.
Hällefors kommun
Under gruppdiskussionerna lyftes behovet av mötesplatser för kultur fram, både i form av
samlingslokaler och i form av mötesplatser på webben. En webbsida för kulturen skulle ha
en samordnande funktion, skapa möten mellan kulturutövare, marknadsföra
kulturevenemang och innehålla en förteckning över kommunens kulturutbud.
För att öka delaktigheten och tillgängligheten till kulturen i länet måste kollektivtrafiken
anpassas. Deltagarna ansåg att det är ett stort problem för kommuninvånarna att ta del av
kulturutbudet i Örebro med dagens kollektivtrafik. Även andra synpunkter kring
tillgänglighet lades fram, t.ex. att digitalisera biografen och att stärka biblioteken.
Deltagarna pratade om vikten av att skapa mötesplatser på ungas villkor och att utveckla
kulturlivet för barn och unga. Att värna om kulturskolan i Hällefors och att anordna
fritidsaktiviteter som passar både barn och ungdomar lyftes fram som viktiga punkter. Ett
ungdomsforum skulle kunna möta upp behov och önskningar.
I Hällefors kommun finns det många ideella krafter, föreningar och kulturaktörer. Som
profilområden togs kulturhistoriska värden upp (skogarna, sjöarna, lugnet och den historiska
bakgrunden) men också teknik, design och måltid. Krokbornsparken, Silverleden och
nostalgidagarna i Hällefors var några av de enskilda kulturplatser och evenemang som
nämndes. Deltagarna lyfte fram behovet av ekonomiskt stöd till kulturverksamheter som en
mycket viktig del för att kunna behålla livskraften i kulturlivet.
De synpunkter som fick flest röster vid det individuella valet handlade om att förbättra
kollektivtrafiken, skapa en delaktighetskultur för barn och unga och att samordna och
samarbeta kring kulturevenemang.
Karlskoga kommun
Under gruppdiskussionerna talades det mycket om teaterns betydelse och möjligheter. Det
diskuterades om teatern som verktyg för att öka integration, hälsa och samhörighet men
också som en kommunal profil för Karlskoga. Amatörteaterscenen är stark i Karlskoga,
liksom musikkulturen med musikpalatset och Kulturskolan som aktiva aktörer. Kulturskolan
fungerar som ett nav för barn och unga som vill vidare inom t.ex. musik.
4 (17)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Kulturenheten
Vikten av en fungerande samverkan mellan kommun och föreningsliv lyftes fram. Det
talades också om problemet med att få in den digitala tekniken i föreningslivet och
kulturlivet i stort. Den digitala tekniken, t.ex. sociala nätverk på internet kan vara ett sätt att
intressera barn och unga för föreningsliv och ideellt kulturarbete.
Deltagarna var stolta över många saker i Karlskoga, bl.a. Alfred Nobels Björkborn, det rika
teater- och musiklivet och hyttorna. Den kommunala kulturprofilen är teater och musik . En
frågeställning som kom upp var hur samordningen mellan olika kulturaktörer kan bli bättre.
Den idé som väckte störst intresse vid det individuella valet var att skapa ett
tvärvetenskapligt projekt som väver samman kultur, forskning och innovation i Alfred
Nobels anda. En annan synpunkt som lyftes fram var hur viktigt det är med samverkan
mellan kommun och föreningsliv för att få ett rikt kulturliv i kommunen.
Intresset för förslaget ”Landstingets kulturguide” var stort. Deltagarna tyckte att det behövs
någon typ av samordning av länets kulturutbud. En sådan samordning kan dels skapa
samarbeten och möten mellan kulturutövare, men också fungera som marknadsföring och
ett skyltfönster för verksamheter.
Kumla kommun
Under gruppdiskussionerna lyfte deltagarna fram behovet av att förbättra marknadsföringen
av kultur. Ett sätt att göra det är genom att skapa en kulturwebbplats. En sådan mötesplats
på webben skulle kunna förhindra evenemangskrockar och skapa möten mellan
kulturskapare.
Man fokuserade på barn- och ungdomsfrågor och menade att kulturskolans utbud behöver
breddas. Att stödja och förbättra samarbeten mellan studieförbunden och kulturskolan skulle
kunna utveckla kulturlivet för barn och unga.
Deltagarna tog upp Konst på Hög, Galleri Örsta och Skomuseet som viktiga kulturplatser i
kommunen. Deltagarna påpekade att kulturlivet i kommunen skulle bli bättre om man
samarbetade mer och jobbade mer över gränserna.
Det deltagarna kände starkast för vid det individuella valet var att utveckla
marknadsföringen av kultur. Man lyfte åter igen fram behovet av att bredda kulturskolans
uppdrag. Andra idéer som fick många röster var att skapa möten för samplanering av
kulturevenemang och att utveckla Sjöparken med inriktning på barn.
5 (17)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Kulturenheten
Laxå kommun
De flesta deltagare höll under diskussionerna ett lokalt, kommunalt perspektiv. De såg
Tiveden som en styrka och profil för kommunen, liksom att det inte finns mindre än tre
biografer i kommunen. Deltagarna talade också mycket om hur tillgängligheten skulle
kunna bli bättre genom utökad kollektivtrafik till kulturattraktioner.
Vid det individuella valet syns intresset för att värna om det kulturutbud som redan finns i
kommunen. Att öka tillgängligheten genom förbättrad infrastruktur fick också många röster.
Lekebergs kommun
Under gruppdiskussionerna talade deltagarna mycket om hur kulturlivet i kommunen skulle
kunna samordnas bättre och hur man kan skapa olika typer av mötesplatser. Kulturutbudet i
kommunen skulle kunna presenteras både på en webbplats och i pappersformat och en
kulturell mötesplats skulle öka tillgängligheten till kulturlivet. Att göra en inventering av
samlingslokaler och vikten av att samarbeta med varandra lyftes också fram som viktiga
punkter.
Tillgänglighetsfrågan diskuterades och deltagarna önskade bättre kollektivtrafik för att
kunna ta del av kulturlivet i länet. Man talade även om hur den kulturella mångfalden kan
utvecklas och gav förslag om att bjuda in invandrare till grundskolan för att berätta om sin
kultur.
Deltagarna lyfte fram många styrkor och profiler för Lekebergs kommun, bland annat det
starka ideella engagemanget, Riseberga amfiteater och biblioteket med dess
barnverksamhet.
Vid det individuella valet uppmärksammades Risebergaområdet, dvs. Riseberga amfiteater,
klosterruin och bönhus. Deltagarna såg ett stort värde i att värna området. Andra punkter
som fick många röster var att skapa en samordning av kulturutbudet på kommunens
webbplats och att stärka föreningslivet och ideella kulturarbetare.
Lindesbergs kommun
Under gruppdiskussionerna utkristalliserade sig några frågor som extra viktiga;
tillgänglighet och delaktighet, konstnärlig mångfald samt barn och unga. Att öka
tillgängligheten till kulturen är viktigt, liksom att alla som vill får ta del av den. En
uppsökande verksamhet av länsinstitutionerna skulle vara ett sätt att öka tillgängligheten.
Länsteatern och länsmusiken på turné runt länet skulle enligt deltagarna gynna både publik
och lokala kulturutövare.
6 (17)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Kulturenheten
Behovet av mötesplatser i hela kommunen lyftes fram som en viktig del i Lindesbergs
kulturliv. Ett exempel på det skulle vara ett allaktivitetshus där man som besökare kan ta del
av och utöva kultur. En sådan mötesplats skulle kanske kunna fungera som ”brygga” mellan
unga och vuxna kulturutövare. Ett åldrande föreningsliv behöver föryngring, vilket verkar
vara ett genomgående regionalt problem. Ett allaktivitetshus kan skapa möten mellan
generationer och väcka nyfikenhet för kultur hos unga.
Deltagarna tog också upp vikten av att se kulturens egenvärde. Kultur behöver inte alltid ha
ett syfte utan ska kunna uppskattas och utövas för sin egen skull.
Kulturlivet i Lindesbergs kommun präglas av eldsjälar som bär upp evenemang och
föreningsliv. Vinterspår är en stolthet i kommunen, där enskilda ideella kulturarbetare gör
evenemanget möjligt. Hur Vinterspår kan utvecklas och bli bättre lyftes fram som en viktig
fråga.
Vid det individuella valet syntes intresset för kulturella mötesplatser i hela kommunen
tydligt. Till exempel efterfrågades ett allaktivitetshus där kultur både kan skapas och
avnjutas, en plats för både unga och gamla och människor med olika bakgrund (t.ex.
kulturföreningar, ideell sektor, professionella kulturskapare och ungdomar). Att förbättra
stödet för och lyfta fram eldsjälar och ideella föreningar fick också många röster. Det fanns
också en idé om att utveckla konstslingan Vinterspår. Ett evenemang som idag bärs upp av
just eldsjälar och ideellt kulturarbete. Annat som lyftes fram var behovet av både höjd och
bredd inom kulturen. Deltagarna jämförde kulturen med idrotten, där eliten inspirerar och
utmanar bredden att bli bättre. Med samma syfte borde den professionella kultursektorn få
stöd för att inspirera och skapa intresse.
Ljusnarsbergs kommun
Att öka tillgängligheten och deltagandet i kulturlivet upplevdes viktigt. En idé som kom upp
på mötet var att använda feriearbetande skolungdomar som t.ex. guider på museer och
konstutställningar. På så sätt kan man öka öppettiderna och samtidigt skapa ett intresse hos
ungdomar för kultur och kulturmiljö.
Det talades om svårigheten med att ta del av kulturutbudet i Örebro. Buss- och tågtrafiken
till och från Örebro stämmer inte överens med tiderna för kulturevenemang och
tillgängligheten till kultur blir därmed lidande.
Ljusnarsbergs kommun har en rik kulturmiljö med utvecklingsmöjligheter. Deltagarna
talade om ”Kulturpaket”, ett upplevelsepaket som kan marknadsföras både nationellt och
internationellt. Kulturpaketet kan innehålla mat, logi, naturupplevelser och
7 (17)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Kulturenheten
kulturupplevelser. En idé som kan skapa samarbeten både mellan kommuner inom länet och
utanför länet.
Ett exempel på hur lokala kulturutövare kan stärka varandra är Opera på Skäret som har
konstutställningar i anslutning till sina föreställningar.
Ett problem som lyftes fram var svårigheten att kommunicera med varandra både inom och
mellan kulturföreningar. Deltagarna efterfrågade någon typ av samordning av det lokala och
regionala kulturlivet. En sådan samordning skulle kunna skapa nätverk och fler möten
mellan kulturutövare.
Ljusnarsbergs kommun har både bredd och höjd inom kulturen. Bredden står Kulturglimtar
för, där alla som vill vara med är välkomna att delta. Höjden står Opera på Skäret för, där
professionella kulturarbetare utgör ensemblen. Andra lokala aktörer som nämndes som
viktiga kulturskapare var Bluesföreningen och Kopparbergs gammelmarknad. Deltagarna
såg en utvecklingspotential i de gamla gruvmiljöerna som finns runt Kopparberg. Det är en
intressant kulturmiljö som kan utvecklas för att nå ut till en större publik.
Under gruppdiskussionen utmärkte sig några synpunkter och idéer som extra viktiga, bland
annat att förbättra samverkan mellan kulturutövare, marknadsföra bygden och bygga vidare
på t.ex. Opera på Skäret, Kulturglimtar och Bluesföreningen.
Nora kommun
Redan under presentationen fördes det en livlig diskussion kring kultursamverkansmodellen
och kulturlivet i Nora kommun. En ökad tillgänglighet är viktig för deltagarna, både i form
av utökad kollektivtrafik och i form av en kulturwebbplats. Kollektivtrafiken behöver
anpassas till kulturgeografin i länet, i dagsläget begränsas tillgängligheten av dåliga
förbindelser. En webbplats där kulturutbudet i kommunen/länet presenteras skulle öka
tillgängligheten och möjligheten till deltagande. En sådan webbplats skulle enligt deltagarna
också kunna fungera som en marknadsföringsplats för kulturarbetare.
En fråga som lyftes fram var problemet med att nå ungdomar och få dem intresserade av
kultur. Att använda ny teknik som kommunikationsverktyg, t.ex. facebook och andra sociala
nätverk, kan vara ett sätt att nå unga människor. Att öka tillgängligheten och deltagandet i
kulturlivet kan också innebära en utökad verksamhet för ”glömda” grupper i samhället, t.ex.
personer med funktionsnedsättningar, äldre och sjuka.
Samverkan mellan kultur och hälsa diskuterades och deltagarna såg utvecklingsmöjligheter
inom området. ”Kultur på recept”, där t.ex. konstpedagoger och musiker arbetar inom
rehabilitering och vård, skulle skapa arbetstillfällen för kulturarbetare. I Nora finns en unik
8 (17)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Kulturenheten
kulturmiljö i Pershyttan som enligt deltagarna har potential att användas till
kulturupplevelser i vårdande syfte.
Ett levande kulturliv med många evenemang lyftes fram som utmärkande för Nora.
Samtidigt finns det en oro för en framtida kulturell svacka då många lokala kulturarbetare
tillhör den äldre generationen. Utan föryngring försvinner erfarenheter och kunskaper.
Liksom i många andra kommuner bygger kulturlivet i Nora till stor del på ideellt arbete och
eldsjälars engagemang. I ett långsiktigt perspektiv tyckte deltagarna att det är en bräcklig
grund att stå på.
En styrka för kommunens kulturliv är kulturarbetarföreningen KAN, som samlar en rik flora
av kulturutövare i en förening. Deltagarna lyfte också fram kulturmiljön i Nora som en
styrka. Som viktiga delar av Nora kommuns kulturliv nämndes NoraArt, Ljusstråk och
Musikbryggeriet.
Det deltagarna kände starkast för vid det individuella valet var att satsa på kulturprojekt som
genererar arbetstillfällen. Som motpol till förslaget fanns en tydlig önskan att avskaffa
”projektträsket”. Deltagarna kände en frustration över hanteringen av kulturprojekt som har
potential att bli permanent verksamhet. Projektstöd har en tydlig tidsbegränsning och
deltagarna tyckte att den begränsningen hämmade utvecklingen av kulturlivet i kommunen.
En idé som kan kopplas till detta är en önskan om en kommunal ”bidragssökningskonsult”.
En sådan skulle kunna hjälpa till när bidrag och liknande ska sökas till olika projekt och
verksamheter inom kultursektorn.
Vikten av att nå ut till ungdomar, speciellt i åldrarna 16-21 år, var en synpunkt som många
delade. Åldersgruppen ligger någonstans mitt emellan barn och vuxen och deltagarna ansåg
att det är lite av en bortglömd målgrupp vad gäller kulturevenemang. Att anordna ”provapå” dagar skulle kunna vara ett sätt att fånga upp gruppen och skapa ett kulturintresse.
Örebro kommun
Att öka tillgängligheten till kulturen är viktigt, liksom att alla som vill får ta del av den. Mer
konst och kultur i det offentliga rummet efterfrågades, liksom att få in kulturen i
samhällsplaneringen för att skapa levande och inspirerande bostadsområden. För att öka
deltagandet i kulturlivet, speciellt för unga, lyftes de höga kursavgifterna till kulturskolans
kurser fram som ett hinder. Deltagarna ville också bredda kulturskolans utbud och uppdrag.
Behovet av lättillgängliga mötesplatser och scener i kommunen lyftes fram som en viktig
punkt och det gavs många förslag på olika typer av platser som skulle kunna verka för
utveckling, inspiration och samarbeten. Man talade både om fysiska mötesplatser och om
webbplatser.
9 (17)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Kulturenheten
Deltagarna önskade bättre samarbeten mellan kulturaktörer. Såväl amatörer som
professionella kulturutövare kan utvecklas genom samarbeten och samverkan.
En fråga som deltagarna fokuserade på var hur barn- och ungdomskulturen kan utvecklas.
Att lägga in mer kultur i skolan, t.ex. genom att bjuda in kulturföreningar och kulturskapare,
skulle kunna vara ett sätt att öka intresset hos unga. En annan idé var att jobba mer
gränsöverskridande och generationsöverskridande.
Som centralort i länet har Örebro kommun ett rikt kulturliv. Här finns
länskulturinstitutionerna som erbjuder kulturupplevelser av hög kvalitet. Deltagarna lyfte
fram många andra styrkor i Örebros kulturliv, bland annat den starka körtraditionen, Open
Art, Live at Heart och den teckenspråkiga kulturskolan.
Vid det individuella valet kände deltagarna lika starkt för två av synpunkterna som lades
fram. Den ena var kopplad till barn- och ungdomsfrågan, nämligen att barn ska få prova på
och möta alla konstformer under sina skolår. Den andra synpunkten handlade om att låta
kulturen ta större plats i samhällsplaneringen och vara med och skapa levande och
inspirerande boendemiljö. Andra synpunkter som fick många röster var att satsa på
produktion av kultur, utveckla barns tillgång till kultur och att skapa icke kommersiella
sociala medier.
10 (17)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Kulturenheten
Sammanställning av kommunernas dialogmöten
Nedan presenteras en sammanställning av områden/förslag som kommit fram i
kommundialogerna. Material från kommundialogerna i form av diskussionsanteckningar
och prioriteringslistor från de individuella valen har använts som underlag till listan nedan.
Kulturella mötesplatser och lokaler. Inventera och utveckla befintliga lokaler, utnyttja
och tillgängliggör de mötesplatser som finns och skapa nya där det saknas. Skapa
kulturella möten där barn, unga, vuxna och gamla kan samlas och uppleva något
tillsammans.
Fler och bättre aktiviteter och mötesplatser för barn och unga utanför skolan. T.ex.
fritidsgårdar, ungdomscafé, scener och utökad biblioteksverksamhet.
Skapa nätverk för kulturskapare för att kunna samordna arrangemang och
verksamheter och samarbeta bättre. Öka kontaktytorna mellan amatörer och
professionella kulturskapare.
Mer kultur i grundskolan genom samarbeten med kulturskapare och kulturföreningar.
Kulturplattform på webben. Samordning och dialog och marknadsföring av regionens
kulturliv.
Gör unga mer delaktiga! Anpassa kulturutbudet efter ungdomars önskemål och skapa
förutsättningar för unga att uppleva och skapa kultur.
Förbättra det interkulturella arbetet, synliggör det mångkulturella samhället i
kulturen. Öppna upp, bjud in och sök upp.
Utveckla musik- och kulturskolor i länet. Bredda utbudet, öka tillgängligheten.
Regional samordning.
Stöd ideella kulturföreningar och kulturskapare. Skapa förutsättningar för att verka i
länet t.ex. stipendier, bidrag och snabba projektpengar.
Uppsökande verksamhet länsinstitutionerna. Institutionerna behöver synas mer i
länet och bör ta ett större pedagogiskt ansvar för amatörkulturen.
Underlätta för arrangörer att skapa evenemang. Konserter, temadagar, mässor,
föreningsdagar etc. för upplevelser och möten.
11 (17)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Kulturenheten
Förbättra kollektivtrafiken för att kunna ta del av kulturutbudet i länet. Anpassa
turlistan efter kulturevenemang – både i Örebro stad och ute i länet.
Använd kultur inom vård och omsorg i läkande och förebyggande syfte.
”Kultur på recept”.
Öka samverkan mellan kulturskapare och näringslivet. Uppmuntra företag att föra
in kulturen i arbetslivet, på arbetsplatser genom t.ex. kulturklubbar, gästföreläsningar av
kulturskapare och arbetsplatsbibliotek.
Förbättra samverkan mellan offentlig sektor, kulturinstitutioner och fria
kulturskapare.
Gör kulturen synlig i det offentliga rummet. Mer konst och kultur i det offentliga
rummet för att uppmärksamma och tillgängliggöra kulturen för medborgarna.
Digitalisering av biografer för att följa med i utvecklingen och möjliggöra
bioverksamhet i framtiden. Tillgänglighetsaspekt för glesbygden.
För in kulturen i samhällsplaneringen. Använd kultur för att skapa levande och
attraktiva boendemiljöer.
12 (17)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Kulturenheten
Tematiska dialogmöten
Folkbildningen, länsbildningsförbunden
Under gruppdiskussionerna talade deltagarna mycket om vikten av tillgänglighet och
deltagande i kulturlivet. Några utvecklingsförslag var utökad uppsökande verksamhet av
studieförbunden och att skapa samordning, samarbete och gemensamma kanaler för t.ex.
marknadsföring och kontakt. Deltagarna poängterade att studieförbunden har en viktig roll
att spela i kulturlivet, de ökar bredden och tillgängligheten.
En fråga som deltagarna fokuserade på var hur barn- och ungdomskulturen kan utvecklas.
Kulturskolans kurser borde subventioneras så alla barn och unga kan ta del av utbudet. Man
lyfte också fram en önskan att studieförbunden ska få starta barnverksamhet. Deltagarna
ville även se mer kultur på fritidsgårdar och i skolan.
Det deltagarna såg som Örebro läns styrka och profil var bland annat den starka
körtraditionen, musiken, amatörteaterverksamheten och OpenArt.
Den synpunkt deltagarna kände starkast för var att skapa en Kulturportal för att förbättra
samverkan, marknadsföring och samarbeten. Att se kulturen som ett socialt redskap för
delaktighet fick också många röster, liksom att öka samverkan mellan studieförbunden.
Konstfrämjare
Under gruppdiskussionerna fokuserade deltagarna på vikten av att samarbeta med varandra
för att nå längre. Att samordna och utnyttja varandras kompetenser och nätverk var ett
förslag, liksom att skapa platser och närverk för möten och idéutbyten.
Ett typ av resurscentra/kraftcentrum där t.ex. kulturskapare kan få hjälp och stöd med sin
verksamhet var ett förslag på hur den konstnärliga och kulturella mångfalden kan utvecklas.
Barn och ungas tillgång till kultur var viktigt för deltagarna. Mer uppsökande verksamhet,
prova på-verksamhet och besök i verkstäder och ateljéer var några utvecklingspunkter som
lyftes fram.
Det kom fram många exempel på hur kulturen kan samverka med andra samhällsområden,
t.ex. genom att visa hur kultur kan skapa mervärde för företag. Deltagarna tog även upp
ämnen som kultur på recept, kultur som friskvård och kultur i skolan.
Vid det individuella valet tyckte deltagarna att den viktigaste idén var att skapa ett centrum
för att stärka och stödja konstnärer i deras verksamhet. Centrat skulle ha ett regionalt
uppdrag och kanske ha kulturkonsulenterna kopplat till sig. Att skapa en länsövergripande
13 (17)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Kulturenheten
katalog och karta över utbudet av konst, konsthantverk och slöjd var en idé som också fick
många röster. Ett annat förslag var att genom ”kulturfrukostar” skapa möten, uppdateringar
och samtal mellan kulturutövare.
Fria professionella kulturskapare
Under gruppdiskussionerna utkristalliserade sig en fråga som extra viktig, nämligen hur
konstnärers och kulturskapares villkor och förutsättningar kan främjas och stöttas.
Deltagarna menade att det behövs stöd både på kommunal och på regional nivå, kanske i
form av en resurs (konsult/anställd) som hjälper till med ansökningar, kontakter och
marknadsföring. Även att uppvärdera konstnärers ställning och synliggöra fria kulturskapare
och deras verksamheter sågs som viktigt.
Ett förslag som kom fram var att starta ett regionalt kulturråd där representanter från den fria
professionella kultursektorn skulle ha samma tyngd som kulturinstitutionerna. Genom ett
kulturråd skulle fria kulturskapare få en samlad röst och en bättre möjlighet att påverka
kulturlivet i länet.
En annan fråga som diskuterades var hur arbetet med barn och unga kan utvecklas och
förbättras. Ett förslag var att koppla samman UngPeng med mentorskap för att skapa
kontakter mellan unga och vuxna kulturskapare. Att ge bättre möjligheter för barn och unga
att skapa och uppleva konst och kultur var en annan fråga som togs upp.
Deltagarna efterlyste bättre samverkan mellan olika aktörer inom kultursektorn och ett
gränsöverskridande arbetssätt. Nya samarbetsformer mellan kultur och andra
samhällsområden sågs som intressanta, t.ex. kultur och hälsa, där man som kulturarbetare
kan jobba med både förebyggande och läkande kulturupplevelser.
Den synpunkt som fick flest röster vid det individuella valet var förslaget att inrätta ett
regionalt kulturråd med representanter från olika kulturverksamheter där fria professionella
kulturskapare har samma tyngd som institutionerna. Andra förslag var att skapa ett
resurscentrum för kulturskapare och en webbplats för kulturutbudet i länet med bland annat
information om lokala kulturskapare och kalendarium.
Åter igen syntes intresset för en regional resurs/anställd som hjälper kulturskapare med t.ex.
kontaktnät och administration. Deltagarna vill även se att de regionala projektbidragen ska
kunna sökas både individuellt och i olika typer av gruppsamarbeten.
14 (17)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Kulturenheten
Ungdomar
Under gruppdiskussionerna talades det mycket om behovet av mötesplatser för att fånga upp
kulturintresset hos unga. Deltagarna ville ha både fysiska mötesplatser, t.ex. fritidsgårdar
med stort ungdomsinflytande, kreativitet och tillgång till scener samt mötesplatser på
webben.
Behovet av att förbättra kulturutbudet för ungdomar över 16 år lyftes fram. Deltagarna ville
främst förbättra möjligheterna för ungdomar att själva utöva kultur – att vara producenter
snarare än konsumenter.
En viktig punkt som deltagarna diskuterade var hur dövkulturen och den hörande kulturen
kan närma sig varandra. Att teckentolka kulturarrangemang skulle vara ett sätt att öka
tillgängligheten och deltagandet.
Deltagarna tyckte att kulturlivet i länet är varierat, med profilområden som musik, bildkonst
och amatörteatern i Karlskoga. Deltagarna tog också upp problemet med kommunikationer
till och från kulturarrangemang i länet.
Ett genomgående tema på diskussionerna var att öppna upp, förnya och bredda
kulturutbudet i länet.
Den synpunkt som deltagarna tyckte var viktigast vid det individuella valet var att lätta på
tillstånd och regler kring kulturarrangemang. Andra punkter som fick många röster var att
förbättra samarbeten mellan aktörer, skapa gemensamma plattformar och starta en festival
som visar upp Örebros talanger.
Slöjd och konsthantverk
Med utgångspunkt i ett antal frågor diskuterade deltagarna hur kulturlivet ser ut från en
slöjdares perspektiv. Man lyfte fram behovet av mötesplatser och synlighet. Deltagarna ville
se samarbeten mellan grundskolan och slöjdföreningar i form av t.ex. prova på-dagar där
barn och unga får testa olika hantverkstekniker.
Vikten av samarbete mellan föreningar lyftes fram, men man ville även se samarbeten med
nya aktörer för idéutbyte och inspiration.
Det förslag som fick flest röster vid det individuella valet handlade om hur kultur kan
användas inom andra samhällsområden och där deltagarna kopplade ihop kultur och hälsa
med förslaget ”Hantverk på recept”. Deltagarna önskade ett öppet kulturliv där möten över
gränser (generationsgränser, etniska gränser) skulle vara en viktig del. Ett förslag var att
15 (17)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Kulturenheten
skapa ett hantverks- och slöjdhus som ger möjlighet till skapande och samvaro. En
samlingsplats där föreningar kan boka lokaler och där kulturskapare kan bedriva sin
verksamhet prioriterades också.
Teckenspråk
Deltagarna diskuterade dövkulturen och teckenspråkets utveckling och roll i samhället. En
viktig fråga för deltagarna var hur döva och teckenspråkiga ska kunna få en självklar plats i
länets kulturliv. För att kunna ta del av många arrangemang och event påpekade deltagarna
att det behöver finnas tolkar tillgängliga. Ett enkelt sätt för arrangörer att utöka sin målgrupp
skulle vara att sätta en teckenspråkssymbol på affischer och reklam på evenemang som
tolkas eller som kan upplevas visuellt.
Hur kulturlivet kan utvecklas för barn och unga diskuterades mycket och deltagarna gav
förslag på prova på-dagar, ungdomsgårdar och mer kultur i skolan. Det fanns både en
önskan att värna om dövkulturen som eget kulturuttryck och att integreras i det övriga
kulturlivet.
Den synpunkt som fick flest röster vid det individuella valet var att skapa en mötesplats där
både döva och hörande är välkomna. En plats där man kan skapa och uppleva kultur på lika
villkor och lära av varandra. Andra synpunkter var en önskan om att ge mer resurser till
teckenspråkiga verksamheter, öka barn och ungas delaktighet och att öka stödet till
dövföreningar så de kan driva kulturfrågor.
Kulturarv
Under mötet lyfte deltagarna fram vikten av att anpassa informationen om kulturarv för att
passa barn och ungdomar. Man poängterade att kulturarv behöver introduceras för barn i
tidig ålder av kunniga pedagoger. En digital tillgänglighet är också viktigt för att skapa
intresse hos unga liksom att modernisera begreppet kulturarv. Man pekade även på behovet
av stöd till bland annat hembygdsföreningar som anordnar aktiviteter med
kulturarvsanknytning för exempelvis skolklasser.
En annan viktig punkt var hur kulturarvet kan användas inom vården. Deltagarna gav bland
annat förslag på demensträning med konst och föremål som har en historia som äldre kan
relatera till.
Deltagarna tog upp vikten av god samverkan mellan exempelvis hembygdsföreningar och
kulturinstitutioner och underströk att båda parter måste vinna på samarbetet för att nå framgång.
Man talade också om folkbildningen som ett ”socialt kitt” där kulturarvet kan vara en del av
integrationen i det svenska samhället.
16 (17)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Kulturenheten
Musik, dans och musikteater
Med utgångspunkt i ett antal frågor diskuterade deltagarna i smågrupper musikens, dansens
och musikteaterns utveckling och roll i samhället.
Den synpunkt som fick flest röster vid det individuella valet var önskemålet om att skapa en
kulturell mötesplats i Örebro. En mötesplats i form av ett kulturhus/ett kulturellt område där
kultur i form av t.ex. dans och musik kan skapas och visas upp. Deltagarna lyfte fram vikten
av att öppna upp kulturen för alla åldrar och att bjuda på kulturaktiviteter, ny musik och
stora scener.
En annan uppmärksammad idé var att skapa ett Dansens Hus. Ett ”Danscentrum Mitt” där
det skulle finnas huskoreografer, repetitionssalar för dansare, dansläger mm. Ett sådant
danscentrum skulle enligt deltagarna kunna skapa förutsättningar både för bredd och spets
inom området.
Deltagarna önskade också ett aktivt och aktuellt informationsflöde vad gäller kulturlivet i
regionen, via webbplats, pappersutskick och telefontjänster.
Att låta barn få kontakt med olika kulturuttryck i tidig ålder, och att öka budgeten för kultur
som ger människor välbefinnande och bidrar till utveckling var andra synpunkter som fick
stor uppmärksamhet.
17 (17)
