POLICY FÖR
ENSKILDA AVLOPP
Antagen av Miljö-och Byggnadsnämnden 2011-12-08
AF/2011
Inledning
De flesta vattendrag och sjöar i Skåne är idag övergödda, och det näringsrika vattnet följer
med ut i havet. För mycket näring gör att alger kan föröka sig kraftigt. Vattnet blir grumligt
och hindrar ljuset från att komma ner, vilket gör att många djur och växter inte kan överleva
på bottnen. När algerna dör och faller till bottnen bryts de ner av bakterier och smådjur som
förbrukar mycket syre. När syret tar slut dör livet på bottnen. Stora delar av Östersjöns bottnar
lider av akut syrebrist, delvis beroende på utsläpp till följd av en ökad befolkning.
De senaste 200 åren har landskapet förändrats väldigt mycket, vilket har påverkat vattendrag,
våtmarker och sjöar i hög grad. När bäckar rörlagts och våtmarker dikats ut har många växter
och djur försvunnit eller minskat drastiskt i antal. De vattendrag som blivit kvar är oftast raka
och djupa kanaler där vattnet rinner snabbt ut i havet. Den naturliga reningen i vattendraget
har därmed minskat. Partiklar och näringsämnen hinner inte sjunka till bottnen eller brytas ner
i naturliga processer när vattendragen har rätats ut och blivit ”motorvägar” rakt ut i havet.
Åtgärder för bättre vattenkvalitet
Arbetet med att bevara och förbättra vattenkvaliteten i Europas grund- och ytvatten regleras
av EU:s vattendirektiv. Alla vattendrag, sjöar, kustvatten och grundvatten har klassats utifrån
ekologisk och kemisk status. I Skåne har nästan alla vattendrag dålig eller otillfredsställande
ekologisk status, vilket i huvudsak beror på övergödning. Det övergripande målet är att nå
god vattenstatus. Därför har vattenmyndigheten bland annat fastställt åtgärdsprogram för olika
aktörer.
Skyddsnivå
För kommunerna är en av åtgärderna att ställa krav på enskilda avlopp så att de inte släpper ut
för mycket näringsämnen. Utsläpp av orenat avloppsvatten försämrar vattendragens status och
bidrar till övergödningen i havet. Avloppsanläggningar med direkt utsläpp till vattendrag skall
därför uppnå 90 % fosforreduktion vilket motsvarar hög skyddsnivå enligt NFS 2006:7.
Utgående vatten från avloppsanläggning skall uppnå hälsoskyddskraven för badvattenkvalitet.
Övergödning genererar tång som flyter
upp på våra stränder.
Bilden är hämtad från WAB-projektet i Trelleborg
AF/2011
Avlopp
Avloppsvatten innehåller smittämnen, syreförbrukande ämnen och växtnäring.
Avloppsanläggningens uppgift är att säkerställa rent vatten i våra vattendrag.
Ledorden i Vellinge kommuns policy för enskilda avlopp är:
-Enkelt, robust och därmed pålitligt.
Markbaserad rening
Markbaserad rening är en enkel och robust avloppsreningsmetod men har ibland fått ett
oförtjänt dåligt rykte. Anledningen till detta rykte är att en del markbäddar placerats felaktigt
eller felaktig skötsel av trekammarbrunnen (slamavskiljaren). Med anledning av detta är det
några punkter som är viktiga att tänka på.
Fastighetsägaren ska underhålla trekammarbrunnen i samband med slamtömning!
Den absolut vanligaste anledningen att en markbädd sätter igen är slamflykt från
trekammarbrunnen. Om trekammarbrunnen är tillverkad i betong går det att enkelt förhindra
slamflykten genom att förse T-röret med en slambroms. Det är också viktigt att återfylla
trekammarbrunnen med vatten direkt efter slamtömning, återfyllningen skall ske med
trädgårdsslang till kammare tre. I samband med återfyllningen bör trädgårdsslangens
spolmunstycke användas för att spola ren slambromsen när den sitter på sin plats i T-röret
som utgår från kammare tre. Vissa trekammarbrunnar som är tillverkade i plast saknar
möjlighet att eftermontera slambroms, kontakta din entreprenör om du är osäker. Om T-rör
nymonteras på en befintlig trekammarbrunn skall fogen tätas med murbruk. Byggskum får
inte användas eftersom skummet inte är motståndskraftigt mot frätande ämnen i
avloppsvattnet.
Den blågula slamborsten förs ned i sin fulla längd
AF/2011
Markbädden
Markbädden är utformad så att den skapar optimala förutsättningar för de nyttiga bakterierna
att bryta ner de skadliga bakterierna som finns i avloppsvattnet. För att processen ska fungera
krävs en god syretillförsel och en jämn fördelning av avloppsvatten över hela bädden. Ett
självfallssystem med nedgrävd markbädd får en sämre spridning av avloppsvattnet och löper
en större risk att överbelastas och drabbas av stopp eftersom allt vattnet koncentreras till
första delen av bädden. Den stora koncentrationen av vatten samt risken att grundvatten och
ytvatten överbelastar bädden kan få till följd att bakterieavdödningen inte fungerar
tillfredställande.
Nedgrävd och ojämnt belastad markbädd med yt- och grundvatteninträngning
Att tänka på:
Grundvattenytan varierar under året och NFS 2006:7 föreskriver placering av den
infiltrerande ytan till minst 1 m ovanför grundvattenytan. För att undvika problem med
grundvatteninträngning lokaliseras en hög punkt, minst 50 m från vattentäkten (om bädden
behöver placeras närmre än 50 m från vattentäkten ska bädden omslutas av tät gummiduk).
För att undvika belastning från yt- och grundvatten bör bädden max grävas ned 600 mm under
markytan, resterande delar anläggs ovan mark och övertäcks därefter med jord. Se till att det
finns tillräckligt med material för att skapa stöd och övertäcka markbädden Som kantstöd är
lerhaltigt material att föredra eftersom det är mera formstabilt. På grund av frysrisk är det
viktigt att hölja bädden ordentligt.
Upphöjd och jämnt belastad anläggning
AF/2011
Speciallösningar
Av utrymmesskäl eller estetiska skäl kan det ibland vara motiverat att använda sig av ett
system med helt nedgrävd markbädd. Detta är fullt genomförbart under förutsättning att
markbädden vid risk för grundvatteninträngning omsluts av tät gummiduk och kompletteras
med ytterligare en pumpbrunn vid utloppet från markbädden.
Tät markbädd med nedre stenlager och
utloppsbrunn / pumpbrunn
Gräsmattan döljer den nedgrävda
markbädden och brunnslocken är placerade
i ytterkanten
Minireningsverk
Enligt NFS 2006:7 skall ”den som inrättar eller driver en avloppsanordning ta del av
tillverkarens instruktioner, anlitande av sakkunnig eller på annat sätt skaffa sig tillgång till
sådan kunskap så att anordningen underhålls och sköts på ett sådant sätt att dess funktion
säkerställs”. Med stöd av NFS 2006:7 kräver Vellinge kommun att innehavare av
minireningsverk skall utföra dokumenterad egenkontroll och inneha serviceavtal, alternativt
dokumenterad fackkunskap inom området.
Policy för efterpolering
Vid överbelastning eller driftstopp av minireningsverket passerar avloppsvattnet genom
verket utan rening och en extra barriär krävs därför mellan reningsverk och utsläppspunkt.
Vellinge kommun kräver vid nyanläggning av minireningsverk att efterpolering skall ske med
robust och skötselfri teknik, företrädelsevis markbädd som dimensioneras utifrån den
beräknade vattenmängden från hushållet.
AF/2011
Pumpbrunn
För att flytta vattnet till den upphöjda markbädden eller infiltrationen installeras i anslutning
till trekammarbrunnen en separat pumpbrunn. Det största slitaget för pumpen är start och
stopp. Genom att installera en pumpbrunn med diametern 600 mm förlängs pumpens livstid
på grund av den längre drifttiden vid varje pumpning. Pumpen bör anslutas med standard
rördimension och bajonettfattning till utgående PEM-slang. Backventilen bör vara monterad
på utgående rör från brunnen, annars vattenfylls pumpbrunnen då pumpen lyfts upp ur
brunnen. Genom pumpning får spridarrören en jämn fyllning och därmed förlängs bäddens
livslängd. De första pumpbestyckade markbäddarna anlades 1980 och fungerar fortfarande
alldeles utmärkt. Pumpbrunnen kan förses med larm för att varna vid eventuella driftstopp.
I samband med spolning av slamborsten bör även pumpen lyftas upp för spolning.
Pumpen är enkel att lyfta av pga. bajonettfattningen, på bilden syns även backventilen
Anslutningspunkten till markbäddens fördelningsbrunn är en kritisk punkt utifrån frysrisk,
sättningar, läckage och felaktig fördelning mellan spridarledningarna. För att säkerställa en
god funktion skall material under fördelningsbrunn och anslutningsrör packas väl.
Inkommande rör skall mynna mot botten av fördelningsbrunnen. Anslutningsröret skall vara 1
m långt och vara försett med tätslutande genomföring för PEM-slang. PEM-slangen förs ca
300 mm in i anslutningsröret. Anslutningsrör och fördelningsbrunn måste höljas ordentligt för
att eliminera frysrisken.
Anslutningsrör från slang till
fördelningsbrunn
Anslutningsröret avslutas med en 90° böj riktad mot
botten av fördelningsbrunnen för att dämpa vattnet.
Böjen slitsas i bakre kant för att säkerställa flödet
AF/2011
Biofilterdike
Biofilterdiket är ett bra exempel på enkelt och robust växtnäringsupptag efter markbädden.
Biofilterdiket kräver ingen skötsel. Växtnäringsupptag sker av omgivande växtlighet samt
infiltreras och fastläggs i marken. Biofilterdiket anläggs i matjordslagret max 20 cm djupt och
i anslutning till vedartad växtlighet Totala längden skall vara minst 20 m. Diket makadamfylls
och därefter planteras vedartad växtlighet om detta saknas i anslutning till diket.
Biofilterdike
Speciallösningar
Även biofilterdiket kan pumpbestyckas och övertäckas om så krävs med anledning av
nivåskillnader eller av estetiska skäl. Max 20 cm djup i förhållande till befintlig marknivå
gäller även för övertäckt biofilterdike. Önskas ytterligare frostisolering kan ett tjockare lager
matjord påföras.
Anslutning från pumpledning med
dämpskärm för en jämn fördelning av vatten
i spridarröret
AF/2011
