När kroppen talar och ingen lyssnar
When the body speaks and no one listen
Karolina Andersson
Anna Olsson
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Omvårdnad 61 - 90 hp
Ht 2008
Sektionen för hälsa och samhälle
Box 823
301 18 Halmstad
Titel
När kroppen talar och ingen lyssnar
Författare
Karolina Andersson, Anna Olsson
Sektion
HOS, Sektionen för Hälsa Och Samhälle,
Högskolan i Halmstad, Box 823,
301 18 Halmstad
Handledare
Jörgen Öijervall, Universitetsadjunkt
Examinator
Kristina Ziegert, Universitetslektor
Tid
Höstterminen 2008
Sidantal
13
Nyckelord
Sjuksköterska, psykosomatik, orsaksfaktorer
och emotionellt stöd.
Sammanfattning
Ungefär 40 % av alla patienter som söker sig
till vården idag, lider av psykosomatiska
symtom. Mycket utav sjukvårdspersonalens tid
och resurser läggs på de diagnostiserbara
symtomen i form av långdragna utredningar
och behandlingar utan resultat. Det behövs
inom vården fler behandlingsstrategier och mer
kunskap om hur psykosomatiska symtom
utvecklas. Syftet med litteraturstudien var att
undersöka bakomliggande orsaksfaktorer till
psykosomatiska symtom och möjligheten för
sjuksköterskan att stödja dessa patienter
emotionellt.
Resultatet
visade
att
orsaksfaktorerna
var
multidimensionella.
Förtroendefull och öppen kommunikation
mellan vårdpersonal och patient krävdes för att
kunna upptäcka psykosomatiska symtom och
var ett viktigt stödredskap i behandlingen utav
dem. På grund av att psykosomatiska symtom
är ett utbrett problem idag, behövs det mer
kvalitativ forskning om vad som påverkar
dessa symtom och hur sjuksköterskan kan ge
bättre stöd åt denna patientgrupp.
Title
When the body speaks and no one listen
Author
Karolina Andersson, Anna Olsson
Departement
Section for Health and Socialsciences,
University College in Halmstad,
Box 823, 301 18 Halmstad
Supervisor
Jörgen Öijervall, Lecturer
Examiner
Kristina Ziegert, Senior Lecturer
Period
Autumn term 2008
Pages
13
Keywords
Nurse, psychophysiological disorders,
underlying factors and emotional support.
Abstract
Approximately 40 % of all patients that seek
care suffer from psychosomatic symptoms. A
great deal of the health care staff´s time and
resources’ are spent not on diagnosing the
cause but the symptoms. This is done through a
long series of testing and treatments without
the expected result. More knowledge and
treatment strategies are needed in the health
care system. The purpose of the literature study
was to examine the underlying factors of
psychosomatic symptoms and the possibility
for the nurse to provide their patients with
emotional support. The result of the literature
study showed that the causes were
multidimensional. An open and trustworthy
communication between hospital personnel and
the patients were essential in recognizing
psychosomatic symptoms and was an
important tool in treating them. Psychosomatic
symptoms are such a widespread problem in
this day and age, that quality research is needed
in order to understand the underlying causes of
these symptoms so that nurses can provide a
better form of support and care for this group
of patients.
Innehåll
Inledning
1
Bakgrund
1
Syfte
5
Metod
5
Datainsamling
Databearbetning
5
6
Resultat
6
Orsaksfaktorer och tecken
Emotionellt stöd
6
8
Diskussion
9
Metoddiskussion
9
Resultatdiskussion
9
Orsaksfaktorer och tecken
Emotionellt stöd
10
11
Konklusion
12
Implikation
13
Referenser
Tabell
Artikelöversikt
Inledning
Hur kan något så icke-materiellt som själen, samarbeta med något så materiellt som
kroppen? Ungefär 40 % av alla patienter som söker sig till vården (d´Elia, 2005) lider av
psykosomatiska symtom. Av dessa finns 25- 50 % inom primärvården. 80 % av alla
patienter som lider av depression, nämner kroppsliga symtom i första kontakten med
sjukvården. Sammanlagt beräknas patienter med psykosomatiska besvär omsätta
omkring 20 % av vårdens resurser. En förklaring till detta kan vara att många människor
i vårt samhälle upplever det lättare och mer accepterat att tala om sina fysiska smärtor
än om sina psykiska. Därutöver har ofta patienten inte tillräckligt med kunskap om det
viktiga sambandet mellan kropp och själ (Bodlund, 2002).
När en obalans mellan kroppens och själens aktiviteter blivit påtaglig och visat sig som
symtom, söker de flesta människor hjälp inom primärvården. De uppvisar då klara
definierade och diagnostiserbara sjukdomstillstånd (Bodlund, 2002). Mycket utav
sjukvårdspersonalens tid och resurser läggs på de diagnostiserbara symtomen i form av
exempelvis smärtbehandling medan de psykiska orsakerna lämnas obemärkta
(Wasserman, 2003). Statens folkhälsoinstitut (2005) har satt upp elva målområden som
fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar förutsättningarna för en god hälsa.
Dessa faktorer är multidimensionella och innefattar bland annat uppväxtvillkor,
ekonomiska och sociala förutsättningar samt fysisk aktivitet. Utav socialstyrelsens
kompetensbeskrivning (2005) som tar upp sjuksköterskans uppgifter, framgår det att
sjuksköterskan skall ha förmåga att identifiera och aktivt förebygga hälsorisker. I
paragraf [SOSFS 1993:17] beträffande socialstyrelsens allmänna råd (Raadu, 2007) om
omvårdnad inom hälso- och sjukvården, står det skrivet att sjuksköterskan ska ta hänsyn
till hela människan och inte enbart inrikta sina insatser på sjukdomstillståndet. Trots
detta händer det att patienter med odefinierbara symtom skickas mellan olika
undersökningar och specialister utan att man hittar något fysiskt fel. Ibland kan det gå
flera år innan rätt diagnos ställs hos en patient som kamouflerat sin egentliga sjukdom
med psykosomatiska symtom (Wasserman, 2003).
Bakgrund
Hälsa förutsätter en balans mellan kroppens och själens aktiviteter (Sivik & Theorell,
1995). När en människa söker sig till sjukvården är detta i sig alltid ett tecken på
obalans. Enligt traditionellt österländskt, judiskt och arabiskt tänkande utgör kropp och
själ tillsammans en helhet (Wilhelmsen, 1997). Detta kallas för ett holistiskt tänkande. I
dagens svenska sjukvård tillämpas snarare motsatsen till den holistiska människosynen;
nämligen den dualistiska, där kropp och själ delas upp i två skilda enheter. Dualismen
som influerades av Descartes i början av 1600-talet (Bullington, 2007) är tilltalande på
det viset att den erkänner att kroppen har en själ, i motsats till materialismen, där
kroppen inte har en själ. Enligt dualisman står själen för psyke, andlighet och tänkande
medan kroppen fungerar som en maskin, oberoende av psyket. Denna sym på
människan har lett till att sjukdomar ofta delas in i två fack; fysiska eller psykiska. En
vårdande handling med holistisk grundsyn tar däremot hänsyn till hela människans
väsen. Motsatsen till helhetssyn är objektifiering, med detta menas att människan
fråntas möjligheten att uppleva och känna sammanhang mellan kropp och själ
(Dahlberg, 1997).
1
Termen psykosomatisk berör både kropp och själ och innebär ett tillstånd med
kroppsliga besvär som påverkas av psykiska processer (Lindskog, 2004). Oro, vånda
och rädsla (Bullington, 2007) kanaliseras genom fysiska symtom. Det finns en skillnad
mellan psykosomatik och somatisering enligt psykodynamikerns teori (Malmström,
2003). Med psykosomatik avses en psykogen kroppslig störning hos en patient som inte
oroar sig överdrivet mycket över sina symptom. Patienten har inte heller några större
svårigheter att ta till sig en psykologisk förklaring och acceptera exempelvis stress som
orsak till besvären. Om det däremot är så att patienten uppvisar en abnorm upptagenhet
med oroliga funderingar kring sina symptom eller har svårt att acceptera någon annan
orsak än kroppslig sjukdom, föreligger somatisering av någon grad. Somatisering
innebär att patienten inte kan se stress eller psykiska faktorer som tänkbar orsak till sina
kroppsliga symptom. Detta kallas också för somatoform sjukdom.
Psykosomatik blev en egen disciplin först på 1930-talet (Mellgren, 1980). Begreppet
syftar till en heterogen grupp av patienter (d´Elia, 2005) vars symtom är svåra att sätta
en diagnos på eftersom det är ett oklart fenomen med okänd uppkomstmekanism.
Begreppet introducerades av psykoanalytiker i början av 1900-talet för att beskriva en
neuros som ansågs bottna i psykiska konflikter. Flera teorier definierar psykosomatik
och dess orsaksfaktorer (Bullington, 2007) på olika sätt. Sigmund Freud som står
bakom den psykodynamiska teorin (Lynch, 1983), menade att de somatiska symtomen
beror på omedvetna och undanträngda konflikter från barndomen. Han framhöll att
barndomen hade störst betydelse för den vuxna människans personlighet. Han påstod
även att sorg, skilsmässa, plötslig förlust av kärlek och kronisk ensamhet hade ett direkt
samband med olika mentala hälsoproblem. John Bowly som var verksam under 1950talet (Lynch, 1983) grundade anknytningsteorin. Han undersökte i en av sina studier
sambandet mellan kärleksfull, moderlig omvårdnad och mental hälsa. Han kom bland
annat fram till att barn som i tidig ålder skiljts från sina föräldrar under en längre period,
lättare utvecklade fysiska, emotionella och intellektuella skador än andra barn.
Stressteoretiker hänvisar psykosomatiska symtom främst till fysiologiska
stressmekanismer i kroppen (Klingberg Larsson, 2000). Om människan känner sig
hotad av något i sin omgivning utlöser detta en så kallad ”fight or flight reaction”. Via
amygdalakärnan i det limbiska systemet och det sympatiska nervsystemet utlöses en
reaktion till binjuremärgen som börjar utsöndra noradrenalin och adrenalin. Om denna
reaktion fungerar väl och hotet försvinner kommer nivån av noradrenalin och
testosteron höjas, medan cortisolnivån förblir oförändrad. Den här reaktionen får
personen att känna sig bättre. Om ”fight or flight” reaktionen däremot inte går
tillräckligt snabbt, tilltar rädslan och adrenalinnivån höjs. Detta är för kroppen ett sätt att
stabilisera sig för att återfå kontrollen och avvärja hotet. Så länge reserverna räcker till
kan personen upprätthålla en så kallad ”defense reaction”. Då reserverna slutligen inte
räcker till övergår det i en ”defeat reaction”. Det är mycket individuellt hur länge
personen klarar av att upprätthålla sin ”defeat reaction” och mycket tyder på att det
finns en stark koppling mellan denna sårbarhet och depression. Personen upplever sig
då ha mist kontrollen och det uppstår en uppgivenhetsreaktion. Det som biologiskt
händer är att binjurebarken stimuleras att producera mer cortisol, samtidigt som
serotoninproduktionen minskar. Enligt stressteoretikern ligger problemet i det
överbelastade sympatikussystemet. En obalans mellan detta system och
parasympatikussystemet har lett till att kroppens basala funktioner och signaler rubbats.
2
Trots att psykosomatiska symtom är svåra att diagnostisera (d´Elia, 2005), finns det ett
antal olika karakteristika som kan hjälpa vårdutövaren att känna igen detta fenomen. För
det första ska det inte finnas någon biologisk förklaring till symtomen. Patienten lider
dessutom ofta av depression, oro, rädsla sorg eller ångest. Ångesten i sig förvärrar
symtomen och ännu mer ångest produceras utav det. Symtomen är varierande
(Klingberg Larsson, 2000) och kan beröra flera olika organsystem. Vanligt
förekommande psykosomatiska symtom visar sig som bröstsmärta, hjärtarytmi,
hypertoni, magsmärtor, huvudvärk och muskelvärk. Det finns flera metoder för att
upptäcka och fastställa psykosomatiska tillstånd (Sivik & Theorell, 1995). En av dess
metoder är självskattningsformulär, en form av personlighetstest. Mycket utav
skattningar av tillstånd och egenskaper görs dock ofta med strukturerade intervjuer.
En depression kan ligga bakom smärtor och andra olika kroppsliga symtom
(Wasserman, 2003). Även om man oftast inte ser någon omedelbar anledning till dessa
symtom kan man vid en systematisk genomgång av patientens livssituation få fram
orsaker, till exempel dolda konflikter som kan misstänkas vara anledning till en
depression. Svårigheten är att urskilja vad som är orsak och vad som är verkan (Sivik,
1995). Personer som lider av någon form av psykosomatisering har lättare för att
uppfatta kroppens signaler än andra har (Wilhelmsen, 1997). Detta kallas
somatosensorisk förstärkning och i dagligt språk brukar det beskrivas som ”känsliga
kroppar”. En så kallad känslig kropp har ett välutvecklat nervsystem som kan uppfatta
små detaljer. Den här överkänsligheten för sinnesutryck (d´Elia, 2005) kan leda till att
symtomet förstärks. När personen dessutom koncentrerar sig på en specifik del av sin
kropp, kan symtomen i detta område öka (Wilhelmsen, 1997). Det är till och med
möjligt att bygga upp sin förmåga att uppfatta sådana kroppssignaler man annars inte
lägger märke till. Patienter med psykosomatiska symtom har en benägenhet att
överuppmärksamma och feltolka kroppsliga symtom.
Då patienten uppvisar smärta i flera anatomiska områden, benämns det som
somatoformt smärtsyndrom eftersom begreppet syndrom antyder att det rör sig om flera
symtom samtidigt (Bodlund, 2002). Smärta som är så svår att den ger
funktionsförsämringar inom arbete, skola eller socialt, är det tydligaste symtomet. Det
finns ingen anatomisk förklaring till smärtan utan den bedöms ha psykologisk orsak.
Smärtan är inte spelad eller självförvållad.
Länge har vetenskapen försökt hitta förklaringar till de psykosomatiska symtomen
(Lynch, 1983) men inte räknat med de sociala faktorerna. Dessa underförstådda åsikter
finns djupt rotade i det medicinska tänkandet och har även påverkat resten av samhällets
uppfattning om det. För att få fram de sociala faktorerna i ljuset krävs det att personer
inom först och främst sjukvården erkänner detta samband. När en person drabbas av
psykosomatiska symtom är det vanligt att den först och främst vänder sig till sin
vårdcentral (Wasserman, 2003). Ibland kan patienten, i sjukvårdspersonalens ögon,
kräva omotiverade åtgärder och därför kan dessa patienter uppfattas som besvärliga.
Patienten har inte sällan en okomplicerad relation till vården och detsamma gäller
sjukvårdens relation till patienten. Om sjukvårdspersonalen har dålig kunskap om dessa
symtom leder det till långdragna utredningar och felaktiga behandlingar utan resultat
Det krävs att sjukvårdpersonalen, tillsammans med patienten, hittar grundorsaken till
symtomen för att patienten ska få adekvat behandling och möjlighet till ökad hälsa.
Sjukvårdspersonal måste försöka skapa en ökad medvetenhet om sambandet mellan
kropp och själ. Genom bekräftande samtal kan sjuksköterskan förmedla till patienten att
3
psykosociala faktorer spelar lika stor roll för hälsan som medicin, kost och motion gör
(Wasserman, 2003).
För att motverka psykosomatiska symtom (Klingberg Larsson, 2000) utlösta av stress,
bör man så fort som möjligt försöka motverka den långvariga överbelastningen av
kroppens stressystem. För att uppnå detta måste sjuksköterskan själv ha kännedom om
vikten av att lyssna på kroppens signaler. En viktig uppgift för sjuksköterskor som
möter patienter med stressymtom är att hjälpa dem bli medvetna om orsaken till och
sambandet mellan stress och symtom (Klingberg Larsson, 2000). Det är möjligt genom
att uppmuntra individen till delaktighet och engagemang i valet av behandling (Lindell,
2003). För att kunna stärka patientens resurser menar Lindell (2003) att sjuksköterskan
bör fokusera på det friska hos patienten och inte endast på det patologiska.
Sjuksköterskan kan också uppmuntra patienten att ta hänsyn till behov som regelbunden
vila och avslappning. Detta krävs för att kroppen ska få en chans att återhämta sig.
Stimulering av antistresshormonet oxytocin kan utföras med hjälpmedel som massage
och kroppskontakt. De flesta sjuksköterskor (Lynch, 1983) tror sig kunna göra väldigt
lite för att kunna påverka psykosociala faktorer som kan orsaka sjukdom. Till exempel
problem som sorg, ensamhet eller skilsmässa ses av många som oöverstigligt att stödja
patienten i. Ju mer potentiell medicinen har blivit, desto mindre roll har den mänskliga
kontakten med patienten fått spela. Allt fler människor i vår kultur söker mänsklig
kontakt i sjukvårdens vetenskapliga institut för att få hjälp med sin ensamhet och
övergivenhetskänsla (Lynch, 1983). Begreppet ensamhet betyder i detta sammanhang
en inre subjektiv upplevelse (Lynch, 1983) och behöver inte innebära ensamhet i fysisk
bemärkelse. En dialog krävs mellan sjuksköterska och patient för att motverka
övergivenhetskänslan, att någon bekräftar patienten. Långvarig ensamhet medverkar i
hög grad till uppkomsten av allvarliga sjukdomar och för tidig död. För många
människor (Lynch, 1983) är kontakten med sjukvården enda möjligheten till att bli
bekräftad.
Sivik och Theorell (1995) skriver att det viktiga är att få en uppfattning om patientens
symtom, förändring och dess aspekter på förändringen. Därifrån kan man komma fram
till vad som har orsakat sjukdomen och därmed få patienten att uppnå ökad hälsa och
välbefinnande. För att detta ska kunna uppfyllas behöver patienten förutsättningar för
att kunna påverka de faktorer som kan hindra möjligheterna att ha kontrollen över
hälsan (Statens folkhälsoinstitut, 2005). Denna process är vad som hjälper människor att
uppleva en känsla av fysiskt, psykiskt och socialt sammanhang och välbefinnande.
Hälsa kan beskrivas som ett tillstånd av välbefinnande och fullgoda kroppsfunktioner,
såväl som det tillfälliga som det mer permanenta kroppstillståndet (Allén, 1999).
Kristofferssen, Nortvedt & Skaug (2005, s 40) citerar omvårdnadsforskaren Katie
Erikssons definition på hälsa följande. ”Hälsa är ett integrerat tillstånd av sundhet,
friskhet och välbefinnande (men inte nödvändigtvis frånvaro av sjukdom).
Enligt Bullington (2007) behöver behandlingsstrategier och kunskaper om
psykosomatiska symtom utvecklas. Den dualistiska människosyn som råder inom
sjukvården idag har gjort det svårt för oss att förstå hur kropp och psyke hör ihop och
påverkar varandra. I många fall finns det en bakomliggande psykosocial problematik till
psykosomatiska symtom och om denna inte upptäcks riskerar man att förstärka de
kroppsliga symtomen (Bodlund, 2002). Sammanfattningsvis behövs det mer kunskap
om vad som orsakar psykosomatiska symtom, hur de kan visa sig och hur
sjuksköterskan kan stödja dessa patienter emotionellt.
4
Syfte
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka bakomliggande orsaksfaktorer till
psykosomatiska symtom och möjligheten för sjuksköterskan att stödja dessa patienter
emotionellt.
Metod
Studien genomfördes som en litteraturstudie enligt högskolan i Halmstads riktlinjer för
vetenskapligt arbete. Denna litteraturstudie utgörs av olika typer av litteratur och det var
syftet som avgjorde vilka typer av texter studien innehöll (Friberg, 2006).
Datainsamling
Sökningen har genomförts under flera tillfällen men den huvudsakliga sökningen
koncentrerades till ett tillfälle. Artiklar söktes i databasen CINAHL.
Inklusionskriterierna var studier angående patienter med psykosomatisk problematik.
Exklusionskriterierna var studier angående sjuksköterskors egna psykosomatiska besvär
och problematik samt alternativmedicin. Dessutom skulle artiklarna vara vetenskapliga,
publicerade 1997-2008 och skrivna på engelska. En boolesk sökteknik (Friberg, 2006)
användes och den sökoperator som användes var AND. De sökord som användes var
psychopsysiologic disorders, support, health, nursing och caring. Ämnesordet var
psychopsysiologic disorders eftersom det begreppet var det engelska förslaget på
psykosomatisk och psykosomatisering som rekommenderades av databasen CINAHL.
Övriga databaser gav inget resultat som var tillfredställande i förhållande till syftet,
därför valde vi att endast använda databasen CINAHL. Efter första urvalet valdes 16
stycken artiklar ut och materialet kvalitetsgranskades enligt granskningsmall (Carlsson
& Eiman, 2003). Efter kvalitetsgranskningen återstod det till slut 13 artiklar.
Sökhistorik:
Databas
Datum
Cinahl
081125
Cinahl
081125
Cinahl
081125
Cinahl
081125
Totalt
Sökord
Antal
träffar
Psychophysiologic 137
Disorders.
Psychophysiologic 3
Disorders and
Caring.
Psychophysiologic 9
Disorders and
Nursing.
Psychophysiologic 12
Disorders and
Support and
Health.
161
5
Genomlästa
abstrakt
133
Urval
1
8
Urval
2
6
3
1
1
9
1
1
12
6
5
157
16
13
Databearbetning
Databearbetningen var induktiv. Resultatet kom fram genom att artiklarna lästes
igenom, sammanfattades och diskuterades sinsemellan. Olika underrubriker framträdde
under arbetets gång som till slut blev tre huvudrubriker. Dessa rubriker passade bäst till
litteraturstudiens syfte. Under rubriken Orsaksfaktorer och tecken visas resultatet från
litteraturstudien som undersöker vad som i de flesta fall orsakar de psykosomatiska
symtomen och vanliga tecken som uppstår. Den andra rubriken, Emotionellt stöd,
resulterade i vad sjuksköterskan kan göra för att ge emotionellt stöd åt patienter med
psykosomatiska symtom. En översikt på resultatet av artiklarna redovisas tabellen
artikelöversikt.
Resultat
Orsaksfaktorer och tecken
Psykosomatiska symtom beskrivs enligt Berntsson, Köhler och Gustafsson (2001) som
multidimensionella. Med det menas att det finns flera olika faktorer som påverkar, både
tillsammans och var för sig. Hillert, Savlin, Berg, Heidenberg och Kolmodin-Hedman
(2002) studerade elöverkänslighet, en miljörelaterad sjukdom som än så länge räknas
till en psykosomatisk sjukdom. Hillert, et al. (2002) kom fram till att det gick att
identifiera traumatiska livshändelser upp till två år innan symtomen på en kortvarig
stress började visa sig. En annan typ av stress är den långvariga och hur den kan
påverka hälsan undersökte Öhman, Bergdahl, Nyberg och Nilsson (2007) genom att
jämföra två grupper, en grupp med låg stressfaktor och en grupp med hög stressfaktor.
Den grupp som ansågs tillhöra den med hög stressfaktor hade sömnsvårigheter, kände
trötthet, oro och muskelvärk samt hade psykiska problem i högre utsträckning än den
gruppen med låg stressfaktor. När man 10 år senare följde upp individerna och gjorde
nya intervjuer, visade det sig att det var fler i gruppen med hög stressfaktor som hade
psykiska problem. Natvig, Albrektsen, Andersen och Qvarnström (1999) som
analyserade sambandet mellan stress och psykosomatiska symtom kom fram till att även
stress relaterat till skolan ökade de psykosomatiska symtomen.
Nielsen och Hansson, (2007) undersökte sambanden mellan känslan av sammanhang,
Antonovskys KASAM, samt sambanden mellan stress och ohälsa hos ungdomar. De
som inte hade känsla av sammanhang och dessutom kände sig stressade, rapporterade
dubbelt så mycket ohälsa än de som hade möjlighet att känna sammanhang trots stress.
De som kände sig stressade men ändå hade KASAM mådde bättre än de som inte hade
KASAM men inte var stressade. Utebliven känsla av sammanhang var med andra ord
viktigaste orsaksfaktorn till ohälsa hos ungdomar.
Natvig, et al. (1999) fann samband mellan psykosomatiska symtom och utanförskap, i
denna artikel ville det säga avsaknad av vänner. Även brist på socialt stöd av lärare och
klasskamrater ökade risken för psykosomatiska symtom. Socialt umgänge med vänner
hade stor inverkan på hur barnen mådde (Berntsson, 2000). De som hade få vänner och,
6
eller var mobbade hade fler psykosomatiska symtom än andra barn med fler vänner.
Låftmans studie (2006) visade att barn som levde i icke-kärnfamiljer hade fler
psykosomatiska symtom än barn som levde i traditionella kärnfamiljer. Detta talar dock
emot det Berntson och Gustafsson (2000) skriver i sin artikel, nämligen att
familjestrukturen inte spelar någon roll. Om föräldrarna arbetade heltid (Låftman Brolin
och Östberg, 2006) eller deltid spelade ingen roll utan det som var viktigaste
orsaksfaktorn var relationen till föräldrar och vänner. Om relationen var spänd eller
ansträngd ökade risken för psykosomatiska symtom. Familjer med lågutbildade
föräldrar och låg inkomst (Berntsson, Köhler & Gustafsson, 2001) var särskilt sårbara
för att drabbas av psykosomatiska symtom. I en tidigare studie av Berntsson och
Gustafsson (2000) talade de för att den sociala tillhörigheten, föräldrars utbildning,
arbete eller familjestruktur inte hade någon större inverkan på mental ohälsa och
psykosomatiska symtom. Den mentala hälsan, oberoende av det runt omkring, hade mer
betydelse för om psykosomatiska symtom uppträdde. Enligt Berntsson, et al.(2001) var
de vanligaste orsakerna till psykosomatiska symtom mental hälsa, social kompetens,
familjens ekonomiska situation samt oro över anhörigas hälsa. Det fanns däremot, som
också beskrivet i en tidigare nämnd studie av samma författare, samband mellan
mammans hälsa och barnens psykosomatiska symtom, det vill säga oro över sina
anhörigas hälsa (Berntsson & Gustafsson, 2000).
Terwogt, Rieffe, Miers, Jellesma och Tolland (2006) belyste i sin studie sammanhanget
mellan psykosomatiska symtom och dålig självkänsla, samt hur det påverkade hälsan att
inte kunna hantera negativa känslor. Resultatet visade att sänkt sinnesstämning bidrog i
stor grad till psykosomatiska symtom. Dessutom hade sänkt sinnesstämning i
kombination med oro och depression en indirekt påverkan på barnens psykosomatiska
besvär genom att det påverkade självkänslan. En oväntad slutsats (Berntsson &
Gustafsson, 2000) var att ökat skolrelaterat självförtroende verkade minska risken för
nedstämdhet och nervositet men samtidigt öka risken för sömnlöshet. Det framgick
också att ökat allmänt självförtroende ökade risken för ryggont, yrsel och nedstämdhet
för flickor. Detta tolkade man som att personer med ökad grad av allmänt
självförtroende ofta har höga krav på sig själva och att detta i sig skapar stress som kan
leda till symtom av psykosomatiskt art.
Natvig, et al. (1999) skriver att psykosomatiska symtom kan visa sig både som fysiska
besvär och psykologiska. I sambandet mellan stress, sociala resurser och
psykosomatiska symtom hos ungdomar visade sig irritation vara det vanligaste
symtomet hos både pojkar och flickor. Huvudvärk, sömnlöshet och nervositet visade sig
vara de näst vanligaste symtomen hos pojkar. Hos flickor var de näst vanligaste
symtomen magont, huvudvärk och nedstämdhet . Detta styrker Berntsson, et al. (2001) i
sin studie då huvudvärk och magont var de mest frekventa symtomen.
7
Emotionellt stöd
En markant förbättring blev det då det gällde allmän hälsa, psykisk hälsa och förmåga
att hantera smärta hos invandrarkvinnor när man använde sig utav hälsorådgivning på
deras hemspråk (Kocken, Joosten-van Zwanenburg & de Hoop, 2007).
Kommunikationen mellan vårdgivare och patient behövde bli bättre och med hjälp av
specialanpassade hälsorådgivare underlättades den betydligt. Att språk och
kommunikation är viktiga stödredskap i behandlingen av psykosomatiska symtom
styrker Feldmann, Bensing och de Ruijter, (2006). Det visade sig att vårdgivare i första
hand använde språket för att förklara symtom, men att detta var svårt då det mellan
vissa vårdgivare och patienter fanns en språkbarriär. Vårdgivarna kände sig maktlösa i
sin situation när kommunikationen inte fungerade väl.
Respons från vårdgivare som uppfattas som kritik av patienten har oftast ett terapeutiskt
uppsåt och ska därför betraktas som ett möte och inte endast som kritik (Salmon,
Wissow, Carroll, Ring, Humphris, Davies & Dowrick, 2007). Konsultation angående
psykosomatiska symtom verkade var ett stort problem för både vårdpersonal och patient
(Feldmann, et al. 2006). Patienten väntade sig i första hand en fysisk utredning och
behandling. Många kände sig ofta misstrodda och missbedömda och hade svårt för
vårdgivare som antog att deras besvär var psykiskt relaterade, endast baserat på att
patienten hade en komplicerad bakgrund. Däremot uppskattades det om vårdgivaren
visade intresse för deras bakgrund, inte lät upprörd och ifrågasättande, utan att
relationen hade en öppen och trevlig ton. Det var också viktigt för patienten att de fick
en noggrann fysisk undersökning innan vårdgivaren konstaterade att besvären var av
psykiskt ursprung (Feldmann, et al. 2006).
Det sociala stödet hade ett samband med psykosomatiska symtom (Natvig, et al.1999).
Vuxna kvinnor som i sin barndom blivit utsatta för sexuella övergrepp hade i sitt vuxna
liv stort stödbehov (Jonzon & Lindblad, 2005). Stöd från omgivningen, främst en
partner, gav mindre psykosomatiska symtom. Ökad grad av socialt stöd av lärare och
annan personal på skola minskade symtom som ryggont och huvudvärk hos elever
(Natvig, et al. 1999). Dock visade det sig också att socialt stöd från lärare ökade risken
för nervositet. Detta tolkades som att relationen med lärare inte enbart innebar stöd utan
också en press att utföra ett bättre studieresultat som i sin tur gav upplevelse av stress.
Det krävdes en stöttande omgivning utan för höga krav för att minimera risken för stress
och psykosomatiska symtom. Eftersom stress ökade frekvensen av psykosomatiska
symtom (Natvig, et al. 1999), skulle ett sätt att minska stressrelaterade symtom vara att
ge eleverna chans till meningsfulla aktiviteter där de själva var aktivt deltagande i
inlärningsprocessen samt fick vara med och bestämma över beslut som rör dem själva
(Lindell, 2003). Aspekter som sport och fritid hade en indirekt påverkan på
psykosomatiska symtom (Berntsson & Gustafsson, 2000). Barn som utförde någon form
av aktivitet, exempelvis sport eller musik visade färre psykosomatiska symtom.
För att patienter med psykosomatiska symtom skulle få en positivare attityd till sitt
arbete och viljan att gå tillbaka från en sjukskrivning fick de arbeta med psykoterapi.
Vårdpersonal hjälpte patienterna att identifiera vad som kändes svårt på arbetet. Med
stöd och nya insikter från psykoterapin fick patienterna försiktigt börja arbetsträna.
8
Samtliga patienter fick en positivare attityd till sitt arbete och orkade börja jobba igen,
samt var mindre sjukskrivna än tidigare (Beutel, Zwerenz, Bleichner, Vorndran,
Gustson & Knickenberg, 2004).
Diskussion
Metoddiskussion
Syftet var till en början att undersöka sjuksköterskans möjligheter att ge stöd åt patienter
med psykosomatiska symtom. Det visade sig i inledningen av arbetet att undersökning
av orsaksfaktorer krävdes för att öka förståelsen för symtomen. Med ökad förståelse
räknade vi med att kunna ge bättre emotionellt stöd till denna patientgrupp. Studien
utfördes som en litteraturstudie, vilket visade sig vara en bra metod utifrån syftet. Vi
valde att endast använda oss utav CINAHL, den största databasen mot omvårdnad,
eftersom den gav flest relevanta artiklar. Övriga databaser gav färre artiklar och de som
kom upp fanns även hos Cinahl. Det var svårt att hitta ett engelskt ord för
psykosomatik. Flera sökningar gjordes i olika databaser men gav inga önskvärda
resultat. Flera försök gjordes på ett ord som vi trodde fanns på engelska, psychosomatic,
men det blev aldrig någon träff. Vi såg att Cinahl gav olika förslag på synonymer till
psychosomatic eftersom det inte gick att söka på det ordet och beslöt då att välja en utav
synonymerna. Till slut valde vi det engelska ordet psychopsysiologic disorders eftersom
det gav artiklar som det bäst relaterade till vårt syfte. Upprepade sökningar med
kombination av olika söktermer gjordes för att inte gå miste om eventuellt tillgängliga
artiklar i ämnet. Söktermerna blev psychopsysiologic disorders, support, health, nursing
och caring. Att dessa sökningar gav många dubletter av artiklar som redan påträffats
tolkades som validitet för studiens sökvägar. Alla artiklar med abstrakt lästes igenom
och de artiklar som hamnade inom inklusion- och exklusionskriterierna lästes i fulltext.
Exklusionskriterierna var artiklar som endast tog upp sjuksköterskors egna
psykosomatiska besvär och problematik samt artiklar som handlade om
alternativmedicin. Vi ville fokusera på vårdtagarens psykosomatiska problematik och
evidensbaserad medicin. Flera artiklar som valdes bort i första urvalet handlade om
alternativmedicin och om sjuksköterskors egna psykosomatiska besvär.
Under arbetes gång blev två rubriker mer tydliga. Orsaksfaktorer och tecken undersöker
vad som i de flesta fall orsakar de psykosomatiska symtomen och de tecken de uppvisar.
Den andra rubriken, emotionellt stöd, resulterade i vad sjuksköterskan kan göra rent
praktiskt för att ge stöd åt patienter med psykosomatiska symtom.
Resultatdiskussion
I flera artiklar var informanterna skolelever och det kan ha påverkat utslaget på studien.
Det är diskuterbart hur pålitlig en studie är då det var föräldrar som deltog tillsammans
med sina barn samtidigt som frågorna som ställdes var ledande frågor. Barnen kan ha
påverkats av både de ledande frågorna och av att föräldrarna omedvetet påverkade sina
barns svar. Vi valde att använda oss av dessa artiklar ändå eftersom de gav oss det som
vi tyckte var relevant till syftet och att psykosomatiska symtom är ett fenomen som
börjar i tidig ålder och håller sig över en längre tid. I det andra urvalet valdes två artiklar
bort på grund av en för låg poäng vid kvalitetsgranskningen. Kvalitetsgranskningen
gjordes endast en gång vilket kan ha haft en avgörande betydelse av graderingen och
tillförlitligheten. Kvalitén på granskningen hade kanske kunnat bli bättre om den gjorts
9
flera gånger istället för en gång. I flera artiklar fanns inte de etiska aspekterna angivna
men eftersom de fick tillräckligt många poäng på kvalitetsgranskningen valdes de med
ändå. Det kan tyckas märkligt att så få artiklar hade med de etiska aspekterna då det
handlar om människors integritet och vi hade gärna sett mer av ett etiktänkande i
artiklarna. Flera utav de kvalitativa artiklarna var otydliga med att ange vilken metod de
använt, endast en artikel var tydlig med detta. Det hade underlättat vår beskrivning av
metod och urval om fler artiklar beskrivit sin vetenskapliga ansats mer tydligt.
Orsaksfaktorer och tecken
Studier pekade på att orsaksfaktorerna var multidimensionella, det vill säga att det fanns
flera olika faktorer som påverkade både tillsammans och var för sig (Berntsson &
Gustafsson, 2000). Stress (Öhman, et al. 2006), traumatiska upplevelser (Hillert, et al.
2002), brist på KASAM (Nielsen & Hanssson, 2007), brist på socialt umgänge, brist på
socialt stöd (Natvig, et al.1999), spända relationer till nära anhöriga (Låftman, Brolin &
Östberg, 2006), oro (Öhman, et al. 2006), depression (d´Elia, 2005) och låg självkänsla
(Terwogt, et al. 2006) var alla bidragande orsaksfaktorer till psykosomatiska symtom.
Här ses tydligt den holistiska synen (Wilhelmssen, 1997) genomsyra orsaksfaktorerna
genom att allt kan upplevas olika för varje individ. Det kan finnas oändligt många
orsaksfaktorer (Berntsson & Gustafsson, 2000) att sjukvården bör reflektera mer över
det multidimensionella som påverkar kropp och själ. Dualismen (Bullington, 2007) är
påtaglig i vården då fysiska och psykiska sjukdomar delas upp i olika fack. Flera av de
patienter som lider av psykosomatiska besvär skulle ha stor hjälp av att vården fick en
mer holistisk syn och vara öppen för olika orsakssamband då hälsa förutsätter en balans
mellan kroppens och själens aktiviteter (Sivik & Theorell, 1995).
Sigmund Freud fastställde redan i början på 1900-talet att upplevelser från barndomen
påverkar den vuxne individen (Lynch, 1983). Nu i början av 2000- talet syns det tydligt
i studier att familjeförhållanden under barnens uppväxt påverkade och gav dem
psykosomatiska symtom (Låftman Brolin & Östberg, 2006). Anknytningsteorin som
grundades av John Bowly (Lynch, 1984) talade för att barn som i tidig ålder skiljts från
sina föräldrar under en längre period, lättare utvecklar fysiska och emotionella symtom
än andra barn. Att familjen var viktig för barnens uppväxt var tydlig då barn som lever i
icke-kärnfamiljer rapporterade fler psykosomatiska besvär (Låftman Brolin & Östberg,
2006). Men medan familjestrukturen, alltså vad medlemmarna i familjen består av, inte
spelade någon roll enligt Berntsson och Gustafsson (2000) kan slutsatsen dras att hur
familjen ser ut inte spelar någon roll bara den finns där och att alla familjemedlemmar
känner sig trygga och bekräftade av varandra oavsett hur familjen ser ut.
Psykodynamiska teorin menade att de somatiska symtomen beror på omedvetna och
undanträngda konflikter från barndomen (Lynch, 1983). Denna teori stödjer den studie
om vuxna kvinnor som i sin barndom blivit utsatta för sexuella övergrepp (Jonzon &
Lindblad, 2005). De har varit med om något traumatiskt i sin barndom som de vill
förtränga men ger då uttryck i psykosomatiska symtom. Därför kan undanträngda
konflikter (Lynch, 1983) leda till upplevd stress som i sin tur leder till kroppsliga
symtom (Öhman, et al. 2006). Lynch (1983) påstod även att sorg, skilsmässa, plötslig
förlust av kärlek och kronisk ensamhet hade ett direkt samband med olika mentala
hälsoproblem som uppstod senare i livet. Skilsmässa (Lynch, 1983) och förändrad
familjestruktur (Berntson & Gustafsson, 2000) kan liknas vid varandra. Därmed styrker
studien av Berntsson & Gustafsson (2000) studien av Lynch (1983), att familjen spelar
roll. Stressteoretiker (Klingberg Larsson, 2000) hänvisar psykosomatiska symtom
10
främst till fysiologiska stressmekanismer i kroppen. Det går inte att säga att varken
stressteorin eller den psykodynamiska teorin har rätt angående orsaksförklaringen till
psykosomatiska symtom eftersom de anses som multidimensionella och kan se så olika
ut.
En annan orsaksfaktor kan vara hur man ser på sin egen kropp. När en person
koncentrerar sig på en specifik kroppsdel eller kroppssignal kan symtomen i detta
område öka (Wilhelmsen, 1997). KASAM, känslan av sammanhang till vad som
orsakar en kroppssignal och brist på den, kan vara en förklaring till att det dyker upp
svårigheter att tolka sin kropps signaler på rätt sätt. Det blir ett missförstånd mellan den
egna kroppens signaler och förnuftet vilket leder till frånvaro av KASAM som i sin tur
ökar ohälsan (Nielsen & Hansson, 2007). Teorierna som framtagits under flera
decennier är resultat av olika uppfattningar om människans utveckling och dess
handlingar. Dessa teorier hjälper sjuksköterskan förstå patienter bättre genom att lära sig
reflektera över olika orsaksfaktorer som uppväxt och livshändelser.
Forskning visade att irritation, huvudvärk, sömnlöshet, nervositet, magont och
nedstämdhet var de mest frekventa psykosomatiska symtomen (Natvig, et al, 1999).
Stressteoretikern Klingberg Larsson (2000) ansåg att bröstsmärta, hjärtarytmi,
hypertoni, magont, huvudvärk och muskelvärk var de vanligast förekommande
symtomen. Skillnaden mellan Klingbergs Larssons (2000) teori och Natvigs, et al.
(1999) resultat var att Klingberg Larsson (2000) ansåg att muskelvärk, bröstsmärta,
hjärtarytmi och hypertoni var mest frekventa. De gemensamma symtomen var magont
och huvudvärk. Detta kan bero på att Klingberg Larssons (2000) teori utgår från vuxna
individer medan Natvigs, et al. (1999) studier endast berörde ungdomar.
Psykosomatiska symtom beskrevs som kroppsliga besvär påverkade av psykiska
processer, medan forskningen visade att psykosomatiska symtom även kan visa sig som
psykiska. Därför är det så viktigt att inte dela in symtom i fysiska och psykiska då
symtomen ständigt påverkar varandra oavsett var de ursprungligen börjar och bör ses
som en integrerad helhet.
Natvig, et al. (1999) skriver att irritation, det vill säga sänkt sinnesstämning, kan vara ett
psykosomatiskt symtom medan Terwogt, et al. (2006) skriver att sänkt sinnesstämning
är en bidragande orsaksfaktor till symtomen. Svårigheten och det som ännu ingen
lyckats fastställa, är att avgöra vad som är orsak och vad som är verkan (Sivik &
Theorell, 1995). Patienter med psykosomatiska symtom lider ofta av depression och
ångest (d´Elia, 2005). Ångesten i sig förvärrar symtomen som i sin tur ger mer ångest.
En ond cirkel bildas. Det är denna cirkel som sjuksköterskan bör bli bättre på att
upptäcka och förstå så att cirkeln bryts.
Emotionellt stöd
För att en patient med psykosomatiska symtom ska få en möjlighet att bryta den onda
cirkeln och få en ökad psykisk hälsa, behövs det att grundorsaken till symtomen
fastställs (Wasserman, 2003). Stress kan vara en grundorsak till symtom och ökad
kroppskännedom kan öka möjligheten att kunna förstå kroppens signaler på stress bättre
och snabbare (Hillert, et al. 2002). Då en obalans uppstår mellan ”fight or flight”
systemet och parasympatikussystemet leder det till att kroppens basala funktioner och
signaler rubbas (Klingberg Larsson, 2000). Ett annat sätt att motverka stressrelaterade
psykosomatiska symtom (Natvig, et al. 1999) kan vara att låta patienten vara aktivt
11
deltagande i konsultationen samt att få vara med och bestämma över beslut som rör dem
själva. På så sätt kan patienten få en ökad kroppskännedom (Wilhelmsen, 1997) och få
ett helhetstänkande kring sin sjukdom och situation. Andra möjligheter till minskade
stressrelaterade psykosomatiska symtom är aktiviteter som sport och musik (Berntsson
& Gustafsson, 2000). Detta stöds av Wasserman (2003) som vill belysa att
sjukvårdspersonal måste försöka göra människor medvetna om att deras sociala liv är en
minst lika viktig faktor för deras hälsa som kost och motion. För att upptäcka de
psykosomatiska symtomen finns det utprovade metoder (Sivik & Theorell, 1995) som
ger möjligheten till sjukvårdspersonal att ge yrkesträning och psykoterapi. Det har visat
sig att denna rehabilitering ger ökad hälsa och mindre sjukskrivningar (Beutel, et al.
2004). Förutom det rent somatiska omhändertagandet av en patient behövs det en
psykoterapeutisk behandling eftersom nästan all somatisk sjukdom, oavsett hur den ser
ut, påverkas positivt om patienten får hjälp med att bearbeta den (Sivik & Theorell,
1995).
Genom att vårdpersonalen för ett bekräftande samtal med patienten kan låsningar
undvikas och diskussion kring symtomet och dess uppkomst bli mer givande. Med
bekräftande samtal menas att sjuksköterskan inte förnekar patientens känslor utan visar
intresse och försöker förstå utifrån sin kunskap och erfarenhet. Symtomen kan ofta
förbättras om patienten får uttrycka i ord hur han upplever sin situation (Wasserman,
2007). Detta förutsätter en öppenhet från sjukvårdspersonalens sida gentemot patienten
(Dahlberg, 1997). Förtroendefull och öppen kommunikation visade sig vara ett viktigt
stödredskap vid behandling av psykosomatiska symtom (Feldman, et al. 2006).
Konsultation angående psykosomatiska symtom var ett stort problem för både
vårdpersonal och patient (Feldman, et al. 2006). Många patienter kunde känna obehag
(Bodlund, 2002) av att prata om sina psykiska problem inför okänd sjukvårdspersonal
och kände sig även misstrodda och missbedömda (Feldman, et al. 2006). Patienter hade
svårt för vårdgivare som endast med utgångspunkt från deras bakgrund antog att deras
besvär var av psykiskt ursprung, Ofta kan respons från vårdgivare (Salmon et al. 2007)
uppfattas som kritik av patienten. Patienten upplevde kritiken negativt medan
vårdpersonalen ville ge kritik i positivt syfte. Denna respons skall därför uttryckas med
omsorg och försiktighet . I de flesta fall har ändå kritik ett terapeutiskt syfte från
vårdgivarens sida och skall därför betraktas som konstruktiv feedback.
Kunskap om hur kroppen fungerar och vad som kan minska påfrestningar på kroppen är
viktig kunskap som sjuksköterskan besitter. Genom att låta patienten bli delaktig i
samtalet kring sin problematik ökas möjligheten för patienten att få kontroll över sin
psykiska hälsa.
Konklusion
Psykosomatik betyder kroppsliga besvär som påverkas av psykiska faktorer. Det syns
tydligt i litteraturstudien att det inte bara är en utan flera olika faktorer som påverkar vår
hälsa både negativt och positivt. Multidimentionellt kallas detta och syftar till att det
kan vara både sociala, ekonomiska och psykologiska faktorer som påverkar individen
när psykosomatiska symtom blir märkbara. Stress, som kan komma av flera
anledningar, är en orsak till att kroppen ställs inför en ibland omöjlig uppgift att lösa.
Till slut säger kroppen ifrån och det uppstår oförklarliga symtom som ingen kan
diagnostisera tillfredställande. Symtomen vill inte försvinna eftersom grundorsaken till
symtomen inte är känd. För att hitta grundorsaken till besvären kan samtal mellan
12
sjukvårdspersonal och vårdtagare vara ett led i diagnostiseringen. Problemet är dock att
patienten kan känna obehag över att diskutera sin situation och eventuella psykiska
problem. Här är sjuksköterskan viktig i sin professionella roll då en förtroendefull
kommunikation kan vara avgörande för att hitta bakomliggande orsaker till de
psykosomatiska symtomen och ge möjlighet till ökad psykisk hälsa.
Implikation
För att öka förståelsen för patienter med psykosomatiska symtom skulle det vara
önskvärt med mer undervisning om detta i sjuksköterskeutbildningen. Ökas
tillgängligheten av utbildad och kompetent personal, ökas möjligheten att i ett tidigt
skede fånga upp dessa patienter. Eftersom det är vanligast att patienter med
psykosomatiska symtom söker sig till vårdcentral bör det ingå i personalgruppen en
sjuksköterska med specialkompetens inom området för att dessa patienter skall få rätt
bemötande och hjälp.
Slutligen anses det av betydelse med fortsatt kvalitativ forskning på hur patienter med
psykosomatiska symtom upplever sin situation och vad som påverkar deras upplevelser
av denna. Detta för att sjuksköterskan skall få ökad förståelse och på så vis kunna ge
bättre vård och bemötande till dessa patienter.
13
Referenslista
Allén, S. (1999). Svensk Ordbok. (3:e uppl.). Göteborg: Nordsteds.
*Berntsson, LT., & Gustafsson, JE. (2000). Determinants of psychosomatic complaints
in Swedish schoolchildren aged seven to twelve years. Scand Journal Public Health,
(28), 283-293.
*Berntsson, LT., Köhler, L., & Gustafsson, J-E. (2001). Psychosomatic complaints in
schoolchildren: a nordic comparison. Scand Journal Public Health, (29), 44-54.
*Beutel, M.E., Zwerenz, R., Bleichner, F., Vorndran, A., Gustson, D., & Knickenberg,
R.J. (2005). Vocational training integrated into inpatient psychosomatic
rehabilitation -short and long-term results from a controlled study. Disability and
Rehabilitation, 27(15), 891-900.
Bodlund, O. (2002). Psykiatriska folksjukdomar: depression, ångest, somatisering i ett
primärvårdsperspektiv. Stockholm: Pharmacia
Bullington, J. (2007). Psykosomatik om kropp själ och meningsskapande.
Lund: Studentlitteratur.
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för
undervisning inom projektet “Evidensbaserad omvårdnad- ett samarbete mellan
universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Malmö högskola, Hälsa och
Samhälle, Malmö.Hämtad 2008-12-28 från
http://dspace.mah.se/bitstream/2043/660/1/rapport_hs_05b.pdf
Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur
d’Elia ,G. (2005). Kognitiv psykoterapi i primärvården. Stockholm: Natur och Kultur.
*Feldmann, T.C., Bensing, J.M., & de Ruijter, A. (2006). Worries are the mother of
many Diseases: General practitioners and refugees in the Netherlands on stress,
being ill and prejudice. Patient Education and Counseling, (65), 369-380.
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur.
*Hillert, L., Savlin, P., Berg, A.L., Heidenberg, A., & Kolmodin-Hedman, B. (2002).
Environmental Illness-effectiveness of salutogenic group-intervention programme.
Scand J Public Health, (20), 166-175.
* Jonzon, E., & Lindblad, F. (2005). Adult female victims of child sexual abuse.
Journal of Interpersonal Violence, 20(6).651-666.
Klingberg Larson, S. (2000). Stressutlösta utmattningsreaktioner och utbrändhet.
Stockholm: Liber.
*Kocken, P.L,. Joosten-van Zwanenburg, E., & de Hoop, T. (2007). Effects of health
14
Education for migrant females with psychosomatic complaints treated by general
practitioners. A randomised controlled evaluation study. Patient Education and
Counseling, (70), 25-30.
Kristofferssen, N., Nortvedt, F. & Skaug E-A. (2005) Grundläggande omvårdnad del 1.
Stockholm: Liber.
Lindell, L.(2003). Mellan frisk och sjuk- en studie av psykiatrisk öppenvård. Lund:
Sociologiska institutionen, Lunds universitet.
Lindskog, B. (2004) Medicinsk miniordbok. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
*Låftman Brolin, S., & Östberg, V.(2006). The pros and cons of social relations: An
analysis of adolescents health complaints. Social Science & Medicine, (63), 611-623.
Lynch, J. (1983). Det brustna hjärtat: medicinska konsekvenser av ensamhet och
isolering. Stockholm: Liber
Malmström, C. (2003). Stress i psykosomatik. Johanneshov: Medical Link.
Hämtad 2008-12-28 från
http://www.medicallink.se/news/printNews.cfm?newsID=1877
Mellgren, A. (1980). Psykosomatisk medicin. Stockholm: Natur och kultur.
*Natvig, G.K., Albrektsen, G., Anderssen, N., & Qvarnström, U. (1999). School-related
Stress and psychosomatic symtoms among school adolescents. Journal of School
health, 69(9), 362-368.
*Nielsen, A.M., & Hansson, K. (2007). Associations between adolecents health, stress
and sense of coherence. Stress and health. (23), 331-341.
*Salmon, P., Wissow, L., Carroll, J., Ring, A., Humphris, G.M., Davies, J.C., &
Dowrick, C.F. (2007). Docors responses to patients with medically unexplained
symtoms who seek emotional support: criticism or confrontation? General Hospital
Psychiatry, (29), 454-460.
Sivik,T., & Theorell,T. (1995). Psykosomatisk medicin. Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2008-11-24 från
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B42AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf
Raadu, G. (2007). Författningshandbok 2007 : för personal inom hälso- och sjukvård.
Stockholm: Liber
Statens folkhälsoinstitut. (2005). Allmänt om folkhälsa. Östersund: Statens
Folkhälsoinstitut. Hämtad 2008-11-24 från
http://www.fhi.se/templates/Page____1492.aspx
15
*Terwogt, M.M., Rieffe, C., Miers, A.C., Jellesma, F.C., & Tolland, A. (2006).
Emotions and self-esteem as indicators of somatic complaints in children.
Infant and Child Development. (15), 581-592.
Wasswerman, D. (2003). Depression, en vanlig sjukdom. Stockholm: Natur och kultur.
Wilhelmssen, I. (1997). Hypokondri och kognitiv terapi. Stockholm: Wahlström &
Widstrand
*Öhman, L., Bergdahl, J., Nyberg, L., & Nilsson, L-G. (2007). Longitudinal analysis
of the relation between moderate long-term stress and health. Stress and health.
(23), 131-138.
16
Tabell
Artikelöversikt
Publikationsår
Land
Författare
Titel
Syfte
Metod
& urval
Slutsats
Vetenskaplig
kvalité
2000
Sverige
Berntsson, LT.,
Gustafsson, J-E.
Determinants of
psychosomatic complaints
in Swedish schoolchildren
aged seven to twelve
years.
Syftet med denna studie var
att undersöka svenska barns
psykosomatiska symptom
och dess karaktäristika.
Kvantitativ
studie med
deduktiv
ansats.
Resultat från
en tidigare
studie med
frågeformulär användes.
n= 1163barn
mellan 7-12
år.
Barnens psykosomatiska symtom
som bland annat bestod utav
huvudvärk och magont var
resultat av obalans i tillvaron
med familj, kamrater och dem
själva.
Grad I
2001
Sverige
Berntsson,L.T.,
Köhler, L.,
Gustafsson,
J-E.
Psychosomatic complaints
in schoolchildren: a
Nordic
comparison.
Att undersöka samband
mellan psykosomatiska
besvär och levnadsbakgrund
hos barn i de nordiska
länderna.
Kvantitativ
studie med
deduktiv
ansats.
Resultat från
en tidigare
studie med
frågeformulär användes.
n=3760 barn
mellan 7-12
år.
Levnadsbakgrund har betydelse
för psykosomatiska besvär hos
barn. Vissa skillnader fanns
mellan de nordiska länderna.
Grad II
Publikationsår
Land
Författare
Titel
Syfte
Metod
& urval
Slutsats
Vetenskaplig
Kvalité
2005
Tyskland
Beutel ,M,.
Zwerenz., R.,
Bleichner, F.,
Vorndran, A.,
Gustson, D., &
Knickenberg,
Vocational training
integrated into inpatient
psychosomatic
rehabilitation-short and
long-term results from a
controlled study.
Att undersöka hur ett
yrkesträningsprogam
påverkade patienter med
psykosomatiska symtom och
deras rehabilitering.
Kvantitativ
RCT-studie
med
deduktiv
ansats.
n=266
slumpmässigt utvalda
av 1590 st.
Vid utskrivningstid, hade de
patienter som genomgått
programmet fått positivare syn
på sitt arbete och var borta
mindre från jobbet.
Grad II
2006
Holland
Feldman ,
C.T.,
Bensing,
J.M., de Ruijter,
A.
Worries are the mother of
many diseases: General
Practioners and refugees in
the Netherlands on stress,
being ill and prejucice.
Att konfrontera
flyktingpatienters och
allmänläkares syn på
psykosomatiska symtom.
Kvalitativ
studie,
Grounded
theory,
med
flyktingar
från
Afghanistan
och Somalia.
n=66.
Läkare bör investera i ett
förhållande till patienten, baserat
på förtroende, genom en
mellanmänsklig relation och
genom att undvika handlingar
baserade på fördomar.
Grad I
2002
Sverige
Hillert, L.,
Savlin, P., Berg,
A.L.,
Heidenberg, A.,
KolmodinHedman ,B.
Environmental illnesseffectiveness of a
salutogenic
group-intervention
programme
Att undersöka effekten av ett
hälsofrämjande
gruppåtgärdsprogram för
patienter som lider av elöverkänslighet.
Kvalitativ
studie med
deduktiv
ansats.
n=22
frivilligt
anmälda.
mellan 1865 år.
Muskelspänningar minskade och
kroppsmedvetnheten ökade för
de patienter som fullföljde
programmet. Symtomen
förändrades dock inte signifikant.
Grad I
Publikationsår
Land
Författare
Titel
Syfte
Metod
& urval
Slutsats
Vetenskaplig
kvalité
2005
Sverige
Jonzon ,E.,
Lindblad ,F.
Adult female victims of
child sexual abuse:
multitype maltreatment
and
disclosure characteristics
related to subjective
health.
Att undersöka subjektiv hälsa
relaterat till avslöjandet hos
kvinnor som utnyttjades
sexuellt som barn. Deras
uttryck som visar sig vara
psykosomatiska besvär.
Kvalitativ,
semistrukturerade
intervjuer
kombinerat
med
frågeformulär. Induktiv
ansats.
n=123
kvinnor,
medlemmar
i en speciell
förening för
kvinnor som
blivit
sexuellt
utnyttjande.
Hur misshandeln upptäckts har
betydelse för den vuxna kvinnans
hälsa, även hur nära personer
reagerar har betydelse för hälsan
men ursprungsfamiljen är mindre
viktig i vuxen ålder. En positivt
inställd partner är viktig för
hälsan.
Grad II
Publikationsår
Land
Författare
Titel
Syfte
Metod
& urval
Slutsats
Vetenskaplig
Kvalité
2008
Holland
Kocken,
P.L.,
Zwanenburg,
E.J.
Effects of health education
for migrant females with
psychosomatic complaints
Treated by general
practitioners. A
randomized controlled
evaluation study.
Att undersöka effekten av
hur specialanpassad hälsorådgivning för kvinnliga
flyktingpatienter kan leda till
ökad hälsa.
Kvantitativ
RCT-studie
med
induktiv
ansats.
n=104
immigranter
från Turkiet
och
Marocko.
Hälsorådgivning på patienternas
hemspråk och med kunskap om
deras kultur, ledde till ökad
hälsa. De lärde sig dessutom att
hantera sin smärta bättre.
Grad I
2006
Sverige
Låftman.,
Brolin, S,
Östberg, V.
The pros and cons of
social relations: An
analysis of adolecents
health complaints.
Syftet med denna studie var
att undersöka sambandet
mellan sociala relationer,
psykiska och psykosomatiska
besvär hos svenska
ungdomar.
Kvantitativ
studie med
induktiv
ansats.
Intervjuer,
hittade i en
databas,
gjordes av
flera
proffessionella
intervjuare
vid ett
tidigare
tillfälle.
n=5137
10-18 år.
Barn som levde i ickekärnfamiljer rapporterade fler
psykosomatiska besvär. Om
föräldrarna jobbade hel eller
deltid spelade ingen roll men
relationen till föräldrarna spelade
roll.
Grad I
Publikationsår
Land
Författare
Titel
Syfte
Metod
& urval
Slutsats
Vetenskaplig
Kvalité
1999
Norge
Natvig GK;
Albrektsen G;
Anderssen N;
Qvarnstrom.
School-related stress and
psychosomatic symptoms
among school adolescents.
Att undersöka samband
mellan stress relaterad till
skolmiljö och
psykosomatiska symptom.
Kvantitativ
studie med
deduktiv
ansats.
Resultat från
en tidigare
studie med
frågeformulär användes.
n=862
13-15 år .
Ökad skolstress, utanförskap och
dåligt självförtroende ökade
risken för psykosomatiska
symtom. Socialt stöd från lärare
minskade risken för flickor.
Socialt stöd från klasskamrater
minskade risken för båda könen,
men framför allt hos pojkar.
Grad I
2007
Danmark
Nielsen,
A .M.,
Hansson, K.
Associations between
adolecents health, stress
and sence of coherence.
Syftet var att undersöka
samband mellan känslan av
sammanhang och hälsa samt
samband mellan stress och
hälsa hos ungdomar.
Kvantitativ
studie med
deduktiv
ansats.
Frågeformulär användes.
n=3258
ungdomar
14-16 år.
Känsla av sammanhang och
stress hade samband med hälsan.
Pojkar hade större känsla av
sammanhang. Flickor som inte
hade någon känsla av
sammanhang och var utsatta för
stress rapporterade dubbelt så
mycket ohälsa än de som var
mindre stressade.
Grad I
2007
England
Salmon ,P.,
Wissow, L.,
Carroll, J., Ring,
A., Humphris,
G.M.,
Davies J.C.
Doctors' responses to
patients with medically
unexplained symptoms
who seek emotional
support: criticism or
confrontation?
Att beskriva läkarnas respons
till patienter med
psykosomatiska besvär som
söker emotionellt stöd.
Kvalitativ
studie med
deduktiv
ansats.
Inspelningar
av
konsultationer gjordes
mellan
patient och
läkare.
n=249
Genom att förstå läkarnas
drivkraft bakom de råd de ger till
patienter med psykosomatiska
symtom, får man större möjlighet
att finna effektiva åtgärder för att
öka kvalitén på dessa
konsultationer. Prat som kan
verka vara kritik har förmodligen
ett terapeutiskt uppsåt och ska
därför betraktas som ett möte.
Grad II
Publikationsår
Land
Författare
Titel
Syfte
Metod
& urval
Slutsats
Vetenskaplig
kvalité
2006
Holland
Terwogt, M.M.
Rieffe, C.,
Miers, A.C.,
Jellesma, F.C.,
& Tolland, A.
Emotions and self- esteem
as indicators of somatic
complaints in children.
Syftet var att belysa
sambandet mellan
psykosomatiska symtom och
dålig självkänsla hos barn
samt svårigheten att hantera
negative känslor och coping.
Kvantitativ
studie med
deduktiv
ansats.
Frågeformulär användes.
n=330
8-13 år.
Resultatet visade att dåligt humör
bidrar till de mesta förutsägelse
av självrapporterade somatiska
problem. Dessutom har det
dåliga humöret i kombination
med oro och depression en
indirekt påverkan på barnens
somatiska problem genom att
påverka självkänslan.
Grad III
2006
Sverige
Öhman, L.,
Bergdahl, J.,
Nyberg, L., &
Nilsson,
L-G.
Longitudinal analysis of
the relation between
moderate long-term stress
and health.
Syftet med studien var att
undersöka hur långvarig
stress kan påverka hälsan.
En
prospektiv
och
kvantitativ
studie med
resultat från
en tidigare
studie då
frågeformulär användes.
n=348
40-65 år.
Även om lindrigt förhöjd
stressnivå har en viss påverkan
på psykiska sjukdomar såsom
depression och tumörer, verkar
det som att långdragen och
lindrig stress ej förefaller vara
skadligt för andra
stressrelaterade sjukdomar.
Grad II
