RIKTAD NUTRITIONSBEHANDLING VID KOL
­
RISKBEDÖMNING
1.
Steg 1
Hur har Din viktutveckling sett ut de senaste månaderna?
Gått upp i vikt (0 p), Oförändrad (0 p), Gått ned i vikt (1 p)
2. Hur är Din aptit?
God (0 p), Varken god eller dålig (0 p), Dålig (1 p)
3. BMI
BMI>25 kg/m2 (0 p), BMI 22-25 kg/m2 (1 p), BMI< 22 kg/m2 (2 p)
­
­ 2—4 p: Riskpatient
0—1 p: Icke riskpatient
­
UTFÖRLIG RISKBEDÖMNING
Kostanamnes
Orsaker till undernäring
— Fysisk (Svårt att svälja, nedsatt aptit etc.)
— Psykisk (psykisk sjukdom, demens etc.)
— Socialt (bor ensam, dåligt matmiljö etc.)
Steg 2
Icke riskpatient
­
Fortfarande riskpatient
BEHANDLINGSPLAN
1.
Mål för behandling
- Viktökning eller minst bibehållen vikt
2. Andra sjukdomar
(t ex. Hjärta/kärl, diabetes, cancer, neurologi)
3. Genomförande av nutritionsterapi
— Kostrådgivning + patientfolder
— Näringsdryck
— Motion
Steg 3
­
Steg 4
UPPFÖLJNING
Icke riskpatient:
Upprepad screening
minst en gång per år
­
UPPFÖLJNING
Riskpatient:
Uppföljning av vikt. Vägning en gång per vecka.
Bedömning av compliance avseende kostintag.
•
•
Hjälp av distriktsjukvård om patient behöver
stöd och vägledning
Vid fortsatt viktnedgång
— kontakt med dietist
För ytterligare råd och information: www.KOLnutrition.se
Leif Bjermer, Professor, Lungkliniken, Skånes Universitetssjukhus, Lund
Björn Ställberg, Medicine Doktor, Distriktsläkare, Gagnefs vårdcentral
Yvonne Hagberg, Astma/KOL Sjuksköterska, Citysjukhuset Göteborg
Frode Slinde, Docent, Dietitst, Göteborgs Universitet
Utvecklad med ekonomiskt stöd från Fresenius Kabi AB
KOL &
NUTRITION
Behandlingssteg för KOL-patienter med risk för undernäring
­
RISKBEDÖMNING:
Steg 1
Målet med screeningen är att upptäcka de patienter där det ­föreligger en risk för
­undernäring och där sjukdomsförloppet kan förvärras om inte åtgärder i form av
­nutritionsterapi sätts in. Det inledande ­screeningen består av tre enkla frågor som
ställs till alla KOL-patienter. Vid 0—1 poäng i föreligger ingen risk, men förnyad
screening bör ­återkomma r­ egelbundet. Har patienten däremot 2—4 poäng, måste
en mer ­djupgående bedömning av nutritionsstatus genomföras.
UTFÖRLIG RISKBEDÖMNING
Möjliga orsaker till viktnedgång undersöks. Detta omfattar utvärdering av fysiska,
psykiska och sociala förhållanden.
Faktorer som är kopplade till ökad risk for undernäring:
Steg 2
Specifikt för KOL
• Muntorrhet
• Nedsatt aptit
• Trötthet
• Dyspné
• Exacerbation
• Uppstötningar
• Akuta Infektioner
• Tugg- och sväljproblem
• Ökad slemproduktion
• Nedsatt funktionsförmåga
Andra orsaker
• Sjukhusvistelse
• Sociala faktorer
• Illamående
• Obstipation
• Demens
• Depression
• Läkemedelsrelaterat
• Annan allvarlig sjukdom
BEHANDLINGSPLAN
Målet med nutritionsbehandlingen är att minst bibehålla vikten. Men för att
förbättra den långsiktiga prognosen är viktökning önskvärd (i idealfall mellan
0,5-1 kg /vecka).
Steg 3
Dessutom: 1. Diskutera betydelsen av viktnedgång med patienten (patienten kan vara nöjd
med att ha tappat vikt)
2. Behandla underliggande sjukdomar, för att minska metabolisk stress
3. Kost och motionsrådgivning, tex foldern ”Goda råd om mat vid KOL”
4. Näringsdrycker kan köpas på apotek eller kan vid behov förskrivas av dietist,
läkare eller distriktssjuksköterska.
UPPFÖLJNING
Steg 4
Avgörande är att kontinuerligt monitorera patientens vikt och kostintag. En
riskpatient bör väga sig minst en gång i veckan och kontakta sjukvården om de
fortsätter att tappa vikt. Om möjligt kan hemtjänst eller distriktssjuksköterska
assistera vid vägning.
En första indikation på en kommande viktförlust är det faktiska kostintaget.
Därför är det viktig att föra kostdagbok. Kostdagboken kan kartlägga matvanorna
och ger ett underlag för fortsatta kostsamtal. Kostintaget kan följas genom att
fråga om patienten t ex har ätit mindre än hälften av det vanliga intaget. För att
hålla vikten ska patienten äta minst tre fjärdedelar av det vanliga intaget (eller det
man bedömmer är patientens behov). När en patient är sjuk kan det vara svårt att
nå en viktuppgång.
Uppsala 2014 © Fresenius Kabi www.fresenius-kabi.se
