E N K U L T I D N I N G O M P E N G A R F R Å N S W E D B A N K O C H S PA R B A N K E R N A . N R 4 / 2 0 1 5 . Å R G Å N G 8 9
N
ANTE
L
S
Utgivare: Swedbank och Sparbankerna
Produktion och redaktion: Bee Production
Illustration: Lena Forsman
TEMA ENERGI a FRÅN VATTENKRAFT TILL TÄNDA LAMPOR a
HAR DU ENERGIKOLL? a GÖR LYCKOSLANTENS TEST!
TEMA: ENERGI
10 SNABBA
OM ENERGI
6. Hur drivs framtidens bilar?
BILAR SOM DRIVS av bensin och diesel släpper ut avgaser
som smutsar ner vår miljö. Men det finns bilar som inte släpper
ut avgaser. De drivs av el eller vätgas. Sådana bilar kommer att
bli allt vanligare i framtiden.
En elbil har ett batteri. Batteriet laddas ungefär som en
mobil­­­­­­­­­­­­­telefon, med en sladd.
Men för att elbilar ska vara bra för miljön är det viktigt att
veta var elen du laddar bilen med kommer från. Allra bäst är så
klart att ladda en elbil med förnybar energi. Från till exempel
vind eller sol.
I framtiden är det inte omöjligt att elbilen laddas av solenergi
samtidigt som den körs.
81 PROCENT
av energin som
används i världen
är icke förnybar.
Det finns en osynlig kraft. Den får bilar att rulla och lampor att lysa. Kraften
kallas för energi. Lyckoslanten berättar vad den gör och hur det funkar.
7. Kan skräp ge energi?
Text: Eva Brandsma Illustration: Linda Carlsson
1. Vad är energi?
ENERGI KAN BESKRIVAS som en förändring eller en kraft som
sätter något i rörelse. Energi går inte att ta på. Energi är det som
får bilar att rulla, hus att värmas och våra kroppar att springa.
2. Var kommer energi från?
DET FINNS TVÅ sorters energikällor. Den ena kallas för förnybar energi. Det betyder att den aldrig kan ta slut. Förnybar energi
är till exempel sol, vind och vatten.
Sedan finns det energi som är icke förnybar. Det är energi
som kan ta slut. Till exempel olja, kol och gas. Hälften av energin
i Sverige kommer från förnybara energi­källor. Den andra hälften
kommer från kärnkraft.
4. Hur ska energin
VI SKA FÖRSÖKA slänga så lite sopor som möjligt.
Återvinna papper, glas och burkar och inte slänga mat
i onödan.
Men sopor kan också komma till nytta. De kan
eldas upp i värmeverk och ge energi. Av bajs kan man
tillverka biogas, som sedan går att tanka bussar med.
Av överblivna sötsaker tillverkas etanol, som kan
användas för att tanka fordon.
räcka till alla?
VI BLIR BÄTTRE på att framställa energi som inte smutsar ner
luften eller slösar på jordens resurser. Samtidigt använder vi mer
och mer energi. I våra hem finns det fler och fler apparater som
drivs av el.
Förr vispade vi grädden för hand. Nu använder de flesta en
elvisp. Det är bara ett exempel.
Samtidigt blir prylar, bilar och hus alltmer energisnåla.
Hur energi framställs och hur mycket energi varje pryl
använder är två av de viktigaste frågorna för jordens framtid. Och
det finns gott om smarta och bra uppfinningar.
ska man använda?
NÄR MAN KÖPER en ny tv, diskmaskin eller tvättmaskin
kan man se hur mycket energi den använder. Det kallas för
energimärkning.
Kolla hemma i ditt kylskåp om du kan hitta en energimärkning. Det är ett klistermärke som brukar sitta på insidan av
kylskåpet.
Energimärkningen ger betyg på apparaten. Ju snålare
energiförbrukning desto bättre betyg.
De flesta företag som tillverkar hushållsapparater vill att
deras prylar ska få ett så bra betyg som möjligt.
Illustration: IStockphoto
3. Hur hänger energi
och miljö ihop?
ALLA ENERGISLAG HAR någon påverkan på miljön. Antingen
på klimatet eller på naturen.
Av kärnkraft bildas farligt radioaktivt avfall. Det måste förvaras i hundratusentals år långt ner i marken. Energi som kommer
från olja eller kol släpper ut växthusgaser i atmosfären.
Vattenkraft ger inga utsläpp. Men för att bygga kraftverken
däms älvar upp.
Vindkraft ger heller inga utsläpp. Men vindkraftverken ger
ifrån sig ljud, tar plats och syns på långt håll.
I Sverige är målet att öka användningen av förnybar energi
och minska förbrukningen av icke förnybar. Det vill vi för att
minska vår påverkan på klimatet.
2
tEn kilowat
ar cirka
st
ko
el
e
timm
. För en
1,5 kronor
du
me el kan
kilowattim
använda en
l
pe
em
ex
till
dator i tio
timmar.
5. Vad kostar energi?
ENERGIKÄLLAN I SIG kan vara gratis. Vind och sol kostar ju
i­nge­n­ting. Men ändå måste vi betala för den el vi använder. Det
gör vi för att det kostar att omvandla vinden och solen till energi
och el.
Priset på el och energi sätts per kilowattimme. Priset beror
på hur mycket energi som produceras och hur mycket som
används.
I Sverige blir elpriserna högre under vintern. Då vill ju alla
värma sina hus och lägenheter.
En del av priset på energi är skatt. På så sätt får staten in
pengar.
ELEKTRICITET ÄR SAMMA sak som el. El driver datorerna,
gör att vi kan titta på tv och tända våra lampor. El är ett sätt att
transportera energi. El är energi från till exempel vattenkraft,
vindkraft eller solkraft.
10. Vilka apparater
Vad kom vår el från 2014?
Vattenkraft
64,2 TWh*
Kärnkraft
62,2 TWh*
Övrig värmekraft 13,3 TWh*
Vindkraft
11,5 TWh*
* TWh betyder terawattimme. Det är en energienhet. På en
terawattimme går det en miljard kilowattimmar.
9. Vad är elektricitet?
8. Hur byggs
framtidens
hus?
HUS SOM ANVÄNDER lite och miljövänlig energi blir allt vanligare. Väggar
och fönster isoleras för att hålla värmen.
Då blir kostnaderna för uppvärmning
låga. Lampor släcks automatiskt i
tomma rum, och apparaterna i hemmet
drar lite el.
En del hus har solpanel på taket. Då
kan de producera egen el.
Då får de ingen elräkning!
Det som drar mest el i ett hus är
lampor. Glöm inte att släcka lampan!
LITEN ORDLISTA
t
ENERGI: En kraft som sätter någo
i rörelse.
i
FÖRNYBAR ENERGI: Sådan energ
som inte kan ta slut, till exempel
t.
solenergi, vindkraft eller vattenkraf
gi
ICKE FÖRNYBAR ENERGI: Ener
för
som kan ta slut om vi använder
till
mycket av den. Gas, olja och kol,
exempel.
KILOWATTIMME: Energienhet som
av
används för mäta användningen
el.
för
TERAWATTIMME: Ett större mått
energi. Det går en miljard kilowattim
mar på en terawattimme.
som
ENERGIMÄRKNING: Ett system
eller
används för att visa hur mycket
t
hur lite energi en hushålls­appara
använder.
3
TEMA: ENERGI
En dag på jobbet med en
Illustration: IStock
Civilingenjör
Vad är ditt bästa
elspartips?
Aurora
photo
Förr i tiden
hoppade man
kanske i sängen
om man frös?
Lyckoslanten följer med Jonas Buddgård upp på ett hustak.
Där visar har han hur solens strålar omvandlas till energi.
ENKÄT
Ålder: 10 år.
Bor: I Arboga.
Att släcka lampan när man inte är
på sitt rum. Annars kanske elen
tar slut.
Text: David Lilja Foto: Susanna Johansson
Jonas.
Innan vi hade elektricitet
Här kan Jonas följa hur hårt
solpanelerna arbetar.
JONAS JOBBAR MED solen. Högt uppe
på hustaken ser han till att solens
energi tas till vara. De svarta pane­
lerna fångar in solens strålar och gör
dem till el.
Elen gör så att hissarna går och att
lamporna lyser inne i husen.
Lyckoslanten låter Jonas berätta
hur en dag på jobbet ser ut.
07.00
Min arbetsdag börjar. Jag tar en kopp
kaffe och startar datorn. Där kan jag
se om solpanelerna fungerar. Solpane­
lerna sitter högst upp på taken i ett
bostadsområde utanför Stockholm.
Varje år producerar våra solpaneler
1 300 megawattimmar. Det är tillräck­
ligt mycket för en miljon tvättar i en
tvättmaskin. Eller för att driva 660
elbilar som kör 1 500 mil per år!
I dag skiner solen. Då får vi extra
mycket el från solstrålarna. Elen går
till lampor och hissar i husen. Tack
vare solen har de som bor här egen el!
09.00
Jag tar hissen fem våningar upp. Först
4
Dags för lunch.
12.00
Många är nyfikna på solceller. I
morgon kommer några från Skåne på
besök. Jag räknar ut om det lönar sig
för deras kommun att bygga sol­
paneler på taken.
Solceller kostar mycket, men efter
ett tag har man tjänat in det.
14.00
Jag läser mycket för att lära mig mer.
Bland annat om ny teknik. Det är
16.00
Arbetsdagen är slut. Nu cyklar jag
hem till min familj! n
CIVILINGENJÖR
Arbetstider: Måndag till fredag.
40 timmar i veckan.
Antal i Sverige: 72 746.
Arbetsverktyg: Dator.
Lön: Cirka 49 700 kronor/månad*.
Arbetsområde: Till exempel
miljö­frågor, produkter, forskning
och tillverkning.
Utbildning: Civilingenjör med
inriktning elektroteknik, fem år.
Energi runt om i världen
*Privat sektor, Sveriges Ingenjörer
Ålder: 9 år.
Bor: I Örsundsbro.
Att släcka lampor i de rum man
inte är i. För det är onödigt att
det lyser där man inte är. Det är
också onödigt att ha på tv:n och
iPaden samtidigt.
Källa: Energikunskap, Svensk energi
SÅ HÄR MYCKET ENERGI ANVÄNDER EN GENOMSNITTSPERSON I:
Charlotta
SVERIGE
14 000 kWh per person och år
Vill du prova på?
Det finns appar där du ska lösa
olika problem. Bland annat TinkerBox, som är gratis.
Du kan också besöka ett tekniskt
museum där det finns olika experiment att testa.
Tyra
De senaste åren har allt fler människor på jorden fått tillgång till el. Fler än tidigare har mobiltelefoner, datorer och tv-apparater.
På det sättet blir världen faktiskt lite mer rättvis. Men det finns fortfarande
stora skillnader i hur mycket energi som varje land använder.
I Sverige använder vi ganska mycket el per person. Det beror bland annat på
att vi har kalla vintrar. Landet med allra högst elanvändning per person och år
är Island. Indien är ett av länderna med lägst elförbrukning. Där använder varje
person i genomsnitt bara 502 kWh per år.
Den vanligaste energin som används är sådan som är icke förnybar, till exempel olja och kol. När allt fler använder mer energi riskerar mer och mer av jordens
resurser att försvinna.
Därför är det viktigt att ta fram förnybara alternativ, till exempel vindkraft och
solenergi.
ISLAND
52 000 kWh per person och år
Ålder: 11 år.
Bor: I Enebyberg.
Jag tycker att man ska spara
vatten genom att inte duscha
eller diska för länge. Och kolla
väderprognosen innan man använder en vattenspridare till att
vattna gräset.
Enkät: David Lilja
10.00
11.00
väldigt spännande.
Solen lyser över hela världen. Tänk
om vi kunde ta hand om mer energi
från den. Då skulle vi inte behöva
använda olja och kol lika mycket.
Därför känns mitt jobb viktigt.
I dag är det självklart att vi knäpper på en ljusknapp, och vips så är lampan tänd. Stearinljus tänder vi för att det är mysigt.
Men innan det fanns elektricitet hade människor inget val. Då fick man använda
oljelampor eller fotogenlampor inomhus. De kunde både lukta och osa mycket. Det var
inte heller självklart att det var upplyst överallt i hemmet på kvällen.
Förr i tiden värmdes hemmen upp av eld i en spis, kakelugn eller kamin. På nätterna
kunde elden slockna. Då kanske det blev så kallt att vattnet frös i hinken i köket.
Det blev sotigt och rökigt inne i husen när man eldade. Ofta sov flera personer i
samma säng. Det gjorde de kanske för att det var trångt. Men det var också ett bra sätt
att hålla värmen på vintern.
Illustration: IStockphoto
Fikadags. Men ett larm löses ut. Det
kommer ingen el från panelerna på
ett av taken.
Jag åker dit för att kolla.
kollar jag att utrustningen är igång.
Jag startar om systemet. Nu verkar det
fungera.
Men det är lika bra att undersöka
allt ordentligt. Genom en lucka på
vinden klättrar jag ut på taket. När
jag jobbar på taket måste jag ha
säkerhetssele.
Utsikten är fantastisk. Men det
gäller att inte ha svindel. De svarta
panelerna blänker. En bit bort ser jag
badhuset. Vattnet i bassängerna
värms också upp med el från solen.
På vintern kan det ligga snö på
taken. Då blir det ingen el.
Om solen skiner mycket blir det el
över. Överskottet går ut i det vanliga
elnätet.
Tack för elen, solen!
Mattias
Ålder: 10 år.
Bor: I Stockholm.
I vår familj har vi kopplat in tv,
dvd-spelare och radioapparater
i en grenkontakt med röd knapp.
Då kan vi stänga av elen helt.
Annars drar apparaterna ström
i onödan.
5
TEMA: ENERGI
Mattias.
Spela!
Många tvättar sina
kläder onödigt mycket.
Ibland räcker det att
vädra dem.
För att minska elslöseriet
Går det att använda mindre el och samtidigt ha roligt? Det har en
svensk forskare tagit reda på. Till sin hjälp hade han fyra mobilspel.
Text: Susanna Johansson Illustration: Lena Forsman
DE DUSCHAR LÄNGE i varmt vatten. De
lämnar lamporna på och mobilladda­
ren kvar i kontakten trots att mobilen
har laddat klart.
Vi pratar om tonåringar.
Det är de som slösar mest el och
energi i hemmet. Det visar en under­
sökning från förra året.
Mobilspel startade samtalen
Mattias Svahn är forskare och gästpro­
fessor på Handelshögskolan. Han ville
undersöka om familjer kan slösa
mindre på el.
– De flesta vet att vi måste minska
vår el- och energianvändning. El och
energi kostar mycket pengar. Trots
det är det få som slutar slösa med el i
sina hem, berättar Mattias.
Tillsammans med Interactive
Institute i Eskilstuna ville Mattias
Svahn hitta ett sätt att få folk att
reagera. Att få människor att börja
prata om el.
De kom på att de inte skulle vända
sig till vuxna. I stället vände de sig till
barn och ungdomar i åldern 10 till
15 år.
– Vi utvecklade fyra mobilspel. I
spelen kunde barnet följa hemmets
6
6
riktiga elanvändning. Genom att
spela spelet kunde barnet påverka
hur mycket el som används i hem­
met, säger Mattias.
I varje familj fanns det bara en
spelare. Men för att spelaren skulle
klara av uppgifterna i spelet var hen
tvungen att berätta för resten av
familjen om uppgifterna.
– Det innebar att spelaren kunde
stänga av tv:n mitt i fredagsmyset för
att klara en uppgift. Kanske inte alltid
så populärt hos resten av familjen.
Men då kom ämnet el upp i samtalen.
Det blev något som hela familjen
kunde prata om, säger Mattias.
Från trist till roligt
Mattias Svahn menar att det är ett
stort plus att vända sig direkt till
barnen. De har lätt att förstå spelen
och uppgifterna.
Dessutom är det ju ofta barn och
unga som är de stora elanvändarna i
ett hem.
– När projektet tog slut berättade
flera familjer att de fortsatte att
diskutera el hemma. En familj
sparade artiklar om el. En annan
familj minns tydligt en uppgift som
uppmanade familjen att inte använda
lampor under en mörk och mulen
höstdag. Det blev en händelse, något
att minnas, säger Mattias.
Mattias Svahn tror att idén med
spel kan användas för att lyfta fler
ämnen. Till exempel ekonomi och
som ett sätt att spara pengar.
– Med hjälp av spelen gick el från att
vara tråkigt till att bli ett samtalsämne.
Det var häftigt att se, säger han. n
Tre tips för att använda
mindre el och energi
1. DRA UT SLADDEN!
Har din mobil laddat klart? Låt inte
sladden sitta kvar i kontakten. Då drar
den fortfarande el.
2. DUSCHA KORTARE!
Det är skönt att duscha länge i varmt
vatten. Men det är inte lika snällt mot
dina föräldrars elräkning.
3. LÅT INTE KRANEN RINNA!
Låt inte vattenkranen rinna när du
bors­tar tänderna. Stäng av den i stället.
Källa: Elskling.se, Eon
Har du energikoll?
Hängde du med i Lyckoslantens tematexter? Gör vårt
test och se hur bra energikoll du har!
Text: Susanna Johansson
1. Vad är vindkraft, vattenkraft och
solenergi exempel på?
a. Förnybar energi.
b. Icke förnybar energi.
c. Miljöbränsle.
2. Ungefär vad kostar en kilowatttimme el?
4. Vad får Sverige mest energi från?
a. Kärnkraft.
b. Vattenkraft.
c. Solenergi.
5. Hur många tvättar kan tvättas med
hjälp av 1 300 megawattimmar el?
7. Vad kallas märkningen som visar
hur energisnåla hushållsapparater
är?
a. Miljöbetyg.
b. Energimärkning.
c. Klimatklassning.
a. 10 000.
b. 100 000.
c. 1 000 000.
0–2 rätt: Aj då. Men var lugn,
ingen behöver vara expert på allt.
3. Vad drar mest el i ett vanligt hem?
6. Vilket fordonsbränsle släpper ut
minst avgaser?
3–5 rätt: Bra jobbat! Men vi vet
att du kan mer.
a. Surfplattor.
b. Tvättmaskiner.
c. Lampor.
a. El.
b. Bensin.
c. Diesel.
6–7 rätt: Wow. Du är en riktig
energi-expert!
a. 15 kronor.
b. 150 kronor.
c. 1 krona och 50 öre.
7
