Språk- och kommunikationsplan

Datum: 160404
Barn- och utbildningsförvaltningen
Språk- och
kommunikationsplan
med stödmaterial
- för språkutvecklande verksamhet
i Falkenbergs förskolor
Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för
alla barn som deltar (Lpfö98/10, s.5).
160404
2
160404
Barn- och utbildningsförvaltningen
Del 1
Språk- och
kommunikationsplan
- för språkutvecklande verksamhet i Falkenbergs förskolor
Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för
alla barn som deltar (Lpfö98/10, s.5).
3
160404
1. Inledning
Det lönar sig att arbeta med barns språk i förskolan! Kvalitén på den språkutvecklande
verksamheten i förskolan spelar stor roll för barns språkutveckling. Forskning visar att
barn som växer upp i hem med få språkliga resurser, men befinner sig i en språkligt
stark förskolemiljö, börjar skolan med andra språkliga förutsättningar än de som växer
upp i hem med en god språkmiljö och har vistats på en förskola med svag språkmiljö.
Förskolans språkmiljö betyder alltså väldigt mycket för barns vidare läsning, lärande
och skolgång. (Wagner, Strömqvist & Uppstad, 2010).
Uppdraget att skriva en kommunövergripande plan för språkutveckling i Falkenbergs
förskolor kom från Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp i samband med att
”Handlingsplan för kvalitetssäkring av elevers läs- och skrivutveckling” för grundskolan
antogs under våren 2012. En grupp bildades bestående av: sju förskollärare/specialpedagoger
från förskolans verksamheter i kommunen, specialpedagoger med inriktning
tal/språk/kommunikation samt skolpsykolog från den centrala stöd- och resursenheten Rodret.
Gruppen träffades regelbundet under hösten 2012 och våren 2013. En Språk- och
kommunikationsplan och ett Stödmaterial för språkutvecklande verksamhet gällande
Falkenbergs förskolor togs fram med utgångspunkt i skollag, förskolans läroplan (Lpfö98/10),
aktuell forskning/litteratur samt beprövad erfarenhet.
Språk- och kommunikationsplan med stödmaterial ska tillsammans verka för att:
- uppnå en långsiktig, medveten och likvärdig språkutvecklande verksamhet i
kommunens alla förskolor
-
lyfta fram språkets betydelse för lärande och identitetsutveckling i förskolan
-
erbjuda ett stöd till pedagogerna i förskolans dagliga arbete
-
ge inspiration och handfasta verktyg kring arbetet med barns språkutveckling
-
tidigt identifiera och särskilt uppmärksamma de barn som av olika skäl behöver stöd i
sin språkutveckling
-
dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla förskolans språkutvecklande
verksamhet
-
synliggöra hur samverkan mellan kommunens förskolor och övriga samarbetspartners
kan se ut kring språkutvecklande verksamhet
2. Övergripande mål för förskolans språkutvecklande verksamhet
Språk- och kommunikationsplanen verkar för att uppnå en långsiktig, medveten och likvärdig
språkutvecklande verksamhet i Falkenbergs förskolor. Den beskriver de övergripande målen
för den språkliga verksamheten i Falkenbergs förskolor samt hur måluppfyllelse kan
4
160404
möjliggöras. För fördjupad kunskap kring måluppfyllelse finns stödmaterialet Språket i fokus
till hands. Stödmaterialet är en viktig del i arbetet med barns språkutveckling och kan ge
fördjupad kunskap, inspiration och handfasta verktyg samt stöd i dokumentation, uppföljning,
utvärdering och utveckling av den språkliga verksamheten.
Arbetslaget ska
- samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och
hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling (Lpfö98/10, s 11)
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, (Lpfö98/10, s. 8)
- sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
(Lpfö98/10, s. 12)
Som ett stöd för förskolorna i arbetet med den språkutvecklande verksamheten finns
samarbetspartners inom Falkenbergs kommun i form av; specialpedagoger, pedagogistor,
modersmålsstödjare, Central Barn- elevhälsa, bibliotek, Skoldatatek och Utvecklarna inom IT
och lärande (se vidare i stödmaterialet Språket i fokus).
2.1 Språkutvecklande arbetssätt och förhållningssätt
Lpfö98/10
Förskolan ska sträva efter att varje barn
- tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin
omvärld
- utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker
förstå andras perspektiv
- utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta,
uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
- utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa
funktioner
- utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka
Mål för Falkenbergs
och samtala omförskolor
dessa
- utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter
i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (Lpfö98/10, s 10)
Arbetslaget verkar för att förskolans verksamhet genomsyras av ett språkutvecklande arbetssätt och
förhållningssätt.
Detta möjliggörs genom att:
 medvetet använda ett språkutvecklande förhållningssätt i alla situationer under hela
dagen

använda ett nyanserat och varierat språk

föra språkutvecklande samtal och utmana barnens språkliga förmåga

ställa öppna och nyfikna frågor till barnen

erbjuda barnen en stimulerande språklig lärmiljö såväl inomhus som utomhus
5
160404

erbjuda barnen stimulerande lekmaterial och tid och utrymme för lek med närvarande
pedagoger

ge barnen rikliga tillfällen att aktivt få använda sitt språk och göra sammanhangen
meningsfulla

ge barnen möjligheter till egna erfarenheter/upplevelser och att få lära med alla
sinnen genom de 100 språken

tillsammans med barnen reflektera över språkets innehåll och form i syfte att utveckla
språklig medvetenhet


tidigt identifiera och särskilt uppmärksamma de barn som av olika skäl behöver stöd i
sin språkutveckling
använda konkret material, bilder och tecken som stöd i verksamheten

använda rim, ramsor, språk- och lyssnandelekar

stimulera barns uttal och munmotorik med hjälp av munmotoriska lekar/sånger

berätta, läsa högt och föra medvetna samtal om texter och bilder

uppmuntra till och skapa nyfikenhet för att rita, skriva och läsa

använda digitala verktyg
2.2 Flerspråkighet
Förskolan ska sträva efter att varje barn
som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera
såväl på svenska som på sitt modersmål (Lpfö98/10, s.11)
Mål för Falkenbergs förskolor
Arbetslaget verkar för att flerspråkiga barn stärks i sin språk- och kommunikationsutveckling på samtliga språk
och i sina kulturella tillhörigheter.
Detta möjliggörs genom att:
 ha höga förväntningar på alla barn oavsett modersmål
 synliggöra flerspråkighet, kulturella och etniska likheter och olikheter samt använda
dessa som en tillgång
 involvera vårdnadshavarnas kunskaper och erfarenheter utifrån ett interkulturellt
förhållningssätt
 ha fokus på språkets innehåll för att utveckla språk- och begreppsförståelse
 använda böcker, filmer, appar mm på barnens modersmål
 uppmuntra vårdnadshavare att tala sitt modersmål hemma med barnen
6
160404
2.3 Uppföljning, utvärdering och utveckling
2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING
Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas.
För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande
följas, dokumenteras och analyseras (Lpfö98/10, s 14)
Mål för Falkenbergs förskolor
Arbetslaget följer upp, utvärderar, analyserar, utvecklar och planerar kontinuerligt den språk- och
kommunikationsutvecklande verksamheten.
Detta möjliggörs genom:
 underlag för pedagogisk dokumentation

pedagogiska dialoger
Uppföljning och utvärdering av Språk- och kommunikationsplan med stödmaterial
Del.1 Språk- och kommunikationsplan följs upp, utvärderas och revideras årligen i mars av
förskolechefer och verksamhetschef för förskolan.
Del 2. Stödmaterial följs upp, utvärderas och revideras årligen i maj av deltagarna i
språkplansgruppen.
Språkplansgruppen består av förskollärare och specialpedagoger från kommunens förskolor
samt specialpedagoger med inriktning tal-, språk- och kommunikation från den Centrala Barn
– och elevhälsan.
Kontaktpersoner
Ann-Sofie Pettersson - [email protected]
Petra Bertilsson – [email protected]
7
160404
3. ARBETSGÅNG
för kvalitetssäkring av barn/elevers
språk-, läs- och skrivutveckling i
Falkenbergs kommun
Gy
Åk 6-9
Nationella prov: svenska, svenska som andra språk
Nationella prov: åk 6, åk 9 – svenska, svenska som
andra språk (Vt)
Åk 5
Åk 4
Avkodningsförmåga: Läskedjor- tecken-, ord- och
meningskedjor (Ht)
Läshastighet: Läshastighet, DSL för skolår 4(Ht)
Stavning:Rättstavning 1 eller 2, DLS förskolår4 (Ht)
Åk 3
Nationella prov: svenska, svenska som andraspråk
Åk 2
Avkodningsförmåga: Läskedjor-bokstavs- och
ordkedjor (Ht)
Fonemidentifiering: DLS för skolår 2 (Vt)
Läsförståelse: Vilken bild är rätt? (Ht)
Åk 1
Läslust, läsförståelse och skrivning – DLS bas (Vt)
Förskoleklass
Språklig observation: OAS (Ht)
Fonologisk medvetenhet: Hur låter orden?(Vt)
Förskola 1-6 år
Språkplan med stödmaterial – Språket i fokus
8
160404
Barn- och utbildningsförvaltningen
Del 2
Språket i fokus
- stödmaterial för språkutvecklande verksamhet
i Falkenbergs förskolor
Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för
alla barn som deltar (Lpfö98, s.5).
9
160404
Innehåll
Stödmaterialets upplägg
s. 11
1) Språk och Språkutveckling
s. 12
2) Flerspråkighet
s. 18
3) Språkstörning
s. 26
4) Lek och språk
s. 29
5) Samspel och kommunikation
s. 34
6) Högläsning och boksamtal
s. 38
7) Samtal, dialog och berättande
s. 42
8) Språkförståelse
s. 45
9) Ordförråd
s. 48
10) Grammatik och meningsbyggnad
s. 51
11) Uttal och munmotorik
s. 53
12) Språklig medvetenhet
s. 56
13) Att läsa och skriva
s. 59
14) Språk och matematik
s. 64
15) Tecken som stöd
s. 67
16) Bilder som stöd
s. 72
17) Språk och ljudmiljö
s. 76
18) Språkliga uttrycksformer
s. 80
19) Digitala lärverktyg
s. 85
20) Samverkan och stöd
s. 89
21) Kvalitetssäkring
s. 92
22) Material och länkar
s. 95
23) Forskning
s. 99
24) Referenser
s. 103
25) Bilagor
s. 107
10
160404
Stödmaterialets upplägg
Stödmaterialet är upplagt så att de första kapitlen består av teorianknytning kring: vad språk
är, hur typisk språkutveckling kan se ut, flerspråkighet, språkstörning samt språkstörning i
kombination med flerspråkighet. Stödmaterialet utgår från språkets tre huvudområden:
Språkets funktion, Språkets innehåll och Språkets form samt att språket har en uttryckssida
och en förståelsesida, vilket finns förklarat närmare i kapitel 1, Språk/Språkutveckling.
Vidare följer ett antal kapitel som beskriver hur man kan använda sig av ett språkutvecklande
arbetssätt utifrån olika språkliga områden. Alla kapitel är upplagda på samma sätt: först
läroplanscitat, därefter en kortare teorianknytning och sen punkter Att tänka på/Praktiska
förslag samt litteratur/källhänvisningar. Till varje kapitel följer också diskussionsfrågor som
stöd för att kvalitetssäkra just denna del av förskolans språkliga verksamhet. Slutligen följer
kapitel kring: Samverkan och stöd för kommunens förskolor, Kvalitetssäkring av förskolans
språkutvecklande verksamhet, Litteratur/Forskning, Referenser samt Bilagor.
Hur kan stödmaterialet användas?
Förhoppningen är att stödmaterialet för den språkutvecklande verksamheten i Falkenbergs
förskolor ska ge pedagoger och arbetslag i förskolan teorianknytning, stöd och inspiration för
det viktiga arbetet kring barns språkutveckling. Det ska också kunna sätta ord på det arbete
som redan pågår i verksamheten, lyfta den förskoleverksamhet som finns samt ge nya tankar.
Det är önskvärt att stödmaterialet kommer att användas aktivt som ett verktyg i den språkliga
verksamheten på varje förskola!
Stödmaterialet finns tillgängligt i digital form och är indelat i olika kapitel för att underlätta
användandet och för att det ska vara lätt att hitta. Upplägget gör det också lättare att
kommunövergripande revidera delar av innehållet under respektive kapitel.
Användningsområden
Gå in på önskat kapitel för att få teorianknytning, tankar, idéer och praktiska förslag
när det gäller just den delen av språkutvecklingen.
Ta fram diskussionsfrågorna regelbundet gällande respektive kapitel och för
diskussioner i arbetslaget, med syfte att utveckla och kvalitetssäkra den språkliga
verksamheten.
Använd stödmaterialets innehåll och diskussionsfrågor som underlag till pedagogiska
diskussioner på arbetsplatsträffar, föräldramöten, utvecklingssamtal och andra möten.
Vid behov kan stödmaterialet skrivas ut och sättas in en pärm med registerflikar.
Möjlighet finns då att samla arbetslagets egna anteckningar, tips, idéer,
uppföljningar/utvärderingar/analyser bakom respektive kapitel/flik i stödmaterialet.
Viktigt är då att byta ut det utskrivna stödmaterialet till den aktuella versionen efter att
den årliga revideringen är gjord!
Ni kommer säkert själva på fler användningsområden för innehållet i stödmaterialet som ni
sen med fördel kan delge varandra! Lycka till!!
11
160404
1. Språk och språkutveckling
Förmågan att uttrycka sig själv och förstå andra, liksom tänkande och reflektion, är kärnan i begreppet
språkutveckling. … För att en människa ska utveckla sin språkförmåga behöver hon många tillfällen att använda
sitt språk och därmed också känna sitt självförtroende växa. Särskilt viktigt är naturligtvis detta för barn och
ungdomar i alla åldrar. Språket har alltså en nyckelroll i allt skolarbete. Det är därför förskolans och skolans
viktigaste uppgift att se till att alla barn och alla elever verkligen använder sitt språk i tal och skrift: berättar
och redogör, lyssnar, samtalar och argumenterar, uttrycker idéer och tankar, blir nyfikna och får lust att lära
mer. Språket utvecklas i dialog med andra i stora och små grupper, mellan jämnåriga och mellan barn och
vuxna. … Det är i och genom språket som allas vår begreppsvärld vidgas1.
Vad är språk?
Språk är en uppsättning koder med potential för mening. I teckenspråk är det tecknet som är
koden och i blindskrift är det en sekvens av upphöjda punkter2. I talspråk är det ett system av
ljud, ord och grammatiska regler som vi har gemensamt med alla som talar samma språk. I
varje språk finns ett visst antal språkljud som kan kombineras till ord. Språket har en
uttryckssida (expressiv) och en förståelsesida (impressiv).
Vad är tal?
Tal är ett sätt att uttrycka språket på, det vill säga att med röst och artikulation/munrörelser
forma ljud till ord.
Vad är kommunikation?
Kommunikation är en överföring av information: exempelvis genom kroppsspråk, gester,
tecken, bilder eller när vi turas om att tala och lyssna på varandra. Redan det lilla spädbarnet
kommunicerar med blickar och kroppsrörelser. Tidigt sker den för kommunikationen så
viktiga turtagningen, exempelvis när spädbarnet är stilla då den vuxne talar och när den vuxne
slutar tala börjar barnet fäkta med armarna. Barnet uttrycker intresse för att kommunicera med
en annan människa, är intresserad av hennes ansikte och röst3.
1
Liberg, Myrberg, Hyltenstam & Frykholm, s 119, 2007
Wagner, Strömqvist & Uppstad, 2010
3
Samuelsson & Sjöberg, 2009
2
12
160404
SPRÅKBERGET
SPRÅKETS
FORM
Artikulation/Uttal/Grammatik
SPRÅKETS INNEHÅLL
SPRÅKETS FUNKTION
Språkförståelse/Ordförråd
Språkets användning
(pragmatik)
”Sprickor” långt ner i berget är värre för stabiliteten än sprickor långt upp!
SPRÅKETS FUNKTION
Språkets funktion, pragmatik, handlar om hur språket används i olika sociala situationer,
vilket ordval, ämnesval, satsformulering och satsmelodi som används4. Hur användningen av
språket går till är själva grunden för språket. Det innebär att det finns en mängd regler för hur
vi kommunicerar och som gör att kommunikationen eller samspelet med andra underlättas.
Det handlar om turtagning, att hålla en röd tråd i samtalet, att kunna ta den andres perspektiv,
att ha en vilja att kommunicera, att ställa frågor, att förstå hur mycket motparten behöver veta
för att kunna förstå budskapet5. Likaså handlar det om lek och samspel.
SPRÅKETS INNEHÅLL
Språkets innehåll, semantik, är begrepp som färg/form/antal, ordförråd och kategorisering som
exempelvis fordon, kläder mm. Ett ordförråd behövs för att kunna uttrycka sig och förstå vad
andra säger6. Barn behöver många förstahandserfarenheter för att utveckla goda och djupa
begrepp7. Ett yttrande kan förstås på olika sätt och den semantiska förmågan har stor
betydelse för läsförståelsen. Brister på detta område kan medföra problem med avkodningen
eftersom man som läsare får mindre hjälp att tolka textinnehållet under läsningen8.
SPRÅKETS FORM
Språkets form: fonologi, morfologi, syntax, är det som syns och hörs mest och har med uttal
och grammatik att göra. Fonologi är läran om språkljuden, fonemens struktur där fonemen är
den minsta betydelsedelen i ett ord. Morfologi beskriver den inre strukturen i ord där
morfemen är den minsta betydelsebärande enhet i ordet. Syntaxen är kombinationen av ord i
satser och meningar: att kunna böja orden rätt, sätta dem i rätt ordning och bygga meningar.
4
www.spsm.se
Svensson, 1998
6
www.spsm.se
7
Wagner, Strömqvist & Uppstad, 2010
8
Svensson, 1998
5
13
160404
Det innebär också att kunna höra skillnad på ord för att kunna göra skillnad mellan olika uttal
samt att munmotoriken är utvecklad så att alla ljuden i orden går att uttala rätt. En
medvetenhet om språkets form: språklig medvetenhet, är väsentlig framförallt när man lär sig
ett skriftspråk9.
Den ungefärliga språkutvecklingen
För att utveckla språk behövs fungerande hörsel och talmotorik och en aktiv hjärna som både
kan ta emot och producera språk. Och givetvis behövs en intresserad omgivning som ger
näring åt språkutvecklingen. Det är också viktigt med en miljö som tillåter samtal utan alltför
många störande inslag. Under de första levnadsåren grundläggs alla viktiga delar i språket,
allra mest mellan 2 och 4 års ålder. Barnet kan börja samtala med andra människor. Så
småningom blir det också dags att lära sig konsten att läsa och skriva, som är så väsentlig i
vårt samhälle10.
Åldersangivelserna som följer är riktmärken som anger den ungefärliga utvecklingen som
barnet befinner sig i. Utvecklingsstadier är alltid preliminära, stora variationer kan förekomma
och det är viktigt att uppmärksamma barnets utveckling inom alla områden.
Under det första halvåret reagerar barnet på
ljud, vänder blicken och/eller huvudet mot
ljudkällan och barnet börjar också ljuda själv.
Vid ca ett års ålder börjar barnet förstå enkla
instruktioner, säger mamma och pappa och
reagerar på sitt namn. Nästa steg är att barnet
börjar förstår enkla instruktioner, meningar,
benämner vanliga föremål och ordförrådet
växer. Runt ca 2 års ålder börjar barnet förstå
enkla instruktioner, säger sitt namn och
använder 2-3-ordsmeningar.
Vid ca 3-4 års ålder börjar barnet förstå enkla berättelser, använder meningar, ställer frågor,
använder plural och prepositioner och barnets språk börjar alltmer likna den vuxnes språk.
Vid 5-6 års ålder börjar barnet även kunna använda abstrakta ord som exempelvis ord som
uttrycker känslor och behov. Barnet talar i längre meningar och böjer orden. Barnet använder
fortfarande färre ord än vuxna, men förstår fler ord och uttryck än de själva formulerar.
Uttalet är ofta färdigutvecklat hos de flesta barn, det kan vara /r/-ljudet eller ett läspande /s/ljud som eventuellt kan vålla besvär11. Språkets grundstruktur är nu snart helt utvecklad och
barnet är redo för att lära sig att läsa och skriva12.
9
www.spsm.se, Svensson, 1998
www.spraklek.se
11
Frylmark, 2008
12
www.afasi.se
10
14
160404
Minnets och uppmärksamhetens betydelse för språkutvecklingen
Minnet är en förutsättning och en viktig kognitiv faktor för språkinlärningen, då alla viktiga
språkliga erfarenheter ska kunna omsättas och lagras i minnet. Alla sinnesintryck måste
behandlas i korttids- och arbetsminnet för att kunna lagras som olika typer av information.
Det lilla barnets minne är inte särskilt välutvecklat, men minnets olika komponenter utvecklas
under hela livet. Det finns en gräns för korttidsminnet som varierar från person till person,
vilket är viktigt att tänka på i samspel med andra, särskilt barn. Barn har behov av kunskap,
men det kan vara en fördel att överväga vilken och hur mycket information som är lämplig att
ge och i vilken takt13.
Uppmärksamhet är både ett tillstånd (något vi är i) och något vi aktivt gör (något vi styr).
Det är en fråga om vilket uppmärksamhetstillstånd vi befinner oss i och vad vi riktar vår
uppmärksamhet på. Ett barn kan alltså vara fullt uppmärksamt, men koncentrera sig på ”fel”
saker, det vill säga ha svårt att styra sin uppmärksamhetsfunktion. I hur hög grad vi kan styra
vår uppmärksamhet är beroende av förmågan att välja ut, selektera, stimuli och förmågan att
hålla fast stimuli, koncentration. I arbetet med att hjälpa barn som visar svårighet med
uppmärksamhet är det viktigt att skilja på problem med att välja/selektera stimuli och problem
med att hålla fast vid det som valts14.
Minnet och uppmärksamheten är en del av kognitionen som kan delas upp i: 1) uppfattning,
förståelse, kunskap, bekräftelse, 2) uppmärksamhet, perception, minne, 3) lärande, tänkande,
språk.
Språkutvecklande arbetssätt
Språket finns med i alla delar av förskolan verksamhet och barn behöver få ”badas i språk”.
Språkutveckling sker i vardagsrutiner som blöjbyte, av/påklädning, dukning, måltider,
fruktstund, vila m.m. och i andra vardagsaktiviteter som lek, musik/sång, gymnastik/rörelse,
samling och skapande verksamheter. För att språkutveckling ska ske på ett optimalt sätt krävs
att vi vuxna är engagerade och närvarande i samspelet med barnet. Barn ges möjlighet att
”bada i språk” när vuxna iakttar, lyssnar, kommenterar, klargör, frågar och uppmuntrar barnen
att undra, agera, berätta och lösa problem tillsammans. Detta kan ske när vi vuxna är
medvetna om att barn utvecklar sitt språk i en mångfald varierade och meningsfulla
sammanhang under hela dagen15.
Ett språkutvecklande arbetssätt är att som pedagog lära sig att identifiera de situationer som
är språkutvecklande till skillnad från många aktiviteter som inte gynnar barnens
språkutveckling i större omfattning. Det är också att kunna identifiera de situationer i
vardagen då barnen utvecklar sitt matematiska ordförråd samt att kunna upptäcka eventuella
språkstörningar, även i kombination med flerspråkighet16.
13
Bylander Iben, 2012
TRAS – Tidig registrering av Språk, 2007
15
Lindö, 2011
16
Benckert, Håland & Wallin, 2009
14
15
160404
Språkutvecklande strategier
Stöttning-scaffolding innebär att en vuxen person ger tillfälligt stöd åt barnet så att hon eller
han kan komma vidare i sin språkutveckling. Stöttning är alltid tillfällig och syftar till att
barnet vid nästa tillfälle ska klara sig själv igenom en viss situation. Stöttning ska alltid leda
framåt mot nya färdigheter.
Cooperative learning innebär att de barn som hunnit lite längre med sin språkliga utveckling
stimulerar de barn som inte hunnit lika långt. Vi pedagoger kan planera vissa aktiviteter där
barnen sammanförs så att en lärandesituation uppstår på detta sätt.
Språkutvecklande samtal uppstår om samtalet kan ge lite utmaningar samt ligger snäppet
över barnens språkliga nivå (Vygotsky). Öppna och genuina frågor som leder samtalet vidare
är också språkutvecklande och visar vägen till möjligheter för resonemang.
Talutrymme innebär att barnen måste ges många tillfällen att formulera sig. När man tvingas
att formulera sig blir talet också begripligt för andra.
Tid att formulera sig är kanske inte något vi alltid är så bra på. Forskning visar att när lärare
ställer frågor till ett barn väntar de vanligtvis en sekund, eller inte ens det, på barnets svar. När
de i stället väntar tre sekunder eller mer, får det stor effekt på barnets sätt att använda språket.
Lyssnandet är en kognitivt krävande uppgift, helt i nivå med läsande och förståelse av texten.
Att ge barnen rika tillfällen till olika former av lyssnade är en pedagogisk uppgift och en
språkutvecklande strategi.
Språksocialisation handlar om hur barnet lär sig en grupps normer och värderingar samt hur
man använder språket för att hämta in kunskap. Ett barncentrerat förhållningssätt innebär att
föräldrarna inkluderar barnen i samtalen medan situationscentrerat förhållningssätt innebär att
barnen oftast inte deltar som samtalspartner. Med ett situationscentrerat förhållningssätt
förväntar sig inte föräldrarna att små barn ska ha en aktiv roll i det sociala samspelet.
Situationsberoende aktiviteter innebär att barnen, när de är små, behöver många här och nuupplevelser samt konkreta föremål eller bilder för att tillägna sig en kommunikativ förmåga.
Ju äldre barnet blir, desto mer behöver det situationsoberoende och mer komplexa utmaningar
för att utvecklas.
Språkets nivåer - När man arbetar på ett språkutvecklande sätt är det bra att som pedagog
vara medveten om språkets olika nivåer; funktion, innehåll och form samt att varje språklig
nivå har en uttryckssida (expressiv) och en förståelsesida (impressiv).
Matematiska begrepp - Matematiken i förskolan handlar om att ge barnen möjligheter till att
genom lek, lärande och språk utveckla de matematiska begrepp som behövs för att senare
kunna tillgodogöra sig den formella matematikundervisningen i skolan17.
17
Benckert, Håland & Wallin, 2009
16
160404
Litteratur- och Länktips:
Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Liber Distribution, Stockholm.
Barnet, språket och miljön. Svensson, Ann-Katrin (1998). Studentlitteratur.
Den flerspråkiga människan. Wagner, Åse Kari H, Strömqvist, Sven & Uppstad Per Henning (2010).
Studentlitteratur.
Det tidiga språkbadet. Lindö, Rigmor. (2011). Studentlitteratur.
Flerspråkighet i förskolan – ett referens- och metodmaterial. Benckert, Susanne. Håland, Pia. & Wallin, Karin.
(2009). Myndighet för skolutveckling.
Språkstörning hos Förskolebarn. Samuelsson, Iris & Sjöberg, Åsa (2009). Föräldraföreningen Talknuten,
Afasiförbundet.
TRAS – Tidig registrering av språkutveckling. En handbok om språkutveckling hos barn. (2007). SPF –
Utbildning.com.
www.spsm.se
www.afasi.se
17
160404
2. Flerspråkighet
Till den svenska förskolans åtagande hör att ”lägga grunden till aktiv tvåspråkighet” (Skolverket, 2002a).
Förskolan ska sträva efter att varje barn:
”som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att
kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål”( Lpfö98/10, s.11).
Majoriteten av jordens barn är flerspråkiga. Att vara flerspråkig handlar inte om en ”dubbel
språklighet” utan om en annan typ av språklig förmåga än den enspråkiga 18. Sverige utvecklas
mer och mer till ett flerspråkigt land och många barn och ungdomar växer upp i flerspråkiga
familjer. Nästan vart femte förskolebarn använder fler än ett språk dagligen19. En del tillhör
någon av de fem nationella minoriteterna, samiska, finska, meänkieli, romani och jiddisch.
Andra har kommit som flyktingar eller invandrat av andra skäl och många som själva är födda
i Sverige har vårdnadshavare som kommit hit från andra länder. Adoptivbarnen som kommit
till Sverige från andra länder är ytterligare en grupp där det finns ett annat språk i familjen
även om vårdnadshavarna är svensktalande. Teckenspråket har även en särställning som
minoritetsspråk. Hur vi bemöter dessa barn har en avgörande betydelse för hur de kommer att
utvecklas som individer, vilka språkliga kompetenser de kommer att uppnå i sina olika språk
och för deras kunskapsutveckling20. Barnets möjligheter att utveckla sina språk ökar om man
har ett förhållningssätt präglat av nyfikenhet, öppenhet och en vilja att ta reda på mer om
barnets språk. Vilka attityder och vilken språklig stimulans barnen möter påverkar också
förutsättningarna för språkutvecklingen21
Språk och identitet hänger oupplösligt samman liksom språk och lärande”(Läroplanen för förskolan,
Lpfö98/10, s 7).
Att arbeta med flerspråkiga barn kräver andra kunskaper än när man arbetar i en barngrupp
där alla har svenska som modersmål. Ett professionellt förhållningssätt gentemot flerspråkiga
18
Salameh, 2012
Skloverket 2013
20
Skolverket 2002
19
21
Skolverket 2013
18
160404
barn innebär att värdegrundsfrågor belyses ur ett mångfaldsperspektiv. Med ett
mångfaldsperspektiv menas att:






Legitimera barns modersmål och kultur
Ha lika höga förväntningar på de flerspråkiga barnen som på de enspråkiga barnen
Reflektera över vilken inställning förskolan har till flerspråkighet
Skaffa kunskap om flerspråkighet
Respektera vårdnadshavarnas åsikter
Inta ett interkulturellt förhållningssätt
(Benckert, Håland & Wallin, 2009)
Språklig och
kulturell
mångfald är
utgångspunkt
i arbetet
Låta olika
åsikter och
synsätt berika
varandra
Interkulturellt
förhållningssätt
Modersmålet
utgör grunden för
en positiv
identitetsutveckling
En positiv
respons till
barnen på sin
flerspråkighet
Vårdnadshavares
kunskaper och
erfarenhet tas
tillvara
Begreppet interkulturell står för en process, det vill säga en samverkan mellan olika kulturer
för att skapa möjligheter till förståelse och ömsesidig respekt. Ett interkulturellt
förhållningssätt innebär att man dels är medveten om sin egen etnocentricitet och möter andra
med respekt och utan förutfattade meningar22. En additiv tvåspråkighet innebär att språken
kompletterar och berikar varandra. Många olika saker påverkar denna tvåspråkighet. Senare
års forskning visar på många positiva samband mellan tvåspråkighet och kognitiv utveckling.
Tvåspråkighet har bland annat visat sig främja metaspråklig medvetenhet, det vill säga
insikter om hur språk är konstruerade. Andra studier visar också att tvåspråkighet gynnar
22
Benckert, Håland & Wallin, 2009
19
160404
begreppsbildning liksom kreativt tänkande i nya riktningar. Mycket talar för att
tvåspråkighetens fördelar hänger samman med additiv tvåspråkighet23.
En vanlig föreställning är att yngre barn lär sig ett nytt språk oerhört snabbt, under
förutsättning att de vistas i den miljö där detta språk talas. På ett sätt är detta sant, de flesta
barn plockar faktiskt relativt snabbt upp ett idiomatiskt uttal, en korrekt grammatik och ett
vardagsordförråd i ett nytt språk. De låter som infödda talare och behärskar språket väl för
”här-och-nu-samtal”. En sådan baskommunikationsfärdighet i ett andraspråk uppnår de flesta
barn på ca 2-3 år. Omgivningen tror ofta att dessa barn har en språkbehärskning som i alla
avseenden är likvärdig med jämnåriga infödda talare. Ett faktum är dock att inlärare på denna
nivå ännu inte har tillägnat sig hela betydelsen hos en del av de ord de använder, och det
passiva ordförrådet kan fortfarande vara mycket begränsat. De kan därför ha stora svårigheter
att förstå delar av talat språk som riktas till dem24.
Flerspråkighet i förskolan
För många vårdnadshavare till våra flerspråkiga barn kan mötet med den svenska förskolan
vara alldeles nytt. Förväntningarna, från både vårdnadshavarnas och förskolans håll kan vara
helt olika, det är därför viktigt att fundera över hur förskolan introduceras för de nya
familjerna.
I samband med inskolningen är det värdefullt att ta reda på vårdnadshavarnas syn och
kunskap om flerspråkighet. Vårdnadshavarna bör få möjlighet att planera för sina barns
språkutveckling tillsammans med någon som har kunskap om vad det innebär att växa upp
med flera språk. Vad kan göras i hemmet och vad kan förstärkas i förskolan? Om
vårdnadshavare ska kunna stödja sina barn i att bli tvåspråkiga måste de informeras om vad
man skall tänka på när det gäller språkutvecklingen. Vårdnadshavarna bör tala det språk som
de behärskar bäst när de talar med sina barn, eftersom det är då de bäst kan förmedla sina
känslor och tankar till barnen. Det bästa sättet att bli tvåspråkig är om vårdnadshavarna är den
naturligaste kontakten med modersmålet. Att barnen hör de språk som hos vårdnadshavarna är
mest nyanserade, är en förutsättning för en god språkutveckling på lång sikt. Då kan man
också uttrycka sig mer nyanserat, prata om känslor, sjunga sånger och återge sagor på bästa
sätt. Sådana aktiviteter betyder mycket, inte bara för kontakten med barnet utan också för
barnets allmänna språkutveckling.
23
24
Benckert, Håland & Wallin, s 63, 2009
Skolverket, 2007
20
160404
Graden av flerspråkighet kan växla över tid, t.ex. kan det hända att barnet förstår det andra
språket men svarar på svenska.
Det finns forskning som visar att det går bättre att lära sig ett andraspråk om man samtidigt får
en god grund i sitt förstaspråk. De båda språken behöver inte konkurrera, utan kan fungera
som stöd för varandra. De olika språken används oftast i skilda sammanhang och det är
vanligt att tvåspråkiga barn klarar vissa ämnesområden och situationer bättre på det ena
språket än det andra. Kanske kan det vara lättare att berätta vad som hänt på förskolan på
svenska medan barnet föredrar sitt modersmål för att tala om familjehändelser25.
Så tidigt som möjligt ska modersmålet stödjas i förskolan eftersom den tidiga
språkstimulansen har stor betydelse för ett välutvecklat språk oavsett vilket språk det gäller.
”tvåspråkiga barn är inga problem – problemet är om de inte är tvåspråkiga!” (s21, Håkansson, föreläsning,
Benckert, Håland & Wallin, 2009)
För att aktivera redan tillägnad kunskap och bättre ta till sig ny kunskap om världen kan det
vara lättare att göra detta på det språk man behärskar bäst, ofta modersmålet. Om båda
språken finns med i det dagliga arbetet kring barnets litteracitetsutveckling och när barnet
bildar sig en uppfattning om världen, kan båda språken förstärka helheten i barnets
utveckling26.
För att få en bild av barnets språksituation behöver pedagogerna få reda på hur
språket/språken används i familjen, vilken dialekt/variant av språket som familjen pratar och
eventuellt nivån på språket. Ett samarbete med vårdnadshavarna handlar både om att lyfta in
modersmålet och kulturen i förskolans värld samt att stärka familjens betydelse.
Ett bra underlag för att få en samlad bild av
barnets språkanvändning, i vilka sammanhang
som barnet talar sina olika språk, är att
kartlägga i dokumentet språkdomäner, se bilaga
4. Dokumentet bör användas redan vid
inskolningen för att så tidigt som möjligt få
kunskap om barnets språkutveckling.
Benckert, Håland & Wallin, 2009, s 85
25
Myndigheten för skolutveckling, 2004
26
Benckert, Håland & Wallin, 2009
21
160404
Arbetssätt
Alla sammanhang har sitt språk, vad vill jag säga och till vem? Vårt språk anpassas hela tiden
till den situation som vi befinner oss i. För barn i förskolan och skolan är det en sak att
behärska ett vardagsspråk, en annan att erövra skolspråket. Enligt senare forskning lär man sig
språket bäst om det sker samtidigt med annan inlärning.
Genrepedagogik
I skolans värld finns arbetssättet genrepedagogik och beskrivs i detta sammanhang som att ge
lärare ett verktyg att arbeta parallellt med språkutveckling och ämnesundervisning. I
genrepedagogiken finns många inslag som går att överföra även på förskolan.
Arbetssättet inom genrepedagogiken hjälper barn/elever att upptäcka de språkliga mönster
som finns och som ger tillträde till olika sammanhang. Hur förklarar man t.ex. förloppet i ett
experiment? Vad krävs för att fånga en läsares intresse i min text om stenåldern? Hur kan jag
övertyga andra om att göra någonting, vad krävs för en bra argumentation? Vad ska inleda en
instruktion för att den ska nå rätt mottagare?
Genrepedagogiken handlar om att närma sig språket och ny kunskap i ett visst ämne genom
att tillsammans hitta strukturen i språket. Man lär sig att olika texter har olika syften och hur
ämnesspecifika begrepp hänger ihop27.
Språkliga utmaningar
Beroende av bakgrund eller andra förutsättningar möter vissa barn/elever en eller flera av
dessa utmaningar i språket:
 Barn/elever och pedagoger saknar ofta gemensamma erfarenheter och referensramar.
Därför är det viktigt att lärare och elever bygger upp en ömsesidig mötesplats.
 De kulturella koderna för en situation skiftar i olika språk. När ska jag tala och hur?
 Ljuden i det nya språket kanske inte finns i förstaspråket. Hur formar och uppfattar
man ljuden i det nya?
 Kända ord kan ha en ny innebörd. Träd ser t.ex. helt annorlunda ut i hemlandet.
Barnet/eleven kanske ser en palm framför sig medan pedagogen talar om en tall.
 Begrepp som finns på förstaspråket finns inte på andraspråket, t.ex. namn på frukter.
 Begrepp som finns i det nya språket, finns inte i förstaspråket, som dagis, skafferi osv.
 Ord som skrivs och uttalas lika, kan ha olika betydelse, t.ex. lag, munk, sida, lava, land
osv.
 Det kan vara svårt att förstå hur man sätter ihop ord till satser och meningar och hur
man sätter ihop satser och meningar så att de bildar en begriplig text som förmedlar ett
syfte, är också en utmaning.
www.ur.se
27
www.ur.se
22
160404
Modersmålsstödjare
Oavsett om vi har modersmålsstödjare som har svensk utbildning till barnskötare eller som
förskollärare finns ingen specifik utbildning som förbereder arbetet med modersmålsstöd i
förskolan. I vårt land finns många olika lösningar.
Forskning visar att modersmålet är avgörande för barnets identitets-, kunskaps- och
språkutveckling. Modersmålsstödet ska vara en integrerad del i den vardagliga verksamheten
och ingå så långt som möjligt i alla förskolans aktiviteter. Organisation, samarbete och
planering har stor betydelse för att modersmålet ska kunna integreras i verksamheten. Även
de dagar då modersmålsstödjaren inte är där är det viktigt att uppmärksamma modersmålet!
Att tänka på i samarbetet med modersmålsstödjare:
I början av varje termin kan man tillsammans, förskollärare och modersmålsstödjare, dra upp
riktlinjer för den kommande terminen och i slutet utvärdera arbetet. Utgångspunkten för
arbetet är barnets specifika behov utifrån samtal med vårdnadshavarna och förskolans
observationer, gruppens sammansättning, innehållet i verksamheten och den faktiska tiden
som modersmålsstödjaren är tillgänglig.
Modersmålsstödjaren deltar aktivt i leken för att barnet ska kunna utveckla lekspråket, samt
olika begrepp för respektive aktivitet.
Om sång, dans och dramatisering ska bli betydelsefullt i barnets språkutveckling krävs ett
medvetet arbete så att texternas innehåll förtydligas, eftersom sånger, rim och ramsor
innehåller många ord och begrepp som är okända för barnen. Vilka sånger sjunger man i
barngruppen? Vad betyder orden i t.ex. ”Bä, bä vita lamm”? Finns den översatt till andra
språk? Om inte, hur kan sången göras begriplig?
När barnet promenerar, är på gården, i parken eller i skogen finns hela tiden ord och begrepp
som kan tydliggöras. Alla kulturer har inte samma förhållande till natur och utevistelse.
Modersmålsstödjaren blir en viktig länk mellan hem och förskola för att tydliggöra syftet med
utevistelsen.
Det är värdefullt att modersmålsstödjaren deltar i de temaarbeten eller projekt som pågår.
Barnet får då en möjlighet att använda ett mer situationsoberoende språk på sitt modersmål
och på svenska.
Modersmålsstödjaren kan fungera som en brobyggare mellan vårdnadshavarna och förskola.
Han/hon kan lättare förstå vårdnadshavarnas olika frågor och berätta om den svenska
förskolan, t.ex. vid inskolningen. Dock innebär det inte detsamma som att vara tolk som är en
egen profession. Om modersmålsstödjaren är med vid utvecklingssamtalet är det för att
berätta om modersmålet. Att delta vid måltiden ger ofta förutsättning till goda samtal som
utvecklar det sociala samspelet i mindre grupper28.
28
Benckert, Håland & Wallin, 2009
23
160404
Att nå flerspråkiga familjer
Barns språk – och litteracitetsutveckling hänger nära samman med deras sociala och kulturella
världar. Heaths (1983) konstaterade i sin studie att det fanns tre grundläggande skillnader när
det gällde barns möten med språk och litteracitet i hemmet (studien gjordes i amerikanska
miljöer). Värderingar, förväntningar och vanor/praktiker skilde sig på avgörande sätt
mellan olika klasser i samhället. Många studier idag visar hur de kulturella mönster som barn
har med sig hemifrån inte alltid stämmer överens med de strukturer de möter i förskola och
skola. I dagens flerspråkiga samhällen är det en stor utmaning att kunna möta barnen där de är
och ta tillvara olika familjers litteracitet på ett respektfullt sätt29.
Vad menas med att vara flerspråkig? Vem är flerspråkig? Ett sätt att bemöta flerspråkighet är
att räkna med grader av flerspråkighet i stället för att tala om antingen eller. Ser vi
flerspråkighet som något graderbart blir flexibiliteten större för lärarens värdering av olika
elevers språkliga förutsättningar. Samtidigt blir det från politiskt håll möjligt att hitta en nivå
från vilken man börjar sätta in stöd.
Att tänka på:
 Ha samma förväntningar på de flerspråkiga barnen som på de övriga
 Barnen får en positiv respons på sin flerspråkighet
 Kulturella och etniska olikheter ses som en tillgång i barngruppen
 Förskolemiljön återspeglar barnens kulturella bakgrund
 Vårdnadshavarnas kunskaper och erfarenheter tas tillvara
 Pedagogerna har fokus på språkets innehåll före form
 Att det finns böcker i verksamheten på barnens modersmål
 uppmuntra vårdnadshavare att tala sitt modersmål hemma med barnen eftersom ett
starkt modersmål är en bra grund för att lära sig andra språk
Litteratur- och Länktips:
Flerspråkighet i förskolan – ett referens- och metodmaterial. Benckert, Susanne. Håland, Pia. & Wallin, Karin.
(2009). Myndighet för skolutveckling.
www.andrasprak.su.se/forskola
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/digitala-larresurser/sok-med-spindeln
http://modersmal.skolverket.se
29
Rydsjö, 2012
24
160404
Diskussionsfrågor kring flerspråkighet

Hur kan vi utveckla samarbetet med modersmålsstödjarna?

Hur kan vi ge barnen tillgång till sitt modersmål på andra sätt än via modersmålspedagogerna?

När och hur kommer modersmålet in i den dagliga verksamheten? I vilka
sammanhang? Med vilket innehåll?

Vid vilka tillfällen/aktiviteter talar barnet modersmålet respektive svenska?

Hur visar vi att vi legitimerar barnets modersmål?

Har vi lika höga förväntningar på de flerspråkiga barnen som på de svenska barnen?

Har vi diskuterat pedagogernas förhållningssätt till flerspråkigheten?

Har vi tillräcklig kunskap om flerspråkighet? Hur går vi vidare?

Vad vet vi om våra barns kulturer? Vad behöver vi veta mer om?

Hur arbetar vi med språklig och kulturell mångfald?

På vilket sätt syns det att förskolan är mångkulturell?

Finns lekmaterial från olika länder och kulturer?

Finns material från olika länder/kulturer i rollekarna?

Leker vi lekar från olika länder?

Syns förskolans mångkulturalitet i förskolans matsedel?

Har vi diskuterat pedagogernas egna värderingar?

Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande?
25
160404
3. Språkstörning
Begreppet språkstörning är ett överordnat begrepp som innebär någon form av svårigheter att
förstå och göra sig förstådd språkligt30. Språkstörning innebär att utvecklingen av barnets
språk är påtagligt försenad jämfört med jämnåriga barn. Den vanligaste formen av
språkstörning har med fonologi att göra, det vill säga avvikande uttal av vissa ljud 31. Ett barn
med språkstörning har svårigheter med språkets form, innehåll eller användning (funktion)
och ofta är det en kombination av alla dessa delar. Ju fler språkliga områden som är drabbade
desto allvarligare är språkstörningen. Pragmatiska svårigheter vid språkstörning kan yttra sig
som avbrott i samtal, att barnet inte svarar eller kanske abrupt byter samtalsämne, vilket kan
göra det svårt att följa barnets tankegångar.
Det är vanligt att barn med språkstörning visar svårigheter med exempelvis med
koncentration, motorik, lekförmåga och perception. Det är också vanligt att barn med
språkstörning har en starkare förmåga när det gäller den visuella perceptionen (tolkning av
bilder och tecken) än den auditiva (språkljud och ord). Tecken och bilder som stöd till talet
rekommenderas därför för att ge barnet möjlighet att samtidigt se och höra vad som sägs32.
Senare tids forskning visar att språkstörning varierar mellan individer och är inte ett statiskt
tillstånd. En språkstörning kan även visa sig på olika sätt hos samma individ i olika
situationer33. Vill du veta mer om språkstörning, gå in på Specialpedagogiska
skolmyndighetens hemsida:
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Funktionsnedsattningar/Sprakstorning/
Karaktäristiska
drag
i
- Mindre joller
språkstörning: En språkstörning innebär
-
Sen debut av de första orden
Långsam språkutveckling
Svårförståelig, även för närstående
Ofta svårt att lära sig nya ord
Svårt att hitta nya ord
Ofta nedsatt språkförståelse
Begränsad språkanvändning
Språkligt och kommunikativt passiv
(Nettelbladt & Salameh 2007, s 14)
att barnets språkliga förmåga inte är den för
ålder förväntade, medan den övriga
utvecklingen ligger inom normalgränserna.
En primär språkstörning innebär att barnets
huvudsakliga problem är språkstörning,
medan en sekundär språkstörning innebär att
språkstörningen förekommer i samband med
andra funktionshinder som exempelvis
utvecklingsstörning eller ADHD34.
Språkstörning i kombination
med flerspråkighet
När flerspråkiga barn drabbas av språkstörning så drabbas barnens samtliga språk. Det kan ta
längre tid att bli flerspråkig än när man bara har ett språk och det är vanligt att man i förskolan
väntar in barnets språkutveckling på grund av att barnet är flerspråkigt. När långsam
språkutveckling av språken beror på en språkstörning, så hjälper det inte att ta bort ett av
språken. Språken hindrar inte varandra.
30
Arnald, 2008
Nettelbladt & Salameh, 2007
32
Samuelsson & Sjöberg, 2009
33
Nettelbladt & Salameh, 2007
34
Benckert, Håland & Wallin, s. 121, 2009
31
26
160404
Det är viktigt att tänka på att ett barn med typisk språkutveckling behöver höra ett nytt ord
ungefär 3-4 gånger för att lära sig det, medan ett barn med språkstörning kan behöva höra
ordet 300-400 gånger. Språkstörningar förekommer både hos en- och flerspråkiga barn och
för båda grupper gäller att ju tidigare åtgärder sätts in, desto bättre blir resultatet. Varken
flerspråkighet i sig eller bristande stimulans ger upphov till språkstörning och inte heller
förekommer språkstörning i bara ett av språken utan i så fall gäller det båda språken.
Flerspråkiga barn riskerar att bli underdiagnostiserade och att inte få adekvat hjälp eftersom
deras språkliga problem ofta ses som relaterade till flerspråkigheten i sig. Forskning visar
också att förskolepersonal har lättare att följa upp och upptäcka förseningar i barnets
språkutveckling, än BVC-personal som träffar barnet mer sällan. Om barnet inte visar några
framsteg i sin språkutveckling efter två år i förskolan bör en bedömning av båda språken
göras, exempelvis av en logoped35. Ett remissförfarande till logopedmottagningen kan ske
från BVC eller med en egenremiss från barnets vårdnadshavare. För att få tips och råd eller
för att ställa frågor kring flerspråkighet och språkstörning, gå in på Språkens hus webbsida36.
Där finns litteraturtips, länkar, ett forum där både vårdnadshavare och pedagoger kan ställa
konkreta frågor och få dem besvarade. Webbsidan innehåller även vetenskapliga och andra
artiklar, samt material främst avsedda för pedagoger.
Att tänka på:
 Ge tydliga uppmärksamhetssignaler
 Rikta uppmärksamheten på den som talar
 Tala tydligt, anpassa talhastighet, ordval och begrepp
 Begränsa ord- och meningslängd, pausera, ändra tempo, uttryck och stryka
 Tala en i taget och vänta på svar
 Presentera gärna uppgifter visuellt och auditivt och ej för många uppgifter samtidigt
 Ta bort störande faktorer
 Konkretisera och förstärk på olika sätt
 Varva aktiviteter för att bibehålla koncentrationen
 Ge struktur och repetera många gånger
Carlberg Eriksson, 2009
Litteratur- och Länktips:
Den flerspråkiga människan. Wagner, Åse Kari H, Strömqvist, Sven & Uppstad Per Henning (2010).
Studentlitteratur.
Språkstörning hos Förskolebarn. Samuelsson, Iris & Sjöberg, Åsa (2009). Föräldraföreningen Talknuten,
Afasiförbundet.
Språkutveckling och språkstörning hos barn. Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (2007).
Studentlitteratur.
Språkutveckling och språkstörning hos barn del 2. Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (2013).
Studentlitteratur.
www.sprakenshus.se
www.bokspindeln.se
35
36
Benckert, Håland & Wallin, 2009
www.sprakenshus.se
27
160404
Diskussionsfrågor kring språkstörning

Vilka strategier har vi på förskolan för att fånga upp eventuella språkstörningar?

Hur gör vi om vi är oroliga över ett barns språkutveckling?

Finns det en handlingsplan för sådana tillfällen? Vem kontaktas och vems ansvar är
detta?

Hur skapar vi tillfällen och stöttar barn i samtal? Vad kan utvecklas?

Hur arbetar vi med förförståelse och i vilka situationer? Vad kan utvecklas?

När och hur använder vi bilder och tecken som stöd i verksamheten? Vad kan
utvecklas?

Hur anpassar vi såväl fria som styrda aktiviteter på förskolan utifrån barngruppens
behov?

Hur organiserar vi på förskolan för att kunna uppmärksamma och stötta språkstörning?
(Exempelvis personalschema, grupperingar, pedagogisk lärmiljö, pedagogers förhållningssätt,
pedagogiska diskussioner, handlingsplan, riktlinjer, föräldrasamverkan mm)

Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande?
28
160404
SPRÅKETS FUNKTION
4. Lek och språk
Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns
utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former
stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta
och lösa problem (Lpfö98/10, s.6)
Leken är spontan, lustfylld och frivillig. Den möjliggör att intryck och upplevelser får tid att
bearbetas, sättas i ett sammanhang, bli begripliga och därmed hanterbara37. Leken kan liknas
vid ett mellanområde mellan den yttre och den inre världen där föremål, övergångsobjekt,
representerar eller symboliserar det som är viktigt för barnet, exempelvis mamma eller
pappa38. I leken utvidgar barnet sin värld och en låtsasvärld träder in, vilket innebär att barnet
lär sig förstå symbolikens kraft. I leken avancerar barnets språk och barnet vågar pröva
okända ord och uttryck som lockar och känns spännande. I leken är allt möjligt och där vågar
barnet mer än i verkligheten39!
Barnet behöver kunna förstå andras leksignaler och själv kunna kommunicera lek
genom signaler till andra40. För att leken ska fungera behöver barnet
behärska de sociala lekreglerna:
Samförstånd – man är överens om att man leker och vad man leker
Ömsesidighet – leken utspelar sig på jämställd nivå oberoende av ålder
och styrka
Turtagning – man turas om, ibland du, ibland jag
Barn lär sig språket genom att leka. För att komma in i andra barns pågående lek
behövs språkförmåga, det vill säga förstå och göra sig förstådd. Lekarbetspedagogik
kan
vara
ett
sätt
att
stimulera
barnets
egen
lekutveckling
(www.lekarbetspedagogik.se/Barbro Bruce).
Lekarbetspedagogik är en metod som i lekens form ger barn möjlighet att arbeta med sin
utveckling tillsammans med en trygg vuxen, i lekarbete. Målet i lekarbete är att barn ska
utvecklas socialt, känslomässigt och språkligt samt stärka sin koncentrationsförmåga och
självkänsla. Det är ett sätt att stödja barnet i dess utveckling av förmågan att leka, arbeta och
lära tillsammans med andra barn41.
37
Antonovsky, 1991
Winnicott, 1983
39
. Juhlin, 2009.
40
Knutsdotter Olofsson, 2006.
41
www.lekarbetspedagogik.se
38
29
160404
Lek och språk
Lek och språk är ömsesidigt beroende av varandra för att utvecklas. Språket utvecklas genom
leken och leken utvecklas genom språket. I leken lär sig barnet att bearbeta och förstå de
tidsperspektiv, som i språket uttrycks med olika tempusformer för dåtid, nutid och framtid.
Det finns en naturlig utveckling och progression i barnets språkutveckling och lekutveckling.
Språkets begrepp dialog respektive monolog kan sägas ha sin motsvarighet i lekens dialek
(lek med andra) och monolek (lek med sig själv).
Lek
Lekutveckling
Utforskande lek
Turtagningslek
Kurragömmalek
Låtsaslek
Roll- och regellek
Upprepningens glädje
Skoj och skämt
Låtsasläsa och klottra
Språk
Språkutveckling
Joller och språkmelodi
Dialogiskt samspel
Symbolförståelse, egna ord
Förstå språk och göra sig förstådd
Uttal och satsbyggnad
Rim och ramsor
Gåtor och ordlekar
Läsa och skriva
Den utforskande leken ger en tidig stimulans av begreppsutvecklingen.
Tittutleken och turtagningsleken utvecklar förmågan till samspel. Att ha
tillgång till föreställningsförmåga redan vid arton månaders ålder har visat
sig ha samband med den fortsatta språkutvecklingen, bilaga 2. Barnet har
då börjat utveckla symbolförståelse, vilket gynnar den fortsatta
språkutvecklingen. I rolleken vidgar barnet sin världsbild och lär sig ta
andras perspektiv, vilket är en förutsättning för att senare kunna delta i
regellekar.
Rolleken främjar det muntliga språket mer än någon annan aktivitet. Den
uppmuntrar barn att producera flerordsmeningar i högre utsträckning och
att använda sig av mer grammatiskt komplexa meningar än i andra
situationer. Barn med god språkförmåga blir oftare invalda i
lekgemenskap, just för att språket spelar en stor roll för leken. Språket får leken att växa
och förlänger, fördjupar och utvecklar leken. När grunden för språket är lagd blir det möjligt
för barnet att övergå från språkets betydelsesida till dess form. Språklekar med rim och
ramsor samt lek med språket på olika sätt intresserar barnet alltmer, liksom att lekskriva och
låtsasläsa42.
42
Persson & Riddarsporre, Bruce kap 5, 2010
30
160404
Lekpedagogiskt arbetssätt
Pedagogers förhållningssätt är en avgörande faktor för på vilket sätt leken får ta plats i
förskola och skola. Det är viktigt att ha insikt om hur lek och språkutveckling hänger samman
för att pedagogiskt och miljömässigt kunna skapa goda förutsättningar för alla barn.
Vuxenstöd i leken kallar Winnicott för ”hålla” eller holding43. Det kan innebära allt från att ge
barn stöd in i lek med andra (hålla ihop barnets energi genom att finnas där), att fysiskt delta
direkt i leken (hålla kvar barnet i lek utan att styra) till att befinna sig i närheten av leken som
stöd (hålla barnet i sina tankar och i sin famn om det behöver tröst).
Genom att vara tydlig med leksignalen och tydligt säga vad som är på låtsas och vad som är på riktigt, genom
att tydligt tala om när lekreglerna bryts och harmonin i leken störs, kan pedagogen lära ut hur man leker och
hur man kan vara en god lekkamrat (Knutsdotter Olofsson, 2006).
Att tänka på
 Var en klar och tydlig vuxen, sätt ord på vad ni gör och vad som sker.

Var i interaktion med barnet en längre tid – håll kvar i en aktivitet

Hjälp barnen att leka genom att gå in i låtsaslek tillsammans med barnen.

Delta i leken, utan att styra, för att säkra att leken tar tillvara alla barns möjlighet att få
vara med.

Ge hjälp som bidrar till att barnet får vara med i leken: ex ta barnet i handen och hjälp
det in i samspel med kamraterna.

Lär barnet verbala repliker som kan användas i olika situationer: - Kan jag få vara
med och leka? - Se vad jag har! - Nu är det min tur!

Öka barnets status i gruppen genom att ge stödjande respons när något går bra.

Organisera i barngruppen utifrån – gruppstorlekar, sammansättning av barn osv
TRAS – Tidig Registrering av Språkutveckling, 2007
Erbjud barnen:
 ett flexibelt dagsschema
 tid för lek med så få avbrott som möjligt
 möjlighet att flytta runt och använda möbler, material och rum flexibelt
 en lekmiljö med flera små ”kryp-in”
 möjlighet att leka i mindre grupper
 vuxenstöd i leken
43
Folkman & Svedin, 2005
31
160404
Litteratur- och Länktips:
Barn som inte leker – från ensamhet till social lek. Folkman, Marie-Louise & Svedin, Eva (2005). Runa Förlag.
I lekens värld. Knutsdotter, Birgitta. (2006). Liber.
Lekteorier. Jensen, Mikael. (2013). Studentlitteratur.
Tema lek på fullaste allvar. Pedagogiska magasinet, Nummer 1, 2012
Utbildningsvetenskap för förskolan. Persson, Sven & Riddersporre, Bim. (2010). Natur & Kultur.
www.lekarbetspedagogik.se
32
160404
Diskussionsfrågor kring lek och språk
 Vilka lekar på förskolan ger barnen tillfälle till rikliga samtal?
 Ser vi någon skillnad i pojkar och flickors lek? I så fall vilken? Hur bemöter vi det?
 Hur deltar vi vuxna i leken? Vad kan utvecklas?
 Hur gör vi för att höja ett barns status i gruppen? Hur kan man ge barnet stödjande
respons?
 Hur stöttar vi barnen i att utveckla de sociala lekreglerna: samspel, ömsesidighet och
turtagning?
 Vilka aktiviteter i förskolan utvecklar samspel, ömsesidighet och turtagning?
 När och vilka sorters lekar finns det möjlighet för barnen att leka, såväl inomhus som
utomhus, på förskolan?
 I vilken utsträckning har barnen möjlighet att leka ostört och utan avbrott? Vad kan
utvecklas?
 Hur ser lekmiljön ut? Vad fungerar bra? Vad behöver utvecklas?
 Hur kan vi utveckla lärmiljön på förskolan för att inbjuda till lek?
 Hur organiserar vi på förskolan för att leken ska bli så språkutvecklande som möjligt
och för att stötta enskilda barn in i lek/samspel med sina kamrater (ex. personalschema
grupperingar, pedagogisk lärmiljö, pedagogers förhållningssätt, pedagogiska diskussioner,
handlingsplan, riktlinjer, föräldrasamverkan mm)?
 Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande?
33
160404
SPRÅKETS FUNKTION
5. Samspel och kommunikation
Förskolans uppdrag
Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat
av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt
kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver
(Lpfö98/10, s 6).
Samspel är kommunikation och kommunikation är samspel. Genom samspel lär sig barn hur
det är att vara tillsammans med andra människor, gemenskap. Barnet får kunskap om det
sociala samspelet som är grunden för utveckling av kommunikativa och språkliga färdigheter
och förmågor. I samspelet med en erfaren vuxen sträcker sig barnet längre än vad det skulle
göra ensam. Det är de vuxnas förmåga att anpassa sig som ger barnet möjlighet att leda och
bidra i samspelet och ta egna initiativ. Det kan ofta gälla handlingar genom lek och dagliga
göromål. Tidigt kommunikativt samspel börjar med joller mellan barnet och
omsorgspersonen, den vuxne pratar och barnet jollrar, vilket är grunden för utvecklingen av
turtagning44.
Vägledande samspel/ICDP
Kvaliteten på samspelet mellan den vuxne och barnet spelat en avgörande roll för barnets
utveckling. Forskning har visat att spädbarn är födda med en stark disposition för att etablera
kontakt med andra människor. Det nyfödda barnet känner igen sin mammas röst omedelbart
och imiterar ansiktsuttryck bara efter en kort tid i livet. Några veckor efter födelsen är den
första konversationen möjlig, den så kallade protokonversationen, som utmärks av ömsesidiga
ljud och uttryck mellan den vuxne och barnet. Med detta kan konstateras att det lilla barnet i
allra högsta grad är med och bidrar till samspelet. Barnets signaler och initiativ är drivkraften
för den vuxnes omsorg om barnet. Barns utveckling sker inte som en spontan process utifrån
barnets biologiska förutsättningar och dess anpassning till miljön, utan genom en mänskligt
assisterad process. Omsorg för barns kräver såväl emotionell trygghet som vägledning och
stöd för att klara av de färdigheter som krävs för att fungera tillsammans med andra
människor och vara en aktiv deltagare i en kulturell gemenskap45.
Vägledande samspel/ICDP46 är ett hälsofrämjande program som fokuserar på det positiva
samspelet. Programmet utgår från var och ens förmågor och möjlighet till utveckling.
Vägledande samspel betonar betydelsen av nära och tillitsfulla relationer och avser att vidga
lyhördhet och empati i tanke och handling. Programmet anpassas till den grupp som vägleds
eller utbildas så att deltagarnas egen praktik och erfarenhet tas tillvara.
44
TRAS – Tidig Registrering av språkutveckling, 2007
Vägledande samspel i praktiken, Karsten Hundeide, 2009
46
ICDP (International Child Development Program) www.icdp.se
45
34
160404
En viktig del i programmet Vägledande samspel/ICDP är de tre dialogerna och åtta temana
som på ett enkelt sätt sammanfattar de kvaliteter i samspelet som är avgörande för barnets
hela utveckling47
re dialoger och åtta teman
Den
känslomässiga
dialogen
Den
meningsskapande
dialogen
Den reglerande
dialogen
1)
2)
3)
4)
Visa att du tycker om barnet
Följa barnets initiativ
Ha en god dialog
Ge erkännande och bekräftelse
5) Gemensamt fokus
6) Ge mening genom entusiasm
7) Utvidga och förklara
8a) Planläggning steg för steg
8b) Graderat stöd
8c) Rummet
8d) Vägledning
Den känslomässiga dialogen lyfter fram betydelsen av att den vuxne uttrycker positiva
känslor och ger bekräftelse och erkännande till barnet. Den vuxne anpassar sig till barnet, ser
och följer barnets initiativ och upprättar därmed en nära och respektfull dialog.
Den meningsskapande dialogen är riktad mot omgivningen eller det som barnet fokuserar
på. Tonvikten ligger på att den vuxne utökar och utvidgar barnets upplevelse genom att samtala och ge förklaringar. Den vuxne tar barnets perspektiv och blir en medspelare i barnets
utforskande.
Den reglerande dialogen handlar om att vägleda barnet och stödja dess försök att hantera
både omvärlden och sig själv. Den vuxne vägleder barnet genom att ge ett anpassat stöd för
att leda barnet vidare samt visar på positiva alternativ till barnets handlingar48.
Att tänka på:
 Skapa ögonkontakt
47
48
Vägledande samspel i praktiken, Hundeide, Karsten. 2009
Sociokulturella ramar för barns utveckling. Hundeide, Karsten. 2006.
35
160404












Förstärk och utvidga barnets språkförmåga genom repetition av det barnets säger,
med målet automatisering
Läs böcker och samtala om bilder och innehåll
Lek med språket genom rim, ramsor och sånger
Var aktiva vuxna, ge vuxenstöd
Sätt ord på vad ni gör och på vad som sker
Var i interaktion med barnet en längre tid – håll kvar i en aktivitet
Lär barnet att leka – gå in i låtsaslek med barnet
Ta barnet i handen och hjälp det in i lek med andra barn
Ge vuxenstöd i lek med andra barn
Stöd barnet i att berätta själv
Öka barnets status i gruppen genom att ge stödjande respons när något går bra
Organisera i barngruppen utifrån – gruppstorlekar, sammansättning av barn osv
TRAS – Tidig Registrering av språkutveckling, 2007
Litteratur- och Länktips:
TRAS – Tidig registrering av språk. 2007.
Mini SOL – språklekar för de yngsta (0-3). Nypon Förlag.
Språka och lek, SOL – Språklekar för barn från 2-9 år med ett eller flera språk. SPF-utbildning.
36
160404
Diskussionsfrågor kring samspel och kommunikation

Hur kan vi stimulera förmågan till samspel hos barnen? Vad bör vi vuxna tänka på i
vårt förhållningssätt?

Hur kan vi stimulera förmågan till kommunikation hos barnen? Vad bör vi vuxna
tänka på i vårt förhållningssätt?
 Hur stöttar vi barnen i att utveckla de sociala lekreglerna: samspel, ömsesidighet och
turtagning?
 Vilka aktiviteter i förskolan utvecklar samspel, ömsesidighet och turtagning?

När och hur använder vi bilder och tecken som stöd för kommunikation?

Hur får vi med de tysta barnen in i samspel och kommunikation med oss vuxna och
sina kamrater?

Märker vi någon skillnad på pojkar och flickors samspel och kommunikation på
förskolan? Hur bemöter vi i så fall den skillnaden?
 Hur organiserar vi på förskolan för att uppmuntra/stötta barnen till samspel och
kommunikation? (Ex. personalschema, grupperingar, pedagogisk lärmiljö, pedagogers
förhållningssätt, pedagogiska diskussioner, handlingsplan, riktlinjer, föräldrasamverkan mm)

Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande?
37
160404
SPRÅKETS FUNKTION
6. Högläsning och boksamtal
Förskolan ska sträva efter att varje barn
- utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker
förstå andras perspektiv
- utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta,
uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
- utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka
och samtala om dessa (Lpfö98/10, s 10)
Det är viktigt att barn ges möjlighet att umgås med böcker, få samtala om vad som står i dem
och få förståelse om hur böckerna kan vidga deras liv och tänkande. Många barn deltar i
lässamtal redan innan de fyllt ett år. Tillsammans med den vuxne går de in i skriftspråkets
värld och gör en mängd upptäckter. Den här tidiga formen av lässamtal handlar ofta om det
som finns här och nu. Så småningom går man längre bort från texten och hämtar erfarenheter
från andra sammanhang och situationer, det vill säga man börjar röra sig i texten. Barn som
får vara med i många olika läs- och skrivsammanhang där man rör sig både i och ut från
texten, ges möjlighet till en gynnsammare läs- och skrivutveckling än barn som inte får dessa
rika erfarenheter. Barnen lär sig att ställa frågor, utreda oklarheter, sammanfatta text som lästs
och förutsäga vad som kan komma längre fram i texten49.
Ordförrådet är den enskilda faktor som i högst grad sammanhänger med barns senare läsförståelse.
(s 65, Wagner, Strömqvist & Uppstad, 2010)
Sagoläsning främjar ordförråd, ökar förmågan till empati, stimulerar fantasin och tillåter
barnet att skapa identifikationsobjekt. Sagoläsning kan lösa problem åt barnet med symbolisk
hjälp samtidigt som det skapar stunder av gemenskap och trygghet kring själva sagoläsningen
eller berättandet. Genom att lyssna till sagor får barnet också lära sig hur en berättelse är
uppbyggd med en början, en mitt och ett slut. Att berätta och läsa är en pedagogisk metod då
barnen får en gemensam upplevelse och kan förflyttas till många olika världar. Sagostunden
skapar också tillfälle till såväl lyssnande (inflöde) som återberättande och samtal (utflöde).
Sagor är av fundamental betydelse för barns språkutveckling50!
Val av böcker
För att barn ska utvecklas språkligt och kognitivt bör både språk och innehåll vara lite svårare,
snäppet över, barnens språkliga nivå. Olika språk som talas på förskolan behöver synliggöras.
Det är bra om det finns svenska barnböcker, svenska barnböcker översatta till olika språk,
men även böcker med miljöer där alla kan identifiera sig. Parallellspråkiga böcker, översatta
till två språk bredvid varandra i samma bok, finns på www.bokspindeln.se
49
50
Bjar & Liberg, 2003
Benckert, Håland & Wallin, 2009
38
160404
Att böcker från olika länder och på olika språk finns i förskolan förstärker flerspråkigheten
och kunskapen om världen. Att även involvera vårdnadshavarna i barnets bokläsning ökar
samarbetet med hemmet och ger många tillfällen att tala om barnets språkutveckling.
Olika genrer i förskolan
Vanligtvis förknippar man genrer inom litteraturen med olika sorters litteratur som
faktaböcker, skönlitteratur, dikter och biografier. Beteckningen genrer används även i vidare
bemärkelse. Genrer kan också beteckna skilda företeelser i samhället där det krävs olika typer
av språk, exempelvis telefonsamtal, nyheter, recept, skämt, barnprogram. Även i förskolan
arbetar man med olika typer av texter. Medvetenheten om dessa variationer gör att man bättre
förbereder barnen för att på ett varierande sätt kunna använda sig av de olika texttyperna.
Exempel på genrer:
 Återgivande/återberättande av händelser: Syftet är att återberätta något, en film
man sett, en saga, något på tv, berättelser, personliga erfarenheter, t.ex. vad man gjort i
helgen, hur födelsedagskalaset firades.
 Berättelser/sagor: Syftet är att underhålla och förmedla kunskap, t.ex. en saga eller
en berättelse om en person.
 Instruktioner: Syftet är att instruera hur något kan göras, exempelvis recept,
anvisningar eller spelregler. Hur gör man när man borstar tänderna? Förklara spelets
regler för någon som inte kan spelet.
 Beskrivningar av händelser: Syftet är att beskriva ett fenomen, t.ex. att beskriva en
hund, hur den ser ut, vad den lever av, var den bor.
 Utredande, argumenterande och diskuterande: Syftet är att övertyga andra. Hur
säger man när man vill leka en rolig lek och få andra med sig, eller när något är
orättvist eller när man vill stanna inomhus?
Olika sorters texter/böcker som
är bra att ha på förskolan
 faktaböcker
 pekböcker
 ordböcker
 sagoböcker
 kapitelböcker
 poesiböcker
 böcker som skildrar barn
från andra länder
39
160404
Att tänka på:
Aktiviteter före läsningen/arbete med förförståelse
 Involvera gärna vårdnadshavarna (t.ex. genom att be att de läser sagan även hemma på
barnens modersmål)
 Arbete med förförståelse: allt som beskrivs i barnböckerna är inte självklart för alla
barn, t.ex. skidsemester, sommarstuga, födelsedagskalas och husdjur
 Diskutera eventuella nya begrepp med barnen så att de är insatta i vad boken handlar
om
 Titta på bilder som har anknytning till texten och som underlättar förståelsen av texten
Benckert, Håland & Wallin, 2009
Aktiviteter under läsningen
 Muntligt berättande av sagan
 Högläsning
 Konkretisering: exempelvis genom en ”Sagopåse” med små figurer som förekommer i
sagan, i form av en dramatisering eller med hjälp av flanellografbilder
 Diskussion om bilderna i boken
 Diskussion om språket i boken
 Diskussion om boken i förhållande till barnens egna erfarenheter
 Uppmärksamhet på boken och texten, läsning, alltså på det skrivna ordet
Benckert, Håland & Wallin, 2009
Aktiviteter efter läsningen
 Bearbeta sagan, exempelvis rita bilder ur sagan, skapa i lera, låt barnen själva
dramatisera
 Återberätta
 Dramatisera boken
 Hitta på ett nytt slut
 Ändra rollinnehavare i sagan till något annat, exempelvis ett djur till en flicka/pojke
 Sant eller falskt: Säg något om boken och låt barnen få säga om det är sant eller falskt,
exempelvis: Lotta på Bråkmakargatan är tolv år. Pippi bor i en lägenhet i en storstad.
Benckert, Håland & Wallin, 2009
Litteratur- och Länktips:
Flerspråkighet i förskolan, 2009. Myndighet för skolutveckling.
Mini SOL – språklekar för de yngsta (0-3). Nypon Förlag.
Språka och lek, SOL – Språklekar för barn från 2-9 år med ett eller flera språk. SPF-utbildning
www.bokspindeln.se
40
160404
Diskussionsfrågor kring högläsning och boksamtal
 Hur väljer vi böcker till förskolan/sagostunden?
 Vilka sagor har barnen hört hemma respektive i förskolan? Hur kan förskolan agera för
att vara ett komplement till detta?
 När och hur ges barnen möjligheter till att själva berätta berättelser? Vad händer med
barnens berättelser?
 Finns böcker eller inlästa sagor på olika modersmål? Finns musik på olika modersmål?
 Hur kan vi berika alla barn i barngruppen med sagor och berättelser från olika kulturer?
 Hur kan man få sagoläsningen språkutvecklande för alla barn?
 Hur viktigt är det att barnen får förförståelse om vad boken handlar om?
 Vad kan det finnas för okända fenomen och begrepp som man kan behöva arbeta med?
 Vilka olika sätt att läsa/berätta på använder vi oss av? När? Varför?
 Bearbetar och efterarbetar vi sagan, och i så fall hur?
 Hur ser barnens tillgång till böcker ut på förskolan? Vilka sorters böcker finns? (ex.
faktaböcker, pekböcker, sagoböcker, kapitelböcker mm)
 Hur organiserar vi på förskolan kring högläsning och boksamtal? (ex. personalschema
grupperingar,
pedagogisk
lärmiljö,
pedagogers
förhållningssätt,
pedagogiska
diskussioner handlingsplan, riktlinjer, föräldrasamverkan mm)
 Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande?
41
160404
SPRÅKETS FUNKTION
7. Samtal, dialog och berättande
Samtalet är en grundläggande språkutvecklande aktivitet i alla åldrar. Samtalet bidrar till ett
ökat ordförråd och ger kunskaper om hur språket används i sociala sammanhang. Genom
tidigt samspel grundläggs grundstrukturen i dialogen, vilket är basen för att barnet ska
utveckla samtalsfärdigheter. Att starta ett samtal, ge samtalet ett tydligt tema, vara med i
turtagning och att avsluta ett samtal är viktiga sidor av pragmatisk språkkompetens51.
Om den vuxne ligger något över barnets språkliga nivå stimuleras och utmanas
språkutvecklingen. För enkelt eller för svårt språk är däremot hämmande, därför måste man
bli medveten om språknivån. Att tala om sådant som har hänt eller ska hända är viktigt för att
utveckla ett situationsoberoende språk. Det är i vardagen som barns språk utvecklas bäst, både
hemma och på förskolan. Ett grundläggande språkutvecklande arbetssätt är enligt Veli
Tuomela, att som vuxen under frukosten, påklädningen eller utevistelsen föra genuina,
tillräckligt komplexa samtal och låta barnen själva få tala mycket.
Veli Tuomelas fem språkpedagogiska principer





Språkutrymme: Det finns utrymme för språk i alla rutinsituationer och aktiviteter – fyll
utrymmet med så mycket språk som möjligt.
Upplevelser: Språket utvecklas om ett barn får klä sina upplevelser i språk.
Rikt språkbruk: Det är vanligt att förenkla mycket i samtal med barn. Säg ”lägg
äppelskrutten i komposthinken” i stället för bara ”lägg den där”.
Språknivå: Om den vuxne ligger lite över barnets språknivå stimuleras och utmanas
språkutvecklingen. För enkelt eller för svårt språk är däremot hämmande.
Begriplighet: Det är lätt att vara övertydlig med kroppsspråk, gester och bilder. Fundera
över hur begripligt språket i sig är.
(bilaga 3)
Lyssnandet är en motor för språkutvecklingen. I ett lyckat samtal betyder lyssnandet lika
mycket som talet. En lyssnare har en aktiv roll och att lära sig lyssna är mycket
språkfrämjande och viktigt för alla barn. Detsamma gäller i hög grad också pedagogerna, en
pedagog som är en god lyssnare är också en god förebild som samtalspartner. Att lyssna ger
talutrymme, att lyssna inbringar fakta om hur barnet tänker, hur det formulerar sina frågor och
sitt forskande. Att lyssna innebär respekt, allvar och lyhördhet. Att lyssna ger också underlag
för dokumentation52.
51
52
TRAS – Tidig registrering av språkutveckling, 2007
Gibbons, 2006
42
160404
Goda vägledande samtal är sådana samtal där man har respekt för att ordens mening och
betydelse varierar för olika individer, och att det därför krävs ett speciellt förhållningssätt av
den som har huvudansvaret för samtalet (exempelvis vuxen – barn). Vygotskij menade att för
att ett lärande samtal ska kunna ske med utgångspunkt från barnet, så behöver pedagogen
möta barnet med dennes vardagsbegrepp, det vill säga de erfarenheter som barnet har i sin
ryggsäck och där det är i sina tankar. Att som pedagog ha ett vägledande förhållningssätt i
samtal med barn kan innebära att: ställa frågor för att tydliggöra barnets tankar/erfarenheter,
ställa öppna frågor, undvika att värdera barnets åsikter, acceptera att barnet tänker som det
tänker och ställa frågor nyfiket53
Att tänka på:
 Lär barnet att leka genom att själv gå in i låtsasroller. Rolleken är språkligt krävande
och de barn som inte har ett tillräckligt bra språk hamnar ofta i språkfattiga roller som
hund eller baby.
 Var en god lyssnare när barnet berättar.
 Ge barnet så många förstahandsupplevelser som möjligt. Förstahandsupplevelser är
helt nödvändiga för en god språkförståelse (t.ex. berätta och namnge blommor när
man ser dem).
 Sätt ord på saker och använd språket hela tiden. Prata om vad du gör, vad som ska ske,
vad saker heter och vad som har hänt.
 Samtala med barnen, tala om det som de upplever i korta enkla meningar.
 Inta ett vägledande förhållningssätt och för vägledande samtal med barnen.
Benckert, Håland & Wallin, 2009
Litteratur- och Länktips:
Mini SOL – språklekar för de yngsta (0-3). Nypon Förlag.
Språka och lek, SOL – Språklekar för barn från 2-9 år med ett eller flera språk. SPF-utbildning.
Internwebben Falkenbergs kommun, EH tal och språk – Pragmatik
53
Partanen, 2009
43
160404
Diskussionsfrågor kring samtal, dialog och berättande
 Hur många av de deltagande barnen är aktiva i samtalen? Finns några barn som alltid är
tysta?
 Får barnen tillgång till nya upplevelser, nya samtalsämnen? I så fall vad, hur och varför?
 Hur skapar vi tillfällen till och stöttar barnet i samtal?
 Skiljer sig flickors och pojkars samtalsämnen åt? I så fall på vilket sätt och hur bemöter
vi det?
 Hur mycket talutrymme får barnet tillgång till under dagen?
 Hur mycket samtalsutrymme tar vi vuxna?
 Hur ställer vi frågor? Är de slutna eller öppna?
 Hur lyckas vi följa upp barnens inlägg?
 Har vi ett medvetet språkbruk tillsammans med barnen?
 Hur kan vi stimulera barnen att formulera sina tankar och göra sig förstådda?
 Hur gör vi för att de tysta barnen ska få mer taltid?
 Vilken språknivå lägger vi oss på i förhållande till barnens språknivå?
 Hur följer vi upp det som barnen berättar i samlingen?
 Hur gör vi för att stimulera till samtal mellan barnen och inte bara via den vuxne?

Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande?
44
160404
SPRÅKETS INNEHÅLL
8. Språkförståelse
Förskolan ska sträva efter att varje barn
 tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin
omvärld (Lpfö98/10, s 10).
Språkförståelse är en viktig del av språkutvecklingen och kan delas upp i förståelse av
språkljud, grammatik och ordförståelse54. Språk är en produkt av arv och miljö. Språket är
inte medfött, men barnet har från födseln en medfödd förutsättning för att utveckla språk.
Språk och språkförståelse utvecklas i samspel med andra. Miljön kring barnet har därför stor
betydelse för språkutveckling och lägger grunden till hela barnets utveckling. Språket har en
förståelsesida, impressiv, det man förstår och en uttryckssida, expressiv, det man säger.
Språkförståelse utvecklas före talspråk.
Under de första levnadsåren är språkförståelsen situationsbunden; den är knuten till här-ochnu. Små barn förstår ord och yttrande med stöd av gester, tonfall och mimik. Ett första tecken
på egentlig språkförståelse är när barnet kan använda två föremål och med dem utföra
handingar som att lägga dockan i sängen eller hämta vatten i köket. Barnet kan ännu inte
använda språket att fantisera med.
Runt treårsåldern börjar den första verbala kommunikationen med andra barn att utvecklas
och barnet börjar kunna frigöra sig från här-och-nu situationen. I 4-5 årsåldern börjar barnet
kunna planera aktiviteter med hjälp av ett inre språk och de vill förstå orsakssamband i det
som sker. Utvecklingen av språkförståelsen sker genom att de får fortsätta att vara nyfikna
och frågor blir ett viktigt medel för att styra dialogen. Det är därför viktigt att ställa
utvidgande frågor och ge utvidgade svar till barnet för att få fram bredden i barnets ordförråd
och begreppsförståelse55.
Ett barn som har svårt med språkets innehåll har ofta svårt att förstå eller missförstår
instruktioner. Det finns brister i ordförrådet och det kan också vara svårt att få fram orden.
Barnet kan även ha svårigheter med att ge en sammanhängande berättelse. Barnet använder
sig hellre av situationsförståelse än sin språkförståelse och det är viktigt att skilja på dessa
funktioner. Svårigheter med språkets innehåll kan ge problem med ordavkodning och
läsinlärning eftersom det kan vara svårt att läsa okända ord. Även läsförståelsen brister ofta.
Läs- och skrivsvårigheter kan i sin tur ge ordförrådsbegränsningar eftersom det är främst i
böcker som ordförrådet utvecklas56.
54
Salameh, 2008.
TRAS – Tidig registrering av språkutveckling, 2007
55
56
www.logopedeniskolan.blogspot.se
45
160404
Att tänka på:
 Ge barnet stora möjligheter till förstahandserfarenheter; se, röra, göra och höra.
 Besvara barnets nyfikenhet.
 Lyssna på barnet och var känslig för dess bidrag.
 Se till att ha barnets uppmärksamhet när du vill förmedla något.
 Prata med barnet om dess upplevelser med korta, enkla meningar.
 Svara utförligt på barnets frågor och undvik svar som ja eller nej.
 Delta och ge förnyelse i barnets lek och utnyttja rolleken.
 Förbered barnet på nya upplevelser och bearbeta dem språkligt efteråt.
 Använd högläsning, sånger, rim och ramsor som passar barnets utvecklingsnivå.
 Hjälp barnet att sätta ord på sina känslor.
 Ge barnet tillit till sig själv och sin egen språkliga kompetens genom positiv
förstärkning.
Tidig registrering av språkutveckling, 2007
Litteratur- och Länktips:
TRAS – Tidig registrering av språkutveckling, 2007.
Språkstörning i kombination med flerspråkighet. Salameh, Eva-Kristina. 2008.
Mini SOL – språklekar för de yngsta (0-3). Nypon Förlag.
Språka och lek, SOL – Språklekar för barn från 2-9 år med ett eller flera språk. SPF-utbildning
Internwebben Falkenbergs Kommun, EH tal och språk - Ordproduktion
www.logopedeniskolan.blogspot.se
46
160404
Diskussionsfrågor kring språkförståelse
 Vilka ord är specifika i vår verksamhet?
 Vilka ord möter barnen kanske bara i vår verksamhet? Hur arbetar vi med dessa ord?
 Hur och i vilka situationer arbetar vi med förförståelse?
 Hur/Vilken sorts frågor ställer vi vuxna till barnen? Vad kan utvecklas?
 Hur svarar vi på barnens frågor? Vad kan utvecklas?
 Hur ställer vi vuxna frågor och hur svarar vi på frågor från pojkar respektive flickor?
 Vad är meningsfulla sammanhang för oss vuxna och de barn vi arbetar med?
 Ligger de språkliga utmaningarna snäppet över barnens språknivå?
 Hur använder vi bilder, tecken mm för att stötta och utveckla barns språkförståelse?
 Hur kan vi stimulera barnen att formulera sina tankar och göra sig förstådda?
 Hur organiserar vi på förskolan för att utveckla barns språkförståelse?
(ex personalschema, grupperingar, pedagogisk lärmiljö, pedagogers förhållningssätt
pedagogiska diskussioner, handlingsplan, riktlinjer, föräldrasamverkan mm)

Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande?
47
160404
SPRÅKETS INNEHÅLL
9. Ordförråd
Förskolan ska sträva efter att varje barn
 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka
tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. (Lpfö98/10, s 10)
Ord är troligtvis den vanligaste termen för att beskriva vad ett språk består av. Ord betecknar
människor, föremål, aktivitet och senare även abstrakta begrepp. Den språkliga betydelsen
hos ord, fraser och satser kallas för semantik. Ordförrådet och de regler som finns för hur ord
kombineras kallas lexikon. Vid ungefär 1-1½ årsålder börjar barnet använda sina första ord.
Barnet kan nu förstå ett antal ord (passivt ordförråd), men använder endast en del av dessa
(aktivt ordförråd). I början är det främst förrådet av substantiv som utvecklas. Sedan kommer
verb och adjektiv och sist funktionsord. Substantiv och verb är ofta betonade och har ett
konkret innehåll. Funktionsorden är ofta obetonade och är svåra att peka ut i omgivningen 57.
Runt tvåårsåldern sker vanligtvis den enorma utvidgningen av ordförrådet, ordförrådsspurten,
både när det gäller kvantitet och nyansering av ords betydelse. De tidigaste ordformerna hos
barnet är innehållsorden, ord som refererar till föremål, personer och händelser. Även
utpekande ord är vanliga, så som den, där, här58.
Ett barn som har svårt med språkets innehåll har ofta svårt
att förstå eller missförstår instruktioner. Det finns svagheter i
ordförrådet och det kan också vara svårt för barnet att få
fram orden, ordmobilisering. Barnet kan även ha svårigheter
med att ge en sammanhängande berättelse. Barnet använder sig
hellre av situationsförståelse än sin språkförståelse och det är
viktigt att skilja på dessa funktioner. Svårigheter med språkets
innehåll kan ge problem med ordavkodning och läsinlärning eftersom det
kan vara svårt att läsa okända ord och läsförståelsen brister ofta59.
Ordförrådsutvecklingen är särskilt viktig för läsutvecklingen. De (grupper av) barn som har
ett litet ordförråd i slutet av förskoleåldern förblir ofta svaga läsare under skolgången, medan
de (grupper av) barn som har ett stort ordförråd som fyra-femåringar utvecklas ofta till goda
läsare genom skoltiden60.
57
www.logopedeniskolan.blogspot.se
TRAS – Tidig Registrering av Språk, 2007
59
www.logopedeniskolan.blogspot.se
58
60
Wagner, Strömqvist & Uppstad, 2010
48
160404
Att tänka på:
 Låt barnet uppleva nya ord med så många sinnen som möjligt och låt det bli roligt!
(Använd exempelvis språkpåsar så som sångpåsar, begreppspåsar och sagopåsar.)
 Hjälp barnet att bygga upp hierarkier av över- och underbegrepp, kategorisering
 Läs mycket och med variation
 Samtala med barnet om det ni varit med om tillsammans, upplevelser
 Kontrollera att barnet har förstått och leta efter områden där barnet saknar ord eller
har liten grad av förståelse
 Använd sånger, ramsor och rörelselekar
 Sätt ord på abstrakta fenomen så som känslor och händelser
 Intressera dig för vad barnet säger och korrigera med hjälp av utvidgning
 Utnyttja barnets glädje över att skapa ord och dess intresse för vad ord och namn
betyder
 Låt barnet leka med att dela upp sammansatta ord
 Ge barnet många förstahandserfarenheter
 Uppmuntra till rollek
TRAS – Tidig registrering av språkutveckling, 2007
Litteratur- och Länktips:
Internwebben Falkenbergs Kommun, EH tal och språk – Ordproduktion
Mini SOL – språklekar för de yngsta (0-3). Nypon Förlag.
Språka och lek, SOL – Språklekar för barn från 2-9 år med ett eller flera språk. SPF-utbildning
49
160404
Diskussionsfrågor kring ordförråd
 Hur varierat och utbyggt är vårt eget ordförråd i samtal med barnen?
 Ligger de språkliga utmaningarna snäppet över barnets språknivå?
 Vilka ord är specifika i vår verksamhet? Vilka ord möter barnen kanske bara i vår
verksamhet? Hur arbetar vi med dessa ord?
 Ser vi någon skillnad på pojkar och flickors ordförråd och språk? I så fall vilken?
 Använder vi vuxna olika ordval beroende på om det är en flicka eller pojke vi pratar
med? På vilket sätt skiljer sig i så fall vårt ordval?
 Vad kan vi erbjuda som är kognitivt och språkligt utmanande?
 Får barnen tillgång till nya upplevelser, nya samtalsämnen? I så fall vad, hur och varför?
 Hur kan vi stimulera barnet att formulera sina tankar och göra sig förstådd?
 Hur organiserar vi på förskolan för att utveckla barns ordförråd? (Ex. personalschema,
grupperingar, pedagogisk lärmiljö, pedagogers förhållningssätt, pedagogiska
diskussioner,
handlingsplaner, riktlinjer, föräldrasamverkan mm)
 Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande?
50
160404
SPRÅKETS FORM
10. Grammatik och meningsbyggnad
Förskolan ska sträva efter att varje barn
 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta,
uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö98/10, s 10)
Meningsbyggnad, syntax, handlar om hur barnet lär sig sätta samman ord för att kunna
förmedla sig, från tvåordsyttranden till mer grammatiskt komplexa meningar. Utvecklingen
av meningarnas längd och komplexitet sker i nära samband med ordförrådsutvecklingen. Den
första meningsbyggnaden brukar ske i så kallad telegramstil, det vill säga att barnet endast
använder de ord som är viktigast för situationen.
De vanligaste ordkombinationerna i barnets första yttranden är innehållsord för saker i
omgivningen, för personer som det har omkring sig och ord som refererar till handlingar och
situationer. Anledningen till detta kan vara att innehållsorden är mer tydliga i vuxnas sätt att
tala med barnet. Allt eftersom barnet får erfarenhet av att använda tvåordskombinationer
börjar det att utvidga sina yttranden till tre-fyra ord. Från ca fyra-fem års ålder kommer barnet
att kunna använda meningar som är mer språkligt krävande vad gäller både längd och
komplexitet61.
Att tänka på:
 Ta utgångspunkt på den nivå barnet befinner sig språkligt och dess individuella
inlärningsstil.
 Använd ord och meningslängd som är anpassat till barnets språkliga kompetens.
 Utvidga barnets språkliga kompetens i samspel med barnets utveckling och nivå i den
språkliga utvecklingen.
 Utnyttja naturliga lekstunder med utgångspunkt i gemensam förståelse.
 Använd böcker till samtal och läsning.
 Sätt ord på det barnet ser, hör och det ni gör tillsammans.
TRAS – Tidig registrering av språkutveckling, 2007
Litteratur- och Länktips:
TRAS – Tidig Registrering av Språkutveckling, 2007
Internwebben Falkenbergs kommun, EH tal och språk – Meningsbyggnad
Mini SOL – språklekar för de yngsta (0-3). Nypon Förlag.
Språka och lek, SOL – Språklekar för barn från 2-9 år med ett eller flera språk. SPF-utbildning
61
TRAS –Tidig registrering av språkutveckling, 2007
51
160404
Diskussionsfrågor kring grammatik och meningsbyggnad
 Hur kan vi stimulera barnen att formulera sina tankar och göra sig förstådd?
 Hur arbetar vi med förförståelse och i vilka situationer?
 Hur varierat och utbyggt är vårt eget språk i samtal med barnen?
 I vilken grad sätter vi vuxna ord på det barnet ser, hör och det vi gör tillsammans?
 Ligger de språkliga utmaningarna snäppet över barnets språknivå?
 Vad kan vi erbjuda som är kognitivt och språkligt utmanande?
 Får barnen tillgång till nya upplevelser, nya samtalsämnen? I så fall vad, hur och
varför?
 Skiljer sig flickor och pojkars samtalsämnen åt? I så fall på vilket sätt?
 Hur organiserar vi på förskolan för att utveckla barns ordförråd? (Ex. personalschema,
grupperingar, pedagogisk lärmiljö, pedagogers förhållningssätt, pedagogiska diskussioner,
handlingsplaner, riktlinjer, föräldrasamverkan mm.)

Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande?
52
160404
SPRÅKETS FORM
11. Uttal och munmotorik
Förskolan ska sträva efter att varje barn
 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta,
uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö98/10, s 10)
Fonologi är läran om ett språks ljudsystem. Ett fonem är den minsta ljudenhet som skiljer
mellan två ord i ett språk, exempelvis är det ljuden k och t som utgör skillnaden i betydelse
mellan orden kopp – topp. I början är barnets ljudsystem begränsat och enkelt och består av
några få enkla ljud som m – n, b – p62. Uttal kan jämställas med artikulation som gäller själva
talproduktionen. Även om det oftast fokuseras på uttalet är det viktigt att veta att barnen
organiserar sina ljudbilder i fonologiska system och det är även viktigt att ta hänsyn till barns
uppfattning av tal, den språkliga perceptionen. När barnet är ett par månader börjar det
producera olika typer av joller. Därefter börjar barnet med stavelsejoller, ga, ga och
jollerutvecklingen innebär att barnet får kontroll över sin röst. Runt barnets första födelsedag
börjar de första orden dyka upp. En del barn kan ha svårigheter med att uttala vissa fonem
(ljud) och exempelvis /r/, /s/, /tje/ och/sje/ är ljud som ofta kommer sent i utvecklingen. Har
barnet svårt att artikulera så kan man hjälpa barnet genom munmotoriska övningar. Detta med
syfte att öka rörligheten i musklerna runtomkring och i munnen och för att barnet lättare ska
att hitta rätt artikulationsstället.
En uttalsförsening kan vara symptom på underliggande språksvårigheter och det är inte sällan
barns språksvårigheter blir upptäckta genom att barnets omgivning uppmärksammar
förseningar i talet. Vid ca 6-7 års ålder anses den fonologiska utvecklingen vara färdig hos
barn med typisk språkutveckling. Barnet klarar att betona och kan uttala komplicerade ord
med rätt intonation, språkmelodi63.
Att tänka på:
 Läs och samtala om bokens innehåll
 Använd bilder som stöd till berättelsen
 Spela spel tillsammans med andra barn och vuxna
 Leka med rim och ramsor
 Leka lyssnandelekar
 Gör munmotoriska ramsor/lekar och blåslekar för att träna upp mun- och tungmotorik.
Gör gärna övningarna/lekarna med en spegel.
TRAS – Tidig registrering av språkutveckling, 2007
62
TRAS – Tidig registrering av språkutveckling, 2007
63
www.logopedeniskolan.blogspot.se
53
160404
Litteratur- och Länktips:
TRAS – Tidig registrering av språkutveckling, SPF-utbildning. 2007.
Tala ut och prata på. Lotta Juhlin. 2009. Studentlitteratur.
Mini SOL – språklekar för de yngsta (0-3). Nypon Förlag.
Språka och lek, SOL – Språklekar för barn från 2-9 år med ett eller flera språk. SPF-utbildning
Internwebben Falkenbergs Kommun, EH tal och språk - Munmotorik
Internwebben Falkenbergs Kommun, EH tal och språk - Uttal
www.blom.just.nu
www.ingelaslekstuga.se/Mungympa/mungympa.htm
54
160404
Diskussionsfrågor kring uttal och munmotorik

Hur lägger vi upp verksamheten i förskolan så att den stimulerar barns
uttalsutveckling och munmotorik?

När/Hur/Hur ofta gör vi munmotoriska lekar och ramsor med barnen?

När/Hur/Hur ofta leker vi lyssnandelekar på förskolan?

Hur organiserar vi på förskolan för att utveckla och stötta barns uttal och munmotorik?
(exempelvis personalschema, grupperingar, pedagogisk lärmiljö, pedagogers förhållningssätt,
pedagogiska diskussioner, handlingsplan, riktlinjer, föräldrasamverkan mm)

Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande?
55
160404
12. Språklig medvetenhet
Språklig medvetenhet innebär att kunna reflektera såväl över språkets innehåll som över
dess form. Det kan vara att reflektera över ords betydelse, sättet att formulera meningar på
och över att ord låter lika när de sägs, antingen för att de börjar på samma ljud eller för att de
rimmar64.
När barnet håller på att utveckla sitt språk är det språkets innehåll/betydelse som är det
viktigaste. Efter ett tag upptäcker dock barnet att språket också har en formsida, inte bara en
innehållssida, och att formsidan går att iaktta och reflektera kring. Den som är språkligt
medveten kan notera hur något sägs och inte bara vad som säga. De flesta förskolebarn tycker
att det är roligt att leka med orden och rimma. Utan att de vet om det börjar de då bli
fonologiskt medvetna. I samband med läsutvecklingen är det oftast fonologisk medvetenhet
som det fokuseras på.
talspråk
språklig medvetenhet
skriftspråk
Barnet måste vara medvetet om att orden består av ljud, vilka ljuden är och i vilken ordning
de kommer. Då förstår de att ord kan vara långa eller korta oavsett storleken på begreppen,
exempelvis är ordet tåg ett kort ord även om företeelsen tåg är långt. Detsamma gäller att
ordet tändsticksask är ett långt ord även om företeelsen tändsticksask inte är det. Det krävs
inte att vara språkligt medveten för att själv kunna tala och förstå vad andra menar65.
Forskning visar att träning av den språkliga medvetenheten underlättar barnets färdigheter i
läsning och stavning66. Att känna lust till språket öppnar möjligheter för barnet att hitta
kanaler till sina tankar, känslor och frågor. Barnet förstår efterhand språkets möjligheter och
knäcker så småningom koden till läsningens fantastiska värld67.
Att tänka på:
 Använd sånger, rim och ramsor som barnet lärt sig utantill och kan genomföra med
stor säkerhet
 Lek med rimord, rytmen i ord, stavelser
 Använd namnlappar
 Högläsning och samtal på olika nivåer om texten
 Gör i ordning en skrivhörna
64
TRAS – Tidig registrering av språkutveckling, 2007
65
www.logopedeniskolan.blogspot.se
Bjar & Liberg, 2003
67
Juhlin, 2009
66
56
160404




Använd barnens skrivna namn
Läs högt för barnen
Skriv kom-ihåg-lappar och meddelanden
Uppmuntra till lekskrivning
/TRAS – Tidig registrering av språkutveckling, 2007
Litteratur- och Länktips:
Mini SOL – språklekar för de yngsta (0-3). Nypon Förlag.
Språka och lek, SOL – Språklekar för barn från 2-9 år med ett eller flera språk. SPF-utbildning.
Internwebben Falkenbergs Kommun, EH tal och språk - Språklig medvetenhet
57
160404
Diskussionsfrågor kring språklig medvetenhet
 Vilka språkliga och kognitiva utmaningar ställs barnen inför?
 Vilka språkliga utmaningar bör komma härnäst?

Hur stöttar vi barnen i att utveckla förmågan att reflektera över språkets innehåll och
form?

Använder vi oss regelbundet av sånger/rim/ramsor? På vilket sätt gör vi? Kan vi göra
det på något annat sätt?

Vilka möjligheter har de flerspråkiga barnen haft att utveckla sina språk? Vad har de
erbjudits?

Hur organiserar vi på förskolan för att utveckla och stötta barns språkliga
medvetenhet? (ex. personalschema, grupperingar, pedagogisk lärmiljö, pedagogers
förhållningssätt, pedagogiska diskussioner, handlingsplan, riktlinjer, föräldrasamverkan mm)

Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande?
58
160404
13. Att läsa och skriva
Förskolans uppdrag
 utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner
 utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och
samtala om dessa (Lpfö98/10, s 10)
Barns första möten med läsandet och skrivandet kan variera mycket beroende på social och
kulturell bakgrund. En del barn ingår i läsaktiviteter redan innan de fyllt ett år. I andra
kulturer och sociala grupper sker inträdet i den skrift språkliga världen betydligt senare. För
vissa barn är det först när de kommer till skolan som de på allvar möter det skrivna ordet 68.
Att kommunicera är fundamentalt viktigt i alla mänskliga relationer. Vi synliggör oss själva
och ser varandra via gester, genom tal och med hjälp av skrift. Den engelske literacyforskaren David Barton menar att i läsandet och skrivandet berättar vi om omvärlden för
varandra69.
Centrala utgångspunkter i modern läs- och skrivforskning är att läsande och skrivande är
något som människor gör tillsammans med andra eller på egen hand. Förr har det ofta talats
om barnet som befinner sig i stadiet före läsandet och skrivandet. Då har man främst tänkt på
barnets behärskande av det latinska alfabetet. Carina Fast70 hävdar att barn börjar sin läs- och
skrivutveckling mycket tidigare, då de avläser och tolkar och kanske till och med själva
använder symboler och bilder. Att lägga märke till och känna igen symboler och bilder kan
vara ett första steg till begynnande medvetenhet om skriftspråket. Information kommer ”klädd
i många kläder” som nummer, bilder, elektronisk teknologi och via det talade och skrivna
språket. Barn lever i denna värld av multimodalitet från det att de föds och de tycks kunna
anpassa sig och förstå och använda sig av dessa uttryck71.
Många barn lekläser och lekskriver. De sitter med en bok som de har hört många gånger och
”läser” texten, de följer kanske ord för ord med fingret. När barnet berättar egna sagor,
beskriver vad det har målat, när det gör en ritning av något de ska snickra och vi vuxna
skriver ner vad de säger så börjar barnet förstå sambandet mellan talat språk och skriven text.
68
Wagner, Strömqvist & Uppstad, 2010
Fast, 2010
70
Fast, 2010
71
Fast, 2010
69
59
160404
Barnet prövar själv på att skriva, i början raka streck, cirklar och spiraler men efterhand börjar
de att kunna forma bokstäver. Att vi vuxna läser vad de har skrivit är självklart och de hjälper
gärna själva till och översätter om vi inte förstår. En del i det pedagogiska arbetet är att
uppmuntra barnens läs- och skrivinlärning. Visar barnet ett tidigt intresse för läsning och
skrivning ska vi också uppmuntra dem72.
Barn som är vana vid högläsning och har tillgång till böcker lär sig att böcker har ett
beständigt innehåll. De lär sig att ikläda sig rollen som läsare med egen berättarröst, att
sagan/texten har en läsriktning och en början och ett slut. De kan härma den aktivitet de är
vana vid, välja att läsa som en egen aktivitet och vet att läsning innebär något man kan göra
tillsammans73.
Litteracitet handlar om hur barn socialiseras och förbereds inför sin läs- och skrivutveckling i
det samhälle de växer upp i74. Litteracitet innefattar även berättande, symboler och bilder75.
Barn som växer upp i en miljö där det skrivna eller lästa ordet har stor betydelse, ser det
mönstret som det mest naturliga i världen. Finns det böcker, tidningar, minneslappar,
kalendrar, inköpslistor m.m. lär sig barnen också att umgås med det skrivna ordet från början.
Finns organiserade läsaktiviteter i förskolan så uppfattas det som naturligt av barnet. Barn
låtsasläser, låtsasskriver, berättar, tolkar bilder och berättelser långt innan de behärskar de
formella kunskaperna i skrivandet eller läsandet76. Små barns teckningar är barnens första
skrivande och berättande77!
Barnets tidiga läsutveckling kan genomgå olika stadier och barnet kan befinna sig i olika
stadier samtidigt.
Pseudoläsning:
Detta är en form av läsning som små barn brukar ägna sig åt när de sitter
och bläddrar i en bok och läser högt. De kanske har hört boken innan och
nu återberättar eller hittar på.
Logografisk-visuell läsning:
Barnet har lärt sig känna igen ett antal ord som ordbilder. De
läser inlärda ordbilder som det egna namnet, mamma/pappa och
ord/namn på skyltar.
72
www.karlskrona.se/Global/Karlskrona%20kommun/Dokument/Barn%20och%20Utbildning/Barn%20och%20un
gdom%20dokument/P%c3%a5%20tal%20om%20spr%c3%a5k%20i%20f%c3%b6rskolan.pdf
73
Körling, 2012
Benckert, Håland & Wallin, 2009
75
www.ne.se
76
Benckert, Håland & Wallin, 2009
77
Körling, 2012
74
60
160404
Alfabetisk-fonemisk läsning:
Detta är en form av ljudande läsning av enstaka bokstävers ljud (fonem) som nybörjaren
kämpar med tills ordet så småningom blir inlärt och kan läsas direkt.
Ortografisk-morfemisk läsning: Detta är den avancerade läsningen, helordsläsning, där orden
läses direkt utan någon mellanliggande ljudning. Man upptäcker nu att ord bygger på en
ordsstam (snygg, snyggt, snygging) bygger på samma ordstam, men har olika betydelser. 78
Att tänka på:
 iaktta barnens läshandlingar och uppmärksamma och bekräfta verbalt att de läser, och
att de får göra det på sitt eget sätt

sträva efter att hitta barnets intresse, exempelvis genom populärkultur eller genom
barnets egna frågeställningar

byt ut ordet "läsvila" mot något som antyder att det är en aktiv aktivitet, snarare än en
passiv
Litteratur- och Länktips:
Att läsa och skriva i förskolan. Fast, Carina. (2011). Studentlitteratur.
Mini SOL – språklekar för de yngsta (0-3). Nypon Förlag.
Språka och lek, SOL – Språklekar för barn från 2-9 år med ett eller flera språk. SPF-utbildning
www.logopedeniskolan.blogspot.se
www.spraklek.se
78
www.logopedeniskolan.blogspot.se
61
160404
Diskussionsfrågor kring att läsa
 Hur arbetar vi för att väcka lust och intresse för böcker och läsning hos barnen?

Hur och var är förskolans böcker placerade?

Finns böckerna lättillgängligt för barnen?

Hur ser barnens tillgång till böcker ut på förskolan? Vilka sorters böcker finns?
(faktaböcker, pekböcker, sagoböcker, kapitelböcker mm)

Hur tar vi fram en miljö och material i förskolan där barns olika språkliga aktiviteter
får ta plats?
 Finns det möjligt för barnen att spontant lekläsa/lekskriva på förskolan? Om inte, i
så fall av vilken anleding?
 Vilken möjlighet finns det för barnen att lekläsa i meningsfulla sammanhang?
 Hur använder vi vuxna läsandet i meningsfulla sammanhang tillsammans med
barnen?
 Hur organiserar vi på förskolan för att väcka lust och intresse för böcker/läsning hos
barnen? (exempelvis personalschema, grupperingar, pedagogisk lärmiljö, pedagogers
förhållningssätt, pedagogiska diskussioner, handlingsplan, riktlinjer, föräldrasamverkan mm)
 Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande?
62
160404
Diskussionsfrågor kring att skriva
 Hur arbetar vi för att väcka lust och intresse för skriftspråk och böcker hos barnen?
 Hur och när kan barnen spontant lekskriva/skriva på förskolan?
 Vilken möjlighet finns det för barnen att lekskriva i meningsfulla sammanhang?
 Hur använder vi vuxna skrivandet i meningsfulla sammanhang tillsammans med
barnen?
 Hur använder vi bilder, symboler och andra skriftspråkliga uttryck i verksamheten?
 Ser vi någon skillnad på pojkar och flickors användande av bilder, symboler och
skrivande på förskolan? I så fall vilken?

Hur organiserar vi på förskolan för att väcka lust och intresse för skriftspråk och
böcker hos barnen? (exempelvis personalschema, grupperingar, pedagogisk lärmiljö,
pedagogers
förhållningssätt,
pedagogiska
diskussioner,
handlingsplan,
riktlinjer,
föräldrasamverkan mm)

Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande?
63
160404
14. Språk och matematik
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband
mellan begrepp,
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, (Lpfö98/10, s 10)
Matematik innehåller ett omfattande förråd av ord och termer som barn allteftersom blir
förtrogna med. Barn utvecklar språk, uttrycksformer och tänkande kring ord, och begrepp som
har med matematik att göra. Språk innehåller dels det generella ordförrådet, men också
matematikord så som triangel och kvadrat. I förskolebarns vardag förekommer en mängd
jämförelseord som; tung – lätt, lång – kort, fler – färre, stor - liten. Likaså förekommer andra
relationsord som är lägesord; bakom, framför, under, på m.fl. Barn behöver många
erfarenheter av att klassificera och sortera samt att få reflektera och resonera.
Att lära sig att kategorisera, utveckla förståelse för vad som är överordnat och underordnat, att
upptäcka mönster, att se likheter och skillnader i egenskaper och objekt, händelser och
fenomen i omvärlden är betydelsefullt för att utveckla kunnande och att föra logiska
resonemang79.
Att bygga med lego och klossar, lägga pärlplattor och att trä halsband kräver matematiskt tänkande.
Barn tränar problemlösning och använder begrepp som storlek, form, lägesord, mönster, symmetri och
antal (NCM, Små barn).
Matematiken i förskolan handlar om att ge barnen
möjligheter till att genom lek, lärande och språk utveckla de
matematiska begrepp som behövs för att senare kunna
tillgodogöra sig den formella matematikundervisningen i
skolan. När barn leker till exempel rollekar, regellekar,
konstruktionslekar och andra lekar utvecklas hela tiden
tankar och hypoteser som man provar med andra. När barnen
konstruerar med hjälp av olika material eller bygger sina
lekmiljöer utvecklar de förståelse för en del grundläggande funktioner för matematik och
fysik, som t ex närhet, avstånd, tyngd, längre än, högre än, tyngdkraft, hävstångsprinciper
o.s.v. Allt detta sker medan de leker med sand, vatten, klossar, brädor, stenar, kuddar, lego
mm. Genom leken utvecklas uttrycken som antal, ordning, sortering, jämförelse med olika
storlekar, priser, tid, färger, vikter, volymer och längder. Skapandet av mönster och
geometriska former gör att barnen får de matematiska begreppen till en del av sin
erfarenhetsvärld80.
79
80
Doverbort & Emanuelsson mfl, 2008
Benckert, Håland & Wallin, 2009
64
160404
Att tänka på:
 Ta tillvara på vardagssituationer som; av- och påklädning, toalettbesök, blöjbyten,
måltider, fruktstund, samling, lek inne och ute mm till att samtala om och till att
använda matematiska begrepp och ord.

Låt barnen få sortera, klassificera, resonera, reflektera och lösa problem i vardagen.

Låt barnen få rika tillfällen att upptäcka mönster och jämföra, se likheter och
skillnader.

Låt barnen få använda alla sina sinnen och ge dem möjlighet till många
förstahands-erfarenheter på förskolan.

Använd ett nyanserat språk tillsammans med barnen och ställ många öppna frågor som
stimulerar till dialog, reflektion och problemlösning.
Litteratur- och Länktips:
Flerspråkighet i förskolan, 2007
http://ncm.gu.se/smabarn
65
160404
Diskussionsfrågor kring språk och matematik

Vilka utmaningar ger vi vuxna till barnen när det gäller möjlighet att utveckla sitt
matematiska språk och ordförråd?

Hur, när och i vilka aktiviteter använder vi matematik och matematiska ord/begrepp i
förskolan?

Vilka matematiska ord/begrepp använder vi oss av när vi samtalar med barnen? (t ex.
cirkel/triangel, fyrkant/kvadrat, större än/mindre än, fler/färre mm)

Hur synliggör vi matematiska ord/begrepp i vardagssituationerna på förskolan?

När och hur ges barnen möjlighet att jämföra, klassificera, kategorisera, reflektera och
resonera?

När och hur ges barnen möjlighet att upptäcka mönster, jämföra, se likheter och
skillnader?

Hur organiserar vi på förskolan för att ge barnen möjlighet att utveckla matematiska
ord och begrepp (ex. personalschema, grupperingar, pedagogisk lärmiljö, pedagogers
förhållningssätt, pedagogiska diskussioner, handlingsplan, riktlinjer, föräldrasamverkan
mm)?

Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande när det gäller
matematik?
66
160404
15. Tecken som stöd
Vi människor behöver kommunikationen, det är den som är målet. Det talade språket är bara
ett medel. Allt som gynnar kommunikationen gynnar också språkutvecklingen 81. Därför är
tecken som stöd till talet bra för alla barn i sin språkutveckling! Tecken som stöd används i en
kommunikation för att understryka det viktiga i en mening samt underlätta förståelsen av det
sagda. Man kan likna det vid understrykningar i en skriven text.
Ett barn som behöver stöd i sin språkutveckling kan få stor hjälp att komma igång med sin
kommunikation via tecken. Tecken utförs alltid med händerna samtidigt som ordet uttalas och
blir på så vis mycket lättare att ta till sig för barnet. Som vuxen kan man ta barnets händer och
visa hur man GÖR ordet. Det talade ordet försvinner ut i luften och barnet kan ha svårt att
komma ihåg hur det lät, och ännu svårare att härma det. Tecknet försvinner inte lika fort utan
”hänger kvar” längre vilket gör det lättare att uppfatta. Talet kräver dessutom en kontroll på
stämbanden, luftstyrkan, tungan och läpparna, vid tecken använder man bara händerna och
ansiktsuttrycken.
När vi pratar och sätter ihop alla talade ord till meningar och fraser hör kanske barnet bara:
enendalångmeningutanpausmellanorden. Tecknen är tydligare att skilja åt och lättare att
känna igen, även om de tecknas i en lång rad (mening).
Tecknen är bryggan till ett språk, man kan likna det vid att barn
kryper före det börjar gå. När barnet efter att ha övat och övat
behärskar krypningen är det moget att börja gå. För ett barn som
behöver, ger tecknen barnet en möjlighet att öva på språket på en
lättare nivå. Om krypandet är en länk mellan stillasittande
osjälvständighet till rörlig frihet fungerar tecknen som en bro mellan
att tyst iaktta till att kunna kommunicera vad man vill och få ett
levande språk82.
När man använder tecken till tal använder man teckenspråkets handrörelser, orden/glosorna är
de samma. Teckenspråket däremot har en helt egen grammatik och följer inte den talade
svenskan. Det finns ett antal benämningar för tecken som komplement till tal, alla har dock
81
82
Tisell, 2009
www.teckna.se, Iréne Johansson, 2004
67
160404
liknande betydelse, t.ex. TTT – tecken till tal, TSS – tecken som stöd, TAKK – tecken som
alternativ kompletterande kommunikation, teckenkommunikation (här kan det dock
förekomma ”hemmagjorda tecken som inte finns i TSS)83.
Varför ska man teckna?
Om ett barn misstänks ha, eller kommer få svårigheter med sin talspråkiga kommunikation,
kan användandet av tecken vara en social strategi så att barnet kan vara delaktig i sociala
sammanhang. Syftet är att optimera barnets möjligheter till sociala samspel, positiv självbild,
deltagande i olika sociala aktiviteter samt lärande och kunskapslärande. Med tecken är det
enklare för barnet att förstå och enklare för barnet att göra sig förstådd. Tecken som alternativ
till tal är inte ett allt eller inget. Behovet av att alternera kan variera över tid men också bland
situationer. Ett vanligt exempel är barn som har svårigheter att rikta och kvarhålla sin auditiva
uppmärksamhet. Det kan vara svårt, kanske helt omöjligt att lyssna, ta in eller förstå tal i
många miljöer. Ett annat exempel är barn som talar med entonig, låg och svagt varierad röst
där deras tal endast uppfattas som mummel. Det kan vara oerhört krävande att som
samtalspartner försöka lyssna in och gissa vad som sägs, vilket gör kommunikationen
tröttsam.
Ett annat skäl är att tecken och tal nyttjar olika kanaler. Inkanalen för tecken är det visuella
samt det kinestetiska sinnet där man gör och känner hur ett ord kan se ut för att sen koppla det
till det auditiva sinnet. För talet är det den auditiva kanalen som nyttjas. Hjärnans bearbetning
av dessa olika intryck skiljer sig åt och det har bl.a. påpekats att det visuella korttidsminnet
oftast är lite större än det auditiva hos barn som har problem med korttidsminnet. Information
via flera kanaler ger mer information än via en kanal och det kan vara en förebyggande åtgärd
att erbjuda barnet möjligheten att träna upp två kanaler. Ett tredje skäl att teckna är att tecknen
kan användas som ett pedagogiskt redskap eller ett hjälpmedel på väg mot språklig
kompetens och talspråklig kommunikation. Det betyder att tecken är en del av en metod som
används i ett pedagogiskt syfte snarare än alternativ eller stöd till talet84.
De främsta fördelarna med tecken är:
 Tecken är lättare att utföra än tal eftersom det kräver mindre finmotorik än tal.
 Tecken använder andra sinnen.
 Tecken ökar koncentrationen.
 Tecken är lättare att förstå än tal eftersom det är lättare att tolka synintryck än hörselintryck,
bland annat blir tecken kvar i rummet längre än orden som uttalas.
 Tecken är ofta föreställande och ”liknar” det sagda ordet.
 Tecken dämpar den vuxnes talflöde.
(Heister Trygg, 2004, 2009)
83
84
www.teckna.se Iréne Johansson, 2004
www.teckna.se Iréne Johansson, 2004
68
160404
Tecken har olika funktion i barnets utvecklingsfaser:
Ett litet barn lär sig förstå vad du säger när talet kompletteras med tecken. Handens rörelse är
lättare att uppfatta och barnet ser ordet. Samtidigt är det också lättare att känna igen och
komma ihåg en handrörelse än ett ljud.
Det är lättare för ett barn att säga ett ord med hjälp av tecken än att säga samma ord med hjälp
av tal. Det är också lättare att visa hur man tecknar ett ord än att visa hur man uttalar ett ord.
Med hjälp av tecken ges barnet en möjlighet att själv uttrycka sig och barnet kan tidigt
kommunicera med sin omgivning.
För att kommunicera behöver barnet bygga upp ett ordförråd. Det är lättare att minnas många
tecken än att minnas de många ljud som talet är uppbyggt av. Tecken går att likna vid krokar
att hänga orden på och orden fastnar bättre på krokarna tack vare att de tas in via flera sinnen,
syn, hörsel och känsel. I språkutvecklingen behöver barnet hitta de svårare orden i språket,
tecken kan göra det lättare för barnet att hitta språkets alla olika beståndsdelar.
Det är viktigt att försöka skapa flera miljöer där barnet möter tecken. Ju fler av personerna i
barnets närhet och vardag som lär sig att teckna och som vet vilka tecken som är aktuella för
barnet just nu, desto fler personer får barnet att kommunicera med. Dessutom blir det fler som
tar aktiv del i barnets språkutveckling85. Använd tecken till ALLA barn i gruppen, på så sätt
blir det en del av vardagen och alla lär sig och kan då kommunicera med de barn som är i
behov av tecken. För maximal kunskapsinhämtning senare i skolan är det viktigt att stödja
undervisningen med tecken för olika ämnesord och begrepp86.
Att tänka på:
 Tecken som stöd i kommunikationen främjar alla barn i sin språkutveckling
 För barn som har ett annat modersmål kan tecken som stöd vara en hjälp
 Kroppsspråket säger mycket, använd dig av det i kommunikationen
 För att komma igång med tecken som stöd, bestäm dig för en situation (måltid, hallen,
samlingen) och börja teckna där
85
86
www.teckna.se, Iréne Johansson, 2004
Tisell, 2009
69
160404
Litteratur- och Länktips:
Prata med mig! Del 1 och del 2 Visuell kommunikation, Hugo Edenås. Ilka Förlagsprodukter AB
Tala teckna peka, Teckenordbok, Ilka Förlagsprodukter AB
Teckenspråk till vardags. Cirka 430 tecken på svenskt teckenspråk. Fickformat. De Dövas riksförbund.
Små rim & ramsor, Olle & Mia, Hatten Förlag
Stora rim & ramsor, Olle & Mia, Hatten Förlag
Lilla boken om tecken, Anneli Tisell, Hatten Förlag
www.hattenforlag.se
Internwebben Falkenbergs Kommun, EH tal och språk – Ordproduktion - Kategorispel 4 och 5, med bild- och
teckenstöd
www.spsm.se
(Specialpedagogiska Skolmyndigheten)
www.teckna.se (Litteratur, sånger, material)
www.spreadthesign.com (Sida för tecken- och videosekvenser)
www.merakom.se
www.bam-sprakteknik.se (Uppslags bok i teckenkommunikation, Kopieringsunderlag tre pärmar, Nya
Habaloo)
www.svt.se/barnkanalen/teckenladan/ – (Teckenlådan)
www.ellas.se (Sagor, spel, lite av varje)
www.teckenforlaget.info
www.teckenparlor.se (Kurser)
www.lartecken.se
www.landskronavision.se (Kika på Ika Sånger på Dvd)
www.ling.su.se (Teckenspråksavdelningen Stockholms universitet)
www.sdr.org (Sveriges dövas riksförbund)
http://www.ur.se/webbplatser/teckensprak/flash_holder.html
www.4.ur.se/teckensprak
70
160404
Diskussionsfrågor till tecken som stöd

När, var och hur använder vi tecken som stöd i verksamheten?

Kan vi använda tecken på fler sätt och i fler sammanhang?

Till vem/vilka använder vi tecken?

Hur kan vi utveckla barns språkförståelse genom tecken som stöd?

Hur organiserar vi på förskolan för att utveckla och stötta barns språkliga
medvetenhet? (ex. personalschema, grupperingar, pedagogisk lärmiljö, pedagogers
förhållningssätt, pedagogiska diskussioner, handlingsplan, riktlinjer, föräldrasamverkan mm)?

Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande?
71
160404
16. Bilder som stöd
En del barn behöver tillgång till bilder i sin vardag för att kommunicera med sin omgivning.
För barnen blir bilderna ett sätt att förmedla sina tankar och erfarenheter, en bild säger mer än
tusen ord! Barn som är på försymbolisk nivå eller på väg mot språklig nivå behöver också
bilder som stöd i kommunikation. Bilder kan även behövas som kognitivt stöd, minnesstöd
eller för att stödja begrepps- och ordförrådsutveckling. Bilder kan också vara ett komplement
till tecken som stöd87. Genom att använda sig utav både tecken som stöd och bilder som ett
komplement till talet får barnet flera kanaler att ta in språket på. Sitt på händerna när du skall
berätta någonting så blir det tydligt att språket också sitter i kroppen! Bilder kan användas
pedagogiskt i hela barngruppen för språkträning, inlärning och som alternativ till läsning och
skrivning88.
Exempel på ställen där man kan använda bildstöd:





Dagens aktiviteter
Toaletten – Hygienrutiner
På & Avklädnings scheman – bilder som visar i vilken ordning man klär på och av sig.
Ordning & reda – Bilder som visar var saker och ting finns
Vid mat situationer
Det finns olika färdiga bildsamlingar som t.ex. Nilbilder, PCS, Pictogram och färdiga
bildbaser i datorprogram.
Nilbilder är verklighetstrogna bilder som i huvudsak visar
vardagsföremål och aktiviteter. De används för att ge kognitivt stöd
vid kommunikation. Teckningarna är indelade enligt ämne i 32
grupper, bilderna kommer från Sverige och visar svenska företeelser
som till exempel Kalles kaviar och Pippi Långstrump89. På
www.nilbild.se finns lite bildexempel att hämta gratis.
PCS (Picture Communication Symbols) är enkla ritade bilder som
kommer från USA och är tänkta som stöd i kommunikationen, både
kognitivt och som kommunikativt stöd. Dessa bilder är till för
personer på en enkel språklig nivå, d.v.s. pratar med enstaka ord.
87
www.spsm.se
Bergh och Bergsten, 1998
89
Bergh & Bergsten, 1998, Heister Trygg, 2004
88
72
160404
Pictogram beskrivs som ett språk i bilder som är utvecklat för barn och
vuxna med utvecklingsstörning som har begränsad förmåga att tala, läsa
och skriva. Bilderna står för ett ord, t.ex. hus, eller för ett begrepp, t.ex.
ledsen. En pictogrambild är alltid svartvit och enkel, bildlik, för att vara ett
snabbavläst visuellt språk. Ordet står alltid med för att symbolen ska ha en
fast betydelse. På www.pictogram.se finns tillgång till några bilder gratis.
CD – skivan Bildbas Pictogram 4.0 eller abonnemang på pictoonline ger tillgång till alla
bilder.
In Print är ett mångsidigt redskap för att skapa
”trycksaker” med bilder och symboler som används för
kommunikation. In Print är också ett verktyg för att
skapa exempelvis böcker och scheman.
(Bilderna tagna från www.hjartefragornpf.wordpress.com)
Bilder som stöd till tal
Bilder som träningsmaterial för att utveckla språket kan användas för barn/elever i alla åldrar.
Man kan använda sig av bilder ifrån tidningar, ifrån ett Microsoft Word-program, vanliga spel
osv. vi är överösta med bilder i vår omgivning som vi kan använda oss utav. Med hjälp av
bilder skapar man historier som bildar en röd tråd i vårt samtal.
Idéer på hur kan man använda bilder;
 Med olika kategoribilder kan man prata om hur saker och ting hänger ihop. Vad har
saker för likheter och olikheter, med tanke på material, användningsområde, form,
storlek osv?
 Vissa bilder rymmer mycket information som kan ge rika möjligheter till samtal och
fantasier
 Man kan prata om vad som man tror har hänt innan, dvs. bilden före, men också vad
man tror ska hända efter. Hur resonerar barnet? Ställ följdfrågor!
 Man kan klippa isär en bildserie som barnet sedan får sätta ihop i en logisk ordning.
Hur tänker barnet?
 Man kan turas om att beskriva en bild för den andre som är dold för honom/henne.
Hur väljer man ut sådant som är viktigt utan att säga för mycket? I vilka kategorier
kan man sortera ett föremål i; människa, kön, ålder, hudfärg, kläder osv.
 Man kan tillsammans studera en informationsrik bild länge och därefter vänds bilden
bort ifrån barnet och den vuxne ställer frågor ”Fanns där en flaggstång på gården?”
”Stod det en röd cykel lutad mot väggen?” ”Sprang det en katt uppe på taket?” osv.
 Bilder är också ett utmärkt sätt som stöd i att skriva egna texter och stimulerar
fantasin.
73
160404


Att tänka på:
Bilder kan användas som komplement till tecken som stöd

Använd bilder i olika situationer för att informera, berätta, visa osv. Då utnyttjar man
fler kanaler att ta in budskapet på.
Litteratur- och länktips:
http://pictoonline.pictogram.se
www.nilbild.se
http://hjartefragornpf.wordpress.com/tag/bildstod
74
160404
Diskussionsfrågor till bilder som stöd

När, var och hur använder vi bilder som stöd i verksamheten?

Kan vi använda bilder på fler sätt och i fler sammanhang? I så fall hur?

Till vem/vilka använder vi bilder?

Hur kan vi utveckla barns språkförståelse genom bilder som stöd?

Hur organiserar vi på förskolan för att kunna använda bilder som stöd i verksamheten?
(exempelvis personalschema, grupperingar, pedagogisk lärmiljö, pedagogers förhållningssätt,
pedagogiska diskussioner, handlingsplan, riktlinjer, föräldrasamverkan mm)

Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande?
75
160404
17. Språk och ljudmiljö
Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i
övrigt erbjuds en god miljö. (se Skollagen kap. 8 8 §).
Många förskolor har en ljudmiljö som kan jämföras med en verkstadsindustri. I en dålig
ljudmiljö lär sig barnen från början att höja sin röst för att höras. När barn pratar i ett rum
med höga ljudnivåer höjer de rösten för att höra sig själv. Det kallas Lombardreflex och leder
till att barnen pratar högre. De år som barnen tillbringar i förskolan är de i sin
språkutvecklingsperiod. Barn utvecklar sitt språk genom att ”härma” vad de hör. Därför är
ljudmiljön i förskolan viktig. För att skapa trygga och behagliga förskolor bör vi skapa en
inomhusmiljö som så mycket som möjligt påminner om den naturliga utomhusmiljön90.
Hörselupplevelser kan hjälpa till att göra
tillvaron behaglig. Vi njuter av ljud i naturen
och av sång och musik som vi tycker om. Men
det finns också ljud som inte är önskvärda. Ljud
som av olika skäl tröttar, irriterar och stör.
Sådana oönskade ljud brukar kallas buller.
Enligt WHO är buller ”Icke önskvärt ljud”
Enligt Arbetslivsinstitutet är buller: ”Ljud som
påverkar oss negativt” Det kan handla om starka
ljud som tung lastbilstrafik på en motorväg som stör förskolorna intill. Men det kan också
vara svaga ljud, till exempel en mygga som surrar när man ska somna. Det som är önskvärt
ljud för en individ kan vara buller för en annan91.
Barn betraktas som en särskild riskgrupp, bl.a. genom sitt beteende och sina bristande
skyddsinsikter. Om barnens öron är känsligare än vuxnas vet man inte, men barn har en
kortare hörselgång. Det gör att den ljudförstärkning som sker i hörselgången blir annorlunda
hos barn. Flera studier har gjorts av barn som vistas på skolor och förskolor som är utsatta för
buller. Efter en långvarig bullerexponering presterade skolbarnen sämre i en rad tester, t.ex.
pusselläggning och läsförståelse. De hade också sämre motivationsförmåga. Effekter särskilt
på barns läsförmåga, minne och inlärning har observerats i ett flertal studier. Om man måste
anstränga sig för att höra vad som sägs blir det mindre kapacitet över för att bearbeta det
man hör och det blir svårare att komma ihåg, det man behöver minnas92. Då barns
språkutveckling inte är färdigutvecklad, kan ljudnivån, om den är för hög, skapa negativa
konsekvenser för barns inlärning och språkförståelse. När bakgrundsljuden blir för höga
försvårar det för talsignalen och det blir svårare att ta till sig information93. För att höras över
en bullrig bakgrundsnivå måste barnen höja rösten, vilket ytterligare bidrar till att höja
bullernivåerna. Numera är också hesa barnröster ganska vanligt, troligen som en följd av att
90
www.ljudskolan.se
www.prevent.se
92
www.folkhalsomyndigheten.se
93
Socialstyrelsen, 2013
91
76
160404
barnen måste anstränga rösten för att höras. När barn med svenska som modersmål lyssnar på
någon som pratar svenska behöver rösten vara 10 dB starkare än bruset för att inte barnet ska
behöva lägga onödig energi på att lyssna. När det gäller barn med annat modersmål än
svenska
behöver
rösten
vara
15
dB
högre
än
bruset.
Barn
med koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter eller hörselnedsättning har behov av att
rösten är ännu högre för att de ska kunna urskilja rösten ur bruset94.
Målen, som är utformade som mål att sträva mot, anger inriktningen på förskolans arbete och därmed den
förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. I riktlinjer för arbetslagen anges att alla som arbetar inom förskolan
skall samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande. (Lpfö98)
Att tänka på:
95
Genom att förbättra ljudmiljön minskar stressen, vi spar på både på vår egen och på barnens
hörsel, våra röster sparas också. Kan vi som pedagoger göra något för att förbättra ljudmiljö,
för att på så vis förbättra förutsättningarna för en god språkutveckling hos barnen? Tänk ljud
när det gäller inköp, material, organisation och planering av aktiviteter, utgå från er själva och
barnen. Ta reda på när, var och hur besvärande ljud uppstår. Hur kan vi lösa problemet?
Ljud-medvetenhet
 Lyssna, vad är ljud?
Både ur
personalperspektiv och
ur barnperspektiv. Prata
om ljud med
barnen
 Ljudpromenad
 Ljudexperiment
 Höj inte rösten över
barnens, för att nå barn
längre bort. Gå fram till
dem istället.
 Mät ljud,
Arbetsmiljöverkets app
94
95
Anpassningar
 Prata om ljud med
barnen
 Möbler som inte bullrar
 Åtgärda ventilation som
bullrar
 Mattor, gardiner
 Höj inte rösten över
barnens. För att nå barn
längre bort. Gå fram till
dem istället
 Vid nyinköp, tysta
leksaker
 Lägg filt/matta i lådor
med hårda leksaker
 För ex lego, använd ett
lakan som lätt kan bredas
ut och samlas ihop
Organisation
 Dela gruppen, några ute
och några inne.
 Gå in/ut några i taget för
att minska buller i hallen
 Använd alla era
utrymmen så få barn leka
på vissa platser, gör
stationer. Låt barnen
välja station.
 Höj inte rösten över
barnens, för att nå barn
längre bort. Gå fram till
dem istället.
 Träna barnen att tala en i
taget, använd tal-sten
 Dämpad belysning
www.ljuskolan.se
Snöhöjdens Konsult HB.
77
160404
Vissa av ovanstående tips på åtgärder kan ni lätt genomföra själva, andra åtgärder behöver
lyftas med rektor och kanske vidare till de som ansvarar för fastigheten. Rodret kan vara
behjälpligt med en ljudmiljöobservation för att sätta fokus på vilka åtgärder som kan behöva
göras. I vissa fall behöver man göra en ljudmätning, som utförs av fackman. Förskolan
innefattas inte i arbetsmiljölagens 3 kapitel där det står: arbetet skall bedrivas så att
bullerexponeringen minskas genom att bullret elimineras vid källan eller sänks till lägsta
möjliga nivå”. Men innebär inte att vi inte skall arbeta för att få en bättre ljudmiljö i
förskolan!96
Ljud ska vara källa för glädje, gemenskap och njutning. Det är med ljud vi formar orden, förmedlar
tankar och kunskaper. Ljud skapar minnen. Hjärnan sorterar våra ljudintryck så vi kan koncenterar
oss på det ljud vi önskar höra. Tystnad är inte frånvaro av ljud. Tystnaden är ljudets möjligheter –
musikens, samtalets och tankens möjligheter.
Litteratur- och Länktips
Naturvetenskapliga experiment för yngre barn. (1987) Lagerholm, Karin. Studentlitteratur
http://www.av.se/teman/buller/fordjupning/mobilapp/ (Buller app, från Arbetsmiljöverket)
www.arbetsmiljoverket.se
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12934/buller-bort-liten-bok-ljudniva-forskola.pdf
http://www.prevent.se
www.ljudskolan.se
Snöhöjdens konsult, Pontus Larsson
www.socialstyrelsen.se
www.miljosamverkanvg.se (Visst ska det låta.)
www.ammot.se (Huller om buller.)
96
www.arbetsmiljoverket.se
78
160404
Diskussionsfrågor kring språk och ljudmiljö

Hur är ljudmiljön på förskolan? Vad är bra? Vad kan förbättras?

Hur kan organisationen förändras för att förbättra ljudmiljön på förskolan?
(Dela upp gruppen olika rum ute/inne, gå in/ut några i taget mm)

Vilket stöd skulle ni som personalgrupp behöva för att kunna förbättra ljudmiljön?

Hur kan det pedagogiska förhållningssättet förändras för att skapa en bättre ljudmiljö?

På vilket sätt kan man arbeta med Tema ljud i barngruppen?
79
160404
18. Språkliga uttrycksformer
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar
och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama
( Lpfö98/10, s.10).
Med begreppet språk menar vi många gånger det
talade språket och vi tänker inte alltid på att det
finns många andra sätt att uttrycka oss på. Musik,
dans, drama, skapande, lek och rörelse är exempel
på andra uttrycksformer. En central tanke i
förskolans läroplaner är att vi lär oss med alla
sinnen. Vi utvecklar olika former av tänkande och
kunskap utifrån hur vi ges möjlighet att uttrycka
oss. Där barnen får många olika möjligheter att
inhämta kunskap på är en optimal lärmiljö. I vårt samhälle är det viktigt att kunna diskutera
saker på olika sätt och från olika utgångspunkter. En rik lärmiljö stödjer utvecklandet av
sådana förmågor97.
Arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla
upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och
andra uttrycksformer (s 11, Lpfö10 98/10).
Vi tar in och tolkar information genom alla våra sinnen, syn, hörsel, känsel, rörelser, lukt och
smak. Den viktigaste tiden när hjärnan lär sig att koppla samman all information från våra
sinnen, är mellan ca fyra och sju års ålder. Grunden som läggs i de tidiga förskoleåren är alltså
mycket viktiga! I leken använder man alla sina sinnen. Lek handlar om så mycket, om lust,
känslomässig bearbetning och reglering, om utforskande och inlärning och inte mins om
kommunikation98.
Bildskapandet är ett av våra språk. Bilden som det synliga språket, är ett mycket viktigt
uttrycksmedel för stora och små barn. Forskare vet idag att barns språkutveckling i hög grad
påverkas av bilder. Liksom orden är bilden ett hjälpmedel att tolka och beskriva sin förståelse
av verkligheten.
”Ett barn har hundra språk men berövas nittionio.
97
Skolverket, 2007
http://www.karlskrona.se/sv/BarnochUtbildning/Grundskola/Stod-och-Utveckling-/Kunskap-och-larande/Tal-las--och-skrivutveckling-/Pa-tal-om-sprak-i-forskolan-/
98
80
160404
Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen.
De tvingar en att tänka utan kropp och handla utan huvud.
Leken och arbetet, verkligheten och fantasin
Vetenskapen och fantasteriet
Det inre och det yttre görs till varandras motsatser”.
Wallin & Barsotti, 1981
Lindö, s 130, 2011
Bildskapandet är centralt i barnens lärprocesser. I bilderna uttrycker barnen sina upplevelser,
erfarenheter, känslor och kunskaper99.
Musik är ett annat av alla de språk människan besitter. Den musikala förmågan utvecklas
redan i moderlivet då fostret upplever mammans ljud, rytm och rörelse. Att stimulera denna
medfödda resurs är en värdefull pedagogisk resurs. Forsking i Europa och USA påvisar
musikens positiva effekter för barns kognitiva utveckling. Barn som fått lyssna regelbundet
till sång och musik utvecklar sina kognitiva förmågor (perception, uppmärksamhet, minne,
tänkande, problemlösning och begreppsbildning) bättre. Via musiken tränas motorik, social
kommunikation och språk100.
”När barn tränar språk och matematik använder de isolerade delar av hjärnan. Allsidiga musikaliska övningar
stimulerar olika delar av hjärnan samtidigt och parallellt. Det leder till en bättre utveckling av barnens
kognitiva förmågor”.
Raucher, citerad i Kanotr & Lerner, 2000
Lindö, s 59, 2011
Musiken är också ett kommunikationsmedel människor emellan där känslor, budskap och
kunskap kan förmedlas. Musik är så mycket mer än bara sången, det är även rytm och rörelse.
99
Lindö, 2011
Lindö, 2011
100
81
160404
Musiken kan sammanföra oss människor från olika kulturer och etniska grupper på ett
universellt sätt.
Barnet lär sig lättare språkets rytm genom att rimma och ramsa. Genom den tydliga rytmen i
ramsorna, kommer barnet ihåg melodin, texten och orden i dem. Genom pauser, fraseringar,
stavelser och yttrandelängder bildas det rytm i språket, så kallade rytmiska byggstenar. När vi
lyssnar delar vi upp språket i de här byggstenarna och när vi talar bygger vi upp språket med
hjälp av dem. På grund av det här är känslan för rytm viktig vid språkinlärning.
Rytm och kroppens motorik är nära förbundet med varandra. Genom att låta barnet arbeta
med rytmiska rörelser, men även spela rytmiskt med instrument stimuleras samspelet och
samarbetet mellan hjärnhalvorna. Ett gott samarbete bidrar till utvecklingen av kroppens
motorik och koordinationsförmågan. För att utveckla barnens känsla för rytm kan pedagogen
tillsammans med barnen skapa en gemensam puls, vilket exempelvis kan innebära att alla
samtidigt slår i golvet med händerna. Ytterligare en aktivitet lämpad för barngruppen är att
klappa ordrytmer (exempelvis namn och veckodagar) med händerna eller på
slagverksinstrument. När man sjunger och rör sig tillsammans med barnen, får orden en skjuts
och rytm utav sång och rörelse.
När barnet arbetar med rörelse upplever det språkets melodi och rytm med hela kroppen. I
rörelselekar får barnet möjlighet att uppleva språket och få erfarenhet av ord och begrepp på
ett konkret sätt, till exempel genom att utföra rörelser till sånger. Barnet bör ha utvecklat
grundrörelserna (krypa, gå, hoppa, åla, springa och så vidare) innan det börjat skolan. Barnet
behöver träna hela kroppen och utföra samtliga rörelser för att utveckla motoriken. Om barnet
inte har utvecklat sin koordinationsförmåga, har det svårt att både tala och röra på sig
samtidigt. Det är därför viktigt att grundrörelserna blir automatiserade, för att barnet ska
slippa koncentrera sig på de rörliga momenten och på så sätt vidareutvecklas101.
Motorik, perception och språk hänger nära samman och ingår som en helhet i barns
utveckling. För att inlärning ska fungera och kunna utvecklas krävs att alla system fungerar
tillfredsställande102.
Barnens fria tid och fria rörlighet är mindre i dag än för några decennier sedan. Dessutom
leker barn mer inomhus än de gjorde förr. Det är därför viktigt att vuxna stöder barn så att de
får en tidig relation till naturen och möjlighet att röra på sig tillräckligt. Barn som får
möjlighet till rörelse i samband med inlärning kan lättare ta in och tolka sinnesintryck. Daglig
101
102
Börjesson & Eriksson, 2008
Wallenkrans, 2004
82
160404
fysisk aktivitet påverkar koncentrationsförmågan och därmed också inlärningsförmågan.
Kreativitet och intelligens är processer som inte bara försiggår i hjärnan utan i hela kroppen.
Genom att låta barnen röra på sig mera kan vi påverka deras motorik, koncentration och
prestation.
Motorisk och språklig kompetens är viktigt också för självkänslan, relationen till andra barn
och för att klara praktiska uppgifter i vardagen. Positiva upplevelser och erfarenheter av lek
och rörelse stärker självkänslan vilket är en grund för lärandet och välbefinnandet. Det i sin
tur kan minska stress. Barn som har förmågan att hantera stress är ofta barn som accepterar
sig själva som de är och som har en positiv självbild. Fysisk aktivitet och goda
språkkunskaper skapar möjligheter till glädje, socialt samspel och samarbete103.
”Utevistelse kan knytas till: lek och lärande med alla sinnen, utvecklande av matematiska,
naturvetenskapliga och språkliga färdigheter, bättre möjligheter för barn att röra
Att
tänka
på sig
och på:
till hälsoaspekter som minskad stress och färre konflikter” (Ut med språket,
 Folkhälsan,
visa intresse
för barns experimenterande av språk i olika former och modaliteter, som
2011).
verbalt- och kroppsligt språk, skriftspråk, dans, och bild
Litteratur och Länktips:
www.folkhalsan.fi/sprak
Internwebben Falkenbergs Kommun, EH tal och språk - blomman
103
Sallinen mfl, 2011
83
160404
Diskussionsfrågor kring språkliga uttrycksformer
 Hur, när och i vilka aktiviteter på förskolan ges barnen möjlighet att använda olika
språkliga uttrycksformer så som musik, dans, bild, drama, skapande, lek och rörelse?
 Hur möjliggör vi för barnen att få lära med alla sinnen och få använda syn, hörsel,
känsel, rörelser, lukt och smak?
 Hur organiserar vi på förskolan för att barnen ska ges möjlighet att använda olika
språkliga uttrycksformer? (ex. personalschema, grupperingar, pedagogisk lärmiljö,
pedagogers
förhållningssätt,
pedagogiska
diskussioner,
handlingsplan,
riktlinjer,
föräldrasamverkan mm)
 Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande?
84
160404
19. Digitala lärverktyg
Enligt förskolans läroplan ska vi utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för
språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik. Vi ska också ge
barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla
upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild
samt estetiska och andra uttrycksformer104.
Allt fler pedagoger använder surfplattan som ett redskap i den pedagogiska verksamheten, ett
verktyg som kan bidra till nya möjligheter i förskolans skapande och lärande aktiviteter, ett
sätt att ge möjligheter och utmana barns nyfikenhet. Att arbeta med Ipad blir ännu ett medel
för barnen att utforska och uttrycka sig med utifrån sina förmågor. Studier visar att det kan
uppstå aktiviteter kring surfplattan som pedagogerna kan utnyttja för att skapa lärsituationer
och främja barns möjligheter till att aktivt delta i ordinarie verksamhet. Aktiviteterna kallas
kontextaktiviteter och delas in i kommunikation, lärande, samspel och delaktiget. Barn i
behov av särskilt stöd har visat sig ha möjlighet att tillgodogöra sig aktiviteter i högre grad i
den ordinarie verksamheten med stöd av surfplattan105.
I tidig ålder vänjer sig barnen vid den nya tekniken och vi kan t ex se hur de små barnen med
lätthet använder vårdnadshavarnas mobiltelefoner med pekskärmar. Genom att man använder
fingrarna och slipper mus och tangentbord blir Ipad särskilt bra för de yngsta barnen. Den är
snabb och barnen får direkt respons på det de gör. Vi lever i ett digitalt samhälle där de
digitala verktygen är naturliga för barnen. Därför har Ipad en självklar plats i förskolan106!
Förskolan har ett uppdrag att förbereda barnen på ett liv i mediesamhället och små barn har
redan en digital kompetens. Det tycker Karin Forsling, doktorand och lärarutbildare med IKTinriktning IKT (informations- och kommunikationsteknik) används främst inom
utbildningssektorn för att betona vikten av den kommunikativa aspekten i den nya tekniken107.
Dagens barn växer i dag upp i ett samhälle där tillgången till teknik och internet är självklar.
Många små lär sig snabbt att spela spel, plocka fram favoritfilmer och musik108. Karin
Forsling hänvisar till att EU-parlamentet och OECD utsett digital kompetens och
kommunikativ förmåga till nyckelkompetenser i det livslånga lärandet. Digital kompetens
beskriver Forsling som förmågan att hämta fram, bedöma, lagra, producera och kommunicera
med digital teknik. Men också att förhålla sig juridiskt och etiskt till den.
– Det ligger så mycket mer i det än att bara trycka på knappar (Karin Forsling)
104
Läroplan för förskolan 98/rev 10
www.lararnasnyheter.se/forskolan, Bland appar och nappar,
106
www.lararnasnyheter.se/forskolan
107
www.lararnasnyheter.se Bland appar och nappar
108
http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2012/09/25/alla-ska-ha-samma-mojligheter
105
85
160404
Att barn ska utveckla digital kompetens redan i förskolan handlar inte om teknikfrossa, utan
om att alla ska ha samma möjligheter. Medieforskare skriver om digitala klyftor och att
skillnader i digital kompetens, verktyg och förhållningssätt påverkar möjligheten till
inflytande i vårt samhälle. Förskolan har ett uppdrag att ge alla barn en likvärdig utbildning
och fostra demokratiska medborgare, även på den digitala arenan. Samtidigt som vissa
förskolor köper surfplattor ser andra förskollärare IKT som liktydigt med att titta på film eller
spela spel på datorn, kanske med en äggklocka bredvid för att begränsa tiden. Karin Forsling
tycker förskolan måste ta IKT ett steg vidare och låta barnen själva använda filmkamera,
kamera och dator för att dokumentera och visa upp sin vardag.
– Små barn ska få känna att de själva kan hantera tekniken (Karin Forsling)
I Strängnäs kommun har det under ett år pågått ett Ipadprojekt. I slutsatsen av projektet
framkom det att Ipad kan stimulera barns språkutveckling, den lämpar sig för flerspråkiga
barn och det barnen gör med Ipaden upplevs som lustfyllt, vilket motiverar dem till att göra
sådant som kan vara tråkigt och svårt annars. Pedagogerna upplever också att det verkar falla
sig naturligt att samarbeta kring Ipaden, barnen väntar på sin tur och samsas109.
– Barn som tidigare varit tysta har börjat uttrycka sig mer och oftare när de använder Ipaden. Vi märker också
hur barnen utvecklar sin samspelsförmåga, till exempel att hjälpas åt att lösa problem i ett spel eller bara att få
vänta på sin tur (Lisa Nilsson, specialpedagog i Strängnäs kommun).
STEP – studien är en av de mest omfattande undersökningarna av IT – användningens
effekter i pedagogiska verksamheter med fokus på förskolan och de lägre skolåldrarna inom
Europa. I de svenska fallstudierna framgår fördelarna väldigt starkt med pedagogisk IT–
användning. De visar sig att IT används för att stödja samarbete, kommunikation och
kreativitet. Ett område som pedagogerna arbetar medvetet med är digitalt bildskapande.
Barnen får ta egna bilder som speglar deras perspektiv och vid diskussioner kring bilden sätts
ord på barnens vardag. Detta blir en även en kommunikation till vårdnadshavarna om
förskolans vardag110
Forskning visar att en positiv syn hos de vuxna behövs om barnen ska använda IKT i
förskolan, vilket de ska enligt styrdokumenten. Förskollärarna måste inse nöjet, glädjen och
nyttan för både barn och vuxna, säger Forsling. Hon ser själv digitala verktyg som jämlika
med traditionella leksaker, men att ny teknik kan vara mer multimodal och utmana fler sinnen
109
www.strangnas.se/sv/Nyheter/2011/December/Ny-teknik-i-forskolan/
110
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/rapporter/internationellt/steps
86
160404
samtidigt. De estetiska, skapande möjligheterna tror hon är ett sätt att locka fler att pröva. Hon
pekar även på utbudet av program för barn i behov av särskilt stöd.
Forskarstuderande Sara Hvit har i sitt avhandlingsarbete studerat barn och pedagoger när de
arbetar med den digitala skrivtavlan och säger:
”Vilken didaktisk möjlighet! Det pågår hela tiden ett språkligt samspel där barnen, samspelar med den
interaktiva tavlan”
www.skolverket.se/skolutvekling/forskning/....../Sara Hvit, 2010
Skrivtavlan används i många sammanhang, vid sagostunder, i leken och för att med hjälp av
bilder prata om det som hänt under dagen eller på utflykten. Att rita och måla på tavlan är en
annan sysselsättning som engagerar, den ger möjlighet till ett estetiskt uttryckssätt berättar
Hvit111.
Ett annat forskningsområde som berör IKT är ”medieleken” – barns lek med medier. Barn
använder karaktärer från filmer, tv, spel, serier, leksaker och böcker i sina rollekar. Barnen
kan till exempel leka Melodifestival, Bolibompa, eller Ensam mamma söker. I begreppet
medielek ingår även barnens agerande i datorspel och lek med exempelvis smartboard,
kamera och film. Genom att samarbeta med barn som producerar eget medieinnehåll,
interagerar med medier eller leker medielekar så får de vuxna också inblick i barns kultur,
enligt dansk forskning om medielek. Det gör att vuxna förstår barns livsvärldar bättre,
påpekar Karin Forsling112.
Litteratur- och Länktips
http://www.skoldatatek.se/verktyg/appar
www.arwengrim.se/apple-ios/pedagogiska-appar-barn-ipad-iphone/
http://www.strangnas.se/sv/Utbildning--barnomsorg/Kvalite-och-utveckling/IT--utveckling/Informations-ochkommunikationsteknik-i-forskolan (Strängnäs kommuns Ipadprojekt)
http://blogg.nacka.se/skolor/ipadsiforskolan/ (Pedagoger i Nacka bloggar om deras Ipadprojekt)
http://fskhjartaikt.blogspot.com/ (Line som bloggar om användandet av IKT i förskolan)
http://maggan66.blogspot.com (Förskollärare som bloggar om Ipad i förskolan)
https://www.facebook.com/groups/paddagogik/ (Ipads i skola och förskola, öppen grupp på Facebook)
http://forskolepadda.wordpress.com
www.pappasappar.se (Apptips för barn)
http://appadvice.com/appnn : (Många appar, recensioner, tips mm)
http://www.annalundholm.se/ (Förskollärare & IKT-inspiratören Anna bloggar)
www.logopedeniskolan.blogspot.se
111
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/relationer-larande/interaktivti-forskolan-1.142406
112
http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2012/09/25/alla-ska-ha-samma-mojligheter
87
160404
Diskussionsfrågor kring digitala lärverktyg

När, var och hur använder vi oss av IKT (informations- och kommunikationsteknik)
på vår förskola?

Vilka får använda Ipaden/datorn? När, var?

Vad gör/aktiverar sig barnen med framför Ipaden/datorn?

Hur integrerar och kommunicerar barnen kring Ipaden/datorn?

Hur kan den digitala tekniken relateras till lek och lärande?

Hur kan den digitala tekniken möjliggöra inkludering?
 Hur organiserar vi på förskolan för att barnen ska ges möjlighet att använda digitala
verktyg? (ex. personalschema, grupperingar, pedagogisk lärmiljö, pedagogers
förhållningssätt, pedagogiska diskussioner, handlingsplan, riktlinjer, föräldrasamverkan mm)
 Hur gör vi för att få vardagsaktiviteterna på förskolan språkutvecklande?
88
160404
20. Samverkan och stöd
Som ett stöd för arbetslagen på förskolorna i arbetet med den språkutvecklande verksamheten
finns olika samarbetspartners inom Falkenbergs kommun:
Specialpedagoger
Förskolorna i Falkenbergs kommun har möjlighet att få stöd i verksamheten från en
specialpedagog. Specialpedagogen arbetar bland annat med att stödja och handleda personal
kring barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen verkar också för att skapa goda
lärmiljöer samt för att inspirera och utmana personalen i det pedagogiska utvecklingsarbetet.
Modersmålsstödjare
Förskolorna i Falkenbergs kommun har möjlighet att få stöd i verksamheten från
modersmålsstödjare, som kan fungera som en bro mellan arbetslaget, vårdnadshavare och
barnet. Modersmålsstödjare ska tillämpa förskolans pedagogik i sitt arbete och följa
förskolans läroplan. Modersmålsstödjare ska de vara en integrerad del i den vardagliga
verksamheten och ingå så långt som möjligt i alla förskolans aktiviteter.
Bibliotek
Biblioteket är en resurs i förskolans språkarbete. Samarbetet med bibliotekets personal och
tillgång till litteratur på såväl svenska som på andra språk är viktigt i både förskola och skola.
Bibliotekens verksamhet regleras i en särskild lag, Bibliotekslagen. Där står att
folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda
böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja
språkutveckling och stimulera till läsning.
Falkenbergs bibliotek består av huvudbiblioteket i Falkenberg, filialer
i Skogstorp, Slöinge, Ullared, Vessigebro och Ätran samt de mobila
biblioteken (bokbussarna) ”Humlan” och ”Ugglan”. Biblioteken
erbjuder utlåning av böcker, bokväskor, sagoläsning, föreläsningar för
förskolepersonal och vårdnadshavare. Bibliotekspersonalen kan även
komma ut till enskilda förskolor på exempelvis föräldramöten eller personalmöten
efter överenskommelse.
Äppelhyllan
Äppelhyllan är bibliotekets avdelning med medier speciellt anpassade för barn och unga med
funktionsnedsättning. I Äppelhyllan finns medier med teckenspråk, bliss, punktskrift och
pictogram. Här finns också taktilt material, talböcker, Bok & DAISY, skönlitteratur och ren
information om olika funktionshinder.
89
160404
Malous inspirationsväskor
På Falkenbergs huvudbibliotek finns 87 inspirationsväskor med fackböcker som har
sammanställts inom projektet ”Malous inspirationsväskor”. En väska kan innehålla 5-10
böcker för vuxna och barn och ibland annat material för barnen. Det finns
idag 72 väskor som riktar sig till personal som arbetar med barn och 15
väskor som riktar sig till vårdnadshavare. För att se vilka
inspirationsväskor som finns kan man söka i bibliotekskatalogen med hjälp
av ordet bokväska.
Bokbussen
Det mobila biblioteket, bokbussen Humlan, besöker
Falkenbergs förskolor regelbundet. Projektet ”Humlan
lyfter språket” handlar om språkutveckling och integration
och det mobila biblioteket besöker då förskolorna, den
öppna förskolan och olika aktiviteter i bostadsområdet på
Fajans och Östra Gärdet.
Skoldatateket
Skoldatateket har som uppgift att ge teknisk och pedagogisk support på digitala verktyg och
andra hjälpmedel, som kan göra skillnad för det enskilda barnet i behov av särskilt stöd, se
bilaga 6. På Skoldatateket kan elever som går i grundskolan få prova
hjälpmedel som gör det möjligt att klara skolarbetet trots svårigheter med att
läsa eller med koncentrationen. Även kommunens förskolor kan få stöd av
Skoldatateket i form av konsultation, råd och fördjupade kunskaper om ITbaserade verktyg.
Utvecklarna inom IT och lärande
Utvecklarna inom IT och lärande har som uppgift att vara ett stöd till pedagoger i
förskola/skola i arbetet med moderna pedagogiska IT-baserade verktyg. Mer information
finns på www.falkenberg.se under Skola- och barnomsorg/Skolutveckling/Digitalt lärande.
Stöd- och resursenhet Rodret
Rodret är en kommunövergripande stöd- och resursenhet inom Barn- och
utbildningsförvaltningen
i
Falkenberg
som
vänder
sig
till
förskola/grundskola/gymnasieskola/grundsärskola och gymnasiesärskola. Inom Rodret finns
specialpedagoger (en del med inriktning tal/språk/kommunikation, hörsel och syn)
skolpsykologer, grupphandledare, verksamhetschef för skolhälsovården samt skolläkare.
Kommunens förskolor kan söka stöd genom att skicka in en skriftlig ansökan på blankett
Ansökan om samarbete med Rodret som finns på Rodrets internsida. När det gäller förskolan
kan stödet gälla handledning/konsultation/utbildning på gruppnivå till arbetslag eller enskilda
pedagoger.
90
160404
Extern samverkan
Som ett stöd för arbetslagen på förskolorna i arbetet med språkutvecklande verksamhet
gällande enskilda barn, finns även externa samarbetspartners inom Region Halland, bland
annat logopedmottagning, barnhabilitering, BVC (Barnavårdscentral) och BUP (Barn- och
ungdomspsykiatri). Dessa arbetar på uppdrag av barnets vårdnadshavare.
91
160404
21. Kvalitetssäkring
2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING
Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och
utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns
utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. ... Syftet med utvärdering är att få kunskap
om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas
så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. … Det är analyserna av
utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå
från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster
ska lyftas fram. (Lpfö98/10, s 14).
Läroplanens mål är utgångspunkten för allt kvalitetsarbete i förskolan. Målen anger
inriktningen på kvalitetsarbetet och uttrycker en förväntad kvalitetsutveckling i förskolan.
Målen ska i sin tur integreras i det pedagogiska arbetet, de är inbördes beroende och kan inte
betraktas som separerade från varandra. Tillsammans bildar målen en helhet i förskolans
uppdrag. Det innebär att dokumentation, uppföljning och utvärdering är målrelaterade, dvs.
ska relateras till läroplansmålen och uppdraget i sin helhet113. Som stöd i arbetet finns även
Skolverkets material Uppföljning,
utvärdering och utveckling i förskolan
114
– pedagogisk dokumentation (2012) .
Arbetslaget ska
• kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande
samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med
läroplanens mål och intentioner,
• använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för
barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande
inom olika målområden, (Lpfö98/10, s 15).
Arbetslaget har ett ansvar för att dokumentation kring barns språkutveckling tydligt framgår i
uppföljning, utvärdering och utvecklingsdelen i Unikum. Exempel på uppföljnings- och
utvärderingsmetoder finns i idébanken i Unikum.
113
http://www.halmstad.se/download/18.759a2d9914397722f94e879/1394800676045/Barn-och-elevers-spraklas-och-skrivutveckling-Rutin.pdf
114
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak
%2FRecord%3Fk%3D2808
92
160404
Diskussionsfrågor kring dokumentation och kvalitetssäkring
 Hur dokumenterar vi barnens språkutveckling i dag? Hur dokumenterar vi barnens
andraspråksutveckling?
 Hur ofta ska vi dokumentera barnens språk? Vilka instrument används på förskolan i
dag för att följa barnens utveckling ur ett språkligt perspektiv?
 När och hur sker samtal i arbetslaget om barnens språkutveckling?
 Hur kan vi samarbeta med modersmålsstödjarna när det gäller dokumentation av
språkutvecklingen?
 Hur vet vi som pedagoger att det arbete som pågår på förskolan gynnar barnets språk
och kunskapsutveckling?
 Hur får vi syn på barnens språkutveckling i den pedagogiska dokumentationen?
Hur synliggör vi den? Hur kan vi gå vidare?
93
160404
Diskussionsfrågor kring språkutvecklande arbetssätt/förhållningssätt


När och i vilka situationer utvecklas språket?
När och på vilket sätt arbetar vi med barns språkutveckling?

Hur hjälper vi barn att utveckla sitt språk i olika situationer?

Vilka ord är specifika i vår verksamhet? Vilka ord möter barnen kanske bara i vår
verksamhet? Hur arbetar vi med dessa ord?
 Vad kan vi erbjuda som är kognitivt och språkligt utmanande?
 Får barnen tillgång till nya upplevelser, nya samtalsämnen? I så fall vad, hur och varför?
 Vilka möjligheter har barnen att utveckla sina språk, vad erbjuds, vilka språkliga och
kognitiva utmaningar ska de ställas inför härnäst?
 Hur skapar vi tillfällen till och stöttar barnet i samtal?
 Vilken språknivå ska man ha i förskolan?
 Hur varierat och utbyggt är vårt ordförråd?
 Ligger utmaningarna snäppet över barnets språknivå?
 Hur arbetar vi med förförståelse och i vilka situationer?
 Hur många av de deltagande barnen är aktiva i samtalen?
 Finns det barn som alltid är tysta? Hur förhåller vi oss till det?
 Hur stort talutrymme får barnen tillgång till under dagen?
 Hur mycket samtalsutrymme tar vi vuxna?
 Hur ställer vi vuxna frågor? Är de slutna eller öppna? Hur lyckas vi vuxna följa upp
barnens inlägg?
 Vilket språkbruk använder vi tillsammans med barnen?
 Vilka lekar på förskolan ger barnen tillfälle till rikliga samtal?
 Hur kan vi stimulera barn att formulera sina tankar och göra sig förstådda?

Vad fungerar bra idag i det språkliga arbetet på förskolan och hur kan det utvecklas
vidare?
 Hur kan vi skapa ännu fler möjligheter för barn att uttrycka sig på olika sätt och jämföra
upplevelser/erfarenheter med varandra?
94
160404
22. Material och länkar
SPRÅKETS FUNKTION (Lek/Samspel/Kommunikation/Boksamtal/Samtal/Dialog/Berättande)
Mini SOL – språklekar för de yngsta (0-3). Nypon Förlag.
Språka och lek, SOL – Språklekar för barn från 2-9 år med ett eller flera språk. SPFutbildning
Lyssna & berätta – 100 språklekar för små barn. Astrid Frylmark. OrdAF.
Före Bornholmsmodellen – språklekar i förskolan. Görel Sterner & Ingvar Lundberg. Natur
& Kultur.
TRAS – Tidig registrering av språkutveckling. En handbok om språkutveckling hos barn.
(2007). SPF – utbildning.com
www.lekarbetspedagogik.se
www.bokspindeln.se
www.spraklek.se
www.logopedeniskolan.blogspot.se
http://lekar.folkhalsan.fi
SPRÅKETS INNEHÅLL (Språkförståelse/Ordförråd)
Mini SOL – språklekar för de yngsta (0-3). Nypon Förlag.
Språka och lek, SOL – Språklekar för barn från 2-9 år med ett eller flera språk. SPFutbildning.
Lyssna & berätta – 100 språklekar för små barn. Astrid Frylmark. OrdAF.
Före Bornholmsmodellen – språklekar i förskolan. Görel Sterner & Ingvar Lundberg. Natur
& Kultur.
TRAS – Tidig registrering av språkutveckling. En handbok om språkutveckling hos barn.
(2007). SPF – utbildning.com
www.spraklek.se
www.logopedeniskolan.blogspot.se
http://www.folkhalsan.fi/spraklekar
SPRÅKETS FORM (Grammatik/Meningsbyggnad/Uttal)
FonoMix Munmetoden – Leka med pratljud. Gullan Löwenbrand-Jansson. Gullow Förlag
Tungan rätt i mun – munmotoriska övningar. Bengtsson & Håkansson. Betapedagog.
Mini SOL – språklekar för de yngsta (0-3). Nypon Förlag.
Språka och lek, SOL – Språklekar för barn från 2-9 år med ett eller flera språk. SPF-utb.
95
160404
Lyssna & berätta – 100 språklekar för små barn. Astrid Frylmark. OrdAF.
Före Bornholmsmodellen – språklekar i förskolan. Görel Sterner & Ingvar Lundberg. Natur
& Kultur.
TRAS – Tidig registrering av språkutveckling. En handbok om språkutveckling hos barn.
(2007). SPF – utbildning.com
www.blom.just.nu
www.ingelaslekstuga.se/Mungympa/mungympa.htm
www.spraklek.se
www.logopedeniskolan.blogspot.se
http://www.folkhalsan.fi/spraklekar
SPRÅKLIG MEDVETENHET/LÄSA/SKRIVA
Mini SOL – språklekar för de yngsta (0-3). Nypon Förlag.
Språka och lek, SOL – Språklekar för barn från 2-9 år med ett eller flera språk. SPF-utb.
Lyssna & berätta – 100 språklekar för små barn. Astrid Frylmark. OrdAF.
Före Bornholmsmodellen – språklekar i förskolan. Görel Sterner & Ingvar Lundberg. Natur
& Kultur.
TRAS – Tidig registrering av språkutveckling. En handbok om språkutveckling hos barn.
(2007). SPF-utb.
www.spraklek.se
www.logopedeniskolan.blogspot.se
http://www.folkhalsan.fi/spraklekar
FLERSPRÅKIGHET
www.logopedeniskolan.blogspot.se
www.spraklek.se
http://www.modersmal.net
SPRÅK OCH MATEMATIK
http://folkhalsan.fi/spraklekar
http://ncm.gu.se/smabarn
96
160404
TECKEN SOM STÖD
Prata med mig! Del 1 och del 2 Visuell kommunikation, Hugo Edenås, Ilka Förlag AB
Tala teckna peka, Teckenordbok, Ilka Förlagsprodukter AB
Teckenspråk till vardags. Ca 430 tecken på svenskt teckenspråk, fickformat. De Dövas riksförbund.
Små rim & ramsor, Olle & Mia, Hatten Förlag
Stora rim & ramsor. Olle & Mia, Hatten Förlag
Lilla boken om tecken., Anneli Tisell, Hatten Förlag
Internwebben Falkenbergs Kommun, EH tal och språk – Ordproduktion - Kategorispel 4 och
5, med bild- och teckenstöd
www.hattenforlag.se
www.spsm.se
www.teckna.se
www.spreadthesign.com
www.merakom.se
www.bam-sprakteknik.se
http://www.svt.se/barnkanalen/barnplay/teckenladan
www.ellas.se
www.teckenforlaget.info
www.teckenparlor.se
www.lartecken.se
www.landskronavision.se
http://www.ur.se/webbplatser/teckensprak/flash_holder.html
BILDER SOM STÖD
http://pictoonline.pictogram.se
www.nilbild.se
http://hjartefragornpf.wordpress.com/tag/bildstod
LÄRA MED ALLA SINNEN
www.spraklek.se
www.lararnasnyheter.se/forskolan
http://www.strangnas.se/sv/Utbildning--barnomsorg/Kvalite-och-utveckling/IT-utveckling/Informations-och-kommunikationsteknik-i-forskolan
www.folkhalsan.fi/sprak
97
160404
DIGITALA VERKTYG/APPAR
http://www.skoldatatek.se/verktyg/appar
www.logopedeniskolan.blogspot.se
www.skolappar.nu
http://www.pappasappar.se/
www.arwengrim.se/apple-ios/pedagogiska-appar-barn-ipad-iphone/
http://blogg.nacka.se/skolor/ipadsiforskolan/
http://fskhjartaikt.blogspot.com/
http://maggan66.blogspot.com
http://forskolepadda.wordpress.com
http://www.annalundholm.se/
SPRÅK OCH LJUDMILJÖ
Huller om buller (www.ammot.se)
Naturvetenskapliga experiment för yngre barn. (1987) Lagerholm, Karin. Studentlitteratur
http://www.av.se/teman/buller/fordjupning/mobilapp/ (Buller app, från Arbetsmiljöverket)
www.arbetsmiljoverket.se
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12934/buller-bort-liten-bok-ljudnivaforskola.pdf
http://www.prevent.se
www.ljudskolan.se
Snöhöjdens konsult, Pontus Larsson
www.socialstyrelsen.se
www.miljosamverkanvg.se (”Visst ska det låta”)
ÖVRIGT
Mini SOL – språklekar för de yngsta (0-3). Nypon Förlag.
Språka och lek, SOL – Språklekar för barn från 2-9 år med ett eller flera språk. SPF-utb.
Lyssna & berätta – 100 språklekar för små barn. Astrid Frylmark. OrdAF.
Före Bornholmsmodellen – språklekar i förskolan. Görel Sterner & Ingvar Lundberg. Natur
& Kultur.
TRAS – Tidig registrering av språkutveckling. En handbok om språkutveckling hos barn.
(2007). SPF-utb.
98
160404
www.icdp.se
www.spsm.se
www.afasi.se
http://www.edu.fi/planera/forskoleundervisning
http://www.folkhalsan.fi/startsida/Var-verksamhet/Barn--familj/Sprak/
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Funktionsnedsattningar/Sprakstorning/
99
160404
23. Forskning
Aktuell forskning och litteratur visar att ett medvetet pedagogiskt arbete med att utveckla barns
olika språkförmågor samt tidiga upptäckter och tidiga pedagogiska insatser är viktiga
framgångsfaktorer i förebyggandet av språk-, läs- och skrivsvårigheter.
Från Vygotskij till lärande samtal – Petri Partanen (2009)
Vygotskij, rysk psykolog och forskare, verkade i början av 1900-talet (1896-1934) och har
haft stor betydelse för modern utvecklingspsykologi och pedagogik. Vygotskij forskade inom
den pedagogiska psykologin i direkt anslutning till de pedagogiska miljöer som barn och unga
befann sig i, på barnhem, daghem och i skolor.
Vygotskij menar att tänkandet, språket, samtalet och reflekterandet utgör ett redskap, ett
verktyg för oss människor. Med hjälp av språket och tänkandet kan vi analysera situationen,
lära oss något om hur vi reagerar i en viss given situation, lära oss andra strategier för hur vi
kan reagera, vänja oss gradvis och därmed pröva och erövra ny färdighet. Verktygen är med
andra ord ”möjliggörare”.
Vygotskij menar att barn vid varje tidpunkt har en förmåga att lösa uppgifter, av en viss
svårighet, självständigt (den självständiga kompetensen). Det självständiga arbetet sker främst
med stöd av ett inre språkligt tänkande. Han upptäckte att barn vid varje tidpunkt även hade
ett område ovanför den självständiga kompetensen, den proximala utvecklingszonen, där
barnet med visst stöd från kamrat eller vuxen klarar en uppgift av högre svårighetsgrad. Det är
alltså en färdighet som är på gång, nästa steg i utvecklingen. Om barnet enbart får arbeta inom
det område som han/hon redan behärskar sker ingen direkt utveckling – det blir repetition och
till slut tråkigt. Om barnet får arbeta ovanför sin självständiga kompetens och ovanför sitt
utvecklingsområde så utsätts barnet för överkrav. Vygotskij menar att det är därför oerhört
viktigt att barnet får utmaningar som ligger inom barnets utvecklingsområde.
Förskolans språkliga kvalité – Catherine Snow
Snow har forskat kring sambandet mellan barns språkliga och sociala miljöförhållanden i hem
och förskola och deras senare läsutveckling och lärande i skolan. Resultatet visar bland annat
att barn som kommer från hem med en svag språkmiljö, men som går i en förskola med stark
språkmiljö, får bättre resultat än de barn som kommer från hem med god språkmiljö men går i
förskola med svag språkmiljö. Studien är en av många som visar att barns språkliga
färdigheter när de börjar skolan förklarar mycket av deras läsfärdigheter upp genom hela
skolan, vilket Snow med kollegor ser som bekymmersamt. Det positiva i resultatet är att de
barn som får en språkligt bra förskoletid drar nytta av den115.
115
Wagner, Strömqvist & Uppstad, 2010
100
160404
Vardagsspråkets betydelse - Veli Tuomela
Veli Tuomela, bilaga 3, menar att lyfta ut språket och satsa på utveckling via en viss metod
ger inga effektiva resultat. Risken är att pedagogerna glömmer att arbeta med språkutveckling
under resten av dagen. Men punktinsatser hjälper inte förskolebarn att uppnå svenskkunskaper
på infödd nivå. Han menar att det också finns en övertro på att rim och ramsor skulle vara
språkutvecklande. De fyller viktiga funktioner på flera sätt, som kulturskatt och genom sin
sång och rytmik. Men just vad det gäller språkutvecklingen har de en underordnad betydelse.
I stället handlar det om att få rutinaktiviteter att bli språkutvecklande. Det blir de nämligen
inte per automatik utan det måste finnas en medveten hos personalen116.
Lek och språkutveckling – Barbro Bruce
Barbro Bruce (2010) beskriver hur språk och lek utvecklas i ett ömsesidigt förhållande. Det är
i leken barn upptäcker och utvecklar språket samtidigt som språket gör att leken förändras och
berikas. Resultatet i Barbro Bruces doktorsavhandling117 visar att språkförståelse och förmåga
att symbolleka vid 18 månaders ålder kan förutsäga den kommande språkutvecklingen.
Slutsatserna hon drar utifrån resultatet är att inte lägga alltför stor vikt vid antalet ord barnet
kan producera i tidig ålder, utan snarare på hur barnet förstår och kan använda språket i sin
lek.
Fonologisk medvetenhet - Ulrika Wulff
Ulrika Wolff 118 leder ett forskningsprojekt kring tidig fonologisk träning av barn mellan 4-6
år. Syftet med projektet är att pröva ut metoder för att underlätta för alla barn att lära sig läsa.
Grundtanken är att barn som tidigt får stöd att utveckla sin språkliga och fonologiska
medvetenhet får ett bättre utgångsläge inför mötet med skriftspråket. Träningsstudien har
pågått sedan hösten 2008.
”Att läsa och skriva i förskolan” – Carina Fast
Barn växer upp i rika textvärldar som de funderar över, lever sig in i och utforskar för att
förstå. Inte minst skriftspråket väcker deras förundran. Det är därför viktigt att förskolan
kommer barnen till mötes och bygger vidare på de erfarenheter och kunskaper barnen har om
bilder, symboler och andra skriftspråkliga uttryck. I boken ”Att läsa och skriva i förskolan”
presenteras en forskningsstudie förlagd till förskolan Plantan. I ord och bild låter Carina Fast
både barn och pedagoger komma till tals samt förklarar hur den praktiska verksamheten här
går hand i hand med teorier om barns läs- och skrivutveckling. På Plantan förekommer
ständigt läsande och skrivande utan att pedagogerna har som ambition att lära barnen läsa och
skriva. I stället är det den uttryckliga viljan att väcka barnens nyfikenhet på skriftspråket som
styr arbetet. I leken och via berättande, i bildskapande och i samband med ny teknik deltar
barnen i läs- och skrivaktiviteter som de ofta initierat själva. Här får barnens kreativitet och
utforskande blomma och deras självkänsla växa.
”Sju barn lär sig läsa och skriva” – Carina Fast
116
www.forskoleforum.se
Studie 1, bilaga 1, 2007
118
Wolff, RIDDLE, bilaga 2, 2011
117
101
160404
Via datorspel, Pokémonkort och TV utvecklar barn sin läsförmåga, ofta långt före skolstarten.
Men förskolan och skolan tar dåligt tillvara de kunskaper barnen redan har med sig. Den
slutsatsen drar Carina Fast i sin avhandling Sju barn lär sig läsa och skriva som lades fram
den 9 mars 2007 vid Uppsala universitet, se bilaga 5. Carin Fast har följt sju barn och deras
läs- och skrivutveckling under fyra år både i hemmet, i förskola och skola. Hennes forskning
visar att skolan tar dåligt tillvara de kunskaper barnen har med sig.
- En ny upptäckt var också att barnen i så stor utsträckning delar sitt engagemang för
populärkulturella texter med andra barn, oberoende av social, kulturell och ekonomisk
bakgrund. De dras in i en gemenskap av berättande, läsande och skrivande, menar Carina.
Då barnen kommer till förskolan och skolan har de sina unika erfarenheter av skriftspråket
med sig. Men där får de bara användning för vissa erfarenheter, visar studien. En viss
bakgrund eller kunskap ses rentav som negativ av lärarna, och i många sammanhang måste
barnen lämna centrala och viktiga kunskaper utanför skolgrinden. Religion och andra
modersmål än svenska är exempel på kunskaper som inte värdesätts i skolan.
102
160404
24. Referenser
Litteratur:
Arnald, Anna-Karin (2008). Språkstörning hos barn och unga i skolåldern. Afasiförbundet.
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2003). Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur.
Bergh, Monica, Christina Bergsten (1998). AKK på rätt nivå: att träna och använda
alternativ och kompletterande kommunikation. Skl kommentus.
Benckert, Susanne, Håland, Pia & Wallin, Karin. (2009). Flerspråkighet i förskolan – ett
referens- och metodmaterial. Myndighet för skolutveckling.
Bylander Iben, Helle.(2012), MiniSOL, Nypon Förlag.
Börjesson, Ulrika & Eriksson, Isabelle.(2008), Musik som hjälpmedel för de yngsta barnens
språkutveckling. Examensarbete, Göteborgs Universitet
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/19964/1/gupea_2077_19964_1.pdf
Carlberg Eriksson, Eva (2009). Språkstörning - en pedagogisk utmaning. Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran mfl. (2008). Små barns matematik. NCM
Falkenbergs Kommun, BUN, Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever.
Fast, Carina. (2011). Att läsa och skriva i förskolan. Studentlitteratur.
Fast, Carina. (2010). Symboler och bilder – viktiga inslag i barns tidiga läs- och
skrivutveckling. Artikel i Tidskriftet Viden om læsning.
Folkman, Marie-Louise & Svedin, Eva (2005). Barn som inte leker – från ensamhet till social
lek. Runa Förlag.
Frylmark, Astrid (2008). Observation av språk i förskoleklassen. OrdAF Astrid Frylmark AB.
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Heister Trygg, Boel (2004), TAKK – Tecken som AKK, Specialpedagogiska myndigheten.
Heister Trygg, Boel (2009), Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i teori och
praktik, Södra regionens kommunikationscentrum – SÖK.
Heister Trygg, Boel (2005), GAKK: grafisk AKK: om saker, bilder och symboler. Södra
regionens kommunikationscentrum (SÖK).
Hundeide, Karsten. (2009). Vägledande samspel i praktiken. ICDP.
Hundeide, Karsten. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling. Studentlitteratur.
103
160404
Jensen, Mikael. (2013). Lekteorier. Studentlitteratur.
Juhlin, Lotta. (2009). Tala ut och prata på. Studentlitteratur.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2006). I lekens värld. Liber.
Körling, Anne-Marie (2012). Den meningsfulla högläsningen. Natur & Kultur.
Lagerholm, Karin. (1987). Naturvetenskapliga experiment för yngre barn. Studentlitteratur.
Liberg, Caroline, Myrberg, Mats, Hyltenstam, Kennet & Frykholm, Clas-Uno (2007). Att läsa
och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. www.skolverket.se / Liber
Lindö, Rigmor. (2011). Det tidiga språkbadet. Studentlitteratur.
Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010, Skolverket
Myndigheten för skolutveckling, (2004). Två språk eller flera – råd till flerspråkiga familjer.
Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (2007). Språkutveckling och språkstörning hos
barn. Studentlitteratur.
Partanen, Petri. (2009). Från Vygotskij till vägledande samtal. Bonniers.
Persson, Sven & Riddersporre, Bim (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Natur &
Kultur.
Rydsjö, Kerstin, (2012). Dags att höja ribban. Region Halland.
Salameh, Eva-Kristina. (2008). Språkstörning i kombination med flerspråkighet. Afasi,
Föräldraföreningen Talknuten.
Salameh, Eva-Kristina. (2012). Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och
undervisning. Natur & Kultur.
Sallinen, Johanna m.fl. (2011). Ut med språket. Folkhälsan
Samuelsson, Iris & Sjöberg, Åsa (2009). Språkstörning hos Förskolebarn. Föräldraföreningen
Talknuten, Afasiförbundet.
Skolverket (2002, 2002:a). Flera språk – fler möjligheter – utveckling av modersmålsstödet
och modersmålsundervisningen 2002. Rapport till regeringen 15 maj 2002.
Skolverket (2007). Att läsa och skriva, forskning och beprövad erfarenhet.
104
160404
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010.
Skolverket (2013). Flera språk i förskolan – teori och praktik.
Språklig utveckling i förskolan. 2010. Halmstad kommun.
Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljön. Studentlitteratur.
Tisell, Anneli (2009). Lilla boken om tecken, som ett verktyg för kommunikation och
språkutveckling. Hatten förlag.
TRAS – Tidig registrering av språkutveckling. En handbok om språkutveckling hos barn.
(2007). SPF – Utbildning.com
Wagner, Åse Kari H, Strömqvist, Sven & Uppstad Per Henning (2010). Den flerspråkiga
människan. Studentlitteratur.
Wallenkrans, Pia (2004). Träna dina sinnen, lärarhandledning. Warne Förlag.
Länkar:
www.afasi.se
www.icdp.se
www.forskoleforum.se
www.halmstad.se/download/18.759a2d9914397722f94e879/1394800676045/Barn-ochelevers-sprak-las-och-skrivutveckling-Rutin.pdf
www.karlskrona.se/Global/Karlskrona%20kommun/Dokument/Barn%20och%20Utbildning/
Barn%20och%20ungdom%20dokument/P%c3%a5%20tal%20om%20spr%c3%a5k%20i%20
f%c3%b6rskolan.pdf
http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2012/09/25/alla-ska-ha-samma-mojligheter
www.lekarbetspedagogik.se
www.logopedeniskolan.blogspot.se
www.ne.se
www.skolverket.se/skolutveckling
105
160404
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/relationerlarande/interaktivt-i-forskolan-1.142406
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-forlarande/itiskolan/rapporter/internationellt/steps
www.sprakenshus.se
www.spraklek.se
www.spsm.se
www.strangnas.se/sv/Nyheter/2011/December/Ny-teknik-i-forskolan/
www.teckna.se
http://www.ur.se/webbplatser/teckensprak/flash_holder.html
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Funktionsnedsattningar/Sprakstorning/
http://www.av.se/teman/buller/fordjupning/mobilapp/
www.arbetsmiljoverket.se
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12934/buller-bort-liten-bok-ljudnivaforskola.pdf
http://www.prevent.se
www.ljudskolan.se
Snöhöjdens konsult, Pontus Larsson
www.socialstyrelsen.se
www.miljosamverkanvg.se
www.ammot.se
106
160404
25. Bilagor
Bilaga 1
RIDDLE
Reading Acquisition: Individual Differences, Development, and Enhancement
Ett forskningsprojekt om tidig fonologisk träning av förskolebarn mellan 4 och 6 år
RIDDLE är ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet i samarbete med Karolinska
Institutet i Stockholm.
Syftet med projektet är att pröva ut metoder för att underlätta för alla barn att lära sig att
läsa. Grundtanken är att barn som tidigt får stöd att utveckla sin språkliga och fonologiska
medvetenhet får ett bättre utgångsläge inför mötet med skriftspråket.
Projektet är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, Knut och Alice Wallenbergs
stiftelse och Vetenskapsrådet inom programmet ”Learning and Memory in Children and
Young People".
Tidigare forskning har visat att man kan underlätta läsinlärning och förebygga läs- och
skrivsvårigheter hos barn genom att redan i förskolan börja med strukturerade och lustfyllda
språklekar. Dessa språklekar stimulerar och utvecklar barnens språkliga och fonologiska
medvetenhet.
• Språklig medvetenhet betyder att man kan uppmärksamma sitt eget språk, hur det låter och
hur det är uppbyggt av ord och meningar.
• Fonologisk medvetenhet innebär medvetenhet om språkets ljudmässiga uppbyggnad. Denna
medvetenhet är av stor betydelse för den tidiga läsinlärningen och den nödvändiga kopplingen
mellan bokstäver och ljud.
De tidigare forskningsstudierna med fonologisk träning har gjorts med barn från 6 års ålder. I
den här studien vill vi pröva om det går att träna även yngre barn och om denna träning
kommer att visa sig framgångsrik och gynna tidig läsinlärning.
Träningsstudien
Studien omfattar 200 barn som är fyra år gamla. Barnen i studien kommer att få daglig träning
tillsammans med en träningsledare. Träningen kommer att ges i grupp under 25 minuter per
dag i 6 veckor. Övningarna kommer att vara lekfullt och roligt uppbyggda. Genom lottning
kommer barnen att fördelas i två grupper. En del barn kommer gruppvis att delta i särskild
fonologisk träning. De övriga barnen i studien kommer att utgöra en jämförelsegrupp.
Barnens utveckling av den språkliga medvetenheten och den fonologiska förmågan kommer
att noggrant följas upp genom individuell testning under projektets gång. Träningsstudien
kommer att genomföras under tre år med start hösten 2008. Projektet är etiskt granskat och
godkänt.
Kontakt
Projektledare: Ulrika Wolff, Telefon: 031 – 7862219, E-post: [email protected]
Biträdande forskare: Barbro Nicander, Telefon: 031 – 7862419, E-post: [email protected]
107
160404
Bilaga 2
Lunds universitets publikationer (Studie 1 av 4)
Titel: Problems of language and communication in children; Identification and intervention
Författare: Barbro Bruce
Avdelning/ar: Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Disputationsdatum: 2007-02-23
Opponent: Professor Bente Eriksen Hagtvet
Publikation/Serie: Lunds University, Faculty of Medicine Doktoral Dissertation Series, no14
Publiceringsdatum: 2007
Dokumenttyp: Doktorsavhandling
Språk: Engelska
Förlag: Departement of Logopedics, Phoniatrics and Audiology, Clinikal Sciences, Lund
University
Avhandlingen handlar om språk- och kommunikationsproblem hos barn. Den består av fyra
studier, varav de två första behandlar frågan om hur och när sådana svårigheter kan
identifieras och de två följande om hur man kan stödja och stimulera barn med språkstörning
inom ramen för dels naturliga, och dels professionella samtalskontexter.
Syftet i studie I var att undersöka om det är möjligt att identifiera framtida språkliga problem
genom att bedöma barns kommunikationsförmåga vid 18 månaders ålder. Metoden var att låta
både föräldrar och professionella (logopedstudenter, som fullgjort både teoretiska och
praktiska kurser i barnspråk och barnspråksstörningar) göra en bedömning av olika
kommunikationsfärdigheter med hjälp av ett för studien framtaget observationsprotokoll.
Bedömningen gällde icke-språklig och språklig uttrycksförmåga, situations- och
språkförståelse, samspelsförmåga och lekutveckling. Resultaten i studie I visade att
språkförståelse och symbollek samvarierar signifikant med resultaten på språkliga test tre år
senare (vid 54 månaders ålder).
Följaktligen tycks språkförståelse och förmåga att symbolleka vid 18 månaders ålder kunna
predicera den kommande språkutvecklingen. Det var endast bedömningen som utfördes av
professionella, dvs. logopedstudenter, som hade en statistiskt säkerställd korrelation med
resultaten på språktesten tre år senare. En möjlig tolkning av den uteblivna korrelationen
mellan vårdnadshavarnas bedömning och resultaten på språktesten är att föräldrar kan ha svårt
att bedöma sina barns språkförståelse och lekförmåga; språkförståelsen pga. att den är svår att
renodla från situationsförståelse och lekförmågan pga. att den är svårbedömd för föräldrar,
eftersom de ofta själva är involverade i leken med sitt barn och kanske kompenserar för de
eventuella svårigheter barnet har. Kliniska implikationer utifrån resultaten av studie I är att
inte lägga alltför stor vikt vid antalet ord barnet kan producera i tidig ålder, utan snarare hur
barnet förstår och kan använda språket i sin lek.
Se http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=548021 för fullständigt resultat av de fyra
studierna.
108
160404
Satsa på medvetet prat med barnen
Bilaga 3
Veli Tuomela är konsult i språkpedagogik. Han stöttar förskolan och grundskolan i arbetet
med att hjälpa barn med två eller fler språk att få en rikare utveckling i svenska språket. Här
delar han med sig av sina tankar och tips.
Veli Tuomela lade fram sin doktorsavhandling vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid
Stockholms universitet år 2001. Numera arbetar han som fristående konsult och reser runt i
Sverige till såväl förskolor som grundskolor. – Ja, jag saknade att vara i verkligheten ute på
förskolorna och skolorna, helt enkelt. I dagens Sverige talar en hel del föräldrar ett annat
språk än svenska i hemmet. Det kan faktiskt även förekomma flera språk i familjen: mamman
kanske talar ett språk, pappan ett annat och tillsammans pratar de ett tredje, främmande språk.
Veli brukar använda sig av termen tvåspråkighet, då den innefattar barn med flera språk.
Flerspråkighet, förklarar han, är en senare term.
Veli är bosatt i Stockholm men ger föreläsningar runt om i hela Sverige. Eller
”föreläsningsshower”, som han själv benämner dem, för han avslöjar att han gillar att arbeta
med överraskningseffekter. Nästa ort som står på tur är Örebro, avslöjar han. Veli utför även
observationer med konsultationer ute på förskolorna. Då besöker han en förskola sammanlagt
fem gånger under ett halvår. Under denna period kan han märka en klar utveckling hos
personalen. Under sina observationer har han märkt att pedagogerna ofta är något
hemmablinda. De tror att de använder ett rikare språk med barnen än de faktiskt gör. Som
konsult är hans roll att synliggöra vad som egentligen sker.
Däremot har han märkt att personalen pratar mycket. Han berättar att tidigare undersökningar
om detta visar att de vuxna pratar 70 procent av tiden, och barnen endast 30 procent. Och då
är ju ändå barnen betydligt fler än personalen. Det är viktigt att barnen inte bara lyssnar och
tar in utan också övar sig i att uttrycka sig själva. För många invandrarbarn är förskolan den
enda platsen där de får höra svenska och själva prata svenska med vuxna. Detta ställer krav på
förskolepersonalen att hantera språket på ett medvetet sätt.
För att lära sig tala svenska måste de få tala svenska
En viktig byggsten är enligt Veli att lägga språket på rätt nivå: snäppet över barnets eget. Inte
under, inte heller skyhögt över. Veli tar en praktisk situation som ett tydligt exempel: när
barnet tvättar händerna kan man säga ”du kan ta mer tvål ur tvålpumpen” i stället för ”ta tvål
där”. Att som vuxen under frukosten, påklädningen eller utevistelsen föra genuina, tillräckligt
komplexa samtal och låta barnen själva få tala mycket, är grundläggande i hans syn på ett
språkutvecklande arbetssätt.
Som det hörs på hans namn har Veli Tuomela själv erfarenhet av detta med tvåspråkighet.
Han kom till Sverige på tidigt 1970-tal tillsammans med sin familj från Finland. Då var han
sex år gammal. Två veckor senare började han lekskolan (som det ju hette då) utan att kunna
ett ord svenska. Han tror att han nog på ett omedvetet sätt valt sitt yrke på grund av dessa
erfarenheter – förutom ett stort intresse för språk i allmänhet. Och han tycker inte att den
109
160404
svenska förskolan ändrats så väldigt mycket när det gäller barns språkutveckling sedan han
själv gick där! Även om Veli har egna minnen av olika språkliga missförstånd från tiden på
lekskolan, anser han dock att tvåspråkiga barn förstår mycket ändå. Förskolan är ju oerhört
konkret – till och med alltför konkret, menar han:
– Pedagogerna vill ju vara tydliga men ofta blir det övertydligt med kroppsspråk etc. De är
inte hundraprocentigt tydliga utan tvåhundrafemtioprocentigt. Det gör att barnen inte alltid
behöver tänka själva. Prata i stället tillräckligt komplext med långa meningar och bisatser, inte
bara korta meningar, tipsar han: – När jag är ute på förskolorna här jag till exempel nästan
inga bisatser! Hur ska barnen då kunna lära sig att prata med längre meningar? Ett barn har
förmågan att kommunicera och få språket på köpet - de behöver ju inte plugga grammatik
som vuxna: – Vuxna lär sig ett språk, med grammatik och allt, medan ett barn tillägnar sig
språket. Och det är en stor skillnad.
Vardagen viktigast i språkutvecklingen
Velis andra byggsten i språkutvecklingen handlar om vikten av att utgå från vardagen. Att
inte luta sig mot olika material, metoder, modeller och tips av skilda slag. – Håller man på
med sådant lägger man krutet på fel ställen.
– Att lyfta ut språket och satsa på utveckling via en viss metod ger inga effektiva resultat,
förtydligar han. Risken är nämligen att pedagogerna glömmer att arbeta med språkutveckling
under resten av dagen. Men punktinsatser hjälper inte förskolebarn att uppnå svenskkunskaper
på infödd nivå. Det finns också en övertro på att rim och ramsor skulle vara språkutvecklande,
menar Veli Tuomela: – De fyller viktiga funktioner på flera sätt, som kulturskatt och genom
sin sång och rytmik. Men just vad det gäller språkutvecklingen har de en underordnad
betydelse. – I stället handlar det om att få rutinaktiviteter att bli språkutvecklande. Det blir de
nämligen inte per automatik utan det måste finnas en medveten hos personalen.
Tid och rum, inte bara här och nu
Den tredje viktiga byggstenen i en god språkutveckling är det icke situationsbundna språket.
Pratet på förskolan är ofta knutet till naturliga här och nu-situationer. Men detta kunde
utvecklas, enligt Veli:
– Ja, man borde satsa mer på att prata om det som inte fysiskt närvarande, det som inte har ett
omedelbart stöd i den aktuella situationen. Att med talets hjälp förflytta sig mer i tid och rum,
helt enkelt. Detta har även stöd i evidensbaserad forskning som visar att ju äldre barnen blir,
desto nödvändigare är det att deras språk kan förmedla den icke-situationsbundna tanken.
Från år 4 och uppåt är detta något centralt. – Nu ska ju förskolan inte förbereda för skolan,
men vi kan ju ändå inte fullständigt förtränga det faktum att det är dit de ska sedan. Veli
Tuomela har avslutningsvis en del åsikter om samlingen. Samlingarna är givetvis bra i sig,
betonar han, men de stora samlingarna fyller inte någon riktigt effektiv funktion språkmässigt:
– Ska de vara interaktiva så att barnen ska få prata, behöver barnen delas upp i mindre
grupper. Först då kan barn som alltid varit tysta i de stora samlingarna börja tala. Det har jag
själv upplevt när jag varit ute på förskolorna.
110
160404
Veli Tuomelas språkpedagogiska principer
1. Språkutrymme - Det finns utrymme för språk i alla situationer och aktiviteter – fyll
utrymmet med så mycket språk som möjligt.
2. Upplevelser - Språket utvecklas om ett barn får klä sina upplevelser i språk.
3. Rikt språkbruk - Det är vanligt att förenkla för mycket i samtal med barn. Säg ”Lägg
äppelskruttet i komposthinken” i stället för ”Lägg den där”.
4. Språknivå - Om den vuxne lägger sig lite över barnets språknivå stimuleras och utmanas
språkutvecklingen. För enkelt eller för svårt språk är däremot hämmande.
5. Begriplighet - Det är lätt att vara övertydlig med kroppsspråk, gester och bilder. Fundera
över hur begripligt språket i sig självt är.
www.forskoleforum.se
111
160404
Bilaga 4
Dokumentet fylls i av pedagogen under ett samtal tillsammans med vårdnadshavarna. Om
man markerar språken med olika färger blir det tydligt i vilka situationer de olika språken
används. Cirklarna och texten ska inte vara statiska utan anpassas efter hand. Man kan också
variera färgerna inom cirklarna så att det visar hur mycket barnet talar respektive språk inom
olika domäner. Kanske talar barnet mest modersmål hemma men också lite svenska. Då fyller
man största delen med blått (modersmål) och en lite mindre del med rött (svenska)119.
119
Benckert, Håland & Wallin, s 85, 2009.
112
160404
När barnet varit på förskolan en tid och pedagogen lärt känna barnet bättre görs en
uppföljning med språkdomänerna som underlag. Här följer några tankar och frågeställningar
att utveckla tillsammans med vårdnadshavarna under samtalet:
• Vilket språk använder barnet mest?
• Väljer barnet olika språk i samband med olika aktiviteter eller samtal med andra barn och
vuxna?
• Vad är viktigt för er när det gäller ert barns språkutveckling?
• Vad har vi för gemensamma möjligheter att hjälpas åt kring ert barns språkutveckling?
• Hur kan du som förälder involveras i förskolans arbete med barnets språk och kultur?
• Finns det något annat sätt att bidra till att förstärka barnets språk eller kultur i hemmet och i
förskolan?
• Vad finns det för språkutvecklande material på barnets modersmål som eventuellt kan lånas
hem? Till exempel material i form av böcker, band, musik, sånger mm?
113
160404
Bilaga 5
Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv
och populärkultur i möte med förskola och
skola- doktorsavhandling av Carina Fast
Barns erfarenheter får lämnas utanför skoldörren när det kommer till läs- och skrivinlärningen, säger
Carina Fast, som har följt sju barns väg till att lära sig läsa och skriva. Hennes avhandling visar att
barnen praktiserar skrift långt innan de har utsatts för någon formell undervisning, vilket har sin
grund i den sociala och kulturella miljön i hemmet samt kontakten med populärkultur och media.
Abstrakt
Avhandlingen är en etnografisk studie där sju svenska barn från olika sociokulturella miljöer,
följts under tre år. Studien påbörjades då barnen var fyra år gamla. Syftet med avhandling är
att ta reda på hur de sju barnen engagerar sig i sociala och kulturella praktiker i sina hem,
vilka involverar vägar till det skrivna språket. Ett annat syfte är att spåra informella och
vardagliga situationer där barn praktiserar läsande och skrivande och analysera dessa
situationer utifrån de sammanhang som de ingår i. Ytterligare ett syfte är att studera
övergången mellan hem, förskola, förskoleklass och skola, för att utröna i vad mån och på
vilka sätt barnen får använda sina tidigare skriftspråkliga erfarenheter och kunskaper.
Resultatet visar att barnen via kultur, traditioner, språk och religion i sitt familjeliv
socialiseras in i praktiker rika på läs- och skrivaktiviteter. Barnen praktiserar läsande och
skrivande i en rad sammanhang. Detta sker långt innan barnen utsätts för en formell
undervisning. Under arbetet med studien har det också blivit uppenbart att de sju barnen,
oavsett kulturell, språklig och socioekonomisk bakgrund, delar erfarenheter och kunskaper i
samband med populärkultur och medier. Barnen har en gemensam förståelse av texter i form
av ord, namn, bilder och ikoner. Värdet på dessa kunskaper och erfarenheter sätts ofta av
barnen själva i mötet med andra barn. Barnen kommer till förskola och skola med rika
erfarenheter av läsande och skrivande och texter av olika slag dels från sina familjeliv, dels
utifrån populärkultur och medier. Vissa barn får ta med sig sina erfarenheter in i klassrummet.
För dem blir det en kontinuitet mellan hemmets läs- och skrivpraktiker och skolans. Andra
tvingas lämna sina erfarenheter utanför klassrummet. Gemensamt för samtliga barn är att de
erfarenheter och kunskaper de har i samband med populärkultur och medier har lågt kulturellt
värde i pedagogiska sammanhang.
Disputation: 2007-03-09, Författare: Carina fast
Handledare: Professor Donald Broady samt professor Caroline Liberg
Opponent: Universitetslektor Magnus Persson, Lärarutbildningen, Malmö
Institution: Pedagogiska institutionen
114
160404
SKOLDATATEKET
Bilaga 6
FALKENBERG
Vad är ett skoldatatek?
På skoldatateket finns kunskap om digitala verktyg som kan underlätta skolarbetet.
Skoldatateket kan låna ut Ipads eller datorer så att elever och lärare kan prova sig fram till det
som ger bäst resultat. Skoldatateket samarbetar vid behov med resursenheten Rodret. Dator
eller Ipad är bra verktyg för alla elever i skolan. För elever i behov av särskilt stöd är de extra
värdefulla, både som träningsredskap och som kompensatoriska verktyg.
Uppdraget
Skoldatateket skall:
o Ta fram lämpliga program eller appar för träning och kompensation
o Låna ut anpassade Ipads eller datorer för utvärdering
o Utbilda skolpersonal
o Ge teknisk och pedagogisk support
Vem kan få hjälp?
o lärare
o elever
o föräldrar
Lärare avsätter tid för en intensivperiod under utprovningsperioden. Rektor beviljar
preliminärt medel för inköp i och med att ansökan till skoldatateket görs.
Exempel på vad man kan prova på Skoldatateket
Eleven kan låna en anpassad Ipad eller dator, som även ska användas i hemmet, för att prova
program eller appar. Efter låneperioden vet skolan vad som gav effekt och kan skaffa det som
behövs. I Falkenbergs skolor har alla tillgång till bra resurser i Ipad eller dator som kan
underlätta skolarbetet, (inlästa läromedel, talsyntes, rättstavningsprogram mm) och lånet är
också ett bra tillfälle att lära sig vilket stöd dessa kan ge. Skolan kan också låna
hörselhjälpmedel för bättre koncentration, diktafon, scanner, tangentbord mm. Elev, föräldrar
och lärare testar program och/eller hjälpmedel i skolan och hemma under provperioden tre
veckor. Eventuella inköp står skolan sedan själv för.
Arbetsgång
1. Skolan kartlägger elevens behov och tar kontakt
Ansökan skall vara undertecknad av rektor
2. Möte lärare - föräldrar - elev - skoldatatek: visning och demonstration
3. Träningsperiod, utlån (3 veckor), teknisk och pedagogisk support
115
160404
4. Utvärdering, rådgivning, sammanfattning
5. Uppföljning minst en gång om året så länge det behövs
När kan man börja använda hjälpmedel?
Bra pedagogisk programvara gör dator eller Ipad till effektiva träningsverktyg redan på
förskolan. Nu finns också bra kompensatoriska hjälpmedel som kan introduceras tidigt, t ex
för de elever som har problem med att läsa. Tidig upptäckt och förebyggande åtgärder ger
bättre resultat.
Vill du veta mer?
Kontakta gärna Skoldatateket eller gå in på vår webbsida: www.skoldatatek.se
Så här får du tag på inlästa böcker
o Inläst skönlitteratur, talböcker för dig som har svårt att läsa, kan man lyssna på i telefon,
Ipad eller dator. Skoldatateket, gymnasieskolan eller folkbiblioteket kan hjälpa till att skaffa
inloggningskonto till tjänsten.
o Inlästa läroböcker finns på alla skolor genom Inläsningstjänst.
SKOLDATATEKET
Kenneth Jönsson
Igeldammsvägen 1
311 35 Falkenberg
0346-88 68 78
[email protected]
116