SJUKSKÖTERSKANS ATTITYD
OCH UPPFATTNING AV ATT
VÅRDA PATIENTER MED
PSYKISK OHÄLSA I SOMATIKEN
– EN LITTERATURSTUDIE
LINDA BORGLUNDH BLOMGREN
EMMA JÖNSSON
Examensarbete i omvårdnad
61-90 hp
Sjuksköterskeprogrammet
Juni 2014
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
SJUKSKÖTERSKANS ATTITYD
OCH UPPFATTNING AV ATT
VÅRDA PATIENTER MED
PSYKISK OHÄLSA I SOMATIKEN
– EN LITTERATURSTUDIE
LINDA BORGLUNDH BLOMGREN
EMMA JÖNSSON
Jönsson E & Borglundh-Blomgren L. Sjuksköterskans attityd och uppfattning av
att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatiken. En litteraturstudie.
Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för
hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014.
Personer med psykisk ohälsa är som alla andra människor, de drabbas av
somatiska sjukdomar. När dessa personer söker vård inom somatiken får de ofta
en sämre bedömning, som i sin tur kan leda till sämre hälsa och ökad dödlighet.
Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och som sjuksköterska inom
somatisk vård kommer vi att möta dessa patienter.
Syfte: Att beskriva sjuksköterskors attityd och uppfattningar av att vårda patienter
med psykisk ohälsa i somatiken.
Metod: Litteraturstudie med 6 kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar.
Resultat: Vårdpersonalens attityd, uppfattningar och förutsättningar var de 3
teman som vår innehållsanalys resulterade i, subkategorier som rädsla, krävande
patientgrupp och utbildning framkom. Kunskapsluckorna upplevdes som stora
och de negativa attityderna som dominerande.
Slutsats: Negativa attityder och negativa uppfattningar grundade sig framförallt på
kunskapsbrist av att vårda personer med psykisk ohälsa. Även vårdpersonalens
erfarenheter var avgörande för deras attityd och uppfattning. Lärosäten och
arbetsplatser har ett ansvar i relevant och grundläggande utbildning gällande detta
men det största ansvaret vilar på sjuksköterskorna själva när det gäller att fylla de
kunskapsluckor som finns.
Nyckelord: attityd, psykisk ohälsa, somatik, uppfattningar, vårdpersonal.
1
NURSES ATTITUDE AND
PERCEPTION OF CARING FOR
PATIENTS WITH MENTAL
DISORDERS IN SOMATIC CARE
– A LITERATURE REVIEW
LINDA BORGLUNDH BLOMGREN
EMMA JÖNSSON
Jönsson E & Borglundh-Blomgren L. Nurses attitude and perception of caring for
patients with mental disorders in somatic care. A literature review. Degree project
in nursing, 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society,
Department of Care Science, 2014.
People with mental disorders is just like other humans, they also get somatic
diseases. When this people need somatic care they often get a bad judgment which
can lead to a lower health and higher morbidity. Mental disorders is a growing
problem among the people and as a nurse in somatic care it´s sure that we will
meet these persons.
Aim: To describe nurse’s attitude and perceptions of caring for patients with
mental disorders in somatic care.
Method: A literature review with 6 qualitative and 4 quantitative articles.
Result: Health personnel’s attitudes, perceptions and conditions were 3 themes
our content analysis resulted in. Subthemes as fear, demanding patients and
education also a lack of education were experienced as big and the negative
attitudes were the dominant.
Conclusion: Lack of education was the main reason for negative attitudes and
experience for caring for patient’s whit mental disorders in somatic care. Even
health personnel’s experiences were determined by their attitude and perception.
University’s and workplaces has a responsibility in a relevant education regarding
this but the main responsibility, lay on nurses themselves, when it comes to fill the
education gaps.
Keywords: attitude, mental disorders, somatic care, perceptions, health personnel.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ............................................................................... 3
Inledning .................................................................................................................. 4
Psykiatrins framväxt i Sverige ............................................................................. 5
Psykiatrireformen................................................................................................. 5
Sjuksköterskan ..................................................................................................... 5
Rädsla............................................................................................................... 5
Attityd & bemötande ....................................................................................... 6
Metod ....................................................................................................................... 6
Inklusions- och exklusionskriterier ...................................................................... 7
Litteratursökning .................................................................................................. 7
Databassökning ................................................................................................ 7
Fjärrlån ............................................................................................................. 8
Manuell sökning .............................................................................................. 8
Tolkning och sammanställning av bevisen .......................................................... 8
Validitet reliabilitet och trovärdighet ............................................................... 8
Resultat .................................................................................................................... 9
Diskussion .............................................................................................................. 11
Metoddiskussion ................................................................................................ 11
Resultatdiskussion ............................................................................................. 13
Slutsats ................................................................................................................... 15
Referenser .............................................................................................................. 16
BILAGOR .............................................................................................................. 19
Bilaga 1 – tabell 1, sökresultat. .......................................................................... 19
Bilaga 2 – granskningsmall (kvalitetsbedömning) för kvalitativa studier. ........ 21
Bilaga 3 – granskningsmall (kvalitetsbedömning) för kvantitativa studier ....... 22
Bilaga 4 – resultat av kvalitetsbedömning, tabell 2 ........................................... 23
Bilaga 5 – artikelmatris ...................................................................................... 24
3
INLEDNING
Personer med psykisk ohälsa är som var och en av oss, de drabbas också av
somatiska sjukdomar som till exempel stroke och cancer. Vad är det som händer
när dessa personer söker sig till vården för sina somatiska problem? Är det så att
personalens rädsla och okunskap bidrar till att dess patienter inte alltid får den
hjälp dom behöver och har rätt till? Vi båda har många års erfarenhet av att arbeta
med omvårdnad, mestadels somatisk men också inom psykiatrin.
Genom vår verksamhetsförlagda utbildning i sjuksköterskeprogrammet har det
väckt många frågor och funderingar hos oss kring detta med attityder och
bemötande och då framförallt bemötande av personer med psykisk ohälsa i den
somatiska vården. Vi vill nu därför ta möjligheten att undersöka vad det finns för
forskning kring detta.
”Kroppen är den del av själen som syns”
-Gösta Ågren, finlandssvensk poet.
BAKGRUND
Enligt FN:s Världshälsoorganisation WHO är psykisk ohälsa ett av de största och
snabbaste växande hoten mot folkhälsan i världen (Hjärnkoll, 2011).
Även Socialstyrelsen (2013) skriver att psykisk ohälsa är ett växande problem mot
folkhälsan Socialstyrelsen (a a).
Isacsson & Malmquist (2014) skriver i Nationalencyklopedin att folkhälsan står
för det allmänna hälsotillståndet hos befolkningen och att det är
folkhälsomyndigheten som har ansvaret för att bedöma detta och ange åtgärder.
Cirka 25 procent av Sveriges befolkning lider av psykiska problem, trots detta
förekommer fortfarande fördomar gentemot denna patientgrupp, så även bland
vårdpersonal (a a).
Idag är Primärvården befolkningens förstahandsval vid sjukdom och ska vara så.
(Wästberg & Ardenvik, 2013). I HSL SFS 1982:763, 5§ står det att ”primärvården
ska som en del av den öppna vården utan avgränsningar vad gäller sjukdomar,
ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av sådan grundläggande
medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som
inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild
kompetens” (a a).
I primärvården räknar man att var fjärde patient lider av ångest och depression
(Allgulander, 2008), detta innebär att vi som allmänsjuksköterskor kommer att
möta patienter med psykisk ohälsa i somatiken, i studien Aziz et al (2013) visar på
att patienter med psykiska besvär vill kunna få behandling på sin vårdcentral men
att de många gånger föredrar psykologisk behandling framför medicinsk (a a).
Enligt kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) ska
sjuksköterskan bland annat ha förmågan att tillgodose patientens grundläggande
och specifika omvårdnadsbehov såväl psykiska som fysiska. Sjuksköterskan ska
4
också ha förmåga att kommunicera med patienter på ett respektfullt och empatiskt
sätt (a a)
Psykiatrins framväxt i Sverige
Under de första årtiondena av 1900-talet så bedrevs psykiatrisk vård på olika
sjukhus i Sverige. Sjukhusen byggdes utanför tätorter för att skydda samhället
från patienterna samt skydda patienterna från insyn av samhället (Svedberg 2002).
De flesta sjukhus bedrevs av staten men även ett fåtal i privat regim.
Patienterna kategoriserades efter sitt uppförande, om man var lugn, orolig, osnygg
eller renlig. Begreppet osnygg menades de som inte kunde kontrollera sin urin och
avföring (a.a).
År 1950 ändrades benämningen sinnessjukhus till mentalsjukhus. Detta var
läkarnas sjukhus, här hade överläkaren all makt, både medicinskt och juridiskt.
Under 50-talet kom även nya personalgrupper som kuratorer och psykologer.
På 50-talet började synen på mentalpatienter förändras till mer positiv och
kontakten med omvärlden ökade. Stängsel runt utegårdarna revs och samhället
ansågs inte lika skadligt längre (Svedberg 2002).
På 60-talet var kritiken mot instutioner hög och vårdplatserna uppmättes till
38 000 varav mer än hälften av patienterna var tvångsvårdade. 1968 gav
Socialstyrelsen ut en rapport där målet var att skära ner på den slutna vården och
satsa på akutvård vid lasarettens psykiatriska kliniker istället samt att man då
ansåg att patienterna genom utökat stöd skulle kunna klara sig i ett eget boende
(Sjöström 2000).
Nedläggning av de stora mentalsjukhusen började på 1980-talet och avslutades
senast under 90-talet. Vården skulle nu koncentreras kring öppenvård och på de
stora psykiatriska klinikerna vid allmänna sjukhus och särskilda boendeformer
inom kommunen (Svedberg, 2002).
Psykiatrireformen
Enligt Psykiatrireformen (SOU 1992:73) som Socialstyrelsen gav ut 1995 efter
beslut av riksdagen skulle kommunerna få ett ökat ansvar för personer med
psykiska funktionshinder. Denna reform skulle leda till att förbättra livsvillkoren
för de psykiskt funktionshindrade ute i samhället (a a). Detta blev tilldelat på så
sätt att socialtjänsten ansvarade för integreringen i samhället samt att stödja
patienten i hemmet och i det dagliga livet (Socialstyrelsen, 2009).
Sjuksköterskan
Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
människans värdighet, detta är en del av det som står i Hälso- och sjukvårdslagen
(HSL, 1982:763) 2§ och är en av de lagar vi sjuksköterskor har att förhålla oss till.
Rädsla
Psykiatrin har alltid varit den del av vården som varit mest utsatt för förändringar
och fördomar. Personer med psykisk ohälsa har behandlats med en blandning av
fruktan, osäkerhet och blivit mindervärdiga. Enligt Ottosson (2003) var det inte
förrän i mitten på 1900-talet som man fick ett mer humanistiskt synsätt och
ersattes med medmänsklighet och mindre fördomar.
5
Attityd & bemötande
Vår människouppfattning ger oss ett sammanhang på det som händer omkring oss
(Nilsson B, 1996). Enligt Nationslencyklopedin (2014) definieras attityd bland
annat med begreppen inställning och förhållningssätt. Vidare beskrivs attityd som
ett beteende som kan observeras och kunna förklara sociala beteende (a a).
Det psykosociala perspektivet börjar få allt större utrymme och det finns ett ökat
behov av att få en bättre helhethetssyn i vården av patienterna (Aziz et al, 2013). I
Slater (2006) beskrivs begreppet personcentrerad omvårdnad utifrån en
begreppsanalys som bland annat innefattar att bekräfta personligheten, respektera
individen och identifiera och understödja personers styrkor och behov snarare än
svagheter och problem.
Enligt Försäkringskassan (2013) är psykisk ohälsa den vanligaste
sjukskrivningsorsaken vilket ytterligare ställer krav på sjuksköterskan, i till
exempel primärvården, eftersom att förebygga ohälsa och främja hälsa ingår i
sjuksköterskans kompetensbeskrivning (Socialstyrelsen, 2005).
Socialstyrelsens rapport från 2010 visade att patienter som söker för somatiska
besvär och har psykiska besvär i anamnesen fick en sämre bedömning av sin
sjukdom vilket kan leda till sämre hälsa och ökad dödlighet (Socialstyrelsen,
2010)
Studien av Zolnierek (2009) som handlar om sjuksköterskans bemötande av
personer med psykisk ohälsa inom somatiken visar på att en negativ attityd leder
till dålig omvårdnad. Om en patient med psykisk ohälsa kan få en god omvårdnad
och gott bemötande så kan även livssituationen bli bättre (Wright et al, 2000).
SYFTE
Syftet är att, utifrån tidigare forskning, belysa vårdpersonalens attityder och
uppfattningar av att vårda personer med psykisk ohälsa i somatiken.
Definition
Psykisk ohälsa är ett brett begrepp och definieras olika beroende på vem som
tillfrågas. I denna uppsats används psykisk ohälsa som ett begrepp som täcker allt
från psykiska besvär till psykisk sjukdom med andra ord allt från en påfrestande
livssituation till en psykiatrisk diagnos som till exempel schizofreni.
METOD
Det valdes att göra en litteraturstudie där fokus ligger på vårdpersonalens attityder
i mötet med personer som lider eller drabbats av psykisk ohälsa i den somatiska
vården. Som metodvägledning användes de 7 steg som nämns i boken
Evidensbaserad omvårdnad av Willman et al (2011).
1 Precisera problemet för utvärdering
2 precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier
3 formulera en plan för litteratursökning
6
4 genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter
inklusionskriterierna
5 tolka bevisen
6 samanställ bevisen
7 formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet.
För struktur i sökandet efter artiklar valdes att använda en modell som främst
riktar sig till kvalitativa studier (Willman et al, 2011).
Undersökningsgrupp Områden
Vårdpersonal
inom somatisk vård
Resultat
Patienter med psykisk ohälsa Attityder
Upplevelser
Bemötande
Med hjälp av denna var det sedan lättare hitta fram till sökord, nedan presenterade
som nyckelord.
Nyckelord: health personnel, perception of nursing, mental disorders, attitudes,
general hospital.
Inklusions- och exklusionskriterier
För att få så bra sökresultat som möjligt har sökningarna avgränsats med inkusionoch exklusionskriterier (Polit & Beck, 2006).
Inklusionskriterier
Kvalitativa och kvantitativa studier, vårdpersonal inom somatisk vård, patienter
med psykisk ohälsa och attityd/bemötande. Vårdpersonal med fokus på
sjuksköterskan.
Exklusionskriterier
Artiklar på andra språk än engelska, uteslöts samt artiklar utan abstract. Även
studier som genomförts på psykiatriska kliniker valdes bort.
Litteratursökning
Metod för struktur i litteratursökning har hittats i boken Willman et al (2011) som
beskriver en plan för litteratursökning vilken består av 4 moment, dessa är:
Identifiera tillgängliga resurser, identifiera relevanta källor, avgränsa
forskningsproblemet och fastställa huvuddragen i sökningen samt att utveckla en
sökväg för varje sökning (a a).
Databassökning
Databaserna PubMed, PsycINFO och CINAHL söktes igenom. Till en början togs
MeSH-termer fram i Svenska MeSH, dessa termer användes sedan för att göra
sökningar i PubMed. I databasen CINAHL omvandlades MeSH-termer till
användbara headings, även fritext har använts för att få ut så mycket av
sökningarna som möjligt.
7
Urval
Träffarna blev många vilket inte var hanterbart, därför avgränsades sökningarna
med booleska operatorer AND och NOT. I PubMed lästes 91 abstract, 15 artiklar
granskades och 6 stycken av dessa valdes att tas med. I PsycInfo lästes 108
abstract och av dessa granskades 7 artiklar, antal använda artiklar från denna
databas är 2 st. Den sista databasen so söktes igenom var CINAHL och här
motsvarade många artiklar vårt syfte men dessa hade redan inkluderats i tidigare
sökningar. Databassökningar presenteras som tabell i bilaga 1.
30 artiklar som uppfyllde strukturen för en vetenskaplig artikel, enligt IMRADmodellen (introduction, material and method, result and discussion) i Olsson &
Sörensen (2011) valdes ut. Dessa krav är: titel, sammanfattning/abstract,
inledning/introduktion/bakgrund, metod, resultat, diskussion, referenser och
eventuellt bilagor (a a). När dessa var uppfyllda separerades kvalitativa och
kvantitativa artiklar för att sedan granskas var för sig med granskningsmall avsedd
för respektive studiedesign (Willman et al, 2011). När granskningen var gjord
togs det gemensamt beslut och på vilka artiklar som bäst svarade till vårt syfte,
detta resulterade i 7 artiklar som valdes ut.
Fjärrlån
Följande 3 artiklar fjärrlånades: Ndetei et al (2011) Knowledge, attitude and
practice (KAP) of mental illness among staff in general medical facilities in
Kenya: practice and policy implications, Brinn F (2000) Patients with mental
illness: general nurses attitudes and expectations och Levent K (2008) The
impact of stigma on somatic treatment and care for people with comorbid mental
and somatic disorders. Av dessa 3 inkluderades 2.
Manuell sökning
I referenslistan på valda studier uppmärksammades 1 artikel som valdes att ta
med, studien Liggins et al (2005) ´Stigma toward the mentally ill in the general
hospital: a qualitative study´ -refererad via: Björkman et al (2008) Attitudes
towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in
psychiatric and somatic care´.
Tolkning och sammanställning av bevisen
De 10 artiklar som valts ut kvalitetsgranskades och poängsattes enligt
bedömningsmall för kvalitativ respektive kvantitativ metod enligt mall i Olsen &
Sörensen (2011), se bilaga 2 & 3. Alla 10 artiklar klarade kvalitetskraven enligt
bedömningsmall (a a) med varierat resultat. Detta gjordes separat av oss båda och
sen tillsammans för att få fram så tillförlitligt resultat som möjligt (Willman et al,
2011).
Validitet reliabilitet och trovärdighet
Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har medvetet tagits med då de står för
olika typer av kunskap. Enligt Olsen & Sörensen (2011) kan kvantitativ metodik
ge en bred och generell bild medan den kvalitativa metodiken står för en djup och
mångsidig förståelse. Den första granskningen gjordes på vars ett håll och
resultaten jämfördes sedan, enligt Willman et al (2011) får granskningen större
tyngd då den utförs av 2 oberoende granskare. Detta är en typ av triangulering
som används för att påstående ska bekräftas och osäkerheten reduceras vilket ökar
validitet, reliabilitet och trovärdighet (Olsen & Sörensen, 2011).
8
Analysmetod
Enligt Graneheim & Lundman (2012) fokuserar kvalitativ innehållsanalys på
tolkning av texter, framförallt inom vårdvetenskap. Metoden är användbar på
olika slags texter och tolkning kan ske på olika nivåer, på så vis är den användbar
inom olika forskningsområden. Fokus vid kvalitativ innehållsanalys är att
beskriva variationer genom att identifiera skillnader och likheter i textinnehållet.
Dessa skillnader och olikheter uttrycks i kategorier och teman på olika nivåer. I
varje text finns ett manifest innehåll och ett latent budskap. Det manifesta
innehållet handlar om det uppenbara i texten och uttrycks i form av kategorier.
Det latenta handlar om det underliggande budskapet, det som ”sägs” mellan
raderna och uttrycks i form av teman (a a). Efter enskild granskning diskuterades
artiklarna gemensamt för att hitta kontexter som kunde användas som
meningsbärande enheter. Meningar som innehöll ordet attityd eller uppfattning
ströks under. Meningarna skrevs ner och arbetet med kondenseringen hade
startats. Det som framkom mest under kondenseringen var manifest innehåll. Så
småningom började tydliga teman att växa fram och därefter bildades kategorier i
form av huvud- och subkategorier.
RESULTAT
Att vårda personer med psykisk ohälsa ställer krav på den som vårdar. Krav som
inte alltid är lätta att leva upp till. Utbildning har visat sig vara den mest
avgörande faktorn för vårdpersonalens attityder, erfarenhet har visat sig spela roll
likaså om personen har någon i sin närhet som drabbats av psykisk ohälsa.
Efter innehållsanalysen framkom 3 huvudkategorier och till dessa 7 subkategorier,
se tabell 1. Huvud- och subkategorierna presenteras som rubriker i texten nedan.
Tabell 1
Huvudkategori
Vårdpersonalens attityder
Subkategorier
Rädsla
Bemötande
Krävande patientgrupp
Utbildning
Erfarenhet
Vårdpersonalens uppfattningar
Vårdpersonalens förutsättningar
Vårdpersonalens attityder
Med attityd menas den inställning eller det förhållningssätt som en person har
(Nationalencyklopedin, 2014). Under huvudkategorin vårdpersonalens attityder
presenteras följande subkategorier; rädsla och bemötande.
Rädsla
I flertalet av studierna framkommer det att vårdpersonal känner rädsla att vårda
personer med psykisk ohälsa. Bland annat den kvantitativa studien av Brinn
(2000) visar på detta. Studien är gjord i England och omfattar 64 sjuksköterskor, i
studien användes frågeformulär och fiktiva händelser som sjuksköterskorna sedan
fick relatera till i det efterföljande frågeformuläret (a a). Resultatet visar att
9
sjuksköterskorna upplevde rädsla relaterat till att de inte hade erfarenhet av att
vårda dessa personer. I studien Björkman et al (2008) riktas rädslan mot patienter
med alkohol och drogmissbruk men även de med schizofreni. Denna studie är
gjord i Sverige och omfattar 120 sjuksköterskor både i somatisk och psykiatrisk
vård. Deras resultat visade på en mer negativ attityd och större rädsla hos personal
i somatisk vård. Sjuksköterskorna på de somatiska avdelningarna ansåg att dessa
patienter var oförutsägbara och därför farliga (a a). Att känna rädsla i mötet med
patienter men psykisk ohälsa tas även upp i intervjustudien av Reed & Fitzgerald
(2005), från Australien, handlar om 10 sjuksköterskors attityder, rädsla över att
själva bli skadade eller att medpatienter på avdelningen skulle komma till skada (a
a). Mavundla (2000) har gjort en studie där 12 sjuksköterskors uppfattningar av
att vårda patienter med psykisk ohälsa på ett allmänsjukhus i Durban undersökts. I
sitt resultat beskrivs rädsla som en av de känslor som uppkommer efter brist på
förståelse, okunskapen kring att vårda dessa patienter men också rädsla för att de
inte skulle bli kompenserade om det hände dom själva något (a a).
I Poggenpoel et al (2011), som är en fenomenologisk intervjustudie från
Sydafrika, där 8 sjuksköterskor intervjuas beskriver de att rädslan leder till
frustration som i sin tur leder till att patienterna med psykisk ohälsa inte får
adekvat vård (a a).
Bemötande
I studien av Galliard et al (2009) undersöktes hur patienterna upplevde
vårdpersonalens attityder gentemot dem. Denna studie är gjord i USA och i den
medverkar 20 patienter med psykisk ohälsa. Attityder hos vårdpersonal som
uppkommer handlar till exempel om att vårdpersonal bemöter dem som om de
vore barn eller ett objekt som ska fixas. Studien belyser vikten av att
vårdpersonalen ska försöka förstå sina patienter, oavsett psykisk diagnos, detta för
att förebygga känslan hos patienter ska känns sig missuppfattade (a a). I studien
av Mavundla (2000) där sjuksköterskor beskriver att dom, redan innan mötet med
patienten, har en uppfattning om dem som påverkar deras bemötande (a a).
Vårdpersonalens uppfattningar
Under huvudkategorin vårdpersonalens uppfattningar presenteras följande
subkategorier; krävande patientgrupp och frustration.
Krävande patientgrupp
I studierna Björkman et al (2007), Poggenpoel et al (2011), Mavundla (2000) &
Brinn (2000) tar de upp att sjuksköterskor upplever patienter med psykisk ohälsa
på olika sätt som en krävande patientgrupp. I den kvantitativa studien av Brinn
(2000) beskrivs det att det är viktigt att patienterna får personcentrerad vård men å
andra sidan upplevdes mer krävande relaterat till att vårdpersonalen upplevde sig
inte ha tillräckligt med kunskap kring deras behov (a a). Att patienter med psykisk
ohälsa uppfattas som en krävande patientgrupp, av olika anledningar, styrks i
andra studier med kvalitativ metod som till exempel studien av Björkman et al
(2007). I denna studie har de intervjuat 120 sjuksköterskor och undersköterskor
och kommit fram till att dessa patienter uppfattas som oförutsägbara, en fara för
andra och svåra att samtala med vilket gör att de kräver mer av personalen som
vårdar dem (a a). I Mavundla (2000) beskrivs att dessa patienter redan på förhand
dömts och ses som krävande patientgrupp innan sjuksköterskan träffat patienten (a
a). Sjuksköterskor uppfattar, enligt studien Poggenpoel et al (2011), att de med
psykisk ohälsa är en krävande patientgrupp då de anser att dessa patienter tar mer
10
tid än andra. Säkerheten är också något som tas upp och då det som erbjuds på en
somatisk avdelning inte är tillräckligt för dessa patienter (a a).
Vårdpersonalens förutsättningar
Under huvudkategorin vårdpersonalens förutsättningar presenteras subkategorin
erfarenhet och utbildning.
Erfarenhet och utbildning
I de kvantitativa studierna framkom det att erfarenhet är avgörande för hur
vårdpersonal upplever och uppfattar patienter med psykisk ohälsa. (Arvaniti et al,
2008; Brinn, 2000; Ndetei et al, 2011 & Svediene et al, 2009).
Att kommunicera med patienter med psykisk ohälsa upplevdes som komplicerat.
Utbildning i kommunikation efterfrågades för att kunna underlätta mötet med
dessa patienter (Mavundla, 2000; Reed & Fitzgerald, 2005). Det tas det också upp
en ovilja att vårda dessa patienter relaterat till brist på kunskap och erfarenhet (a
a). I studien Poggenpoel et al (2011) menar sjuksköterskorna att de inte är
utbildade för att ta hand om dessa personer, de har valt att arbeta i den somatiska
vården. Dock menar de på att om de fått mer utbildning och stöd hade de kanske
haft en annan syn på det (a a). Rädsla har tidigare tagits upp som en av
vårdpersonalens attityder kring att vårda patienter med psykisk ohälsa. En av
anledningarna till den upplevda rädslan grundar sig i okunskap. Liggins &
Hatcher (2005) tar bland annat upp detta i sin intervjustudie som är gjord på Nya
Zeeland med 10 medverkanden, så även Reed & Fitzgerald (2005). I Björkman et
al (2007) tar de upp att låg ålder och lite erfarenhet har en negativ påverkan på
vårdpersonalens attityd och att denna medför en generalisering av patienterna med
psykisk ohälsa (a a). Den kvantitativa studien, gjord i Litauen, av Svediene et al
(2009) där 128 sjuksköterskor svarade anonymt på frågeformulär framkom att
både längd på utbildning samt tidigare erfarenhet var avgörande för deras
uppfattning om hur det är att vårda patienter med psykisk ohälsa. Kunskapsluckor
tas upp i studien Ndetei et al (2011) från Kenya som även denna är en kvantitativ
tvärsnittsstudie som omfattade 684 vårdpersonal från 10 olika avdelningar. Deras
slutsats är att om man kontinuerligt uppdateras i sin kunskap gällande psykisk
ohälsa skulle kunskapsluckorna bli mindre och färrre (a a).
DISKUSSION
Följande avsnitt delas upp i metoddiskussion och resultatdiskussion. I
metoddiskussionen diskuteras tillvägagångsättet när det gäller metoden samt en
resultatdiskussion som tar upp vårdpersonalens attityder, uppfattningar och
förutsättningar.
Metoddiskussion
I projektplanen gjordes en pilotsökning för att få en uppfattning om det fanns
vetenskaplig grund för den tänkta studie, denna pilotsökning gjordes med positivt
resultat.
11
Inklusions- och exklusionskriterier
Ett steg för att hitta relevanta studier var att använda inklusions- och
exklusionskriterier (Polit & Beck, 2006), detta för att tydliggöra vad som söks
respektive inte söks. Både kvalitativa- och kvantitativa studier togs med då det i
båda fallen motsvarade syftet, är dock medvetna om att dessa skiljer sig åt i
många avseenden men ville användas för att styrka varandras resultat. I de olika
artiklarna skiljer sig metoden för insamling av information åt. De kvantitativa
studierna är Arvaniti et al (2008), Brinn F (2000), Svediene et al (2009) och
Ndetei et al (2011), i dessa studier har författarna använt sig av frågeformulär.
Inte bara sjuksköterskor inkluderades utan även undersköterskor, läkare och
studenter då det fanns bra material som inte enbart rörde sjuksköterskor, där av
söktermen vårdpersonal. Dock valdes det att lägga störst fokus på sjuksköterskan
vilket visar sig i arbetets titel. Studier gjorda på enbart psykiatriska kliniker valdes
bort, likaså artiklar skrivna på annat språk än engelska eftersom det är detta språk
vi båda behärskar. Studier utan abstract valdes också bort.
Vårt arbete har inkluderat alla personer med någon form av psykisk ohälsa vilket
kan ses som en svaghet då det går att ställa sig frågan: kan attityder och
uppfattningar verkligen generaliseras och undersökas på ett så brett fält?
Kanske borde vi hållit oss till en diagnos eller ett par få men vanliga psykiska
diagnoser. Detta till trots, tycker vi, att vi kunnat visa på ett par särskiljande
variabler som är översättbara oavsett diagnos även om det är mer eller mindre
beroende på.
Litteratursökning
Blocksökning gjordes och där inkluderades 5 block utifrån ämnesord som kommit
fram, [MeSH]-termer (headings i CINAHL och PsychINFO), fritextord och
booleska sökoperatorer användes, efter en hel dags skapande av block var det
dags att sätta ihop dessa vilket gav 2 träffar. För många block skapades och vi
hade inte kunskap nog kring blocksökning och valde därför att använda ”OURmodellen” (Willman et al, 2011). Denna modell gav oss färre ämnesord och
gjorde sökningen mer lätthanterlig. Studier som var relevanta och motsvarade vårt
syfte växte fram. Medvetna om att söksättet möjligtvis gjort att en del studier
missades som kunde kommit fram i en eventuell ny blocksökning. Nya sökningar
gjordes i tidigare nämnda databaser och de ämnesord som kom fram från OUR
modellen blev till grund för den nya sökningen. Dessa ämnesord är: vårdpersonal
inom somatisk vård, patienter med psykisk ohälsa, attityder, upplevelser samt
bemötande. OUR- modellen i Willman et al (2011) riktar sig främst till kvalitativa
studier, detta kanske bidragit till att sökorden inte blev optimala för de
kvantitativa studiernas kvalitet. Eftersom fokus legat på kvalitativa studier valdes
det att använda denna modell ändå.
Vissa artiklar var inte tillgängliga i fulltext, dessa fick beställas via biblioteket på
Malmö Högskola. Totalt 3 artiklar fjärrlånades på biblioteket, 2 av dessa användes
den 3e var en review vilket missats vid beställningen.
Artiklarna granskades av båda enskilt för att säkra relevansen av resultatet
(Willman et al, 2011). När artiklarna granskats gjordes en avstämning om vad
som framkommit och sedan sågs dessa över dessa tillsammans och de artiklar som
skulle ingå valdes ut för att ingå i vår studie.
12
För kvalitetsgranskning använde vi oss av Mallar för kvalitetsgranskning (Olsen
& Sörensen, 2011), bilaga 2 & 3. För att vi skulle få så tillförlitligt resultat som
möjligt gjorde vi granskningen på vars ett håll och sen tillsammans. Alla studierna
poängsattes och graderades sen efter antalet poäng. Dessa poäng omvandlades till
procentenheter, >60% låg tillförlitlighet, >70% måttlig och >80% hög
tillförlitlighet (a a). 3 av studierna visade sig ha låg kvalité medan 2 var av hög
kvalité och 5 av måttlig kvalité (bilaga 4), detta gav oss en bra grund att jobba
med. Kvalitetsgranskning med hjälp av att poängsätta och omvandla till % är
möjligtvis en mindre bra metod att använda sig av men då det i metodlitteraturen
av Olsen & Sörensen (2011) fanns en tydlig struktur kring hur detta skulle göras
och det upplevdes som genomförbart och därför valdes denna metod.
Resultatdiskussion
”If we are not transformed by the experience of understanding those we nurse,
then we are unable to say we have truly listened” (Phillips, 2007, p. 93)
Vi har i resultatet visat på att utbildning är en av de mest avgörande faktorerna när
det kommer till personalens förutsättningar att vårda personer med psykisk ohälsa.
I Högskolelagen 1 kap, 3§ står det att ”verksamheten skall bedrivas så att det finns
ett nära samarbete mellan forskning och utbildning” (a a). Högskolor som utbildar
sjuksköterskor ska kunna täcka upp det faktiska kunskapsbehovet trots att detta
kan tyckas vara omättligt. Som sjuksköterska har du ett livslång lärande för att
behålla yrkeskompetensen och att utveckla omvårdnaden på evidensbaserad
kunskapsgrund (Svensk sjuksköterskeförening, 2011).
I vår utbildning finns en kurs inom psykiatri som omfattar 8 hp, dessa innefattar
ca 3 dagars introduktion och 4 veckors verksamhetsförlagd utbildning.
För att kunna möta samhällets ökade krav på allmänsjuksköterskan anser vi att
utbildning i psykisk ohälsa skulle vara mer omfattande, till exempel skulle den
innehålla både verksamhetsförlagd utbildning inom beroendevård och psykiatrisk
vård istället för antingen eller.
I Socialstyrelsens slutrapport för psykiatrireformen (SoS 1999:1) kan det läsas att
målen för denna inte uppfylldes. Som avgörande faktorer har till exempel attityder
tagits upp. Negativa attityder beskrivs som ett hinder för att förbättra
livssituationen för personer med psykisk ohälsa (a a). I studien Mavundla (2000)
säger sjuksköterskorna att bristerna bland annat handlar om resursbrist och för
liten personalstyrka som tas upp när det kommer till att vårda dessa personer på en
somatisk avdelning (a a). Visst kan yttre faktorer spela roll men i slutändan är det
sjuksköterskan själva som har ansvar för hur han eller hon bemöter varje enskild
patient.
Vårdpersonalens attityder
I artiklarna framkom attityd främst i negativ bemärkelse, attityd som kan kopplas
till olika förutfattade meningar och uppkomna känslor. Rädsla var en
återkommande känsla hos många av deltagarna i studierna när det kom till att
vårda personer med psykisk ohälsa. I studien Poggenpoel et al (2011) framkom
det att rädslan var byggt på frustration och det faktum att det saknades resurser.
Sjuksköterskorna i studien menade på att det är avsaknaden av erfarenhet och
utbildning att vårda psykiskt sjuka som gör att känslor som till exempel rädsla
kommer upp (a a). I Liggins & Hatcher (2005) var det avsaknaden av kunskap
13
som ledde till rädsla (a a). Att resursbrist, för liten personaltäthet, är en bidragande
faktor till den negativa attityden bekräftas också i artikeln av Mavundla (2000).
Att patienter med psykisk ohälsa är oförutsägbara skapar en rädsla hos personalen,
en rädsla för att dom själv eller andra patienter ska fara illa (Reed & Fitzgerald,
2005; Björkman et al, 2007). I studien Björkman et al (2007) var rädslan störst
mot de med drog- och alkoholproblem samt schizofreni (a a). Att schizofreni är en
diagnos som väcker starka känslor bekräftas också i studien av Brinn (1999) där
vårdpersonalen beskriver att det känns obekvämt att vårda dessa patienter (a a).
Förutfattade meningar är ett hinder för att ge personer med psykisk ohälsa en
adekvat och personcentrerad vård. I studien Mavundla (2000) tar sjuksköterskorna
själva upp att de har en bild av patienten innan de ens träffat personen. Detta är ju
ett problem som bidrar till att vårdpersonalens attityder gentemot denna
patientgrupp påverkas (Galliard et al, 2009).
Vårdpersonalens uppfattningar
Att patienter med psykisk ohälsa upplevs som en krävande patientgrupp när de
vårdas på en somatisk avdelning tar alla artiklar upp mer eller mindre. Som
anledning till detta tas det upp olika variabler till exempel att de tar mer tid än
andra patienter (Poggenpoel et al, 20011), att de är svåra att samtala med och att
de är oförutsägbara (Björkman et al, 2007).
Vårdpersonalens förutsättningar
Sjuksköterskan har ett ansvar att jobba evidensbaserat för att kunna ge patienterna
god och individanpassad vård och omvårdnad (Svensk Sjuksköterskeförening,
2011). Kunskapsutvecklingen är stark inom hälso-och sjukvården, vilket ställer
krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad om ny forskning och nya rön (a
a).
Alla studier tar upp utbildning och erfarenhet som bidragande faktorer till
attityder och uppfattningar kring att vårda personer med psykisk ohälsa. I studien
av Ndetei et al (2011) drar man slutsatsen att det finns stora kunskapsluckor
gällande psykisk ohälsa och att det skulle behövas fortlöpande utbildningar för att
fylla dessa. Lägre utbildning samt mindre erfarenhet ökar de negativa attityderna
kring denna patientgrupp (Björkman et al, 2007). Läkare har enligt studien
Avaniti et al (2008) mindre negativ attityd än till exempel sjuksköterskor.
Sjuksköterskor har mindre negativ attityd till psykisk ohälsa än undersköterskor,
detta kopplar dem till graden av utbildning, att högre utbildning leder till mindre
negativa attityder (a a). I Mavundla (2000) beskrivs det att det krävs utbildning
och erfarenhet för att kunna vårda patienter med psykisk ohälsa och att det krävs
mer tid, både teoretiskt och praktiskt, under sjuksköterskans utbildning för att få
de förutsättningar som krävs för detta (a a). Viljan finns, enligt studien Svediene
et al (2009), hos sjuksköterskorna, att få utbildning gällande personer med psykisk
ohälsa. De menar också på att om utbildningen inte finns hos dem själva skulle
det behövas andra sjuksköterskor (med den utbildningen) att konsultera med,
vilket skulle kunna vara tillräckligt (a a). I artiklarna Liggins & Hatcher, 2005;
Poggenpoel et al, 2011; Brinn, 2000; Reed & Fitzgerald, 2005 och Galliard et al,
2009 tar alla upp att brist på kunskap och erfarenhet leder till en osäkerhet hos
personalen vilket bidrar till ett sämre bemötande och i slutändan en sämre vård av
personer med psykisk ohälsa (a a). I resultatdiskussionen har vi valt att inte skilja
på kvalitativa och kvantitativa artiklar då vi redogjort för dessa tidigare. De
kvantitativa resultaten skiljer sig inte nämnvärt från de kvalitativa utan har kunnat
användas för att styrka varandras resultat.
14
SLUTSATS
De negativa attityderna och de negativa uppfattningarna grundar sig mycket på
kunskapsbrist och brist på erfarenhet av att vårda personer med psykisk ohälsa.
Vissa sjuksköterskor tycker inte att det är deras uppgift att vårda dessa patienter
då det, förutom utbildning, saknas resurser och förutsättningar på en somatisk
avdelning för detta.
Lärosäten och arbetsplatser har ett ansvar i relevant och grundläggande utbildning
gällande detta men det största ansvaret vilar på sjuksköterskorna själva när det
gäller att fylla de kunskapsluckor som finns.
15
REFERENSER
Allgulander C, (2008) Introduktion till Klinisk Psykiatri. Lund: Studentlitteratur
AB.
Arvaniti A, Samakouri M, Kalamara E, Bochtsou V, Bikos C & Livaditis M,
(2008) Health service staff´s attitudes towards patients with mental illness. Soc
Psychiatry Psychiatr Epidemiol, 44:658-665.
Aziz S & Lindqvist C & Palmqvist E, (2013) Psykosocial kompetens i
primärvården I: Bökberg C, (Red) Omvårdnad i primärvården (Utgåva 1:1).
Lund: Studentlitteratur, 197-205.
Björkman T, Angelman T, & Jönsson M, (2008) Attitudes towards people with
mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and
somatic care. Scand J Carring Sci; 22:170-177.
Brinn F, (2000) Patients with mental illness: general nurses attitudes and
expectations. Nursing Standard 14, 27, 32-36.
Försäkringskassan (2013) Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser
>http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/3657c36b1dbf455aba3b1ac0f4a11df9/regeringsuppdrag_sjukfranvaro_i_psykiska_diagnose
r.pdf?MOD=AJPERES< (140519)
Gaillard L, Shattell L & Thomas S, (2009) Mental health patients experiences of
being misunderstood. Journal of the American Psychiatric Nurses Association,
15:191.
Gassne J, (2008) Salutogenes, Kasam och socionomer. Lund: Studentlitteratur
AB.
(H)järnkoll (2011) Psykiska olikheter – lika rättigheter
>http://www.hjarnkoll.se/Om-kampanjen/Psykisk-ohalsa/< (140519)
Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763.
Högskolelagen, 1992:1434.
Langius-Eklöf A (2011) Omvårdnadens grunder. Edberg A-K & Wijk H, (Red)
Känsla av sammanhang (1:3). Lund: Studentlitteratur AB, 96-113.
Liggins J & Hatcher S, (2005) Stigma toward the mentally ill in the general
hospital: a qualitative study. General Hospital Psychiatry, 27, 359-364.
Lundman B & Graneheim U (2012) Kvalitativ innehållsanalys. Granskär M &
Höglund B, (Red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2:1).
Lund: Studentlitteratur AB, 187-201.
Mavundla T R, (2000) Professional nurses perception of nursing mentally ill
people in a general hospital setting. Journal of Advanced Nursing, 32(6), 15691578.
16
Nationalencyklopedin, (2014) Attityd
>http://www.ne.se/lang/attityd< (140516)
Nationalencyklopedin, (2014) Folkhälsan
>http://www.ne.se/lang/folkhälsa< (140516)
Ndetei DM, Khasakhala LI, Mutiso V & Mbwayo AW, (2011) Knolege, attitude
and practice (KAP) of mental illness among staff in general medical facilities in
Kenya: practice and policy implications. African Journal of Psychiatry, 14, 225235.
Nilsson B, (1996) Socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur AB.
Olsson H, Sörensen S (2011) Forskningsprocessen. Stockholm: Liber AB.
Ottoson J-O, (2003) Psykiatrin i Sverige: vägval och vägvisare. Stockholm, Natur
och Kultur.
Phillips B. (2007). Nursing care and understanding the experiences of others: A
Gadamerian perspective. Nursing Inquiry, 14, 89-94.
Poggenpoel M, Myburgh C P H & Morare M N, (2011) Registerd nurses
experiences o finteraction with patients with mental health challenges in medical
wards in Johannesburg. Journal of Nursing Management, 19, 950-958.
Polit D & Beck C, (2006) Essentials of Nursing research. Methods, appraisal and
utilization. Philadelphia: Lippincott.
Reed F & Fitzgerald L, (2005) The mixed attitude of nurses to caring for people
with mental illness in a rural general hospital. International Journal of Mental
Health Nursing, 14, 249-257.
Sjöström B (2000) Den galna vården. Lund bokbox förlag.
Slater, L. (2006). Person-centeredness: a concept analysis. Contemporary Nurse,
23, 135-144.
Socialstyrelsen, (2013) Folkhälsan i Sverige. >
>http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19032/2013-326.pdf < (2014-02-13)
Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
>http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-1051_20051052.pdf < (2014-02-13)
SoS 1999:1, Socialstyrelsen följer upp och utvärderar. Välfärd och valfrihet?
Slutrapport från utvärdering av 1995 års psykiatrireform.
SoU 1992:73, psykiatriutredningen. Socialstyrelsens slutbetänkande. Välfärd och
valfrihet.
Svedberg G, (2002) Omvårdnadstraditioner inom svensk psykiatrisk vård under
1900-talets första hälft. Doktorsavhandling: Karolinska institutet. Institutionen för
klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri.
17
Svediene L, Jankauskiene L, Kusleikaite M & Razbadauskas A, (2009)
Competence of general practice nurses caring for patients with mental health
problems in the somatic departments. Medicina (Kaunas), 45(10).
Svensk sjuksköterskeförening (2011) Evidensbaserad vård och omvårdnad
>http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/SSF%20ompublikationer/OM.Evidensbaserad.vard_web.pdf < (140519)
Willman A & Stoltz P & Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad – En
bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.
Wright E R, Gronfein W P, Owens T J (2000) Deinstiutionalisation, social
rejection, and the self-esteem of former mental patients. Journal of health and
social behavior, 41, 68-90.
Wästberg B & Ardenvik B, (2013) Primärvårdens ansvar och uppgifter. I:
Bökberg C, (Red) Omvårdnad i primärvården (Utgåva 1:1). Lund:
Studentlitteratur, 51-58.
Zolnierek C D, (2009). Non-psychiatric hospitalization of people with mental
illness. Journal of Advanced Nursing, 65(8), 1570-1583.
18
BILAGOR
Bilaga 1 – tabell 1, sökresultat.
Databas
Datum
PubMed
140402
140402
140402
140402
140415
[MeSH]term/heading
Avgräns
ningar
Antal
träffar
Antal
Antal
Antal
lästa
granskade använda
abstract abstract
artiklar
Attitude of health
personnel AND
mental disorders
AND hospital
Attitude of health
personnel AND
mental disorders
AND hospitals,
general
Attitude of health
personnel AND
mental disorders
AND hospitals,
general NOT
psychiatric
Attitude of health
personnel AND
mental disorders
AND somatic care
Perception of
nursing AND
mental disorders
AND hospital,
general
Abstract
available
2027
0
0
0
Abstract
available
185
0
0
0
58
58
9
3
38
38
6
3
40
40
10
1
2348
91
25
6
361
0
0
0
108
108
7
2
39
39
0
0
Abstract
available
Summa
PsychINFO
140402
Attitudes of
nurses AND
mental illness OR
mental disorders
AND hospital
140402
Attitudes of
nurses AND
mental illness OR
mental disorders
AND hospital,
general
140415
Perception of
nurses AND
Mental illness OR
mental disorders
AND hospital,
19
general
Summa
CINAHL
140403
140403
140415
508
Attitude of health
personnel AND
mental disorders
OR mental illness
AND hospital
Attitude of health
personnel AND
mental disorders
OR mental illness
AND hospital
Attitude of health
personnel AND
mental illness
AND hospital,
general
Abstract
available
Summa
20
147
7
2
15 885 0
0
0
10 253 0
0
0
63
63
0
0
27111
63
0
0
Bilaga 2 – granskningsmall (kvalitetsbedömning) för kvalitativa studier.
Poängsättning
Abstract (syfte
metod, resultat
=3p)
Introduktion
Syfte
Metod
Metodval adekvat
till frågan
Metodbeskrivning
Triangulering
Urval
Patienter med….
Bortfall
Bortfall med
betydelse för
resultatet
Kvalitet på
analysmetod
Etiska aspekter
Resultat
Frågeställningen
besvarad
Resultatbeskrivning
Tolkning av resultat
Diskussion
Problemanknytning
Diskussion av
egenkritik och
felkällor
Anknytning till
tidigare forskning
Slutsatser
Överrensstämmelse
med resultat
Ogrundade
slutsatser
Total poäng (max
48p)
0
Saknas
1
1/3
2
2/3
3
Samtliga
Saknas
Ej angivet
Knapphändig
Otydligt
Medel
Medel
Välskriven
Tydligt
Ej angiven
Ej relevant
Relevant
Ej angiven
Saknas
Ej
acceptabel
Ej
undersökt
Ej angivet
Analys
saknas/Ja
Knapphändig
Finns
Låg
Medel
Liten andel
Hälften
Samtliga
>20%
Nej
5-20%
<5%
Saknas
Låg
Medel
Hög
Ej angivna
Angivna
Nej
Ja
Saknas
Ej
acceptabel
Otydlig
Låg
Medel
Medel
Tydligt
God
Saknas
Saknas
Otydlig
Låg
Medel
God
Tydlig
Saknas
Låg
Medel
God
Slutsats
saknas
Finns
Låg
Medel
God
P
P
P
p
P
%
Grad
Utförlig
Medel
Saknas
Grad I: 80%
Grad II: 70%
Grad III: 60%
21
Titel
Författare
Bilaga 3 – granskningsmall (kvalitetsbedömning) för kvantitativa studier
Poängsättning
Abstrakt (syfte,
metod, resultat = 3P)
Introduktion
Syfte
Metod
Metod adekvat till
frågan
Metodbeskrivning
Urval
Patienter med….
Bortfall
Bortfall med
betydelse för
resultatet
Etiska aspekter
Resultat
Frågeställningen
besvarad
Resultatbeskrivning
Statistisk analys
Confounders
Tolkning av resultat
Diskussion
Problemanknytning
Diskussion av
egenkritik och
felkällor
Anknytning till
tidigare forskning
Slutsatser
Överensstämmer
med resultatet
Ogrundade
slutsatser
Total poäng (max
47)
0
Saknas
1
1/3
2
2/3
3
Samtliga
Saknas
Ej angivet
Knapphändig
Otydligt
Medel
Medel
Välskriven
Tydligt
Ej angiven
Ej relevant
Relevant
Ej angiven
Ej
acceptabel
Ej
undersökt
Ej angivet
Analys
saknas/Ja
Knapphändig
Låg
Medel
Medel
Utförlig
God
Liten andel
Hälften
Samtliga
>20%
Nej
5-20%
<5%
Ej angivna
Angivna
Nej
Ja
Saknas
Saknas
Ej kontr.
Ej accept.
Otydlig
Mindre bra
Kontrollerat
Låg
Medel
Bra
Tydlig
Medel
God
Saknas
Saknas
Otydlig
Låg
Medel
God
Tydlig
Saknas
Låg
Medel
God
Slutsats
saknas
Finns
Låg
Medel
God
P
P
P
P
Saknas
P
%
Grad
Grad I: 80 %
Grad II: 70 %
Grad III: 60 %
Titel
Författare
22
Bilaga 4 – resultat av kvalitetsbedömning, tabell 2
Titel
Författare
Poäng max
47/48p
The mixed
attitudes of
nurse´s…
Health service
staff´s attitudes…
Attitudes towards
people with
mental illness…
Competence of
general practice
nurses caring…
Mental Health
patients ‘of
Being….
Professional
nurses’ perception
of nursing…
Registered nurses’
experiences of
interaction…
Stigma toward the
mentally ill in the
general…
Patients with
mental illness:
general nurses…
Knowledge,
attitude and
practice (KAP)…
Reed F &
Fitzgerald L
32/47p
Arvaniti A et
al.
Björkman T
et al.
39/48p
81 %
39/47p
83%
Svediene L et
al.
35/48p
73%
Gaillard L et
al.
34/47p
72%
Mavundla T
R
29/47p
Poggenpoel
M et al.
35/47p
74%
Liggins L &
Hatcher S
37/47p
79%
Brinn F
37/48p
77%
Ndetei DM. et 33/48p
al.
23
Grad I –
Hög
kvalité
Grad II –
Måttlig
kvalité
Grad III –
Låg
kvalité
68%
62%
69%
Bilaga 5 – artikelmatris
Country,
Journal
year,
author.
Sweden,
The
2008.
Authors.
Björkman,
Journal
T.,
compilation
Angelman,
2008
T. &
Nordic
Jönsson M. College of
caring
Science
Title
Aim
Method
Main findings
Study
Qualitie
Attitudes
towards
people with
mental
illness: a
crosssectional
study among
nursing staff
in psychiatric
and somatic
care.
To investigate
attitudes
towards
mental illness
and people
with mental
illness among
nursing staff
working in
psychiatric or
somatic care.
The sample
consisted of
120
registered or
assistant
nurses who
were
interviewed
about
intimacy with
mental illness
and attitudes
about seven
different
mental
illnesses.
A
quantitative
study of
general
practice
nurses using
an
anonymous
questionnaire.
128 nurses
were selected
from seven
departments.
The result showed
that nursing staff
in somatic care, to
a higher degree
than nursing staff
in mental health,
reported more
negative attitudes
with regard to
schizophrenia as
being more
dangerous an
unpredictable.
High
Competence of the
nurses caring for
the patients with
mental health
problems is not at
the level required.
This may be
associated with
insufficient
professional skills,
conflict situations
with the patients,
and lack of
acknowledgement
of the principles of
nursing.
Averad
ge
Data
consisted of
transcripts
from 20
interviews
with
communitydwelling
adults with
mental
illness, wich
were
analyzed
using an
existential
phenomenolo
gical
approach.
Four figural
themes expressed
the experiences of
being
misunderstood:
protection from
vulnerability, an
object to be fixed,
treated like a
child, and
relentless
frustration.
Averag
e
Lithuania,
2009.
Svediene
L.,
Jankkauski
ene L.,
Kusleikaite
M. &
Razbadausk
as A.
Medicinia
(Kaunas)
2009;
45(10)
Competence
of general
practice
nurses caring
for patients
with mental
health
problems in
the somatic
departments.
To investigate
competence of
general
practice nurses
caring for
patients with
mental health
problems in
the somatic
departments.
United
States,
2009.
Gaillard L.,
Shattell M.
& Thomas
S.
Journal of
the
American
Psychiatric
Nurses
Association
, Vol. 15,
No. 3
Mental
Health
Patients´
Experiences
of Being
Misunderstoo
d.
The purpose
of this
secondary
analysis was
to examine
mental health
patient’s
experience of
being
misunderstood
.
24
Greece,
2009,
Arvaniti A.,
Samakouri
M.,
Kalamara
E.,
Bochtsou
V., Bikos
C. &
Livaditis
M.
Soc
Psychiatry
Psychiatr
Epidemol
(2009)
44:658-665
Health
service
staff`s
attitudes
towards
patients with
mental
illness.
To investigate
such attitudes
among the
staff and
medical
students,
including
employees and
trainees, in a
general
university
hospital
Six hundred
individuals
completed
questionnaire
s
An important part
of the sample held
negative attitudes
especially
concerning social
discrimination and
restriction of the
patients. Women,
older and less
educated staff,
nursing staff,
people scoring
higher on
authoritarianism
were more
prejudiced. Higher
scores on
familiarity wore
associated with
less negative
attitudes.
High
Australia,
2005, Red
F. &
Fitzgerald
L.
The
Internation
al Journal
of Mental
Health
Nursing
(2005) 14,
249-257
The mixed
attitudes of
nurse´s to
caring for
people with
mental illness
in a rural
general
hospital
The purpose
of this study
was to explore
rural nurses´
attitudes and
how the effect
care, the
problems
associate with
providing
care, and the
impact of
education,
support, an
experience.
10 nurses
from two
wards in a
rural hospital
were
interviewed.
Participant
from one
ward had
education and
support from
mental health
nurses.
Nurses´ attitudes
to caring for
people with
mental health
problems were
found to be highly
varied and were
inextricable linked
to the issues that
influence nurses´
ability to provide
care. In 50 % of
the participants
negative attitudes
were expressed,
the majority
indicated a strong
desire to be able to
provide care for
people with
mental health
problems in their
own community
hospital.
Low
25
South
Africa,
2000.
Mavundla
T.R.
Journal of
Advanced
Nursing,
2000,
32(6),
1569-1578
Professional
nurses'
perception of
nursing
mentally ill
people in a
general
hospital
setting.
The aim of
this study was
to explore
professional
nurses'
perception of
nursing
mentally ill
patients in a
tertiary
hospital in
Durban.
A sample of
12
professional
Nurses were
selected from
a population
of 800
professional
nurses
employed in
this setting
using a
purposive
sampling
technique.
South
Africa,
2011.
Poggenpoel
M., Myburg
C.P.H. &
Morare
M.N.
Journal of
Nursing
Manageme
nt. 19, 950958.
Registered
nurses_
experiences
of interaction
with patients
with
mental health
challenges in
medical
wards in
Johannesburg
The aims of
this research
were to
explore and
describe
registered
nurses_
experiences of
interacting
with patients
with mental
health
challenges in
the medical
wards of a
public hospital
in
Johannesburg
In-depth
phenomenolo
gical
interviews
were
conducted
with eight
female
registered
nurses
working in
four medical
wards where
they interact
with patients
with mental
health
challenges
England,
2000. Brinn
F.
Nursing
Standard.
14, 27, 3236.
Patients with
mental
illness:
general
nurses’
attitudes and
expectations
To measure
the emotional
reactions and
expectations
of 64 nurses in
a general
hospital to
describe
patients with
unstable
diabetes and a
psychiatric
diagnosis.
A small scale
questionnaire
survey was
used in a
within-groups
design.
26
The perception of
nursing mentally
ill people within a
general hospital
setting was
negative and
affected the
intellectual and the
affective
component of the
nurses'
psychological
functioning within
their internal
environment. It
was recommended
that nurses'
knowledge and
skills should be
increased and that
they should be
given emotional
support in terms of
counselling.
From the findings
it is clear that
registered nurses
experienced
frustration,
unhappiness, fear
and perception of
danger when
interacting with
patients with
mental health
challenges in their
wards.
Low
The nurses in the
sample where
fearful of people
with a mental
health problem.
Qualified staff
generally felt
better equipped to
cope with such
patients,
depending on their
psychiatric
experience.
Averag
e
Averag
e
New
Zealand,
2005.
Liggins J.
& Hatcher
S.
General
Hospital
Psychiatric
27 (2005)
359-364.
Stigma
toward the
mental ill in
the general
hospital: a
qualitative
study
To describe
the experience
of stigma in
patients and
health
professionals
in a general
hospital.
10
participants,
5 patients and
5 referrers.
Kenya,
2011.
Ndetei
DM.,
Khasakhala
LI., Mutiso
V. &
Mbwayo
AW.
African
Journal of
Psychiatry,
July 2011.
Knowledge,
attitude and
practice
(KAP) of
mental illness
among staff
in general
medical
facilities in
Kenya:
practice and
policy
implications
To determine
the
knowledge,
attitudes and
beliefs about
mental illness
among staff in
general
hospitals.
A descriptive
crosssectional
survey study.
27
The principal
finding of this
study was the
presence or
suspicion of a
mental illness in a
patient has a
negative Impact
for that patient and
the staff in the
general hospital
setting.
There are gaps in
knowledge on
mental illness
which could be
constructively
filled with
Continued
Medical
Education.
Averag
e/High
Averag
e
