Påverka eller påverkas
Vilken roll tar du i EU:s klimatarbete?
Copyright © 2011 KFUK-KFUM Sverige
Text: Caroline Daly
Form: Daniel Anundi
KFUK-KFUM Sverige
Box 2054
103 12 Stockholm
Innehåll Gemensam framtid4
Vad är problemet? 6
Vad gör EU idag? 10
Globalt avtal 16
Vad gör Sverige? 18
Röster från EU 20
Ungas klimatprojekt 24
Gör något! 28
3
Gemensam framtid Unga utgör en tredjedel av världens befolkning och är de som kommer att ärva
en framtid märkt av klimatförändringar. Därför är det enormt viktigt att nuvarande
makthavande generationer agerar på ett effektivt sätt och att ungas röst kring
klimat­frågor hörs tydligt.
Genom FN:s Barnkonvention har unga människor rättigheten att göra sina röster hörda i ämnen som påverkar och
berör dem. Klimatförändringar är verkligen ett sådant ämne. KFUK-KFUM jobbar aktivt för att unga ska inkluderas
i förhandlingar, planer och policys vad gäller klimatarbetet, både nationellt och internationellt. Det är KFUK-KFUMs
mål att just du och din KFUK-KFUM-förening ska engagera dig och er i frågan, eftersom klimatfrågor är vårt ansvar
som global ungdomsrörelse. Vi måste tillsammans bli en klimatsmart rörelse!
“We can´t solve problems by using the same kind of
thinking we used when we created them”
Albert Einstein
Föroreningar som skapar klimatförändringar vet inga landsgränser och därför måste politiska beslut och arbetet mot
miljö- och klimatproblem också vara gränsöverskridande. Vårt nationella arbete för att stoppa klimatförändringarna är
betydelsefullt. Det finns också samarbeten internationellt som är oerhört viktiga, som till exempel klimatarbetet inom
EU. Men vad gör EU på klimatområdet? Och kanske viktigast, hur kan Du som ung i KFUK-KFUM i Sverige påverka
klimatutmaningarna i en positiv riktning, både på hemmaplan och i EU?
Vi kanske inte helt kan stoppa de förändringar i vårt klimat som sker just nu, men vi kan agera för att minska dagens
och framtidens klimatpåverkan, och som individer, samhälle och global ungdomsrörelse agera för att minska mängden
energi vi använder och mängden koldioxid vi släpper ut!
Här kan du läsa om EU:s arbete med klimatutmaningarna och se några exempel på hur unga i KFUK-KFUM i Sverige
och globala YMCAs arbetar med klimatfrågor. Du får också bra vardagstips på hur du och din KFUK-KFUM-förening
kan vara en lösning på klimatproblemen!
”The whole world will have to come together
5
and fight climate change together, because it is a
global challenge”
Connie Hedegaard, EU kommissionär i klimatfrågor
Vad är problemet? Klimatförändringarna orsakas av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser och den
ökade koncentrationen av dessa i atmosfären. Ju högre halt växthusgaser som finns
i atmosfären, desto mer påverkas och förändras klimatet. Koldioxid är egentligen en
naturgas i atmosfären, men koncentrationen har ökat dramatiskt, exempelvis genom
brännandet av fossila bränslen som olja, gas och kol som används som energikälla
världen över.
Sedan den industriella revolutionens början har halten koldioxid i
atmosfären ökat med 37 %, och under 1900-talet har temperaturen
på jorden också ökat med cirka 1 grad Celsius. Enligt forskningen
är dagens halter av växthusgaserna koldioxid och metan i atmosfären de högsta på 650 000 år, vilket alltså ökar växthuseffekten och
klimatförändringarna.
fakta
Varje år produceras elva ton växthusgas
per invånare i EU, medan utvecklings­
länderna endast producerar cirka ett ton
per invånare och år!
Rika industriländer ansvarar för 80 % av de globala utsläppen
av koldioxid och Europas ekologiska fotavtryck är ett av de
största på planeten. EU:s medborgare utgör mindre än 10 % av
jordens befolkning men använder 15 % av jordens energi, en
fjärdedel av jordens papper och konsumerar hälften av världens
köttproduktion.
Sättet vi i Sverige och Europa producerar och konsumerar på
idag bidrar till mycket av dagens klimat- och miljöproblem,
som exempelvis den globala uppvärmningen, föroreningar och
utarmningen av jordens naturresurser. Det är också viktigt att
minnas att det vi gör och de växthusgaser vi i Europa och Sverige
släpper ut påverkar andra delar av världen. Det är därför viktigt att
klimatpolitiken har en global inriktning och att man fokuserar på
åtgärder som ger så stor minskning av växthusgaser som möjligt.
11
ton
1
ton
7
Dubbeltrubbel – klimaträttvisa enda vägen!
Klimaträttvisa är ett begrepp som ofta används för att se på klimatförändringarna som en etisk fråga, dvs. en fråga
som handlar om vad som uppfattas som rätt och fel. Klimaträttvisa handlar om hur klimatförändringarnas påverkan
är kopplat till social rättvisa. Klimaträttvisa undersöker hur mänskliga rättigheter och historiskt ansvar för utsläpp är
kopplat till klimatförändringar. En central del i begreppet klimaträttvisa är erkännandet av att de länder och människor
som är minst ansvariga för utsläppen är de som är hårdast drabbade av klimatförändringarnas konsekvenser.
Fattiga länder drabbas mest av klimatförändringarna redan idag, och om inte utsläppen minskar kommer människors
livsförutsättningar att försämras dramatiskt. Detta för att fattiga människor och samhällen med små marginaler har
få möjligheter att anpassa sig till klimatförändringens konsekvenser. Fattiga människor i fattiga länder är ofta mer
beroende av naturresurser och jordbruk för sin överlevnad. Det innebär att deras försörjning påverkas direkt av
klimatförändringar. Samtidigt tvingas många att utnyttja naturresurserna på ett sätt som skadar miljön, till exempel
genom att avverka skog för att få mer jordbruksmark eller ved till matlagning och värme. Skogsavverkningen leder i sin
tur till jorderosion och minskade skogsarealer som binder koldioxid.
Vi befinner oss alltså mitt i en dubbel global utmaning: klimatförändringar och global fattigdom. Fattigdomen i världen
är nära sammanlänkad med klimatfrågan och klimatförändringarna innebär påfrestningar och begränsningar för
utvecklingen i fattiga länder. Dessa två utmaningar, fattigdom och klimatförändringar, kräver gemensamma lösningar!
fakta
Klimatförändringar har även skett tidigare i historien, men aldrig förr i så snabb takt
som nu. Klimatet kommer alltid att variera av naturliga orsaker, men dessa kan bara
förklara en liten del av den globala uppvärmningen. Majoriteten av forskare är överens
om att den globala uppvärmningen beror på en ökad koncentration av växthusgaser i
atmosfären, orsakad av människors aktiviteter.
8
Klimat är inte samma sak som väder! Klimat är det genomsnittliga mönstret av väder i en given region under en
längre tidsperiod.
Eftersom industriländerna har stått för huvuddelen av utsläppen som orsakat klimatförändringarna har de ett större
ansvar att minska sina egna utsläpp och själva göra klimatsmarta omställningar. Industriländerna måste också stödja och
hjälpa utvecklingsländerna att möta klimatförändringarna och ställa om till klimatsmarta lösningar för framtiden. Alla
människor har lika mycket rätt att på ett hållbart sätt använda jordens resurser, och lika mycket rätt till utveckling!
Varifrån pengarna ska komma för att hjälpa fattigare länder med klimatsmarta lösningar för fortsatt utveckling är
en omdiskuterad och ibland känslig politiskt fråga. Internationella förhandlingar verkar domineras av lösningar som
gynnar bland annat svenska och europeiska företagsintressen, istället för klimatet och klimatsmarta omställningar i
fattigare länder.
På grund av vår historiska klimatpåverkan och ekonomiska kapacitet att göra klimatsmarta omställningar har Sverige
och EU en stor möjlighet och ett stort ansvar att gå före och visa ledarskap i arbetet mot klimatförändringarna. Men
sker de omställningar som kan bromsa klimatförändringarna? Om inte, varför inte då? Är det så att det handlar om
brist på politisk vilja från den rika världens ledare? Och ska KFUK-KFUM som del i en global ungdomsrörelse i
sådana fall acceptera detta?
KFUK-KFUM vill att vi som rörelse ska ta ansvar för klimaträttvisa! För att åstadkomma förändring behöver vi en
stark röst för klimaträttvisa, där vi går ihop och tar strid för systemförändring istället för klimatförändring. Vi som
global ungdomsrörelse har ett stort ansvar i detta arbete, därför är det viktigt att vi nu tillsammans gör det vi kan lokalt
och globalt!
9
Vad gör EU idag? Utgångspunkten för EU:s gemensamma klimatpolitik brukar kallas tvågradersmålet.
Tvågradersmålet är målet om att den globala temperaturhöjningen på jorden ska
begränsas till två grader Celsius, jämfört med nivån före den industriella revolutionen,
det man brukar kalla förindustriell nivå.
Tvågradersmålet – ett för lågt mål?
EU:s gemensamma klimatpolitik utgår alltså från att långsiktigt begränsa den globala temperaturhöjningen till max två
grader, vad som brukar kallas tvågradersmålet. Analyser av FN:s klimatpanel (IPCC) pekar på att målet kräver snabba
utsläppsminskningar. Inom ramen för FN:s klimatkonvention är EU:s mål också att nå ett globalt och rättsligt bindande
avtal så att jordens temperaturhöjning inte ökar mer än två grader Celsius.
Tillåts temperaturen öka med mer än två grader Celsius kan effekterna bli mer svårhanterliga och accelerera. Då ökar
också risken för att överskrida så kallade tipping points. Med tipping points menar forskarna bland annat att det finns en
större risk för tilltagande smältning av landis på Grönland och Antarktis. Det innebär också en större risk för upptining
av tundran i norra Europa, Asien och arktiska Kanada, med fara för stora utsläpp av växthusgasen metan. Samtidigt
visar analyser från FN:s klimatpanel att redan med temperaturökningar under två grader kan betydande effekter på
samhällen och ekosystem i olika delar av världen uppstå! Tvågradersmålet är enligt många en politisk avvägning som inte
är speciellt ambitiös, ingen vetenskaplig gräns. FN:s klimatpanel har exempelvis inte rekommenderat tvågradersmålet,
utan konstaterat vilka risker som finns vid olika temperaturökningar.
fakta
Tvågradersmålet innebär att den globala temperaturökningen måste begränsas till högst två grader Celsius jämfört
med nivån före den industriella revolutionen.
11
Tvågradersmålet presenteras ofta i form av atmosfärisk koncentration av växthusgaser och uttrycks i miljondelar
(ppm). Just nu ligger vi på 391 ppm och ökar med cirka 2 ppm per år. Forskare menar att den säkra gränsen ligger
på 350 ppm, en gräns som alltså redan överskridits.
Vissa forskares bild av läget har också skärpts på flera punkter eftersom klimatsystemet har förändrats mer än man
kunnat förutse. Till exempel har sommarisen över Arktis minskat hastigare och havsnivåerna har stigit snabbare. Men
kanske viktigast: utsläppen av växthusgaser har under 2000-talet ökat mer än vad man kunnat föreställa sig!
Kritiker till tvågradersmålet har, med stöd i forskning, samlat sig bakom kravet att utsläppen av växthusgaser ska gå
ner till 350 ppm, vilket motsvarar en temperaturhöjning på cirka 1,7 grader. Den snabba ökningen av utsläpp runt om
i världen gör att möjligheterna att ens i teorin nå tvågradersmålet tyvärr är svårt, för att inte säga omöjliga, visar siffror
från Internationella Energiorganet, IEA. De minst utvecklade länderna (MUL) och alliansen med små ö-stater (AOSIS)
arbetar för att FN ska öka ambitionen till 1,5 grad.
EU:s utgångspunkt är att industriländer bör ta på sig ett större ansvar för minskningar av utsläpp och minska dem
med 25–40 % till år 2020 och med 80–95 % till år 2050. I mars 2000 startade Europakommissionen det Europeiska
Klimatförändringsprogrammet (ECCP), där EU arbetar tillsammans med näringslivet, miljöorganisationer och andra
parter, för att hitta sätt att minska utsläppen. För att bidra till att minska de globala utsläppen har EU därför antagit
ett klimat- och energipaket som omfattar konkreta åtgärder för att hålla nere temperaturökningen till två grader. Klimatoch energipaketet står inför svåra utmaningar, bland annat riskerna med klimatförändringarna och den politiska
viljan att göra något åt dem, men också det internationella engagemanget för att bekämpa klimatförändringarna och
anpassningen till klimatförändringarnas konsekvenser är svåra utmaningar.
fakta
FN:s klimatpanel IPCC består av många forskare från olika
länder inom olika forskningsområden.
12
EU:s klimat- och energipaket
I ett beslut 2008 antog alltså EU:s ledare ett stort åtgärdspaket för att minska de utsläpp som till stor del orsakat
klimatförändringarna. Detta åtgärdspaket är ett stort klimat- och energipaket med mål för år 2020. Strategin innehåller
riktlinjer och målsättningar för hur mycket varje EU-medlemsland måste minska sina utsläpp med fram till år 2020,
för att klara av att nå tvågradersmålet du läste om. Med klimat- och energipaketet vill EU få in Europa på rätt spår för
en hållbar framtid. Detta ska uppnås genom att:
•
•
•
minska utsläppen av växthusgaser med 20 % (30 % om det blir en internationell överenskommelse, som
exempelvis vid COP17-mötet i Durban 2011)
minska energikonsumtionen med 20 % genom bättre energieffektivitet
se till att 20 % av energin kommer från förnybara energikällor. För att uppnå det har EU antagit rättsakter som
ska underlätta för sådana energikällor och utveckla en marknad för dem, bland annat inom områdena biomassa
och biobränslen
Förutom dessa så kallade 20-20-20-mål innehåller EU:s klimat- och energipaket också mål om att biodrivmedel ska
utgöra minst 10 % av de drivmedel som används inom transportsektorn år 2020.
Klimat- och energipaketet innehåller också flera lagstiftningsförslag, bland annat:
•
•
•
•
ändrade regler för handel med utsläppsrätter
nya regler om minskade utsläpp för branscher som inte omfattas av utsläppshandeln
en ansvarsfördelning om hur utsläpp av växthusgaser ska fördelas mellan EU-länderna
nya regler för koldioxidavskiljning. Koldioxidavskiljning är en metod för att samla upp koldioxiden från fabrikers
och kraftverks rökgaser och lagra koldioxiden under jord eller i havet. På det här sättet minskar koldioxidutsläppen
till atmosfären
Många menar att målen EU antagit är alldeles för lågt satta och inte räcker för att hålla den globala temperaturökningen
under två grader Celsius. FN:s klimatpanel rekommenderar 25–40 % mindre utsläpp och eftersom EU är en rik region,
med stora möjligheter till omställningar, bör EU:s mål ligga närmare 40 %, vilket alltså inte är fallet idag.
13
En annan kritik är att en stor del av EU-länders utsläppsminskningar ska få göras i länder utanför EU, med så kallade
”flexibla mekanismer”. Det innebär att ett land som har lovat att minska sina utsläpp kan betala för utsläppsminskningar
i ett utvecklingsland i stället för att göra hela arbetet på hemmaplan. Samtidigt som kritikerna menar att en viktig del
av ett klimaträttvist arbete är att betala för omställningen i fattigare länder, varnar de för att de flexibla mekanismerna
kan fungera som kryphål för att slippa ta itu med de egna utsläppen inom EU.
Det är många med stöd i forskningen, som menar att utsläppen i EU behöver minska mycket mer än vad EU säger
och att fokus måste vara att minska utsläppen inom EU. Det behövs också mål om mer stöd till klimatarbetet i fattiga
länder. Men stöd i form av till exempel tekniköverföring och stöd till anpassning till klimatförändringarna får inte ske
på bekostnad av utsläppsminskningar i EU. Det måste ske parallellt med minskade utsläpp i EU!
EU har också mer långsiktiga mål fram till år 2050, med grund i tvågradersmålet. De långsiktiga målen är att minska
utsläppen av växthusgaser med 80–95 % senast år 2050, jämfört med 1990 års nivåer. Det viktigaste är att minska
användandet av fossila bränslen såsom olja, gas och kol. Detta minskande måste påbörjas nu, för ju längre vi väntar
desto mer skada tar klimatet och därmed blir omställningen svårare och också dyrare!
Handel med utsläppsrätter
En hörnsten i, och ett viktigt instrument för EU:s klimatpolitik, är det system för utsläppshandel (EU ETS), som
innebär en begränsning av utsläppen från industrisektorn. Systemet, som introducerades 1 januari 2005, gäller ungefär
12 000 fabriker och anläggningar som står för cirka hälften av EU:s utsläpp av koldioxid.
EU har härmed infört ett system för handel med kvoter för utsläpp av växthusgaser. Systemet fungerar så att
EU-länderna bestämmer kvoter för hur mycket koldioxid industrier som till exempel stålverk, energiföretag och
cementfabriker får släppa ut. Om ett företag vill släppa ut mer koldioxid än vad den egna kvoten tillåter, måste företaget
köpa överskottskvoter från mer effektiva företag som inte utnyttjar hela sin kvot. De industrier som släpper ut mindre
koldioxid än vad som är tillåtet kan alltså sälja sina oanvända utsläppsrätter till andra som har högre utsläpp än de
får ha. Företag som går över sina utsläppsgränser och inte täcker detta med inköpta utsläppsrätter måste betala höga
straffavgifter.
Handeln med utsläppsrätter har blivit hårt kritiserad eftersom taket för hur stora de totala utsläppen får vara har satts så
högt att nästan alla EU-länders industrier fått fler kvoter än de har kunnat använda. De första tre åren som systemet var
igång ökade till och med EU:s utsläpp med 1,9 %, helt motsatt målet om minskade utsläpp! Ett annat stort problem är
att industrierna har fått utsläppsrätterna gratis och sedan gjort stora ekonomiska vinster på att sälja dem vidare.
14
Vem gör vad?
Huvudansvaret för klimatpolitiken har ministerrådet för miljö. Miljöministrarna i EU:s medlemsländer träffas normalt
två gånger per termin i miljörådet. Inför dessa möten diskuterar Sveriges regering med riksdagen i EU-nämnden och
informerar miljö- och jordbruksutskottet.
Europakommissionen tar fram strategier och lagstiftning som ska användas över hela den europeiska kontinenten.
Lagstiftningen antas tillsammans med Europaparlamentet, som består av direktvalda ledamöter från alla 27
medlemsstater, och ministerrådet som företräder de 27 nationella regeringarna i EU. Europakommissionen ser
också till att de beslut som antagits genomförs i praktiken i medlemsstaterna. Kommissionen representerar EU vid
internationella förhandlingar, som exempelvis COP-mötena i Köpenhamn 2009, Cancún 2010 och kommande mötet
i Durban 2011.
Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedel kallas ENVI-utskottet, och är med sina 64 ledamöter ett
av de största utskotten i Europaparlamentet. Inom miljöpolitiken har ENVI-utskottet hand om klimatförändringar,
men också arbetet mot luft-, mark- och vattenföroreningar, hantering och återvinning av avfall, hantering av farliga
och giftiga ämnen och skydd av den biologiska mångfalden. ENVI-utskottet ansvarar också för hållbar utveckling,
internationellt och regionalt miljöskydd samt civilskydd.
fakta
EU:s övergripande klimatmål är att hindra den globala uppvärmningen från att öka med mer än
två grader Celsius jämfört med förindustriell nivå. För att möjliggöra detta har EU enats om mål
som ska vara uppfyllda fram till år 2020. Dessa klimatmål brukar förkortas 20-20-20 vilket är
procentsatserna man vill nå och faktiskt också vilket år man vill nå dem:
•
•
•
Minska växthusgasutsläppen med minst 20 %, jämfört med 1990 års nivåer
Sänka energiförbrukningen med 20 %
Höja andelen förnyelsebar energi till 20 % av all energikonsumtion
15
Förnybar energi är energi som kommer från icke-fossila källor. Det är bland annat energi från
vind-, sol- och vattenkraft samt biobränsle.
Globalt avtal EU:s ståndpunkt är att det enda effektiva sättet att nå tvågradersmålet är ett heltäckande juridiskt bindande globalt avtal och är med i förhandlingarna för ett sådant.
Ett globalt avtal måste accepteras av både industriländer och utvecklingsländer och
samtidigt ge tillräckliga resultat i form av minskade utsläpp. Den stora utmaningen
är att också få stora länder som USA, Australien, Indien och Kina att ansluta sig till
avtal om att minska koldioxidutsläppen.
Kyotoavtalet
Kyotoprotokollet är det första rättsligt bindande klimatavtalet under FN:s klimatkonvention och slöts den 11 december
1997 i Kyoto i Japan, därav namnet Kyotoavtalet. Avtalet trädde i kraft den 16 februari 2005, och har som mål att de
årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,2 % från året 1990 till perioden 2008–2012.
Enligt Kyotoavtalet ska de rika industriländer som undertecknar protokollet minska eller begränsa sina utsläpp av
växthusgaser och nå vissa satta utsläppsmål senast år 2012. Kyotoprotokollet riktar in sig på de rika industriländerna,
eftersom dessa är ansvariga för den största delen av utsläppen av växthusgaser, både historiskt sett och idag.
Genom EU:s och medlemsstaternas godkännande av Kyotoprotokollet, åtar länderna sig att under perioden 2008–
2012 minska sina utsläpp av växthusgas med 8 % i förhållande till nivån för år 1990. EU-medlemsländerna har sedan
förhandlat och fått olika kvoter som skiljer sig mellan länderna.
Kyotoavtalet omfattar inte utvecklingsländerna som saknar bindande utsläppsmål under åtagandeperioden 2008–2012.
Det gäller även till exempel Kina och Indien, vars tillväxt gör att de snabbt ökar sina bidrag till de globala utsläppen.
Alla länder har inte gått med på att följa Kyotoprotokollet. Till exempel har USA, som står för 21 % av världens
koldioxidutsläpp, hittills vägrat att binda sig till några internationella överenskommelser.
Köpenhamn COP15
I december 2009 träffades världens klimatförhandlare i Köpenhamn på FN:s femtonde klimattoppmöte, COP15. Där
ville man enas om en ny åtagandeperiod som ska ta vid när Kyotoprotokollet löper ut år 2012. Dessvärre blev mötet
inte så konstruktivt och inget nytt bindande avtal togs. Många kallade COP15-mötet för ett fiasko.
COP15-mötet slog återigen fast att den globala temperaturökningen inte får bli större än två grader och att de globala
utsläppen måste minska. De förpliktelser som olika länder åtagit sig före och under mötet finns med i slutprotokollet
från mötet, men inga bindande krav finns med. Slutprotokollet, The Copenhagen Accord, är ett tunt dokument och blev
alltså inte det ambitiösa klimatavtal som man hade hoppats på.
17
Eftersom åtagandeperioden för Kyotoprotokollet går ut år 2012 blir enligt många COP17-mötet i Durban 2011 den
sista chansen för ett globalt bindande avtal att bli verklighet. KFUK-KFUM vill att EU ska vara en pådrivande kraft i
det internationella klimatarbetet för att skapa ett nytt bindande avtal!
Vad gör Sverige? Sverige har anslutit sig till många regionala och globala överenskommelser till skydd
för miljön. Sverige deltar i olika samarbeten i Norden, inom EU, i samarbete med
enskilda länder och globalt. Att leva upp till utlovade arbeten som är viktiga internationellt och att delta i internationella överenskommelser är en viktig del av svensk
miljö- och klimatpolitik. Sverige har ett ansvar för hur de egna produktions- och
konsumtionsmönstren påverkar miljötillståndet i andra länder, och Sverige har också
ett stort ansvar att bidra till en bättre miljö för de allra fattigaste i världen som
ofta drabbas hårdare av klimatförändringarna!
Den svenska klimatpolitiken baseras framför allt på de bedömningar som görs av forskarna inom FN:s klimatpanel,
men Sveriges klimatpolitik bygger också mycket på samarbete inom EU. I praktiken måste Sverige alltså förhålla sig till
EU:s klimat- och energipolitik och speciellt de mål och åtgärder du läste om tidigare. Men Sverige har också satt egna
mål som vi vill nå fram till år 2020:
•
•
•
•
att minst 50 % av den svenska energin ska vara förnybar år 2020
att utsläppen av växthusgaser i Sverige minskas med 40 % jämfört med år 1990
att energieffektiviteten ökas med 20 % till år 2020
att minst 10 % av energin i transportsektorn är förnybar
Också Sverige har fått kritik för sitt klimatarbete. Många menar att Sverige kan och borde göra mer, framförallt
på hemmaplan och i sitt stöd till klimatsmarta lösningar i utvecklingsländer. En kritik Sverige har fått handlar om
försäljning av svenska utsläppsrätter. Sverige har höga klimatmål och pratar om klimatåtgärder för att dessa ska nås,
men vi är samtidigt beredda att sälja våra oförbrukade utsläppsrätter på den internationella marknaden. Det här innebär
att utsläppen kan göras i ett annat land och att Sverige på så vis också möjliggör för andra att släppa ut farliga
växthusgaser. En stor del av det klimatarbete som gjorts av svenskar tappar då effekt! Många menar att för klimatets
skull är det viktigt att överskottet av utsläpp som finns i Sverige inte säljs vidare.
19
Röster från EU Du har nu läst om de mål och strategier EU har för att nå tvågradersmålet. Men vad
säger personer som arbetar i EU med EU:s klimatarbete? KFUK-KFUM pratade med
Carl Schlyter (mp) och Åsa Westlund (s), EU-parlamentariker i EU:s miljöutskott om
vad EU inte gör, vems ansvar arbetet mot klimatförändringarna är och hur du som
ung i Sverige kan påverka EU:s klimatpolitik.
foto: Peter Berggren/Imagine
Den viktigaste klimatfrågan inom EU enligt Carl Schlyter är den som EU
inte arbetar med. Nämligen den ständigt ökande konsumtionen och att
man vill ta ut alla EU:s effektiviseringsvinster och innovationskraft i form
av ökad köpkraft och konsumtion.
– Fortsätter vi på det här sättet kommer vi inte att nå miljömålen, säger
Carl Schlyter.
Störst ansvar för arbetet med klimatutmaningarna tycker Åsa Westlund att
politiker i de industrialiserade länderna har. Det är vi i den rika världen
som har släppt ut och fortfarande släpper ut mest växthusgaser. Det är
dessutom vi som har störst möjlighet att investera i nya klimatsmarta gröna
lösningar. Carl Schlyter menar att varenda människa har ansvaret när det
gäller arbetet med klimatutmaningarna. Att till exempel välja att sitta på
verandan och fika med ett gäng kompisar är inte så klimatbelastande,
men om vi hela tiden köper nya grejer, åker mycket bil eller flyger ofta
är vi extremt klimatbelastande. Som det är nu ser du inte den verkliga
kostnaden av din konsumtion eftersom utsläppen från produktionen ofta
Åsa Westlund (s)
sker utomlands. När vi märker på priset vi betalar hur dyr vår konsumtion
är för klimatet kommer människor kunna koppla sina verkliga åsikter till
vad de faktiskt gör med sina pengar. Även om du förstår att en flygresa eller en stor biff innebär mycket klimatutsläpp,
tar du inte hänsyn till det om det inte syns i plånboken. Detta är också en av de största utmaningarna i jobbet som EUparlamentariker i miljöutskottet, tycker Carl Schlyter, att få folk att förstå just problemen med konsumtion. En viktig
utmaning är att göra så att miljölagarna gör att det märks när du vill förstöra klimatet och miljön, så att du gör val som
stämmer överens med verkligheten.
Info
21
Det finns givetvis fler sätt att se på EU:s klimatpolitik än Carl Schlyters och Åsa Westlunds. KFUK-KFUM har
försökt att nå flera svenska parlamentariker i EU för att höra deras åsikter, dessvärre utan framgång.
FOTO: FREDRIK HJERLING
Det mest konstruktiva EU gjort är enligt Carl Schlyter att i de internationella
förhandlingarna förklara att EU som världens starkaste ekonomiska grupp
av länder har som mål att minska sina utsläpp. I samma linje menar Åsa
Westlund att en av de mest konstruktiva sakerna EU gjort är antagandet av
klimat- och energipaketet du läste om tidigare. Det minst konstruktiva EU
gjort är enligt Carl Schlyter att man ständigt pratar om att producera och
konsumera mer och menar att hela logiken bakom det tänket är fel. Minst
konstruktivt är också att industriintressen skapar en massa undantag från
miljölagar så att lagstiftningen blir svår och att lagarna därför inte får de
effekter man hoppats på från början. Åsa Westlund menar att det framför
allt är mycket som EU inte har gjort som är minst konstruktivt. Bland annat
behövs hårdare utsläppskrav för industri- och transportsektorn. Det finns
fortfarande fall där EU möjliggör en politik som motverkar klimatarbetet.
– Samtidigt som EU vill prioritera järnväg kan EU ge ekonomiskt stöd till
byggande av motorväg, säger Åsa Westlund.
Miljöutskottet i EU-parlamentet har lyckats få igenom förbättringar med
skärpta miljökrav och miljömål, men mycket återstår att göra tycker Åsa
Westlund. Tyvärr sitter det regeringar i de flesta av EU:s länder som inte
vill tillräckligt mycket och även i Europaparlamentet finns det personer som inte är villiga att arbeta för ett bättre
klimat. Industrilobbyns förslag får alltför ofta stöd av en majoritet, tycker Westlund.
Carl Schlyter (mp)
“EU är faktiskt ganska misslyckat på
klimatområdet, men trots det är vi fortfarande
bättre än nästan alla andra.“
22
Carl Schlyter
Enligt Westlund har den ekonomiska krisen tyvärr medfört att klimatarbetet hamnat längre ner på dagordningen inom
EU. Klimatkommissionären Connie Hedegaard och Europaparlamentet har försökt att driva på för en ambitiösare
klimatpolitik, med tuffare utsläppsmål till år 2020 och en plan för hur man ska minska utsläppen till år 2050. Tyvärr
har dessa förslag inte fått stöd av Europas nationella regeringar. För att klimatarbetet ska komma igång krävs att
medlemsländerna är med på båten och att några länder driver på arbetet. Sverige skulle kunna spela en viktig roll
genom att själva gå före, men så är det tyvärr inte idag, säger Åsa Westlund.
Enligt både Carl Schlyter och Åsa Westlund är det brist på politisk vilja som är det största problemet vad gäller arbetet
med klimatutmaningarna inom EU. Politiker är inte redo att göra vad som krävs, men det är hög tid att världens ledare
inser att det är både nödvändigt och lönsamt att ta tag i klimatarbetet nu, säger Åsa Westlund.
Åsa Westlund menar att vi måste argumentera för att rika länder, som Sverige, ska minska sina utsläpp på hemmaplan.
Sverige har störst möjlighet att påverka EU:s klimatpolitik genom att gå före i klimatarbetet, visa att det är både
ekonomiskt klokt och bra för klimatet. Den svenska regeringen gör, enligt Åsa Westlund, idag inte tillräckligt på
klimatområdet och Sverige har därför förlorat trovärdighet i klimatfrågan.
“Sverige har störst möjlighet att påverka EU:s
klimatpolitik genom att gå före i klimatarbetet,
visa att det är både ekonomiskt klokt och bra för
klimatet.”
Åsa Westlund
Westlund tror absolut på ett nytt internationellt klimatavtal, likt Kyotoavtalet, men att säga när ett sådant kan tänkas
komma till är svårt. Det första som måste till är att världens ledande politiker prioriterar klimatfrågan, vilket inte är
fallet idag. Naturligtvis är det de rika länderna som måste stå för de största utsläppsminskningarna och de största
investeringarna tycker Åsa Westlund. EU:s roll i detta är att hela tiden driva på för ett ambitiöst avtal samtidigt som
EU går före och visar vägen.
Vill du som ung få din röst hörd i EU-parlamentet funkar det bra att skriva till parlamentarikerna, enligt Carl Schlyter.
Att vara med i organisationer som har råd att komma till EU-parlamentet och ha rättsliga experter som kan säga emot
industrin är också bra sätt att göra sin röst hörd. Det går att påverka EU:s klimatpolitik som ung om du organiserar
dig tillsammans med andra. Enkla saker gör också stor skillnad om man som ung vill påverka klimatpolitiken menar
Åsa Westlund! Som att köpa mindre prylar och miljömärkt när det går, slänga mindre mat och åka kollektivt. Men
kanske är det faktiskt viktigast att engagera sig och rösta på ett parti som har en ambitiös klimatpolitik!
23
Ungas klimatprojekt Så, nu vet du en del om problemen, hur går du vidare i klimatarbetet? Här kan du
läsa om ungdomar som gjort verklighet av sina åsikter om klimatfrågorna. Du kan
läsa om några projekt som gjorts i den globala YWCA-YMCA rörelsen och klimatarbete
inom KFUK-KFUM i Sverige. Låt dig inspireras!
Ett svenskt klimatprojekt inom KFUK-KFUM som har tagit fasta på KFUKKFUMs ansvar i klimatarbetet är Y Climate Action. Y Climate Action är ett
klimat- och demokratiprojekt av en grupp unga personer mellan 18–30 år
inom KFUK-KFUM-rörelsen i Sverige, som verkar för ett hållbart samhälle
och att världens ledare ska ta ansvar i klimatfrågan. Y Climate Action vill att
YMCA och YWCA ska bli en del av den globala klimatrörelsen. World Alliance
of YMCAs har konsultativ status i ett FN-organ och har därför närvaro- och
yttranderätt på FN:s möten, som exempelvis COP–möten. Y Climate Action
var därför på plats under COP–mötena i Köpenhamn 2009 och Cancún 2010
och arbetade för ett rättvist, effektivt och framförallt bindande klimatavtal.
Foto: Adrian Yeo
Y Climate Action – because the future is ours!
Som medlemmar av två av de största organisationerna i världen så kan vi
i KFUK-KFUM i Sverige vara med och påverka i många frågor från
lokalförenings- till global världsförbundsnivå. 2010 skrev KFUK-KFUM
Sverige en motion till YMCAs världsförbundsmöte i Hongkong och 2011
gjordes samma sak till YWCAs världsrådsmöte i Zűrich. Motionerna från
KFUK-KFUM Sverige pekade på de möjligheter att påverka som YMCA och YWCA som världen största ungdomsrespektive kvinnorörelse kan ha i klimatfrågan. I resolutionerna lades stor vikt vid ungas deltagande i världsförbundens
kommande påverkansarbete kring klimat. YMCA och YWCAs styrka är att medlemmar finns över hela världen och
representerar de delar av befolkningen som kommer att drabbas hårdast av ett förändrat klimat, nämligen unga och
kvinnor!
Vill du läsa om Y Climate Actions arbete kan du kolla in bloggen: http://yclimateaction.blogspot.com/ Här förklaras
svårare delar av förhandlingarna vid klimatmötena och vad saker betyder.
Vad har mer gjorts inom KFUK-KFUM i Sverige?
25
Ett bra klimatexempel är KFUM Trollhättan vars dam- och herrhandbollslag aktivt tar ställning i klimatfrågan. Genom
att samåka till matcher och turneringar sparar de på sina utsläpp av fossila bränslen. Genom att också slå ihop sina
matchtillfällen så att damer och herrar spelar vid samma tillfällen minimeras gångerna de behöver transportera sig till
matcher. Så istället för att åka vid olika tillfällen i 10 olika bilar eller i flera minibussar åker de i en stor buss vid samma
tillfälle. Klimatsmart, bra för sammanhållningen och billigare!
Även Sjöbo Scoutkår har ett aktivt, och prisbelönt, miljö- och klimatarbete. Sjöbo Scoutkår vill öka miljömedvetenheten
hos kårerna i Skånedistriktet och regionen, bl.a. genom ökad kunskap och exempel på hur man kan arbeta med
miljöfrågor. Sjöbo Scoutkår vill ha ett aktivt arbete för miljön där riksdagens 16 miljömål, vilka handlar om giftfri miljö,
begränsad klimatpåverkan och levande skogar, ska ligga till grund för det dagliga scoutarbetet. För detta arbete har
Sjöbo kommuns miljö- och byggnadsnämnd gett Sjöbo Scoutkår kommunens miljöstipendium 2009!
Också KFUK-KFUM Scout har ett aktivt miljö- och klimatarbete! Detta för att KFUK-KFUM Scouts viktigaste
uppgift är att vara med och förändra världen till det bättre. KFUK-KFUM Scout fördjupar sitt arbete med barn och
unga kring hållbar utveckling, eftersom hållbar utveckling är en angelägenhet för hela samhället! Scouter har goda
möjligheter till arbetet med detta eftersom vanan att ta hand om och respektera både naturen och varandra är stor.
YMCA i Latinamerika går i täten med klimatsmarta projekt
Under 2009 utvecklade YMCAs i Guatemala, Chile, Brasilien och Uruguay olika miljö- och klimatprojekt. På grund
av detta har YMCA blivit en förebild i regionen för hur man på ett bra sätt kan arbeta för klimatet. Läs om några
klimatsmarta lösningar gjorda av YMCAs i Latinamerika och se om kanske du och din förening kan göra liknande
klimatsmarta projekt!
År 2009 ersattes YMCA Guatemalas alla vattenpumpar i Chichoj YMCA Camp. Pumparna som tidigare varit drivna
med traditionellt bränsle drivs nu med solenergi. Detta har resulterat i en mer permanent vattenförsörjning, men har
också gjort YMCA Guatemala till en pionjär vad gäller genomförande av miljö- och klimatvänlig teknik!
I Concepción i Chile har YMCA Chile en sport- och rekreationsanläggning med en mycket populär simbassäng.
Bassängen har tidigare värmts upp av oljepannor och brännande av sågspån som släppt ut mycket avgaser i staden.
Istället värms nu, sedan 2009, bassängen upp av en automatisk varmvattentank som drivs av förnybara bränslen gjorda
av trä. Detta system fyller de behov byggnaden har och ligger under den miniminivå av utsläpp som krävs av landets
miljöregler.
26
Sedan 2006 i Porto Alegre-regionen, Brasilien, har YMCA haft ett projekt som går ut på att samla och återanvända
regnvatten för olika anläggningar. Detta samlade regnvatten går sedan till bevattning av land för att bevara vegetation
och till att städa anläggningar, speciellt i tider av torka och ransonering. Denna idé är inte bara bra för miljön utan också
mer hållbar än användandet av behandlat vatten!
YMCA i Indien förespråkar förnybar energi
YMCA Landsbygdsutvecklingscentrum (Rural Community Development Center) i Hodal, Indien, driver ett
biogasprogram i samarbete med Action For Food Production (AFPRO). YMCA är också en förebild vad gäller
byggandet av biogasfabriker i Faridabad distriktet i Indien. Användandet av biogas minskar växthuseffekten betydligt
och YMCA i Indien går alltså i täten med sina biogasfabriker som drivs i biogasprogrammet!
27
Gör något! Som global ungdomsorganisation har KFUK-KFUM ett enormt ansvar vad gäller klimat­
utmaningarna. Vår rörelse involverar 70 miljoner människor i över 130 länder, vilket
innebär att vi kan ha ett oerhört inflytande i klimatfrågor.
Så hur gör du och din KFUK-KFUM-förening om ni vill vara en del av lösningen på klimatproblemen och göra er del
i arbetet för att nå de mål som EU och Sverige har åtagit sig? Genom små och betydelsefulla åtgärder i vardagen, som
relaterar till de mål och strategier som du läst om, kan du och din förening bidra till arbetet mot klimatförändringar och samtidigt spara pengar! Här är några enkla tips som kan användas varje dag.
“You must be the change you wish to see in the
world”
Mahatma Gandi, Indisk politisk och spirituell ledare
fakta
Mänskliga aktiviteter genererar sex gigaton koldioxid per år, medan
jorden bara kan återvinna tre gigaton. Resten samlas varje år i
atmosfären och förstärker därmed växthuseffekten. Kom ihåg att
spara energi!
3
Gt
3
Gt
Vad kan du göra?
Att slå av en strömbrytare eller stänga av en kran kan verka obetydligt, men om alla gjorde det varje dag skulle effekten
bli stor.
Energi
Släck lamporna när du inte behöver dem. Genom att släcka fem lampor i rum där de inte används kan
du spara cirka 550 kronor och undvika utsläpp av cirka 400 kg koldioxid per år.
Lämna inte apparater i standby – använd deras strömbrytare. En TV som är påslagen tre timmar
om dagen (den genomsnittstid européer tillbringar framför TV:n) och i standby-läge dygnets resterande 21
timmar, använder cirka 40 % av sin totala förbrukning under standby. Stäng av helt och du kan spara upp till
900 kr per år!
Byt till grön el! Hjälp till att lyfta fram förnyelsebara energikällor. Just nu kommer bara 14 % av Europas
elektricitet från klimatvänliga, förnyelsebara energikällor som vind, vatten, trä, biogas, sol – och efterfrågan
skapar utbud!
Koka mindre vatten. Om du bara kokar upp det vatten som behövs för din kopp kaffe eller te sparar du
mycket energi. Om alla européer bara kokade det vatten som behövs och låter bli att koka en onödig liter
vatten om dagen skulle den sparade energin kunna driva en tredjedel av Europas gatubelysning.
Ta en dusch i stället för ett bad. Du blir lika ren, men använder mindre energi!
Anslut all elektronik (tv, dvd-spelare, stereo) till ett och samma flerkontaktsuttag. När de inte används kan
du stänga av flerkontaktsuttaget och minska elförbrukningen med så mycket som 10 %. Mindre sladdkaos och
bra för klimatet!
29
“Sitt inte ner och vänta på att EU ska göra nåt, gör
nåt själva!”
Carl Schlyter (mp), EU parlamentariker i EU:s miljöutskott
Återvinning
Genom att återvinna och välja produkter och förpackningar som påverkar miljön mindre är du med och jobbar mot
klimatförändringarna!
Ta tomglas till glasåtervinningen och sortera ut papper och kartong, plast och burkar från
resten av hushållssoporna. Återanvändning av en aluminiumburk kan spara 90 % av den energi som krävs
för att tillverka en ny – för varje kilo aluminium som tillverkas släpps nio kg koldioxid ut i atmosfären! För
ett kilo återanvänd plast är besparingen 1,5 kg koldioxid-utsläpp, ett kilo återanvänt glas sparas 300 gr
koldioxid-utsläpp. Återanvändning av ett kilo papper, i stället för att kasta det på soptippen, sparar 900 gr
koldioxid-utsläpp samt metanutsläpp.
Återanvänd ditt organiska avfall – soptippar står för runt 3 % av EU:s växthusgasutsläpp genom det
metan som frigörs av multnande biologiskt avfall. Genom att återanvända organiskt avfall, eller kompostera
det om du har en trädgård, kan du hjälpa till att minska detta problem! Se bara till att du komposterar
det på rätt sätt, så att det bryts ned med tillräckligt med syre. I annat fall kommer din kompost att orsaka
metanutsläpp och lukta illa.
Donera kläder som är för små eller du inte vill ha till välgörenhet eller insamlingar. Din gamla
garderob kan strimlas och bli råmaterial till nya textilier och förpackningsmaterial eller få ett nytt liv som
second hand-kläder. På så sätt sparas dyrbar energi och våra naturresurser.
Transport
Använd kroppen! Att promenera är inte bara nyttigt, det är bra för miljön också. Men vi behöver transporter ibland
och då är det viktigt att välja rätt och hålla nere koldioxidutsläppen!
Pröva något av dessa sätt att ta dig till skolan eller jobbet: cykla, promenera, samåk eller använd
allmänna kommunikationer. I genomsnitt frigör varje liter bränsle som förbränns i en bil över 2,5 kg koldioxid
så andra sätt att ta sig fram är helt klart bättre för klimatet.
30
Ta tåget! En person som reser ensam i en bil orsakar tre gånger större koldioxidutsläpp per kilometer än om
hon eller han tagit tåget.
Undersök alternativ till att flyga. Flyg är världens snabbast växande orsak till koldioxidutsläpp. En
flygning över Atlanten producerar ungefär hälften av den mängd koldioxid en genomsnittlig person producerar
under ett år, då samtliga behov tillgodoses, som belysning, uppvärmning och bilresor!
Ta ställning
Våga ta ställning för klimatet! Genom smarta och genomtänkta val som påverkar ditt och andras liv är du en
förändringsaktör i arbetet mot klimatutmaningarna.
Du har rätten att bli hörd. Använd den!
Konsumentmakt! Fråga företag och i butiker var och hur den vara du tänker köpa är tillverkad och om
den kunde ha producerats på ett mer miljövänligt sätt. Ju fler som frågar ju större är chansen att det går
tillbaka i produktionsleden att det behövs förändring! Konsumenter kan skapa trender, och på så sätt också i
förlängningen ändra förutsättningar!
Behöver jag verkligen den här? En riktig klimatbov är konsumtion! Varje gång du handlar kan du tänka
efter om du verkligen behöver det du tänkte köpa.
Ät mindre kött. Om du inte vill eller kan bli vegetarian helt är det bra att tänka på hur mycket och vilket typ
av kött du äter.
Påverka politiker! Rösta, skriv mail och brev till de politiker som ska representera dig! Gör din åsikt
hörd för politiker och makthavare i samhället. Folkopinion är väldigt viktigt för det ökar möjligheterna för
politiker att göra något, om de vet vad du som väljare tycker att de borde och behöver göra för att få just din
röst. Att veta vem det är som för din talan i de politiska förhandlingsrummen är viktigt. Det är den yttersta
konsumentmakten att rösta och välja sina företrädare! Så tänk igenom, vem för bäst din talan?
fakta
Kom ihåg att 70 % av hushållsenergin som används inom EU går till
bostadsuppvärmning och 14 % till uppvärmning av vatten. En sänkning av
temperaturen med 1 grad Celsius kan minska familjens energiräkning med 5–10 %
och eliminera upp till 300 kg koldioxidutsläpp per hushåll och år.
31
vatten
bostad
Vad kan din KFUK-KFUM-förening göra?
Det är KFUK-KFUMs åsikt att ett effektivt miljö- och klimatarbete ska prägla all vår föreningsverksamhet och finnas
med i alla beslut som tas. Det här arbetet tar aldrig slut utan är en process som vi alla, både personer och föreningar,
måste arbeta med hela tiden och på olika sätt! För att bidra till att den svenska miljöpåverkan minimeras är det KFUKKFUMs miljöpolicy att allt som görs inom KFUK-KFUM Sverige ska göras med en miljö- och klimatpåverkan som
är mindre än det svenska genomsnittet.
Transport
Hur gör man det då? Det finns vissa hållpunkter du och ledningen i din förening kan använda så ni vet att ni är på
rätt spår! Du kan också som medlem i en KFUK-KFUM-förening kräva att ledning och styrelse följer vår miljö- och
klimatpolicy genom att ställa en del viktiga frågor angående vissa teman, som en typ av checklista.
Hur tar sig din förening till en tävling, match, turnering eller era scoutläger? Flyger ni eller åker
ni tåg? Åker ni kanske tillsammans eller hyr ni en buss? Rekommendera din förening att ta tåget, samåka,
och åk buss hellre än bil. Väljer ni att ändå åka bil så satsa på en liten bil som ni klämmer in er så många som
möjligt i. Ska ni hyra bil? Valet blir då naturligtvis en miljöbil!
Måste din förening ändå flyga kan du försöka se till att ni klimatkompenserar. Det finns olika alternativ på
klimatkompensation. Bäst blir det om ni följer Energimyndighetens rekommendation för klimatkompensation.
Kolla in och föreslå för din förening: www.energimyndigheten.se
32
Energi
Se till att minska energiförbrukningen i din förening! Är föreningen hyresgäst och ni inte själva kan påverka kan ni ju
alltid diskutera miljöpolicy med er hyresvärd. Men ni kan också:
Byta till lågenergilampor i era lokaler! Varje 60-watts glödlampa som byts mot en lågenergilampa
sparar runt 400 kronor.
Sänka temperaturen i era lokaler! Bättre utnyttjad värme sparar både pengar och naturresurser.
Hur sparar ni vatten i din förening? Speciellt varmvatten är energikrävande. Finns det en diskmaskin så
använd den istället för att handdiska, laga alla kranar som droppar och installera snålspolande toaletter.
Få ledningen att se över din förenings elavtal! Det viktigaste är att använda så lite el som möjligt, men
det är också viktigt att den el som ändå används är så klokt producerad som möjligt. Välj i första hand vind
eller solkraft, i andra hand bra miljöval eller motsvarande.
Köpa
Det är alltid bra att tänka på vad som köps in till din förening. Att köpa är att ta ställning. Så vad tar ni i din KFUK-KFUMförening ställning för? Ofta handlar det om ganska stora mängder mat och fika som köps in till arrangemang i föreningar och
då blir ju genomslaget stort om du väljer klimatsmart!
Köp eko och Fair Trade! Effekterna av framför allt konstgödsel och andra kemikalier gör att ekologiskt
producerad mat är ett bra miljö- och klimatval. Att saker också producerats på ett schysst och rättvist sätt är
väl också viktigt för din förening? Ska ni fika eller käka på ett läger eller under en turnering, köp ekologiskt och
Fair Trade!
Var klimatkämpar – köp vego! Köttproduktionen i världen står för ungefär 20 % av utsläppen av
växthusgaser och är i storleksordning med transporterna i sin klimatpåverkan. Så varför inte ha vegetariskt på
ert nästa arrangemang? Bra för plånboken och klimatet!
33
Nära din förening är bra! Ingen blir smartare eller lyckligare av att äta mat som farit runt jorden. Att
försöka minimera transporter är alltid bra. Fråga efter lokalproducerad mat och frukt i din förening.
KFUK-KFUM är en viktig förändringsaktör i arbetet mot klimatförändringarna både nationellt och globalt! Få andra
att också bli det. Men vad kan och borde KFUK-KFUM göra? Vi kan och bör kräva att våra kommuner, Sveriges
regering och EU lyssnar på oss. Här är olika exempel på projekt för dig och din KFUK-KFUM-förening att ta er an
för att påverka politiker och allmänhet att gå i rätt riktning i klimatarbetet!
Starta en klimatgrupp! En klimatgrupp i en KFUK-KFUM-förening kan påverka föreningen att ta ställning
i klimatarbetet. Din förening kan i sin tur påverka kommunen. Detta kan skapa ringar på vattnet och i
förlängningen påverka klimatarbetet på nationell och internationell nivå. Tillsammans är våra röster starka!
Gör något
Blogga om er favoritklimatfråga!
Arrangera klimatmöten! Försök att få en insatt talare som kommer och föreläser om klimatutmaningarna
för din förening, klass eller skola.
Arrangera event eller konferenser, konserter eller sportevent där klimatutmaningarna tas upp ifrån
olika perspektiv. Vad är viktigt för just föreningen på din ort?
Skriv till de politiker som ansvarar för miljö- och klimatarbetet! På lokal nivå i din stad, till
ministrar i Sveriges regering och på EU-nivå. En namnunderskriftinsamling kring ett ämne som du fastnat
speciellt för är ofta bra. Skicka sedan namnunderskriften till dina politiker och tvinga dem att lyssna på dig!
Skriv och sätt upp en pjäs om klimatutmaningarna. Olika konstformer och konstuttryck är bra sätt
att belysa något du brinner för!
Skriv debattartiklar! Har ditt plugg en skoltidning eller har din förening ett nyhetsbrev som du kan skriva
en debattartikel i? Skriv också insändare till din lokala nyhetstidning!
Ordna en ”sakbytardag”! Att byta grejer du inte behöver mot saker du behöver utan att konsumera nytt
är en klimatsmart konumtionslösning!
Din förening spelar en viktig roll i klimatarbetet i Sverige och globalt!
34
Sätt igång!
Som du nu förstår är vi alla en del i det globala klimatarbete som måste ske för att vi ska ha en hållbar framtid och få
stopp på klimatförändringarna. EU och Sverige måste göra sin del och du och din KFUK-KFUM-förening är viktiga
komponenter i detta arbete. Därför är det ditt och ert ansvar att göra verklighet av de mål och strategier som finns inom
EU och i Sverige och den miljöpolicy som finns inom KFUK-KFUM. Känner du dig inspirerad? Känner du att det
är viktigt att börja klimatarbetet nu? Det bara att sätta igång! Den workshop som följer med denna text kan också
fungera som ett konkret verktyg för dig eller din förening att komma igång med ditt eller ert klimatarbete. Med hjälp
av text och workshop kan du och din förening börja redan idag!
Mer info
Vill du läsa mer? Här är några bra sidor att spana in:
Europakommissionen, generaldirektoratet för miljö: http://ec.europa.eu/environment/index_sv.htm
Europakommissionens arbete med klimat: http://ec.europa.eu/policies/climate_action_sv.htm
Europeiska miljöbyrån: http://www.eea.europa.eu/sv
FN:s konvention om klimatförändringar och Kyotoprotokollet: http://unfccc.int/2860.php
FN:s vetenskapliga panel om klimatförändringar: http://www.ipcc.ch/
FN:s miljöprogram: http://www.unep.org/themes/climatechange/
Filmklipp om klimatförändringar: http://www.yeenet.eu/index.php/what-you-can-do/167
För mer tips om vad Du kan göra i din vardag:
http://www.yeenet.eu/index.php/what-you-can-do
http://ec.europa.eu/clima/sites/campaign/control/takecontrol_sv.htm
35
Inom KFUK-KFUM vill vi ta ett aktivt ansvar för kommande
generationers livsvillkor. Det innebär att vi utöver att arbeta
med unga människor även försöker jobba med alla andra
saker som påverkar våra förutsättningar för att leva ett
bra liv i framtiden. Klimat och miljö är en sådan sak.
I den här boken kan du läsa om klimatproblematiken,
vem som gör vad och vad du själv kan göra. Tillsammans
kan vi ta ansvar för framtiden, just nu!
