Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt
hos förskolebarn
Karin Lundén
Socialt Arbete, Göteborgs Universitet
[email protected]
Karin Lundén, 2006
Att beröra
 Erfarenheter från ett forskningsprojekt
 Vad är omsorgssvikt
 Hur vanligt förekommande är omsorgssvikt
 Tecken på omsorgssvikt
Karin Lundén, 2006
Viktiga företeelser
 Barn utvecklas i relation
 Barns hjärna utvecklas i relation
 Omsorgssvikt sker i relation
 Föräldrars känslomässiga tillgänglighet
Karin Lundén, 2006
Sviktande omsorg - omsorgssvikt
 Föräldrars omsorgsförmåga har stor betydelse för




barns fysiska och psykiska utveckling
Graden av känslomässig otillgänglighet tycks höra
intimt samman med var gränsen går mellan sviktande
omsorg och omsorgssvikt
Skrämd/skrämmande omvårdnad leder till
omsorgssvikt
Omsorgssvikt uppstår när föräldrar inte fullgör den
uppgift de har att ge sina barn tillräcklig fysisk och
psykisk omsorg
Omsorgssvikt är en vanlig förelöpare till desorganiserad anknytning hos barn
Karin Lundén, 2006
Socialtjänstlagen - nyckelord
 Fara för underårigs hälsa och utveckling
 p.g.a. brister i omsorgen eller annat
förhållande i hemmet
Karin Lundén, 2006
Barn som far illa
Barn, vars psykiska o/e fysiska utveckling
är i fara p.g.a. föräldrars bristande
omsorgsförmåga d.vs. omsorgssvikt
Karin Lundén, 2006
Omsorgssvikt
Föräldrarna eller de, som har omsorgen om
barnet, skadar det fysiskt o/e psykiskt eller
försummar det så att barnets hälsa och
utveckling är i fara
Karin Lundén, 2006
Omsorgssvikten består av
 En allvarlig dysfunktion i föräldraförmågan
 Och en väsentlig störning i föräldra - barn
relationen
Karin Lundén, 2006
Hur mår förskolebarnen?
Karin Lundén och Anders Broberg
Psykologiska institutionen, Göteborgs
universitet
Karin Lundén, 2006
Huvudfrågor som hittills besvarats
 Hur många förskolebarn i stadsdelar med olika social
belastningsgrad misstänker personal vid BVC och
barnomsorg fara illa (Lundén, Broberg & Borres, 1998)
 Hur definierade BVC-sjuksköterskor och barn-
omsorgspersonal innehållet i den ovillkorliga
anmälningsskyldigheten (Lundén, Broberg & Borres, 2000)
 Vilka tecken på omsorgssvikt hade BVC och BO
observerat hos barnen (Lundén & Broberg, 2003)
 Vilka strukturella faktorer påverkar personalens
benägenhet att uppmärksamma omsorgssvikt (Lundén,
2004)
Karin Lundén, 2006
Undersökningen
 12 BVC-centraler - 12 BVC-sjuksköterskor
 28 daghem - 274 barnomsorgspersonal
 BVC - 3 995 barn i åldern 0 till 6 år
 Barnomsorg - 1 516 barn i åldern 1-6 år
Karin Lundén, 2006
Undersökningen genomfördes med
hjälp av
 Enkät
 Intervju
 Registeruppföljning
Karin Lundén, 2006
Enkäten bestod av
 Bakgrundsuppgifter
 Uppgifter om hur många barn som
misstänktes fara illa utifrån en given definition
 Tecken på omsorgssvikt
Karin Lundén, 2006
Personal inom BVC och BO
 Misstänkte/trodde att en stor andel av de barn som de
ansvarade för utsätts för omsorgssvikt
 Observerade tecken på omsorgssvikt hos en lika stor andel
 Barn som misstänktes fara illa och där tecken på
omsorgssvikt observerades överlappade endast delvis
varandra
 BVC och BO i samma område identifierade inte samma
barn som barn utsatta för omsorgssvikt
 Inte heller BO personal i samma arbetslag identifierade
samma barn som barn utsatta för omsorgssvikt
Karin Lundén, 2006
Hur vanligt förekommande var olika
former av omsorgssvikt?
 Vanligast förekommande var fysisk vanvård
 Känslomässig otillgänglighet i föräldra - barn
relationen kom därnäst
 Försummelse var relativt vanligt förekommande
 Fysisk misshandel förekom sällan
Karin Lundén, 2006
Andra erfarenheter
 BO uppmärksammade en större andel barn än BVC
 För att bli uppmärksammad av mer än en personal inom BO
eller av BO och BVC måste barn ”skrika” väldigt högt
 Få barn anmäldes
 De barn som anmäldes visade i genomsnitt fler tecken på
omsorgssvikt än icke-anmälda barn
 Drygt hälften av de anmälda barnen utreddes av
socialtjänsten
Karin Lundén, 2006
Ytterligare erfarenheter
 Fler barn identifierades i låg-status-områden
men inte till den graden som förväntats
Karin Lundén, 2006
Fysiska övergrepp
 Brott på armar, ben, revben, huvud och dylikt (0/386)
 ”oförklarliga” blåmärken (11/386)
 ”oförklarliga” brännsår (3/386)
 Märken efter människobett (1/386)
 Märken efter fysisk bestraffning (1/386)
 ”oförklarliga” rodnader och irriterade hudpartier (9/386)
 Rivmärken eller hudavskrapningar kring mun, läppar, ögon
eller genitalier (2/386)
Karin Lundén, 2006
Fysisk vanvård











Barnet
Får skrika väldigt länge innan det tas upp (10/386)
Byts inte på som det ska (9/386)
Verkar smutsigt och luktar illa (75/386)
Har inte för årstiden adekvat klädsel (56/386)
Verkar ovanligt hängig och trött (58/386)
Går inte upp i vikt utan att det finns någon organisk orsak (21/386)
Blir lämnat ensam utan vuxen tillsyn (5/386)
Hämtas inte från dagis (10/386)
Får för lite eller endast oregelbundet mat (17/386)
Får för mycket mat (20/386)
Föräldrarna sköter inte BVC-kontrollerna och/eller går inte till
doktorn med barnet vid sjukdom (72/386)
Karin Lundén, 2006
Försummelse
 Barnet hålls i perioder hemma p.g.a. att föräldern ”behöver






ha barnet hos sig” (22/386)
Barnet blir aktivt hindrad samvaro med andra barn och/eller
andra vuxna (20/386)
Barnet passas av ett stort antal skiftande eller tillfälliga
vuxna (28/386)
Barnet blir ofta passat av större syskon eller andra barn
(36/387)
Barnet har varit med om att förälder/na misshandlats eller
åsett annat våld i hemmet (29/386)
Barnet har ofta passats av personer som varit påverkade av
alkohol, narkotika eller psykofarmaka (21/386)
Barnets dagliga liv är präglat av oförutsägbarhet (88/386)
Karin Lundén, 2006
Känslomässig otillgänglighet
 Barnet blir känslomässigt avvisat av föräldrarna (129/386)
 Barnets föräldrar är bara i begränsad omfattning i stånd till att








reagera på barnets känslor och signaler (158/386)
Barnet ignoreras aktivt av föräldern (33/386)
Föräldern hotar barnet med ”förlust av kärlek” och/eller att barnet
kommer att mista viktiga relationer (21/386)
Föräldern/na hotar med att gå ifrån eller lämna bort barnet (23/386)
Barnet hotas med våld/stryk (11/386)
Barnet beskrivs på ett kränkande sätt (56/386)
Förälder/na förhåller sig i perioder direkt fientligt till barnets
behov (29/386
Vid upprepade tillfällen avvisar föräldern/na barnet eller svarar
inte adekvat på dess kontaktförsök (72/386)
Vid upprepade tillfällen visar föräldern/föräldrarna att den/de inte
förmår möta barnet ”på dess nivå” (90/386)
Karin Lundén, 2006
Andel anmälda/icke anmälda barn
med observerade tecken
Observerade
tecken
ej anmäld
anmäld
Totalt
Känsl.otillg.
64 (89%)
8 (11%)
72 (100%)
Försum.m.m.
34 (72%)
13 (28%)
47 (100%)
Fy.vanv.m.m.
105 (74%)
36 (26%)
141 (100%)
Fy.ö-gr. M.m.
10 (50%)
10 (50%)
20 (100%)
Totalt
213 (76%)
67 (24%)
280(100%)*
Karin Lundén, 2006
Tolkning av anm.skyldigheten
Barnkat.
Föräldrakat.
 Barn som far illa
 Barn som far illa fysiskt
och psykiskt
 Psykisk ohälsa hos
barnet
 Sammansatt
barnkategori
 Fysisk och psykisk
misshandel
 Missbrukande/våldsam
förälder
 Sammansatt
föräldra/barnkatogori
Karin Lundén, 2006
Hur definierade deltagarna ’barn som
far illa’ - några resultat
 BO använde oftare en snävare tolkning av innehållet i
anmälningsskyldigheten än vad BVC gjorde
 De BVC sjuksköterskor som hade gjort en anmälan
enl. kap. 14 § 1 Socialtjänstlagen använde oftare en
vidare tolkning än vad barnomsorgspersonalen, som
anmält, gjorde
Karin Lundén, 2006
Ytterligare resultat
 Låg- och mellanstatusområdena hade något
fler svar i barnkategorierna än i föräldrakategorierna
 Högstatusområdet hade flest svar i föräldrakategorierna
Karin Lundén, 2006
Vilka faktorer kan tänkas bidra till att
omsorgssvikt uppmärksammas
 Daghemmets storlek, personaltäthet
 Erfarenhet och utbildning
 Tolkningen av innehållet i anmälnings-
skyldigheten
 Riktlinjer
Karin Lundén, 2006
För framtiden
 Gemensam teoretisk referensram
 Gemensam forskningsbaserad kunskapsbas
vad gäller omsorgssvikt
 Riktlinjer som flitigt diskuteras
 Utveckla användbara instrument och metoder
Karin Lundén, 2006
Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn
Akademisk avhandling, Psykologiska institutionen, Göteborgs
Universitet 2004
Karin Lundén
[email protected]
Karin Lundén, 2006