Depression hos barn och ungdomar
Bruno Hägglöf
Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri
Umeå universitet
[email protected]
Förebygga och behandla
depression – vad kan ske i
skolan?
Förebygga - prevention
Minska riskfaktorer
Öka friskfaktorer
Påverka miljöfaktorer
Anknytningsproblem
Separationer
Omsorgssvikt
– Misshandel
– Sexuella övergrepp
– Annan omsorgssvikt
Psykisk sjukdom hos
förälder
Familjedysfunktion
– Kritik, konflikter
Mobbing
Andra traumatiska
händelser
Fysisk sjukdom, handikapp
Komplicerad identitetsprocess
Relationsproblem i
kamratgrupp
Adoptivbarn
Missbruk, livsstil
Eller….
Tankemönster
Konfliktlösning
Självkänsla
Relationskompetens
Framtidstro
Känsla och erfarenhet att lyckas och duga
”Significant other”
Klassbaserade program, Gruppstöd
Individstöd
Känna igen symtomen
Kom ihåg den blandade symtombilden
Emotionella symtom
Beteendeproblem
Kognitiva svårigheter
Kroppsliga symtom
Förebygga -- Behandla
Livsstil och relationer (psykopedagogiskt stöd)
Sömn
Motion/aktivitet/vara i skolan
Alkohol/droger
Vistas ute
Kompisrelationer
Negativa tankar
Familjeinteraktion
Trauma
Om svårare depression
Man skall alltid ta med livsstilspåverkan
Psykologisk behandling - Kognitiv
beteendeterapi eller Interpersonell terapi
Familjestödsmetod
Mediciner vid behov
”Vårdkedjan”
Första vårdlinjen
Specialistnivå
BHV/BVC
Elevhälsa/skola
Hälsocentraler
Ungdomshälsa
Socialtjänst
BUP
Depression – finns i alla åldrar
• Emotionella, kognitiva och kroppsliga symtom
och beteendeproblem
– Börjar oftast under unga år
– Hög risk för återinsjuknande
– Ofta psykisk samsjuklighet
– Även ökad risk för somatisk sjukdom till exempel
hjärtkärlsjukdom
– Självmordsrisk
• Rankas högt av WHO som funktionshinder och global
börda av sjukdom
Det var länge inte allmänt accepterat att barn
kan bli deprimerade
Jämför också med föreställningen som funnits
att barn inte kan känna smärta som vuxna
Symptom och diagnos
Depression finns redan hos
spädbarn
• Särskilt under första levnadsåret i samband med
omsorgssvikt hos föräldrar, separationsupplevelser
och anknytningsproblem
–
–
–
–
–
Ätproblem
Tillväxtrubbning - failure to thrive
Sömnproblem
Gnällighet, irritation
Kontaktproblem med omgivningen tex skygghet eller
gränslöshet
– Apati
Vanliga depressionssymptom hos förskolebarn
och skolbarn före pubertet
•
•
•
•
•
•
•
Ledsen, håglös, trött
Taggighet, ilska, irritabilitet
Överaktivitet
Koncentrationsproblem
Magont och huvudvärk
Låg självkänsla
Försämrade skolprestationer
Symtom hos tonåringar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ledsenhet, nedstämdhet, brist på glädje och motivation
Irritation
Rastlöshet
Sömnproblem
Magont
Ätproblematik
Trötthet
Koncentrationsbrist
Dålig självkänsla
Självmordstankar
Försämrade skolprestationer
Vad säger barnen själva?
Barn har svårt att sätta ord på känslor före 9-10
års ålder
De kan ofta svara ”vet inte” när man frågar om
psykiskt mående
Vi måste ge konkreta exempel på hur de kan
tänka eller handla
Omgivningen måste tolka symtomen
Från tonårstiden alltmera tydliga egna
beskrivningar av depression hos ungdomarna
Egentlig depression enligt DSM 5
Fem eller fler av nedanstående, varaktighet i minst 2 veckor, antingen
nedstämdhet (irritabilitet) eller anhedoni måste finnas
• Nedstämdhet och eller
irritabilitet
• Anhedoni - avsaknad av
lust, energi
• Tydlig viktförändring
eller ätbeteendeförändring
• Sömnstörning
• Psykomotorisk hämning eller agitation,
(rastlöshet, hyperaktivitet)
• Trötthet eller
energibrist
• Låg självkänsla eller
skuldkänslor
• Svårt tänka klart eller
koncentrationsproblem
eller obeslutsamhet
• Dödstankar, suicidtankar, suicidförsök eller
suicidplan
Depression med temperamentsutbrott
och trots
• Disruptive Mood Dysregulation Disorder
(DMDD)
– Börjar i yngre åldrar
– Svåra temperamentsproblem med verbala och
fysiska ilske- och aggressionsutbrott
– Mellan utbrotten ses irritabelt och ilsket humör
mest hela tiden
Normala reaktioner?
Barn och ungdomar har ofta psykiska symtom
utan att det är psykisk sjukdom
Reaktioner på livshändelser, sorg och
åldersspecifika symtom 1-3, 4, 6-7, 9-10 år
och tonårstiden………
Diagnos? En viktig aspekt förutom att uppfylla
symtomkriterier är varaktigheten av symtom
svårighetsgrad och vilken funktionsnedsättning
Kan vara svårtolkat
Liknar
ADHD
Ångestsjukdom
Stressreaktioner tex PTSD
Eller flera tillstånd samtidigt
Ka vara tecken på kroppslig sjukdom
Orsaker till depression
Miljöfaktorer
Anknytningsproblem
Separationer
Omsorgssvikt
– Misshandel
– Sexuella övergrepp
– Annan omsorgssvikt
Psykisk sjukdom hos
förälder
Familjedysfunktion
– Kritik, konflikter
Mobbing
Andra traumatiska
händelser
Fysisk sjukdom, handikapp
Komplicerad identitetsprocess
Relationsproblem i
kamratgrupp
Adoptivbarn
Missbruk, livsstil
Biologiska aspekter
• Ärftlighet, genetiska riskmarkörer
• Drabbar somatiska funktioner, diagnoskriterier
• Effekt av biologiska metoder tex farmaka och
ECT
• Neurokemiska teorier; förändringar i främst
serotonin- men också noradrenalin- och
dopaminsystem
• Störningar i funktionen i vissa neuronala
nätverk
Ärftlighet
Ärftlighet spelar roll
Ung när man får sin första depression
Allvarlig depression
Återkommande depressioner
Personlighetssil
Gen - miljö interaktion
Gen 1a/risk
Hög risk
Symtom/diagnos
Gen 1b/skydd
Låg risk
Symtom/diagnos
Stress i
barndomen
Hur vanligt är det?
• Förskoleålder
– < 1%
Ingen könsskillnad
• 6-11 år
– 1-2%
Ingen könsskillnad
• Tonår
– c:a 5% Mer flickor
Ökning av subjektivt upplevd psykisk
ohälsa hos barn och ungdomar
• Självskattade problem ffa i åldern 16-25 år,
hos flickor
Före 1980
• Viss ökning av oro, nedstämdhet
Efter 1980
• Oro, nedstämdhet och sömnproblem ökar
• Värkproblem ökar
Men ingen ökning sista åren
Under senare år rapporteras också ökad
frekvens av självmordsförsök och
självskadebeteende
Ökning av psykiatrisk slutenvård för depression
och ångest bland unga
Självmord (säkra och osäkra) per 100 000 invånare
för olika åldersgrupper i Sverige, 1980-2012
”Självskadebeteende”
upptagenhet med att skada sig själv fysiskt
återkommande misslyckanden att motstå impulser att skada
sig själv
ökad upplevelse av inre spänning omedelbart före självskadan
känsla av välbefinnande eller lättnad i direkt anslutning till
självskadehandlingen
handlingen är inte avsedd som ett självmordsförsök
Avgränsning
Vanligtvis ingår inte de beteenden som hänger
ihop med att man genom sin livsföring skadar sig
själv t.ex.
missbruk
sexuellt beteende
våldsamt, farofyllt beteende
intoxikationer
Hur vanligt?
Mycket varierande frekvensrapporter hos barn och
ungdomar
Hos c:a 5 % av tonåringar, men högre siffror finns
3/1 flickor/ pojkar
Ingen egen diagnos
Förekommer ofta tillsammans med depression
Men också vid andra psykiska besvär
Traumahistoria kan finnas
Ibland ses dock inga tecken på psykisk sjukdom
