Intelligens

Olika perspektiv på
Intelligens. Psykoloprogrammet T3.
Differentiell psykologi, 2012
Bo Melin
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Sektionen för psykologi
Olika perspektiv på intelligens,
Diff. Psykolgi, T3 -2010
1)Är intelligens en del av vår personlighet?
Har utvecklats oberoende av varandra
2) Högre funktioner? Vad är kognition?
Hur utmanas våra kognitiva förmågor i praktiken?
Från klassamhälle till ”meritokrati”
3) Intelligens, generell, specifik eller flera förmågor?
Sju perspektiv på intelligens
4) Våra gener och intelligens
5) ”Hot intelligence”
6)Kognitiv förmåga och hälsa
7) Kognitiv förmåga och samhälle
1)Är intelligens en del av
vår personlighet?
Har utvecklats oberoende av varandra
Personlighets och intelligensforskning
-utvecklats parallellt
-få forskare har inkluderat intelligens i sina personlighetsmodeller och
tvärt om (undantag= Eysenck och Cattell)
-för att förstå intelligensforskningens utveckling måste vi börja med i
det geografiska perspektivet, till vilket jag återkommer
Evolutionär syn på intelligens
En teori om den mänskliga kunskapsförmågan och dess gränser
De tankemönster som passar in i naturen
har valts ut och därför måste verklighetens
struktur delvis överensstämma med
tankestrukturen.
Vad är intelligens/IQ?
Intelligens (av latin intellego), att förstå, begripa,
inse, mental förmåga).
Enligt en grupp bestående av 52
experter:
”… a very general mental capability
that, among other things, involves
the ability to reason, plan, solve
problems, think abstractly,
comprehend complex ideas, learn
quickly, and learn from experience”
Gottfredson LS: i Intelligence 1997;
24: 13-23
2) Högre funktioner? Vad är kognition?
Hur utmanas våra kognitiva förmågor
i praktiken?
Ordet kognition = latinets ”cognocere” som betyder att uppfatta och ta in
En psykologisk funktion = intellektuella funktioner och har med hjärnans
högre funktioner: Associationskortex viktigt
Förståelse för och användning av språk
Uppmärksamhet
Iakttagelseförmåga
Koncentration
Inlärning och minne
Förmåga att planera
Lösa problem
Prospektivt minne
y2k.gif (30KB)
Industrisamhälle
Post-industrisamhälle
Yttre förändringar
Arbetet skiljs i tid och
rum från andra aktiviteter
Lokal-Global förankring
Arbetet lösgörs tids- och rumsmässigt
Arbetsdelning
Yrkesdifferentiering
Allmänkunskap, generella
kompetenskrav, social kompetens
Stora vertikala organisationer
Masstillverkning
Mindre, mer horisontella organisationer
Mindre, specialanpassade tillverkningsserier
Industriprodukter
Kunskaps- och tjänsteproduktion
Framtiden arbetsmiljö
De stora förändringarna nu och i framtidens arbetsmiljö styrs och bestäms i relation till
utvecklandet av informationsteknologin på alla nivåer i samhället.
Till det yttre sker en standardisering av våra arbetsplatser, d.v.s.
våra olika arbetsplatser kommer allt mer att likna varandra. Det
blir svårt att till det yttre skilja journalistens, mäklarens,
forskarens, call-centeroperatörens, administratörens,
processövervakarens, programerarens etc. arbete från varandra.
De avgörande skillnaderna mellan arbetena är dess kognitiva
innehåll.
Vi kommer inte att kunna beskriva arbetsmiljön utifrån trubbiga fysiska och
psykosociala faktorer. Vi kommer att behöva ett annat vokabulär som beskriver arbetet
utifrån t.ex. deklarativa, procedurala, executiva, minneslagringskapaciteter,
implicita/explicita etc. funktioner med relation till hjärnans funktion.
Kognitiva störningar blir tydliga i kognitiva miljöer
Genom globalisering sammanflätad i IT-utvecklingen sker en internationalisering inte bara
på organisationsnivå utan även direkt på individnivå. Troligen kommer denna utveckling att
vara positiv men också leda till att hälsoproblemen i arbetslivet får just den karaktär som är
svårast att hantera (stressrelaterade besvär emanerade utifrån kognitiva krav). Politiker,
arbetsgivare, sjukvård, forskarna, fack och människan själv har svårt att hantera ”diffusa
besvär”. Inte bara besvären är diffusa, även ”exponeringarna” är otydliga.
Bo Melin, 2005
The Individual in Modern
WorkingThe
Environment
Modern Working Life
•
Cognitive psychology
–
–
Deductiv learning
Inductive learning
Increased mental load on the individual (eg. process industry)
Procedurminne
Procedurminne
Mentalt löpande band?
Arbetsminne
Mentalt löpande band?
Arbetsminne
Korta genomloppstider
Liten kapitalbindning
Enkelt flöde
Högt maskinutnyttjande
Enkel beordring och bevakning
Störningskänsligt
Oflexibelt
Svårt att balansera
Hög kognitiv upptagenhet (i arbetsminnet)
Mkt korta mentala arbetscykler
3) Intelligens, generell, specifik
eller flera förmågor?
Sju perspektiv på intelligens
Perspektiv på intelligens
The geographic perspective
The computational perspective
The biological perspective
The epistemological perspective
The sociological perspective
The anthropological perspective
The system perspective
The geographic perspective
För drygt 100 år sedan presenterade Spearman
(1863-1945) tanken att begåvning är möjligt
att mäta objektivt.
Färdigheten ansågs vara fullt utvecklad vid 9 års
ålder eller tidigare
Man fann att det som mättes nästan helt
bestämde prestationsordning i skolan
The geographic perspective
•
•
•
•
Kognitiv förmåga
Kognitiv kapacitet
Begåvning
Intelligens
• (Psykometriskt) IQ
The geographic perspective
• IQ grundläggs tidigt i livet
• Oklart hur stor del som är genetisk (50%)
• Tvillingstudier
The geographic perspective
g faktorn
T.ex. Spearman
The geographic perspective
g mindre tydlig
Illustration 1 Fördelning av intelligenskvot över befolkningen
De moderna geografiska teorierna försöker identifiera
fundamentala intellektuella förmågor
The health conditon parallel
Jmf. Ohälsa t.ex. thyroidea cancer (basic ability factors)
kan ge flera olika symtom (som kan mätas)/ med olika förmågetest
Den stora skillnaden mellan de olika
geografiska teorierna rör hur många
basförmågor som finns. 1, 3, 4, 7, 120
eller 180.
The geographic metaphore
För drygt 100 år sedan presenterade Spearman
(1863-1945) tanken att begåvning är möjligt
att mäta objektivt. Två faktor teorin.
Färdigheten ansågs vara fullt utvecklad vid 9 års
ålder eller tidigare
Man fann att det som mättes nästan helt
bestämde prestationsordning i skolan
g faktorn
Charles Spearman
Intresserad av vad som var gemensamt mellan olika
kapaciteter = ”mental energi” = g faktorn
Spearmans rival Sir Godfrey Thomson
g = består av flera specifika kapaciteter
Spearmans andra rival Louis L Thurstone den mest
inflytelserika kritikern av Spearman.
Intelligens = 7 specifika men relaterade faktorer
Verbal förståelse
Verbalt flyt
Matematik och problemlösning
Minne
Perceptuell hastighet
Induktivt resonerande
Spatial visualisering
Man kan säga att Spearman och Thurstone
alla hävdade en g faktor, men på olika sätt.
Spearman = single factor theory
Thurstone = multiple factor theory
Kort sagt: I enlighet med Health condition tänket
Spearman: en sjukdom bakom många symtom
Thurstone: flera sjukdomar som, varje sjukdom ger
specifika symtom.
J.P. Guilford = inget g utan 120 specifika förmågor. Gjort
stora insatser vid testkonstruktion men teorin har problem
p.g.a. interkorrelationer mellan förmågorna.
Hierarkiska teorier = en kompromiss ?
g är högst upp i hierarkin
John L Horn och Raymond B. Cattell
9 förmågor i toppen av hierarkin men Crystallized och Fluid intelligens
de mest kända
Kristalliserad intelligens= ackumulerade kunskap och färdigheter (fakta)
Flytande intelligens = abstrakt resonerande och flexibelt tänkande.
Hierarkiska modeller fortsättning
John B Carroll (1993)= the three stratum theory = Stratrum III = g
Stratum II = flytande förmåga, lärande och minne, perceptuell hastighet etc.
Stratum I = t.ex. matematiskt resonerande (aspekt av flytande förmåga),
perceptuellt beslutsfattande (aspekt av perceptuell hastighet)
The Radex modell
Louis Gottman (1954), Marshalek, Lohman och Snow (1983).
Gör åtskillnad mellan mer komplexa förmågor (energi krävande) och mindre
komplexa förmågor. Ju mer komplexa förmågor ju närmare g.
Sammanfattning: ge geografiska modellerna har hjälpt oss
att mäta distinkta förmågor, men inte egentligen kunnat beskriva
Intelligens som fenomen.
The computational perspective
Till skillnad från de geografiska modellerna så
försöker man svara på vad olika förmågor är.
Informationsprocesser: vad sker i hjärnan vid intellektuella
aktiviteter. Förstår vi hur intelligens fungerar kan vi bli bättre
på att diagnostisera psykisk sjukdom och på att lära ut i t.ex.
klassrumssituationer.
Artificiell intelligens
Varför skiljer sig individer åt?
The cognitive training approach - analogi: farten av en baseball
eller sikta rätt, skruva bollen. Man tränar det specifika och utvärderar.
Samband mellan arbetsminne och generell intelligens.
Hastigheten i informationsprocessandet och identifiering av
likheter/olikheter mellan två objekt (ofta två linjer som jämförs.
Även enkel reaktionstid är kopplat till generell intelligens.
(jmf. system integrity).
Likheter mellan individer?
T.ex. the ACT theory. Först lär individen regler för hur något
skall utföras (hur ser tangetbordet ut, hur skall fingrarna hållas),
Sedan hur fingrarna ska röra sig (exekutivt/utförande) och därefter
en automatiserad färdighet (efter träning).
Länkarna mellan kognitiva mekanismer och biologiska korrelat är
oklar.
The biological perspective
Söker intelligensen svar i hjärnan
hjärnstorlek (historia) vad är orsak verkan,
neurologiska korrelat (nutid)
EEG=snabb aktivitet över större områden (P300) – korrelerar med IQ, Deary 1997
Främre delarna av frontalloberna – korrelerar med IQ fMRI.
Associationscortex
Nära 80% av cortex totala
volym utgörs av Associationscortex.
Funktion: Integrera information
”kognition” Intelligens?
Stora områden av cortex kan inte direkt
tillskrivas en speciell funktion som motorik
eller syn. I många av dessa områden finns mer
diffusa funktioner som t.ex. abstrakt tänkande.
Associationscortex
Parietal cortex
Temporal cortex
Frontal cortex
Franz Joseph Gall
(1758-1828)
Fransk fysiolog/anatomist
Grå materia= neuron
Vit materia= nervfibrer
Frenologi= intellektuell
kapacitet beroende av
kraniets struktur.
early attempt at localisation of the faculties
Funktionell anatomi
Parietal cortex and attention
The parietal cortex is a primary
Cortical regions governing attention
Neglect syndrome often occurs after parietal lesion,
particularly in the right hemisphere
Right parietal cortex mediates attention to both right
and left halves of the body and
Extra-personal space, whereas left hemisphere
mediates attention primarily to the right half
of the body
Brain imaging: perform task in right visual
field activates left and right parietal cortex
Perform in left visual field activates only
right parietal cortex (right special status)
Also involvement of right frontal cortex in
attention (Nyberg L 2005)
Self-portrait by artist Anton Raderscheid after
stroke in right posterior parietal cortex
Nära inpå
skadetillfället
Framskriden läkning
Olika typer av neglekt
• Spatial neglekt – skevhet i uppmärksamhet och motorik
• Neglekt av minnen och kunskap
• Neglekt av den egna kroppen
• Rubbad tidsuppfattning
Lesions of temporal association
cortex: Deficits of recognition (igenkänning)
Major function of temporal association cortex
to recognizeand identify complex objects
Damage to leftor right temporal lobe can cause
problems with recognizing, identifying and
naming categories of objects= agnosias
Inabilityto report what an object is has:
•Lexical component(mismatch of sensory
stimuli with verbal/cognitive symbols)
•Mnemonic aspect(failureto recall stimuli that
are presented again)
Prosopagnosia-One of most studied
agnosias
Damage to inferior temporal cortex, typically in
right hemisphere, causes inability to
identify familiar faces and sometimes inability
to recognize a face at all.
Fusiform gyrusin
Inferior temporal cortex
Difficulties recognizing language-related
materials more common after left-sided
damage(lateral)
(efter L Nyberg 2007)
Fusiform face area (FFA)
Imagingstudies have shown that a region in inferior temporal cortex (FFA)
mediates face recognition, and that near by temporal regions are responsible
for categorically differenct recognition functions.
Thus, depending on size, location and laterality, lesions in temporal cortex
can give specific agnosias or inability to name most familiar objects.
Lesions of frontal association
cortex: Deficits of planning
Damage to the frontal lobe result in diverse and
devastating functional deficits
--particularly if both hemispheres are affected.
The frontal lobe in humans is the largest lobe,
comprising many subareas,
and has a wider repertoire of functions than any
other neocortical region
Prefrontalcortex –frontal association
areas anterior of frontal motor cortex
Frontal cortex critical for maintaining’personality’ by
integrating information from
Sensory-motor areas and association areas
Frontal lesions
Disorders of cognitive functions:
-planning
-inhibition
-memory
•working memory (hold information in
memory)
•source memory(what& where did things
happen)
•prospective memory
AnterioraPFC –keep intention in memory
(Burgess et al., 2001)
The geographic perspective
The computational perspective
The biological perspective
Dominerar de vetenskapliga försöken
inom intelligensforskningen
The epistemological metaphor
Ställer frågan hur kunskap förvärvas. Hur utvecklas intelligens
över tid (livet).
Jean Piaget = hur förvärvar barn logiskt tänkande. Forskade
på sina egna barn.
Sensormotor stage: födelse – 2 år. Trail and Error. Mot slutet
kan barnet förstå att förmål som inte syns finns.
Preoperational stage: 2 -7 år. Språkförståelse börjar. Kan inte
Skilja former genom deras fysiska karakteristika.
Concrete operations stage: mjölk i ett högt smalt glas kan rymma samma mängd
som ett lågt bredare glas.
Formal operations stage: finalt, systematiskt problemlösande
Neo-Piagetian teoretiker
Fortfarande stadieindelningar men betonar mer enligt Computional
och Biological teori (främst då biologisk mognad) för hur ”tänkandet”
utvecklas. Betonar också mer betydelsen av omgivningens inflytande
över utvecklingen.
Vissa Neo-Piagetianer menar att stadier även passeras längre fram i livet.
Fokuserar mycket på hur begåvning/intelligens förädlas. Har inte så mycket
att säga om t.ex. utvecklingsstörning.
Kritik: Intelligens utvecklas inte i specifika stadier.
The sociological metaphor
Leo Vygotsky: kulturen central för
intellektuell utveckling – psykologiska verktyg
(som språk, föreställningar) till för att ta
understödja mänsklig utveckling.
Är väl egentligen ingen intelligensteori, men
utrycker vikten av hur vissa omständigheter i vår
omgivning har betydelse för vårt tänkande, t.ex.
inom skola och familj.
The anthropological metaphor
Betonar att olika kulturer betonar
vad som är intelligens.
Grigorenko: vissa afrikanska
kulturer betonar förmågor som
understödjer harmoni.
The system perspective
Ser intelligens som bestående av interrelaterade delar
och som multipla intelligenser.
Multipla intelligenser (Howard Gardner)
Lingvistisk
Logisk-matematisk
Musikalisk
Spatial
Kroppslig-kinetisk
Intrapersonell (eget)
Interpersonell (andra)
Naturalist
(T.S. Eliot)
(A. Einstein)
(I. Strawinsky)
(P. Picasso)
(M. Graham)
(S. Freud)
(M. Gandhi)
(C. Darwin)
Oberoende av varandra inget g. (ej bevisat)
The Triarchic theory om intelligens (Robert Sternberg)
Analytisk (akademisk problemlösning) intelligens
Kreativ intelligens (anpassning till nya situationer, nya ideér)
Praktisk intelligens (vardagsproblemslösning)
Intelligens = är det som leder till framgång.
Antar oberoende intelligenser (återstår att bevisa)
4) Våra gener och intelligens
Tvillingstudier
Första genetiska studien publicerad 2011
They found that 40% of the variation in knowledge
(called "crystallised intelligence" by the researchers)
and 51% of the variation in problem-solving skills
("fluid-type intelligence") between individuals could
be accounted for by the differences in DNA.
The results are published 2011 in the journal Molecular Psychiatry.
Varför sjunger vissa fåglar?
Varför sjunger vissa fåglar?
Fysiologisk förklaring
Två specifika områden i hjärnan (hyperstratium och archistratium)
påverkas och förstoras av testosteron (på våren).
Varför sjunger vissa fåglar?
Fysiologisk förklaring
Två specifika områden i hjärnan (hyperstratium och archistratium)
påverkas och förstoras av testosteron.
Ontogenetisk förklaring
Svarar på frågan hur fågeln vet vad den skall sjunga.
Varför sjunger vissa fåglar?
Fysiologisk förklaring
Två specifika områden i hjärnan (hyperstratium och archistratium)
påverkas och förstoras av testosteron.
Ontogenetisk förklaring
Svarar på frågan hur fågeln vet vad den skall sjunga.
Evolutionär förklaring
Vid naturlig selektion, har utvecklats en artspecifik anpassning i
ex sången som skiljer arterna åt.
Varför sjunger vissa fåglar?
Fysiologisk förklaring
Två specifika områden i hjärnan (hyperstratium och archistratium)
påverkas och förstoras av testosteron.
Ontogenetisk förklaring
Svarar på frågan hur fågeln vet vad den skall sjunga.
Evolutionär förklaring
Vid naturlig selektion, har utvecklats en artspecifik anpassning i
ex sången som skiljer arterna åt.
Funktionell förklaring
Om en fågelart har gener som ger förutsättningar
för dem att sjunga vid rätt tidpunkt på året (våren), den naturliga
selektionen måste ha favoriserat dessa dessa gener av några anledningar.
Vad är då orsaken till detta?
* Sången attraherar honfåglar och triggar dem till reproduktivt beteende.
* Markerar revier.
Figure 27.2 The major language areas in relation to the classical cytoarchitectonic map
of the cerebral cortex
• Områden synnerligen viktiga för språk
Brocas afasi
Telegramafasi
DR: Vad var det som hände när du
blev sjuk?
MP: Jag vaknade morgon...så
tvättade...toaletten...så...äh...märkte
me...(gest mot
munnen)...äh...äh...jag...
DR: Hade du problem med munnen?
MP: Ja, just det.
DR: Ena mungipan hängde lite?
MP: Ja, just det. Annars är det inte
nå...äh...inte...äh...sjuka eller...h
Vid vänstersidiga frontala skador fås framträdande språklig påverkan med
fåmäldhet, reducerad språklig intiativförmåga eller stumhet. (bild från Ove
Almqvist)
Wernickes afasi
Jargongafasi
DR: Hur har ni kommit hit idag: med bil
eller taxi?
EL: Nej, mormor förstås.
DR: Är det maken som kört?
EL: Ja, han är inte så bred, men det går i
alla fall.
DR: Är du orolig när du åker med honom?
EL: Morger?
DR: Nej, jag frågar om du är orolig, nervös,
när maken kör?
EL: Nej, han har rickt så väldigt många,
många tid, se, han var som...jaa. Har han
inte haft graset, så har han varit bra å...
Spontantalet kan vara flytande och artikulatoriskt välformat. Talet är
dock tomt eller fattigt på innehåll. Patienten kan inte förstå tal eller
skrift. Saknar ofta sjukdomsinsikt. (bild från Ove Almqvist)
Anomisk afasi (ordglömska)
LL: Om jag säger nu, de senaste åren har det
varit mest skrivarbete och så...sånt
här...(diffusa gester)...lite blandning...
DR: Kan du precisera ”skrivarbete”?
LL: Det är det här...vad är det nu...jag kommer
inte på det direkt, men...
DR: Vad handlar det om för verksamhet?
LL: Det där som varit aktuellt nu.
DR: Gäller det pengar?
Svårigheter att mobilisera ord, ffa
substantiv och adjektiv.
Repetitionsförmågan är intakt.
Säger ”en sån som man klipper med”
istället för sax.
Från Ove Almqvist
LL: Nej, inte pengar direkt.
DR: Deklarationer?
LL: Just det! Motsvarande och en del skrivjobb
i samband med det.
Gerstmanns syndrom
Alexi - störd läsförmåga
Agrafi – störd skrivförmåga
Akalkuli – störd
räkneförmåga
Hö-vä-konfusion
Fingeragnosi
5) Hot intelligence
Thorndike, år 1920 ……….Social intelligens
Gardner, år 1983……………Multiple intelligens
Sternberg, år 1985…………Praktisk intelligens
Mayer, Goleman, 1990…..Emotionell intelligens
Thorndike central för samtliga
Samliga hotta intelligenser har problem med reliabilitet
och validiteten. Vad menar jag med det? Det betyder
inte att dessa intelligenser är viktiga. Om det nu är
Intelligenser!!!
Samt att hantera gränssnittet mot personlighetsteori
6) Kognitiv förmåga och hälsa
Ett ökat intresse för sambandet mellan IQ
och hälsa
• Relationen mellan kognitiv förmåga och hälsa?
Men också:
• Kraftigt ökade möjligheter att studera
relationen mellan kognitiv förmåga och hälsa
Sambandet mellan IQ och hälsa
• Vad vet vi?
• Hur har sambandet studerats?
IQ och dödlighet bland äldre
• Ett flertal studier har funnit ett samband
mellan IQ och dödlighet bland äldre.
IQ mätt i barn- eller ungdomen
• Begåvning mätt i ungdomen är inte påverkat
av sjuklighet som leder till dödlighet som
inträffar upp till decennier senare.
Begåvningstest vid 11 års ålder av skotska
barn födda 1921
• Den 1 juni 1932 testas samtliga skotska barn
födda 1921 i skolan (87 498 barn)
• Avsikten var att studera prediktionsvärdet av
begåvningstest för senare skolframgång
Begåvningstest vid 11 års ålder av skotska
barn födda 1921
• Sextio år senare återfanns de personliga
akterna och alla uppgifter kunde datoriseras
• De kunde sedan följas upp avseende dödlighet
och sjuklighet i register
Aberdeen studien
• Whalley & Deary (2001) följde 2230 personer i
Aberdeen mellan 12-76 år (1071 döda)
• De fann ett samband med dödlighet under
hela uppföljningsperioden och som var något
starkare kvinnor
Överlevnad mellan 12-76 år för den högsta och lägsta och lägsta IQ-kvartilen vid 11 år
Whalley, L. J et al. BMJ 2001;322:819
Copyright ©2001 BMJ Publishing Group Ltd.
Mispan-studierna
• Personer födda i Skottland 1921 kunde
identifieras i senare datainsamlingar (enkäter,
intervjuer, mm)
• I de s.k Midspan-studies genomförda under
1970-talet deltog ca 900 personer födda 1921
Mispan-studierna :
• Hart mfl (2003, 2005) har funnit samband
mellan IQ vid 11 års ålder och dödlighet efter
ca 50 års ålder
• Ökad risk framförallt i den lägsta IQ-kvartilen
• Samband fanns för de som dog före 65 år men
inte bland de som dog efter 65
Mispan-studierna :
• Hart mfl (2004): samband mellan IQ vid 11 års
ålder och dödlighet och sjuklighet i CVD efter
ca 50 års ålder
• Samband fanns för de som drabbades före 65
år men inte bland de som drabbades efter 65
• Sambandet påverkades inte av kontroll för
kända riskfaktorer för CVD
British 1946 birth cohort
• Samtliga födda 3-9 mars 1946 i England,
Skottland och Wales (drygt 4000 personer)
• Kuh et al (2004): IQ vid 8 års ålder och
dödlighet mellan 9-54 års ålder
• Ökad risk för män i den lägsta kvartilen
• Inget samband för kvinnor
Danska Metropolit-studien
• Ca 7000 män födda 1953 i Köpenhamn följdes
mellan 1978-2000 map dödlighet och
sjuklighet
• IQ mättes vid 12 års ålder
• Osler mfl (2003) fann ett samband med
dödlighet som inte påverkades av kontroll för
födelsevikt och social klass i barndomen
Danska Metropolit-studien
• Batty mfl (2005) rapporterade ett samband
mellan IQ och ischemisk hjärtsjukdom
• Risken ökade för varje kvartil med lägre IQ
(1.00, 1.69, 2.43, 2.70)
• Kontroll i analysen för födelsevikt och
barndomsklass påverkade inte sambandet
Svenska män som mönstrade 1969
• Knappt 50 000 män födda 1949-1951
(Hemmingsson, Melin mfl IJE 2006)
• Begåvningstest vid mönstringen 1969/70
• Testresultat sammanfattades i nio nivåer
• Ökad risk för dödlighet totalt med sjunkande
testresultat, samt för CVD, självmord, olyckor,
alkoholrelaterat, men inte cancer.
Swedish Conscripts Study
IQ score and mortality 1986-2000
6
5
4
HR
All causes
Injuries
3
CVD
Cancer
2
1
0
9
8
7
6
5
IQ score
4
3
2
1
Fyra hypoteser
1. IQ i barndomen sammanhänger med tidiga
negativa/positiva livserfarenheter
2. IQ i barndomen predicerar hälsorelaterade
beteenden
3. IQ i barndomen predicerar livssituation i
vuxenlivet
4. IQ är ett uttryck för ’system integrity’
H1: IQ och tidiga livserfarenheter
IQ grundläggs tidigt i livet:
• Tidiga livserfarenheter är relaterade till hälsa
många år senare
• Trauman kan inverka på utvecklingen av IQ
• Gemensamma faktorer kan vara relaterade till
IQ och hälsa
H1: IQ och tidiga livserfarenheter
• Samband mellan födelsevikt och IQ
• Sociala faktorer tidigt i livet är relaterade till
IQ
• Kontroll i analyser för social position i
barndomen har inte påverkat samband mellan
IQ och dödlighet/sjuklighet
H2: IQ och hälsorelaterade beteenden
• Personer med lägre begåvning har svårare att
tillgodogöra sig information om ett
hälsorelaterat beteende.
• Ogynnsamma hälsorelaterade beteenden är
vanligare bland personer med lägre begåvning
(eller lägre klass?)
H2: IQ och hälsorelaterade beteenden
• Sociala skillnader i dödlighet vid ett givet
sjukdomstillstånd har föreslagits bero på skillnader i
förmåga att förstå sjukdomssymptom och att följa
givna instruktioner för behandling (Gottfredson
2004).
• I det dagliga livet gör vi ständigt val som kan få
betydelse för vår hälsa. Högre IQ är ofta en
skyddsfaktor.
H2: IQ och hälsorelaterade beteenden
• Fergusson mfl (2005) påvisade ett sambandet
mellan IQ i barndomen och drogbruk i
ungdomen
• Sambandet förklarades helt av att de med låg
IQ också hade fler andra problem.
H3: IQ och sociala faktorer
• IQ är starkt relaterat till social position
• Sociala positioner skiljer sig map arbets- och
levnadsförhållanden
• Ogynnsamma arbets- och levnadsförhållanden
är relaterade till ohälsa
• IQ är då inte en riskfaktor utan snarare en länk
till skilda villkor i vuxenlivet
H3: IQ och sociala faktorer
• Samband mellan IQ och ohälsa förklaras
endast till en del av att hänsyn tas i analysen
till social position
• Hos Kuh mfl (2004) kunde ca 50% av den
ökade dödligheten förklaras av att de med
lägre begåvning också hade en sämre social
position i övrigt
H4: IQ och ”system integrity”
• Med ”system integrity” menas kroppens och
nervsystemets allmänna förmåga och funktion
• Ännu oklart hur detta ska studeras.
Neuropsykologisk syn på
intelligens:
Beteendet bakom intelligens är mångfacetterat
och hierarkiskt organiserat med en generell
gemensam nämnare.
Hjärnan bakom intelligens komplex: anatomi,
funktion, kemi, genetik, patologi.
Både beteende och hjärna
nödvändiga för förståelse av
intelligensens natur.
Kognitiv förmåga och samhälle
Gottfredssons artikel