Upplevelser vid övergång
till insulinbehandling hos
personer med Diabetes
Mellitus typ 2
-
En litteraturöversikt
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Caroline Andersson, Ulrika Magnusson & Marie-Louise Malmberg
HANDLEDARE: Margereth Björklund
JÖNKÖPING: 2016 12
Sammanfattning
Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 är en av vår tids största sjukdomar och ett
växande folkhälsoproblem. Mer än 75 % av personer med Diabetes Mellitus typ 2 som
befinner sig i övergången till insulinbehandling upplever det som en svår utmaning.
Syftet: Var att beskriva upplevelser hos personer med Diabetes Mellitus typ 2 vid
transition till insulinbehandling
Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats, 14 artiklar analyserades.
Resultat: Presenteras under tre huvudkategorier och sju underkategorier. Vid
övergång till insulinbehandling upplevdes rädsla för smärta och biverkningar. Oro i
samband med injektionsgivning och okunskap gällande biverkningar och insulinets
påverkan på kroppen samt skuldkänslor gällande misskötsel av sjukdomen
beskrevs. Sociala och praktiska förändringar i vardagen så som oro inför egenvård
och minskad flexibilitet upplevdes. Förväntad positiv effekt av insulin gällande
förbättrad hälsa bidrog till att transitionen underlättades.
Slutsats: För att underlätta transition krävdes individanpassad utbildning för både
patienten och dennes anhörig om sjukdomens progression, behandling och påverkan
på kroppen i ett tidigt skede av sjukdomen. Förhoppningsvis kan resultatet leda till
en ökad förståelse hos vårdpersonal för hur personer med Diabetes Mellitus Typ 2
upplever transition till insulinbehandling, för att på så vis ge adekvat stöd till dessa
personer.
Nyckelord: Diabetes Mellitus typ 2, insulinbehandling, psykologisk insulinresistens,
upplevelser.
Summary
Background: Diabetes type 2 is now one of the world’s diseases and an increasing
public health problem. More than 75% of people with diabetes mellitus type 2 who
are in transition to insulin therapy experience the transition to a difficult challenge.
Aim: Was to describe how people with diabetes mellitus type 2 experience the
transition to insulin therapy.
Method: Literature review outgoing from articles that had a qualitative design. 14
articles were analyzed.
Results: These presented in three main categories and seven subcategories. During
the transition to insulin therapy patients experienced worry for potential pain and
side effects. Anxiety about transition to insulin therapy because ignorance of
insulin´s effect on the body and guilt about their own inability to manage the disease
was described. Social and practical changes in everyday life such anxiety about selfcare and reduced flexibility was experienced. Anticipated positive effects of insulin for
their health contributed to make the transition easier.
Conclusions: To facilitate the transition required individualized information to
both the patient and his family about disease progression, treatment and the impact
on the body in the early stages of the disease. The results are expected to provide
greater insight into how people with type 2 diabetes experience transition to insulin
therapy, to thus provide adequate support to these people.
Keyword: Diabetes Mellitus type 2, insulin therapy, psychological insulin resistance,
experiences
Innehållsförteckning
Inledning ............................................................................................................1
Bakgrund ............................................................................................................1
Diabetes Mellitus.............................................................................................1
Behandling vid diabetes typ 2 ......................................................................... 2
Komplikationer vid Diabetes Mellitus typ 2 .................................................... 2
Sjuksköterskans roll ...................................................................................... 2
Leva med Diabetes Mellitus typ 2 ................................................................... 3
Transition ...................................................................................................... 3
Syfte ................................................................................................................... 4
Material och metod ............................................................................................ 4
Design ............................................................................................................ 4
Urval och datainsamling ................................................................................ 4
Dataanalys ..................................................................................................... 5
Etiska överväganden ...................................................................................... 5
Förförståelse .................................................................................................. 5
Resultat .............................................................................................................. 6
Utmaning vid transition ................................................................................. 6
Positiva aspekter vid transition till insulin.......................................................................... 6
Rädsla för att påbörja injektionsbehandling ....................................................................... 7
Rädsla för påverkan på kroppen ......................................................................................... 7
Hinder inför transition till insulinbehandling................................................ 8
Missuppfattningar om sjukdomen diabetes typ 2 ............................................................... 8
Okunskap om insulinets effekt ............................................................................................ 8
Förändringar i vardagen ................................................................................ 8
Begränsningar i vardagslivet ............................................................................................... 9
Oro inför egenvård .............................................................................................................. 9
Diskussion ......................................................................................................... 9
Metoddiskussion ............................................................................................ 9
Resultat diskussion ....................................................................................... 11
Slutsatser ..........................................................................................................14
Kliniska implikationer ......................................................................................14
Referenser ........................................................................................................16
Bilagor .................................................................................................................
Bilaga 1 .............................................................................................................
Sökning i databaser ...............................................................................................................
Bilaga 2 ............................................................................................................
Granskningsprotokoll ............................................................................................................
Bilaga 3 ............................................................................................................
Artikelmatris..........................................................................................................................
Inledning
En av vår tids största sjukdomar är Diabetes Mellitus (DM). Globalt är förekomsten
av sjukdomen beräknad till 9 % av den vuxna befolkningen. Av världens diabetiker
har 90 % DM Typ 2 (World Health Organization (WHO) 2016).
I Sverige finns cirka 400 000 personer med diabetes, 85-90% av dessa har DM typ 2
(Diabetesförbundet, 2016). Ett stort övergripande mål är att förebygga ohälsa och
undvika komplikationer som kan uppstå (WHO, 2015).
Mer än 75 % av de personer med DM typ 2 som står inför insulinstart upplever att de
har hamnat i en allvarlig kris. Hälften av de som aldrig använt insulin uttrycker stark
oro inför behandlingsstart och har en motvilja att starta insulinbehandling.
Psykologisk insulinresistens (PIR) kan definieras som psykologiskt motstånd mot
användning av insulin hos personer med diabetes. Detta innefattar personers
uppfattningar om diabetes och insulin, rädsla för biverkningar och komplikationer,
såsom livsstilsförändringar och begränsningar i vardagen (Brod, Kongsø, Lessard &
Christensen, 2009).
När insulinbehandling blir aktuellt kan personer med DM typ 2 anklaga sig själva för
att misslyckats och tror att tillståndet har försämrats. För att förhindra och övervinna
detta motstånd av psykologiska hinder som personer kan känna inför övergång till
insulinbehandling behövs kunskap och förståelse för individens attityder och
övertygelser (Polonsky 2007). Hur vården bemöter personer med DM typ 2 är av stor
betydelse för hur den enskilde kommer att uppleva sin sjukdom och behandling.
Vid övergång till insulin kan anpassad information och undervisning hjälpa personer
med DM typ 2 att förbättra och upprätthålla sin hälsa (socialstyrelsen 2015).
Bakgrund
Diabetes Mellitus
DM är en kronisk sjukdom vilket innebär att blodsockernivån blir för hög (Fowler,
2008). När bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin eller när kroppen
inte kan tillgodogöra sig insulin på rätt sätt stiger blodsockernivån i blodet. Detta
leder på sikt till allvarliga komplikationer, särskilt i blodkärl och nerver. Diabetes
Mellitus delas upp i typ 1 och typ 2. Vid DM typ 1 finns ett insulinberoende. En
autoimmun process gör att de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln
förstörs. Orsaken till detta är inte klarlagd. DM typ 2 orsakas däremot inte av en
autoimmun process och det finns en kvarvarande insulinproduktion. Vid DM typ 2 är
kroppen resistent mot insulin. Det produceras för lite insulin i förhållande till det
rådande behovet. Livsstilsfaktorer som övervikt, fetma, minskad fysisk aktivitet,
stress och tobaksanvändning är av stor betydelse för utvecklingen av sjukdomen. Det
finns även en stark ärftlighet som beror på resultatet av flera genmutationer och
miljöfaktorer. DM typ 2 är en kronisk sjukdom och tillståndet är inte reversibelt
(Robertsson, 2012). Symtom vid högt blodsocker är ökad törst, torrhet i munnen,
stora urinmängder och viktminskning. Dessa symtom förekommer vid båda typerna
1
men vid DM typ 1 är de mer uttalade och kan uppträda mer akut. Däremot kan det ta
flera år innan DM typ 2 upptäcks eftersom symtomen är mindre framträdande (WHO
2105).
Behandling vid diabetes typ 2
Behandlingen är komplex då det krävs både livsstilsförändringar och medicinsk
behandling mot högt blodsocker. Ofta krävs även behandling för högt blodtryck och
höga kolesterolvärden (Robertsson, 2012). Det finns starka belägg för att
blodglukossänkande behandling vid diabetes typ 2 minskar risken för
komplikationer. Förstahandsval vid läkemedelsbehandling är metformin, om inga
kontraindikationer föreligger, exempelvis nedsatt njurfunktion (Socialstyrelsen,
2105). Metformin förbättrar glukosupptaget i perifera muskler samt hämmar leverns
utsöndring av glukos (Robertson, 2012). Metformin kan kombineras med andra
tabletter och insulin. Det kan även kombineras med en så kallad GLP-1 analog som
injiceras. Vilket/vilka som väljs måste individualiseras och de är olika prioriterade
(Socialstyrelsen 2015). Läkemedelsbehandling är ett komplement till livsstilsåtgärder
och det är viktigt att informera om detta. Då DM typ 2 är en progressiv sjukdom ökar
behandlingsbehovet med tiden och för många kommer insulin att bli nödvändigt
(Bartol, 2012). Efter cirka 10 år med DM typ 2 är nästan hälften av dessa personer i
behov av insulinbehandling. Behandlingen blir då ofta en kombination av både
tablett och insulin, vanligen ett långtidsverkande insulin som tas till natten
(Socialstyrelsen, 2015). Insulin är det mest effektiva sättet för optimal glukoskontroll
hos personer med diabetes typ 2, som haft svårigheter att upprätthålla detta under en
längre period (Hayes, Fitzgerald & Jacober, 2008).
Komplikationer vid Diabetes Mellitus typ 2
Det är viktigt att förebygga komplikationer genom tidig upptäckt och intensiv
behandling som kan minska risk för påverkan på kroppens blodkärl (Robertson,
2012). När komplikationer drabbar kroppens stora blodkärl kallas det för
makrovaskulära komplikationer, vilket beror på utveckling av ateroskleros. Personer
med DM typ 2 kan även lida av insulinresistens, kolesterol rubbningar, bukfetma
samt högt blodtryck. Det kallas metabolt syndrom vilket innebär en ökad risk för
hjärt-kärlsjukdomar. Förändringar som uppstår i kroppens små blodkärl kallas för
mikrovaskulära och innebär förändringar i ögats blodkärl, förändringar i njurarna
och nerverna (Fowler, 2008). Otillräcklig kunskap och förståelse om medicinsk
behandling kan ge problem när krav ställs på egenvård för att acceptabla blodsocker,
blodtrycks och kolesterolvärden ska upprätthållas (Asante, 2013).
Sjuksköterskans roll
I kompetensbeskrivningen för diabetessjuksköterskor står att sjuksköterskan inom
diabetesvården ska sätta upp individuella behandlings mål i dialog med patient och
läkare samt initiera samverkan med andra yrkesgrupper. Sjuksköterskan ska även
2
utbilda personer med diabetes och deras anhöriga gällande sjukdom och
behandlingsalternativ. Ett personcentrerat och etiskt förhållningssätt där
kommunikationen bygger på patientens egna resurser ger ökad möjlighet till en god
livskvalité trots sjukdom och behandling. (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).
Empowerment syftar till att förbättra självkänsla och självständighet. Genom
samverkan och jämlikhet i en dialog kan detta förhållningssätt utvecklas, vilket i sin
tur kan ge egenmakt och kontroll i vardagslivet s.k. empowerment (Melba et al 2012;
Crane-Ross, Lutz & Roth, 2006). Delaktighet och eget ställningstagande till
behandlingsalternativ är betydelsefullt. Individanpassad information är därför
nödvändig. Ett dilemma kan uppstå om personen inte accepterar behovet av
insulininsättning. Inom hälso- och sjukvården kan ingen behandling påtvingas därför
ställs det krav på tydlig individanpassad information om eventuella konsekvenser om
behandlingen uteblir (Socialstyrelsen, 2015). För att kunna förstå konsekvenserna av
en inte optimalt behandlad diabetes krävs att sjuksköterskan ger riktad information
och stöd så att personen får förståelse att fatta egna välgrundade beslut. Detta kan
underlätta då beslut gällande behandlingsterapi ska tas (Benroubi, 2011).
Leva med Diabetes Mellitus typ 2
Att leva med en kronisk sjukdom som diabetes kan upplevas svårt och komplicerat.
Diabetes är en sjukdom som kräver egenvårdsinsatser. Vilka egenvårds insatser som
prioriteras kan bara den enskilde individen avgöra (Tang et al, 2010). Det finns
många hinder på vägen till en bra och väl fungerande egenvård, personers
inställningar och känslor kan påverka deras egeninsatser. En del av egenvården
innebär att anpassa livsstilen till ökad fysisk aktivitet samt ändrade kostvanor, detta
för att förhindra eller minimera komplikationer. Dessa aspekter kan vara svåra att
förhålla sig till vid DM typ 2 (Handley, et al, 2010). Som egenvårdsmodell kan
empowerment ses som en process som ska leda till upplevd och faktisk kontroll av
sjukdomen, samt utveckling av ett ansvarstagande för den egna livssituationen
(Melba et al., 2012; Crane-Ross, Lutz & Roth 2006). Utbyte av kunskap och
motivation är viktiga aspekter för att kunna utföra en bra omvårdnad vid diabetes
(Crane-Ross, Lutz & Roth 2006).
Transition
Under en livstid upplever en människa flera olika transitioner dvs. övergångar från
ett tillstånd till ett annat. En transition innebär att en persons sociala status
förändras vilket kan ske på olika vis. En hälso- och sjukdomsrelaterad transition kan
vara en övergång från frisk till sjuk och från sjuk till frisk. Begreppet transition är
komplext och i huvudsak positivt. En lyckad transition innebär anpassning till en
förändring. En fullföljd transition innebär att individen nått en större stabilitet än
tidigare (Kralik, Visentin & Van Loon, 2006). Personer med kronisk sjukdom kan lätt
hamna i en kris (Socialstyrelsen, 2015). Förmåga att klara behandling, symtom och
livsstilsförändringar är avgörande för hur en person med DM typ 2 hanterar sin
sjukdom (Handley, Pullon & Gifford, 2010). Enligt Meleis upplever många personer
med typ 2 diabetes transition till insulinbehandling som svår, men detta kan även bli
en drivkraft till förändring (Meleis, 2010). Många upplever faktiskt insulin som så
skrämmande att de vägrar första gången det föreslås att de ska ta det: “Börja med
insulinsprutor? Inte jag, aldrig i livet” (Polonsky, 2007). Sjuksköterskan behöver ha
3
kunskap om och förståelse för hur personer med DM typ 2 kan uppleva transition till
insulinbehandling (Schumacher & Meleis, 2007).
Syfte
Var att beskriva upplevelser hos personer med DM typ 2 vid transition till
insulinbehandling.
Material och metod
Design
Uppsatsen är en litteraturöversikt. En kvalitativ metod valdes då syftet var att
beskriva upplevelser i samband med övergång från befintlig behandling till
insulinbehandling där kvalitativa artiklar med induktiv ansats granskats (Henricson,
2012). Det är vidare viktigt att bedöma hur artiklarnas redovisning av urval,
datainsamling och dataanalys gått till väga då detta indikerar att artiklarna håller en
god vetenskaplig kvalitet (Henricson, 2012).
Urval och datainsamling
En inledande sökning gjordes för att få ett begrepp om utbudet. I denna sökning
användes sökord som diabetes type 2, treatment, nurse, insulin, barriers, transition,
experience samt empowerment. Den inledande litteratursökningen gjordes i
databaserna Cinahl och PubMed. I den egentliga sökningen gjordes sökningar med
hjälp av trunkering funktion då databaserna inte med automatik söker upp olika
böjningar av sökorden. Även boolesk sökteknik användes med operatorerna AND och
OR (bilaga 1). Genom att bredda sökningen användes OR och för att avgränsa
området användes AND (Friberg, 2012).
Begränsningarna var att artiklarna skulle vara peer review och ha en kvalitativ
utgångspunkt samt att de var skrivna på engelska. Artiklar från 2006 och framåt
användes (bilaga 1). Sökningar gjordes via databaserna Medline, Cinahl, PubMed och
PsycINFO (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011).
Artiklarnas kvalitet granskades genom användning av Hälsohögskolans
granskningsmall för kvalitativa artiklar (bilaga 2). Inklusionskriterier var män och
kvinnor över 18 år. I litteraturöversikten har artiklar från sju länder använts som
redovisas i en artikelmatris (bilaga 3). Stor vikt lades vid att hitta artiklar som
studerat det fenomen eller ämne som överensstämde med valt syfte (Friberg, 2012).
I den egentliga sökningen gjordes ingen sökning med ordet transition då det inte
hittades några artiklar i den inledande sökningen. Sökning av artiklar startade 2/9
och den sista sökningen gjordes 28/9. Samtliga sökningar gjordes med olika sökord i
kombinationer (bilaga 1). Totalt lästes 448 titlar. Av dessa valdes 61 abstract med
relevans till valt syfte. Bland dessa abstract valdes 27 artiklar ut och lästes i fulltext.
4
Genom att använda Hälsohögskolans granskningsmall för kvalitiva artiklar
sorterades ytterligare artiklar bort ( bilaga 2) eller om de inte överensstämde med
valt syfte. Några av titlarna hittades i flera databaser, dessa har då endast redovisats
vid första sökningen men finns dokumenterade under antalet lästa titlar. Det gjordes
även två manuella sökningar i Google Scholar varav ytterligare två artiklar hittades.
Sökningarna valdes att göras i flera databaser för att hitta ytterligare artiklar som
överensstämde med syftet. Vid Sökningen 15/9 gjordes en så kallad fritextsökning i
databasen PubMed. Sökningen var då inte bunden till indexord vilket kan resultera i
fler artiklar (Kristensson, 2014). Två artiklar till studiens resultat hittades via
frisökning. Sammanlagt 14 artiklar godkändes sedan utifrån granskningsprotokollet
och användes i resultatet. Antalet studiedeltagare var 546 stycken. Både män och
kvinnor deltog. I en del studier uppgavs ingen könsfördelningen. Resultat och
strategier vid sökning presenteras i arbetets sökschema (bilaga 1).
Dataanalys
Dataanalysen skulle leda till att beskriva, förstå, förklara samt tyda resultatet från de
artiklar som valts (Forsberg & Wengström, 2008). Vid analys av artiklarna användes
Fribergs femstegsmodell. Datainsamlingen resulterade i 14 artiklar som bedömdes ha
god kvalitet och svarade mot syftet.
I steg 1 lästes dessa artiklar igenom noggrant flera gånger för att få en bild av
innehållet. Detta gjordes individuellt. I steg 2 identifierades huvudfynden i
artiklarnas resultat, även citat i de kvalitativa artiklarna som svarade mot syftet
valdes ut. Dessa noterades på ett särskilt dokument för att få en överskådlig bild av
olika upplevelser vid transition till insulinbehandling. Detta gjordes först individuellt
och därefter diskuterades huvudfynden.
I steg 3 sammanställdes artiklarnas resultat i en artikelmatris för att få en överblick
(bilaga 3). I steg 4 urskildes och diskuterades likheter och skillnader, hela tiden med
syftet i åtanke för att undvika sidospår eller avvikelser. Preliminära övergripande
kategorier skapades utifrån de upplevelser som var mest utmärkande. I steg 5
analyserades artiklarna ytterligare en gång. Därefter presenterades den nya helheten
i tre huvudkategorier och sju underkategorier (Friberg, 2012).
Etiska överväganden
Forskningsetik är de etiska överväganden som görs innan samt under arbetets gång
vid ett vetenskapligt arbete, från val av ämne, syfte, genomförande och rapportering.
Vid en litteraturstudie behövdes inte något godkännande eller etisk prövning
(Henricson, 2012). Studier som genomgått en etisk prövning, och fått tillstånd av en
etisk kommitté bör dock väljas (Forsberg & Wengström, 2008). Artiklarna som valts
ut har lästs systematisk och upprepade gånger för att undvika feltolkningar
(Henricson, 2012). Alla artiklar som användes i litteraturstudien har ett etiskt
godkännande och/eller ett etiskt förhållningssätt.
Förförståelse
Det är känt att forskaren som person med sina erfarenheter eller föreställningar inom
omvårdnad har betydelse för forskningsprocessen. Redogörelse av förförståelsen är
5
ett kvalitetskrav. Medvetenhet gällande egna erfarenheter bör tydliggöras (Olsson &
Sörensen, 2011). Sjuksköterskor som arbetar med diabetesvård möter regelbundet
personer med DM typ 2 och har upplevt deras motstånd då förändringar i
läkemedelsbehandlingen blivit aktuell samt deras svårigheter att utföra en god
egenvård. En del vill gärna fördröja insulin start trots sviktande blodsockernivåer,
och har då istället för avsikt att göra en del livsstilsförändringar gällande kost och
motion (Handley et al., 2010). Dessa negativa antaganden har också författarna med
sig från sitt kliniska arbete. I sökning och bearbetning av artiklar inkluderades eller
exkluderades inte någon artikel på grund av förförståelse. Allt funnet material som
stämmer överens med arbetets syfte har använts.
Resultat
Upplevelser hos personer med DM typ 2 vid transition till insulinbehandling
presenteras under tre huvudkategorier och sju underkategorier. Den första
huvudkategorin belyser utmaningar vid transition. Den innefattar underkategorierna:
positiva aspekter vid transition, rädsla för att påbörja injektionsbehandling samt
rädsla för påverkan på kroppen. Den andra huvudkategorin beskriver hinder inför
transition till insulinbehandling som innefattar underrubrikerna: missuppfattningar
om sjukdomen DM typ 2 och okunskap om insulinets effekt. Den tredje
underkategorin,
förändringar
i
vardagen
innefattar
underkategorierna:
begränsningar i vardagslivet och oro inför egenvård.
Utmaning vid transition
Medvetenheten att insulin kunde förbättra välmående och minska risk
för komplikationer fanns men det uppstod en stor emotionell osäkerhet hos personer
med DM typ 2 vid transition till insulinbehandling (Guimarães et al., 2010). Insulin
start uppfattades som bevis för ett personligt misslyckande, att ge efter för
sjukdomen. Skam och skuld över att inte ansträngt sig tillräckligt gällande
egenvårdsinsatser som rekommenderats fanns. En känsla av att ha försökt men ändå
misslyckats uppstod. Transition till insulinbehandling blev en stark utmaning (Brod,
Alolga & Meneghini, 2014; Holmes-Truscott, Browne, & Speight, 2016; Janes,
Titchener, Pere, J., Pere, R & Senior, 2013; Krall et al., 2015).
Positiva aspekter vid transition till insulin
Oro inför eventuella framtida komplikationer på grund av otillfredsställande
blodsockervärden var en anledning till accepterandet att starta med insulin. Positiva
erfarenheter från diabetiker vittnade om förbättrade blodsockernivåer och en bättre
hälsa vid insulinbehandling, vilket bidrog till beslut om insulin start (Abu Hassan et
al., 2013). Blodsockerkontroll var en viktig anledning till behandlingsstart för att
förbättra välbefinnandet. Ett korrigerat blodsocker gav mindre törst och minskat
miktions behov. Även dimsynen försvann i samband med förbättrad blodsockernivå.
Efter en tids behandling infann sig ett ökat välmående (Brod, et al., 2014; Tan et al.,
2011, Guimarães et al., 2010).
Vårdpersonalens kunskaper bidrog till en känsla av tillit vilket gjorde att ingen
tvekan till insulinbehandling fanns när detta föreslogs (Burden & Burden 2007). Oro
6
för försämring av hjärtsjukdom fanns och för att inte ådra sig ytterligare skador på
kroppen var det en anledning att acceptera insulinbehandling. Insulin var den
behandling som kunde förlänga livet (Guimarães et al., 2010). Kunskaper om DM typ
2 och dess behandling söktes via böcker eller internet, de var på så sätt förberedda på
att sjukdomen kunde progrediera och att tablettbehandling inte skulle vara
tillräckligt på lång sikt. Om vårdpersonal i ett tidigt skede informerade om
sjukdomen och dess behandling och diskuterade rädslor och tankar kring detta
bidrog det till ökad delaktighet och trygghet när insulinbehandling blev aktuellt (Abu
Hassan et al., 2013).
Rädsla för att påbörja injektionsbehandling
Vid insulin initiering uppfattades hantering av injektioner som om sjukdomen
försämrats. Detta blev en negativ och obehaglig upplevelse för många personer. För
en informant fördröjdes insulinbehandling flera år eftersom oron över injektions
hantering var större än den förväntade positiva effekten av insulin. Denna
uppfattning förändrades då behandlande läkare intog ett mer personcentrerat
förhållningssätt där de positiva aspekterna av insulinbehandling tydliggjordes (Patel
et al., 2015). Oro fanns för injektioner och smärta (Guimarães et al, 2010). Detta
berodde på tidigare erfarenheter i samband med provtagning som förknippades med
smärta och synligt blod. Injektioner associerades till sprutor som sjukvårdspersonal
använde (Hassali et al., 2014). Oro fanns över att få blåmärken och blödningar i
huden vid injektionsstället och att detta skulle förstöra kroppsvävnad.
Insulinbehandling uppfattades som en mer svårhanterlig behandling i jämförelse
med diet och/eller tablett regimer (Abu Hassan et al., 2013; Ho & James, 2006). Brist
på kontinuitet och förtroende för läkaren blev en rädsla att börja med
insulinbehandling (Krall et al., 2015). Påverkan från vänner och familj bidrog till
dessa psykologiska föreställningar och farhågor (Hassali et al., 2014).
Rädsla för påverkan på kroppen
Oro för komplikationer och biverkningar såsom hypoglykemi och viktökning beskrevs
(Brod et al., 2014; Phillips, 2007; Tan, Muthusamy, Phoon, Ow & Tan, 2011). Det
framkom att tillräcklig information och utbildning saknades vid övergången till
insulin. Hypoglykemi upplevdes som något okänt och skrämmande (Hassali et al.,
2014; Janes, Titchener, Pere, Pere & Senior, 2013; Tan et al., 2011). Osäkerheten
kring administration och hur hanteringen av eventuell hypoglykemi skulle skötas
skapade tvivel och osäkerhet (Abu Hassan et al., 2013; Tan et al., 2011). Negativa
åsikter och erfarenheter hos andra insulin användare bidrog till rädslan. Berättelser
från andra personer som haft hypoglykemi påverkade ofta situationen negativt.
Berättelser om anhöriga som fått kraftiga skakningar i samband med lågt blodsocker
framkom. Detta gav upphov till en stark rädsla att själv behöva uppleva detta (Patel et
al., 2015). Fruktan att få så låga blodsockernivåer att de tappade kontrollen,
svimmade eller i värsta fall hamnade i koma var stor hos flera av informanterna
(Brod et al., 2014; Tan et al., 2011). Svårigheter att sova de första nätterna efter
insulininsättning förekom. Rädsla att inte vakna igen fanns (Brod et al., 2014). Oro
för eventuell viktökning förekom eftersom information gällande detta hade givits vid
insulinstart (Brod, et al., 2014; Tan et al., 2011, Guimarães et al., 2010).
7
Hinder inför transition till insulinbehandling
Inom denna huvudkategori presenteras missuppfattningar och myter gällande
diabetes och insulin. Det påverkade personer med DM typ 2 i deras beslut samt
utgjorde hinder inför insulin start och fördröjde behandlingen (Brod et al., 2014).
Familjemedlemmars missuppfattningar om sjukdomsprocessen och bristande stöd
från den närmaste omgivningen påverkade ofta informanternas beslut gällande
insulinstart (Hu, Amirehsani, Wallace & Letvak, 2012).
Missuppfattningar om sjukdomen diabetes typ 2
Orsaken till missuppfattningar visade sig vara okunskap om att DM typ 2 är en
progressiv sjukdom (Brod, et al., 2014). Förändringar i behandlingen skulle troligtvis
bli aktuell förr eller senare i sjukdomsförloppet (Phillips, 2007). Övergången till
insulin kunde upplevas som det sista behandlingsalternativet. Då insulinbehandling
blev aktuell beskrevs känslor av förlorad kontroll och att slutet av livet hade kommit.
Att fördröja behandling med insulin så länge som möjligt kunde minska upplevelser
av att vara svårt sjuk och döende (Hassali et al., 2014).
Personer med DM typ 2 hade missuppfattningar om insulin och diabetes vilket
påverkade dem negativt då beslut om insulinbehandling skulle tas. I samband med
initiering av insulin framkom upplevelser av personligt nederlag gällande egenvård
(Holmes-Truscott et al., 2016). Känslor av skam på grund av eventuell misskötsel
upplevdes. Detta ledde till att insulin övergång kändes som en bestraffning (Tan et
al., 2011). Upplevelser av att diabetes inte diagnostiserats som en allvarlig form av
sjukdomen påverkade inställningen vid behandlingsstart (Abu Hassan et al., 2013).
Okunskap om insulinets effekt
Okunskap och missförstånd gällande läkemedlet insulin fördröjde ofta behandlingen
med injektioner. Skepsis och evidens för dess nytta och verkan var viktig.
Missförstånd som att insulin ger långsiktiga komplikationer som amputation och
blindhet samt att pankreas helt skulle sluta fungera fanns (Hassali et al., 2014).
Uppfattning av att insulin kunde ge ett beroende fanns, att högre doser skulle
behövas ju längre tiden gick eftersom pankreas funktion till slut skulle upphöra (Brod
et al., 2014). Rädsla att njurfunktionen skulle försämras vid insulinbehandling
framkom också (Hassali et al., 2014) eller att njurarna helt kunde sluta att fungera
(Abu Hassan et al., 2013; Hu et al., 2012). Övertygelser och oro att börja med insulin
influerades av tidigare kunskaper, erfarenheter och påverkan från omgivningen (Abu
Hassan et al., 2013). Det förekom missuppfattningar och förutfattade meningar
gällande insulin särskilt då det fanns en påverkan från nära familjemedlemmars
tidigare upplevelser. Dessa åsikter var svåra att ändra på då rädsla fanns att bli
drabbad av likartade komplikationer (Brod et al., 2014). Berättelser om
komplikationer bidrog till en ökad rädsla och motvilja till insulin (Burden & Burden,
2007).
Förändringar i vardagen
Denna Kategori belyser sociala hinder i vardagen som förväntades uppstå då start av
insulin blev aktuell, samt problem kring den praktiska hanteringen av insulin i
vardagslivet.
8
Begränsningar i vardagslivet
Vid insulinbehandling synliggjordes sjukdomen ännu tydligare och bidrog till en
förstärkt känsla av skam och skuld (Janes et al., 2013). Oro över att visa sig offentligt
vid injicering fanns (Ho & James, 2006). Detta skulle påverka det sociala livet vid
restaurangbesök och bjudningar (Abu Hassan et al., 2013; Janes et al., 2013; Patel et
al., 2015). Oro för minskad flexibilitet och spontanitet i vardagen fanns,
insulinbehandlingen skulle kräva bättre rutiner än tidigare, vilket skulle
innebära fasta måltider och injektioner flera gånger om dagen (Guimarães et al.,
2010; Holmes-Truscott, et al., 2016). Förändringar gällande måltidsvanor upplevdes
påtvingade (Hayes, Bowman, Monahan, Marrero, & McHorney, 2006).
Det fanns en stor farhåga att andra människors bild av dem själva skulle förändras
om de började injicera insulin (Abu Hassan et al., 2013; Brod et al., 2014; HolmesTruscott et al., 2016). Oro att omgivningen skulle uttrycka negativa aspekter kring
insulininjektionerna och misstolka detta som ett drogmissbruk fanns (Guimarães et
al., 2010; Holmes-Truscott, et al., 2016).
Oro inför egenvård
Oro och stress inför de kommande praktiska momenten och hanteringen av insulinet
fanns. En del trodde att insulinet alltid skulle förvaras i kylskåp vilket skulle innebära
praktiska svårigheter exempel vid flygresor (Brod et al., 2014; Holmes-Truscott, et
al., 2016; Tan et al., 2011). En farhåga att inte vara kapabel att utföra rätt
injektionsteknik i samband med administrering fanns (Abu Hassan et al., 2013; Brod
et al., 2014; Ho & James, 2006; Tan et al., 2011).
Rädsla att glömma en injektion eller att inte komma ihåg hur nålen skulle sitta på
insulinpennan uttrycktes (Hassali et al., 2014). För personer som var i behov av
insulin flera gånger per dag skulle detta upplevas som en störande faktor, att behöva
strukturera om sina dagliga rutiner för att komma ihåg att ta insulinet (HolmesTruscott et al., 2016). Trots förväntade problem och besvär med injektioner och
känslor av misslyckande i samband med insulinbehandling upplevdes stora
förbättringar fysiskt och emotionellt efter insulinstart (Hayes et al., 2006).
Diskussion
Metoddiskussion
Valet var att göra en litteraturöversikt vilket ansågs vara en bra metod för
examensarbete på grundnivå (Friberg 2012). I denna litteraturöversikt har enbart
kvalitativa artiklar studerats. En av artiklarna har använt s.k. mixad metod. Endast
den kvalitativa delen har analyserats. Kvalitativ ansats användes då syftet handlar om
upplevelser (Kristensson, 2014). Samtliga artiklar som valdes hade använt sig av
intervjuer eller fokusgrupper vilket gav möjlighet för deltagarna att individuellt
9
beskriva sina upplevelser och erfarenheter i samband med transition till insulinstart,
detta ökade trovärdigheten (Henricson, 2012).
Innehållet i texten har analyserats utifrån en induktiv ansats, som är vanligt
förekommande i kvalitativa studier. Induktiv ansats stämde överens med valt syfte
eftersom slutsatser bildas utifrån personers egna upplevelser och erfarenheter. För
att ytterligare stärka arbetets trovärdighet gjordes sökningar i fyra olika databaser för
att få ett större antal träffar. På det sättet hittades artiklar som stämde överens med
valt syfte.
För att stärka bekräftelsebarheten i litteraturöversikten gjordes ett sökschema (bilaga
1). Det utfördes både en inledande och en egentlig litteratursökning. De databaser
som användes innehöll material inom omvårdnad och ansågs relevanta (Henricson,
2012) Sökord i olika kombinationer användes (Bilaga 1). Några artiklar var dubbletter
och hittades både i Cinahl och Medline. Detta indikerade att adekvata sökord hade
använts. En svaghet var att utbudet minskade eftersom samma artiklar fanns med i
båda databaserna. För att hitta fler artiklar gjordes även sökning i Google Scholar.
Två artiklar hittades. Antalet artiklar har diskuterats då det var svårt att hitta
tillräckligt många som svarade mot valt syfte och även uppfyllde kraven enligt
granskningsprotokollet (bilaga 2). Lågt antal artiklar i resultatet kan påverka
överförbarheten (Henricson 2012). Av de 14 artiklar som granskats höll 12 stycken
hög kvalitet, en bedömdes vara av medelhög kvalitet och en av låg kvalitet. Artikeln
med medelhög kvalitet saknade diskussion gällande kvalitetssäkringbegrepp och
hade svag återkoppling till teori. Artikeln med låg kvalitet saknade beskrivning av den
kvalitativa metoden och analysmetoden. Det saknades även diskussion kring
kvalitetssäkringsbegreppen. Detta redovisas via en artikelmatris (bilaga 3).
Genomgången av kvalitetsgranskningen stärker litteraturöversiktens trovärdighet.
Urvalet av personer som medverkat i studierna är ändamålsenligt och forskarna i
studierna hade god kännedom om DM typ 2, vilket stärkte överförbarheten
(Henricson, 2012).
Samtliga artiklar var skrivna på engelska och lästes flera gånger för att inte missförstå
något i texten (Friberg, 2012). För att visa aktuell forskning användes inga artiklar
äldre än 10 år. Artiklarna lästes först individuellt och därefter analyserades huvud
fynden tillsammans för att öka trovärdigheten. Kvalitetsgranskning och analys av
artiklarna stärktes genom att flera personer läste och diskuterade materialet.
Lång erfarenhet som sjuksköterskor inom diabetesvården både inom primär och
slutenvård riskerar att påverka förförståelsen och resultatet i litteraturöversikten.
Detta har diskuterats och beaktats under hela arbetsprocessen för att stärka
pålitligheten i studien (Henricson, 2012).
Eftersom sökord som barrier och pshychological insulin resistance användes utifrån
en förförståelse fanns en risk att enbart hitta negativa aspekter inom valt område. Det
visade sig även att positiva fynd fanns i de artiklar som använts trots användningen
av dessa sökord. De artiklar som valdes var från olika delar av världen men detta
ansågs inte vara något hinder då upplevelsen av insulin start ansågs vara likartad
oavsett vart personen kommer ifrån (bilaga 3). Detta framgick i de likheter som
analyserades från artiklarnas resultat. Två av artiklarna visade att det fanns en
misstro mot västerländsk medicin men i övrigt var resultatet gällande upplevelser
likartad. Inklusionskriteriet att använda artiklar från alla länder var en styrka i
litteraturöversikten. Insjuknande i DM typ 2 ökar i hela världen och det var därför
10
viktigt att inte exkludera något land (WHO, 2015). I artikelmatrisen (bilaga 3) finns
dokumenterat de länder som använts i litteraturöversikten.
I fyra av artiklarna har studier gjorts både på patienternas och på personalens
upplevelser i samband med insulin start. Enbart fynden av patienternas upplevelser
togs med i litteraturöversikten. Det fanns en tydlig uppdelning vilka upplevelser som
var personalens och personerna med DM typ 2. Under arbetsprocessen har
regelbunden granskning gjorts av handledare och andra studenter vilket ökar
trovärdigheten (Henricson, 2012).
Resultatdiskussion
Resultat som kommer att diskuteras mer ingående är upplevelsen av att känna sig
frisk till känsla av att vara sjuk. Resultatet skildrade rädslor och oro av olika slag där
det tydligaste fyndet var rädsla för hypoglykemi och rädsla för smärta vid injicering.
Det framkom även ett antal missuppfattningar gällande diabetessjukdomen men
också okunskap om hur läkemedlet insulin kunde påverka kroppen negativt. Minskad
flexibilitet i vardagen och den praktiska hanteringen av injicering upplevdes.
Resultatet visar att personer med DM typ 2 upplevde transition till insulinbehandling
som mycket ångestladdad och svårhanterlig. Resultatet belyser flera olika aspekter av
upplevelser i samband med övergång till insulin (Al-Yateem & Docherty, 2015).
Delaktighet i behandlingsbeslut och tidig information om sjukdomen visade sig vara
avgörande för hur transitionen upplevdes. Det framkom att personer med kunskap
om att insulin förbättrar blodsockerkontrollen och minskar risk för komplikationer
var mer benägna att uppleva transition till insulin som positivt (Ng, Lai, Lee, Azmi &
Teo, 2015).
Rädsla vid transition till insulinbehandling berodde på oro för smärta och nålstick.
Oro inför injektioner innehåller flera delar som kan resultera i PIR, vilket inkluderar
tekniska svårigheter, rädsla för smärtor i samband med injektioner samt rädsla att
tillfoga sig själv skada. Många förknippade injicering med stora kanyler som de
upplevt i samband med provtagning och förväntade sig att det skulle göra ont (Brod
et al., 2009). Förbättringar i utformningen av insulinpennor såsom flergångspennor
som är lättare att hantera samt kortare och tunnare nålar, ger minskad oro för
injektioner och smärta hos personer som behöver insulinterapi (Edelman & Petteus,
2014). Rädsla bör identifieras tidigt i behandlingen, särskilt stickrädda personer kan
ha stor hjälp av att få se och hantera sprutor och nålar i ett lugn skede, innan
insulinbehandling blir aktuellt (Stotland, 2006).
Ett stort hinder vid transition till insulinbehandling var rädsla för hypoglykemi.
Rädslan var ofta förknippad med tidigare erfarenheter från observationer av andra
personer som använder insulin. Att bedöma vad personerna uppfattat av dessa
händelser var viktigt att reflektera över för att hantera rädslan (Funnell,
2007). Betydelsen av åsikter och upplevelser från andra personer hade en stark
inverkan på viljan att starta insulinbehandling. När individen fick ett bra stöd från
personer i sin närhet såsom familj och vänner men även från vårdpersonal bidrog
detta till en mer lyckad övergång med förbättrad hälsa som följd. Avsaknad av stöd
kunde leda till negativa känslor och frustration i den pågående transitionen.
Sjuksköterskan bör inta en stödjande roll i denna process för att transitionen skulle
11
bli så positiv som möjligt och ge insikt om hur den uppkomna situationen skulle
hanteras (Al-Yateem & Docherty, 2015).
Rädslan för hypoglykemi kunde undvikas genom att informera om orsakerna till lågt
blodsocker. Stor vikt lades på information och stöd för att utveckla strategier
som kunde förebygga, känna igen symtom och behandla hypoglykemi. Forskning
visar att graden av allvarlig hypoglykemi är mycket sällsynt hos personer med DM typ
2. Detta är väsentliga uppgifter som hälso- och sjukvårdspersonal bör informera om
(Funnel, 2007).
Kunskap om verkningstiden hos olika insulinsorter kunde leda till att hypoglykemi
undveks. Förskrivning av mer långtidsverkande insulin sorter som till exempel
insulin glargine kunde vara en hjälp för att undvika hypoglykemier (Stotland, 2006).
För en del personer blev rädsla för hypoglykemi en tillåtelse att äta ofta och onyttigt,
detta kunde i sin tur leda till viktökning. Redan överviktiga personer med DM typ 2
som tidigare haft svårt att följa kost och motions råd riskerade ytterligare
viktuppgång vid insulininsättning om ett sådant ätbeteende utvecklades (Stotland,
2006). Denna problematik bidrog till ytterligare blodsockerstegring och behov av
högre insulindoser. Det ledde till en ytterligare viktökning. En ond cirkel uppstod.
Blodsocker inom normalgränsen kunde fördröja progression och förhindra
komplikationer i samband med diabetes (Marrero, 2007). Förkunskaper om diabetes
och glykemisk kontroll ledde till ökad följsamhet i behandlingen. Inledande men även
återkommande utbildning har visat sig vara avgörande för hur personer med DM typ
2 hanterar sjukdomsförloppet (Campbell, 2012). Information om diabetes
sjukdomen samt tidig behandling var avgörande för att undvika komplikationer
(Edelman & Pettus, 2014, Larkin et al 2008).
Ovilja inför insulinbehandling var skiftande, eftersom uppfattningar förändras över
tiden (McDowell et al., 2008). Det är bevisat att personer är mer benägna att följa
medicinska behandlingar när deras åsikt övervägts av vårdpersonal och deras rädsla
tagits på allvar (Benroubi, 2011). För att personer med DM typ 2 skulle känna
delaktighet behövde sjuksköterskor inom diabetesvården uppmuntra dem att bli mer
aktiva i sin vård (McDowell et al., 2008). Samarbete mellan patient och vårdpersonal
krävdes för att undvika fysiska och psykologiska hinder (Kruger, 2007).
Forskning visade att mer än hälften av de personer som inte har använt insulin
uttryckte oro mot insulinbehandling (Polonsky, 2007).
Termen psykologisk insulinresistens (PIR) har använts för att beskriva psykosociala
hinder till insulinbehandling. PIR innehåller personers uttryckta oro i samband med
rädsla för insulin, samhällets attityder och känslor av misslyckande, som är troliga
hinder för inledande av insulin (Larkin et al., 2008). Kunskap om PIR kan ge ökad
insikt hos vårdpersonal gällande barriärer och missförstånd i övergången till insulin
för personer med DM typ 2.
Följsamhet till behandling hos patienter med DM typ 2 var stark påverkad av dennes
kunskap om sjukdom och behandling, som omfattade inte bara vad de visste och inte
visste, utan även missuppfattningar (Campbell, 2012). Vid transition till
insulinbehandling berodde ett flertal farhågor på missuppfattningar och okunskap
gällande sjukdomens progression och behandling.
12
Ett framträdande fynd visade sig vara skam och skuldkänslor över att ha misslyckats.
Känslan av ett personligt nederlag var en tydlig reaktion då insulinbehandling blev
aktuellt (Edelman & Pettus, 2014). Ett stort antal typ 2 diabetiker såg insulin
initiering som ett misslyckande och bevis för att sjukdomen blivit allvarligare. De lade
skulden för sjukdomens fortskridande på sig själva. Det fanns en rädsla att ha
kommit till sista anhalten i livet och att orsaken var självförvållad på grund av
misskötsel av egenvårdsinsatser. Kunskaper om sjukdomens progression saknades
(Sorli & Heile, 2014). Blodsocker inom normalgränsen har visats fördröja progression
och potentiellt förhindra komplikationer i samband med diabetes. Kunskap tidigt i
sjukdomsförloppet om den naturliga progressionen samt det troliga framtida behovet
av insulin kan reducera känslan av misslyckande (Marrero, 2007). Kunskap och
förståelse hos läkare och sjuksköterskor om psykologisk insulinresistens och
personens oro var nödvändigt (Polonsky, 2007).
.
Resultatet visade en stark ovilja att påbörja insulinbehandling på grund av
föreställningen att det kunde vara skadligt för kroppen. Denna problematik framkom
i flertalet av artiklarna och var det huvudfynd som var mest förvånande och
skrämmande. Informanterna relaterade dessa komplikationer av diabetessjukdomen
till biverkningar av insulin eftersom de debuterat i anslutning till insulininsättning.
Genom att undvika insulin så länge som möjligt trodde de även att komplikationer till
följd av diabetes kunde hållas borta. Ökad medvetenhet kring denna föreställning kan
undanröjas med hjälp och stöd från vårdpersonal så att personer med DM typ 2 inte
utsätts för onödigt lidande och oro (Davis & Renda, 2006).
I Resultatet framkom att närståendes upplevelser, missuppfattningar och bristande
stöd hade en negativ påverkan i beslutet vid insulinövergång. Annan forskning visade
att anhöriga hade en betydande roll genom att bistå med praktiskt och socialt stöd till
familjemedlemmar med diabetessjukdom. Insatser som hjälp vid medicinering,
blodsockerkontroller samt tillagning av måltider beskrevs (Jeragh-Alhaddad,
Waheedi, Barber, & Brock, 2015).
Hälso-och
sjukvårdspersonal
hade
en
viktig
uppgift
att
klargöra missuppfattningar sprida kunskap samt dämpa oro så att negativ och
felaktig information undviks (Polonsky, 2007, Larkin et al 2008). Även anhöriga
kunde ha ett behov av utbildning i detta sammanhang så att missförstånd gällande
sjukdomen reducerades.
För att förebygga riskfaktorer är det väsentligt att stärka individen att hantera viktiga
beslut gällande sin sjukdom (socialstyrelsen, 2015). Sjuksköterskan spelade en
betydande roll att hjälpa och stödja så att de psykologiska barriärerna övervanns. När
insulinbehandling väl accepterats framträdde de positiva effekterna och ökade
välbefinnandet hos informanterna, de uttryckte då att de borde påbörjat
behandlingen tidigare (Spollett, 2012).
Oro inför praktiska hinder och egenvård fanns. Stor ängslan över hur den nya
medicineringen med hantering av sprutor och nålar kunde påverka livet på olika sätt
beskrevs. Resultatet visade svårigheter gällande hur man skulle klara momenten
kring injiceringen och annat praktiskt i vardagslivet vid övergång
till insulinbehandling (Edelman & Pettus, 2014).
Farhågor beskrevs gällande minskad flexibilitet i livet med tider som skulle passas
vilket kunde leda till en begränsad livsstil. Rädsla att uppfattas som annorlunda
13
fanns. Flexibilitet gällande insulinregimer kunde underlätta och därmed förbättra
följsamheten i behandlingen, vilket i sin tur gjorde att livet fick styra
insulinbehandlingen, inte tvärtom (Edelman & Pettus, 2014). Ett sätt att minska
kraven vid transition till insulin var att börja med en enkel insulinregim med enbart
långtidsverkande insulin till natten (Polonsky, 2007). Personer som redan upplevde
begränsningar i vardagen orsakade av komplikationer var mer motiverade att följa
ordinerad medicinering (Jeragh-Alhaddad, Waheedi, Barber, & Brock, 2015).
Det tekniska och praktiska handhavandet av injektioner kan med fördel tas upp i det
individuella mötet redan i ett tidigt skede av sjukdomen för att reducera farhågor
inför eventuell kommande insulininsättning. Behov av kunskap och livssituation
varierade hos personer med DM typ 2. Det var viktigt att vård personalen även
individanpassade information och utbildning för ett lyckat resultat (Gonzalez et al.,
2013). Ett personcentrerat och etiskt förhållningssätt kunde stödja patientens egna
styrkor och resurser (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).
Resultatet visade att personer med DM typ 2 behövde vara delaktiga i den egna
vården. Omvårdnadsinsatser som bidrar till förbättrad egenvård stärker patientens
empowerment och leder till en mer lyckad transition i samband med att nya
livstilsförändringar genomförs. Det leder i sin tur till lägre blodsockernivåer och
förbättring av diabetessjukdomen (Socialstyrelsen 2015).
Slutsatser
I samband med transition till insulinbehandling upplevdes rädsla för smärta och
biverkningar. Oro inför transition till insulinbehandling på grund av okunskap om
insulinets påverkan på kroppen och skuldkänslor gällande misskötsel av sjukdomen
beskrevs. Sociala och praktiska förändringar i vardagen så som oro inför egenvård
och minskad flexibilitet upplevdes. Förväntad positiv effekt av insulin gällande
förbättrad hälsa bidrog till att övergången underlättades.
Resultatet väntas ge ökad insikt om hur personer med DM typ 2 upplevde transition
till insulinbehandling. För att underlätta transition till insulinbehandling krävdes
individanpassad utbildning om sjukdomens progression, behandling och påverkan på
kroppen i ett tidigt skede av sjukdomen för personer med DM typ 2 och deras
anhöriga.
Kliniska implikationer
Föreställningar och missuppfattningar om diabetes och den praktiska hanteringen av
insulinet kan variera. Information och utbildning bör utgå från personens frågor och
funderingar redan i ett tidigt skede. Detta kan öka motivationen vid behandlings
förändringar och egenvårdsinsatser.
14
Utbildning bör ges både individuellt och i grupp vid upprepade tillfällen samt även
innefatta anhöriga. Personer med tidigare erfarenhet av insulinbehandling kan
inbjudas till dessa undervisningstillfällen för att delge sina upplevelser vid övergång
till insulin vilket förhoppningsvis kan leda till minskad psykologisk insulinresistens
hos personer med DM typ 2. Personer med egna erfarenheter av diabetes kan även
arbeta som patientstödjare inom vården. Deras uppgift kan bidra till att skapa
trygghet hos personer med DM typ 2. Undervisning i grupp förbättrar egenvård vilket
leder till bättre livskvalitet på sikt och kan dessutom bidra till minskade
samhällskostnader.
Upplevda skuld och skamkänslor bör uppmärksammas och ges större utrymme i
patientmötet så att livskvalitén förbättras hos personer med DM typ 2. För att öka
kompetensen inom diabetessjukvården krävs även fortlöpande utbildning för
sjuksköterskor och övrig personal inom detta område.
15
Referenser
➢ = resultatartiklar
➢ Abu Hassan, H., Tohid, H., Mohd Amin, R., Badrulnizam Long Bidin, M.,
Muthupalaniappen, L., & Omar, K. (2013). Factors influencing insulin acceptance
among type 2 diabetes mellitus patients in a primary care clinic: a qualitative
exploration. BMC Family Practice, 14(1), 164-173. doi:10.1186/1471-2296-14-164.
Al-Yateem, N., & Docherty, C. (2015). Transition: A concept of significance to nursing
and health care professionals. Journal of Nursing Education and Practice, 5(5), p35.
doi: 10.5430/jnep.v5n5p35
Asante, E. (2013). Interventions to promote treatment adherence in type 2 diabetes
mellitus. British Journal Of Community Nursing, 18(6), 267-274 8p.
Bartol, T. (2012). Improving the treatment experience for patients with type 2
diabetes: role of the nurse practitioner. Journal of the American Academy of Nurse
Practitioners, 24(s1), 270-276. doi:10.1111/j.1745-7599.2012.00722.x.
Benroubi, M. (2011). Fear, guilt feelings and misconceptions: Barriers to effective
insulin treatment in type 2 diabetes. Diabetes Research and Clinical Practice. 97-99.
doi:10.1016/S0168-8227(11)70021-3
➢Brod, M., Alolga, S. L., & Meneghini, L. (2014). Barriers to initiating insulin in type
2 diabetes patients: Development of a new patient education tool to address myths,
misconceptions and clinical realities. The Patient: Patient-Centered Outcomes
Research, 7(4), 437-450. doi:10.1007/s40271-014-0068-x
Brod, M., Kongsø, J. H., Lessard, S., & Christensen, T. L. (2009). Psychological
insulin resistance: patient beliefs and implications for diabetes management. Quality
of Life Research, 18(1), 23-32. doi:10.1007/s11136-008-9419-1.
➢Burden, M., & Burden, A. (2007). Attitudes to starting insulin in primary care.
Practical Diabetes International, 24(7), 346-350. doi:10002/pdi.1142
Campbell R. K. (2012). Recommendations for Improving Adherence to Type 2
Diabetes Mellitus Therapy Focus on Optimizing Insulin-Based Therapy. The
American Journal Of Managed Care, 18(3), 55-61
Crane-Ross, D., Lutz, W.J. & Roth, D. (2006). Consumer and case manager
perspectives of service empowerment: relationship to mental health recovery.
Journal of Behavioral Health Services & Research, 33(2), 142-155. doi:
10.1007/s11414-006-9012-8
Davis, S. N., & Renda, S. M. (2006). Psychological Insulin Resistance Overcoming
Barriers to Starting Insulin Therapy. The Diabetes Educator, 32(Supplement 4),
146S-152S.
16
Diabetesförbundet, (2016). 2016-02-23, Hämtat från
http://www.diabetes.se/sv/Diabetes/Om-diabetes/Diabetes-i-siffror/
Edelman, S., & Pettus, J. (2014). Challenges associated with insulin therapy in type 2
diabetes mellitus. The American journal of medicine, 127(10), S11S16. doi:10.1016/j.amjmed.2014.07.003
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier (2:a
upplagan). Stockholm: Natur & Kultur.
Fowler, M. J. (2008). Microvascular and macrovascular complications of
diabetes. Clinical diabetes, 26(2), 77-82.
Friberg, F. (2012). Från idé till examination – vetenskaplig teori och metod. Lund:
Studentlitteratur.
Funnell, M. M. (2007). Overcoming barriers to the initiation of insulin therapy.
Clinical Diabetes, 25(1), 36-38.
Gonzalez, Lisanna Stamos,M.S., F.N.P.-B.C., Berry, Diane C, PhD,A.N.P.-B.C.,
F.A.A.N.P., & Davison, Jean Ann,M.S.N., F.N.P.-B.C. (2013). Diabetes selfmanagement education interventions and glycemic control among hispanics: A
literature review. Hispanic Health Care International, 11(4), 157-166
➢Guimarães, C., Marra, C. A., Gill, S., Meneilly, G., Simpson, S., & Godoy, A. L.
(2010). Exploring patients’ perceptions for insulin therapy in type 2 diabetes: a
Brazilian and Canadian qualitative study. Patient preference and adherence, 4, 171179.
Handley, J., Pullon, S., & Gifford, H. (2010). Living with type 2 diabetes: 'Putting the
person in the pilots' seat'. Australian Journal Of Advanced Nursing, 27(3), 12-19 8p.
➢Hassali, M. A., Ching, M., Yusoff, Z. M., Hussein, Z., Alrasheedy, A. A., AL-Tamimi,
S., Khan, T. (2014). ‘Why I do not want to take insulin shots’: Findings from a
qualitative study among diabetic patients in Malaysia. Journal of Public Health,
22(1), 3-11. doi:10.1007/s10389-013-0594-3
Hayes, R. P., Fitzgerald, J. T., Jacober, S. J. (2008). Primary care physician beliefs
about insulin initiation in patients with type 2 diabetes. International Journal of
Clinical Practice, 62(6), 860-868. doi:10.1111/j.1742-1241.2008.01742.x
➢Hayes, R. P., Bowman, L., Monahan, P. O., Marrero, D. G., & McHorney, C. A.
(2006). Understanding Diabetes Medications From the Perspective of Patients With
Type 2 Diabetes Prerequisite to Medication Concordance. The Diabetes Educator,
32(3), 404-414. doi:10.1177/0145721706288182
Henricson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom
omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
17
➢Ho, E., & James, J. (2006). Cultural barriers to initiating insulin therapy in
Chinese people with type 2 diabetes living in Canada. Canadian Journal Of Diabetes,
30(4), 390-396.
➢Holmes-Truscott, Browne, & Speigh. (2016). The Impact of insulin therapy and
attitudes towards insulin intensification among adults with type 2 diabetes: A
qualitative study. Journal Of Diabetes And Its Complications, 30(6), 1151-1157.
doi:10.1016/j.jdiacomp.2016.03.027
➢Hu, J., Amirehsani, K. A., Wallace, D. C., & Letvak, S. (2012). The meaning of
insulin to Hispanic immigrants with type 2 diabetes and their families. The Diabetes
Educator, 38(2), 263-270. doi:10.1177/0145721712437559
➢Janes, R., Titchener, J., Pere, J., Pere, R., & Senior, J. (2013). Understanding
barriers to glycaemic control from the patient’s perspective. Journal of Primary
Health Care, 5(2), 114-122.
Jeragh-Alhaddad, F. B., Waheedi, M., Barber, N. D., & Brock, T. P. (2015). Barriers to
medication taking among Kuwaiti patients with type 2 diabetes: a qualitative study.
Patient Preference and Adherence, 9, 1491–1503. doi:10.2147/PPA.S86719
Kralik, D., Visentin, K., & Van Loon, A. (2006). Transition: a literature review.
Journal
of
advanced
nursing,
55(3),
320-329.
doi: 10.1111/j.13652648.2006.03899.x
➢Krall, J., Gabbay, R., Zickmund, S., Hamm, M. E., Williams, K. R., & Siminerio, L.
(2015). Current perspectives on psychological insulin resistance: primary care
provider and patient views. Diabetes technology & therapeutics,17(4), 268-274.
doi:10.1089/dia.2014.0286
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för
studenter inom hälso-och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur
Kruger, D. F. (2007). Tying it all together: Matching insulin regimens to individual
patient needs. The Diabetes Educator, 33, 91-95.
Larkin, M. E., Capasso, V. A., Chen, C., Mahoney, E. K., Hazard, B., Cagliero, E., &
Nathan, D. M. (2008). Measuring psychological insulin resistance: Barriers to insulin
use. The Diabetes Educator, 34(3), 511-517. doi:10.1177/0145721708317869
Marrero, D. G. (2007). Overcoming patient barriers to initiating insulin therapy in
type 2 diabetes mellitus. Clinical cornerstone, 8(2), 33-43.
McDowell J.R.S., Coates V., Davis, R., Brown, F., Dromgoole P., Lowes L., Turner
E.V. & Thompson, K. (2009). Decision-making: initiating insulin therapy for adults
with diabetes. Journal of Advanced Nursing 65(1), 35-44. doi: 10.1111/j.13652648.2008.04840.x
Melba, A., Hernandez-Tejada, M.S., Campbell, J., Walker, R., Smalls, B., Davis,
K., Egede, L. (2012). Diabetes Empowerment, Medication Adherence and Self-Care
Behaviors in Adults with Type 2 Diabetes. Diabetes Technology & Therapeutics.
14(7), 630-634. doi:10.1089/dia.2011.0287
18
Meleis, A. (2010). Transitions theory: Middle range and situation specific theories
in nursing research and practice. New York: Springer Pub.
Ng, C. J., Lai, P. M., Lee, Y. K., Azmi, S. A., & Teo, C. H. (2015). Barriers and
facilitators to starting insulin in patients with type 2 diabetes: a systematic review.
International journal Of Clinical Practice, 69(10), 1050-1070. doi:10.1111/ijcp12691.
Olsson, H., Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber.
➢Patel, N., Stone, M. A., McDonough, C., Davies, M. J., Khunti, K., & Eborall, H.
(2015). Concerns and perceptions about necessity in relation to insulin therapy in an
ethnically diverse UK population with Type 2 diabetes: a qualitative study focusing
mainly on people of South Asian origin. Diabetic Medicine, 32(5), 635-644.
doi:10.1111/dme.12648
➢ Phillips, A. (2007). Experiences of patients with type 2 diabetes starting insulin
therapy. Nursing standard, 21(23), 35-41.
Polonsky, W. (2007). Pshychological Insulin Resistance The Patient Perspective. The
Diabetes Educator, 33(4), 241-244. doi:10.1177/0145721707305701
Robertson, C. (2012). The role of the nurse practitioner in the diagnosis and early
management of type 2 diabetes. Journal Of The American Academy Of Nurse
Practitioners, 24225-233. doi:10.1111/j.1745-7599.2012.00719.x
Schumacher, K. L., & Meleis, A. I. (2007). Transitions: A Central Concept in Nursing.
Journal
of
nursing
scholarship,
26(2),
119-127.
doi:10.1111/j.15475069.1994.th00929.x
Socialstyrelsen (2016). Nationella riktlinjer för diabetesvård hämtad 2016-02-22
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvard/sokiriktlinjerna
Sorli, C., & Heile, M. K. (2014). Identifying and meeting the challenges of insulin
therapy in type 2 diabetes. Journal of multidisciplinary healthcare, 7, 267.
doi:10.2147/JMDH.S64084
Spollett, G. R. (2012). Insulin initiation in type 2 diabetes: what are the treatment
regimen options and how can we best help patients feel empowered? Journal of the
American Academy of Nurse Practitioners, 24(s1), 249-259. doi:10.1111/j.17457599.2012.00721.x
Stotland, N. L. MD MPH. (2006). Overcoming Psychological Barriers in Insulin
Therapy.1(1), 38-45.
Svensk
sjuksköterskeförening.
(2014).
Kompetensbeskrivning
för
specialistsjuksköterska
i
diabetesvård.
Hämtad
2016-03-12
från http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Kompetensbeskrivningaroch-riktlinjer/Sjukskoterska-mTan,ed-specialisering-i-diabetesvard/
➢Tan, A. M., Muthusamy, L., Ng, C. C., Phoon, K. Y., Ow, J. H., & Tan, N. C. (2011).
Initiation of insulin for type 2 diabetes mellitus patients: what are the issues? A
qualitative study. Singapore medical journal, 52(11), 801-809
19
Tang, T., Funnell, M., Brown, M., & Kurlander, J. (2010). Self-management support
in 'real-world' settings: an empowerment-based intervention. Patient Education &
Counseling, 79(2), 178-184 7p. doi:10.1016/j.pec.2009.09.029
World Health Organization. (2015). Media Centre Diabetes hämtad 2016-02-22 från
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/
Willman, A., Stoltz, P., Bahtsevani. (2011). Evidensbaserad omvårdnad- en bro
mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
20
Bilagor
Bilaga 1
Sökning i databaser
Datum
Databas
Sökord
Limits
Antal
träffar
Lästa Lästa
Granskade Resultat
titlar Abstract Artiklar
160902 CINAHL
Diabetes type 2
AND insulin therapy AND attitude*
2006-2016
Engelska
peerreviewed
36
36
11
8
160915
PubMed
patient attitudes diabetes type 2
insulin
2006-2016
Engelska
peerreviewed
215
0
0
0
160915
PubMed
patient attitudes diabetes type 2
insulin iniation
2006-2016
Engelska
peerreviewed
33
33
6
4
2
160921
MEDLINE
Diabetes type 2
AND insulin
AND barrier* OR
attitude*
2006-2016
Engelska
peerreviewed
605
0
0
0
0
21
2
160921
MEDLINE
Diabetes type 2
AND insulin
AND barrier* OR
attitude* AND
psychological resistance
2006-2016
Engelska
peerreviewed
22
22
14
5
2
160928 MEDLINE
Diabetes type 2
AND insulin
AND barrier* OR
attitude*
AND
patient* AND
experience*
2006-2016
Engelska
peerreviewed
68
68
12
4
2
160928 Cinahl
Diabetes type 2
AND insulin AND experience*
2006-2016
Engelska
peerreviewed
221
221
14
3
2
160928 PsycINFO
Diabetes type 2
AND barrier*
AND attitude OR psychological
resistance AND insulin iniation
2006-2016
Engelska
peerreviewed
68
68
4
3
2
160928 Google
Scholar
Manuell
sökning från annan artikel
2
22
Bilaga 2
Granskningsprotokoll
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod
Titel:
Författare:
Årtal:
Tidskrift:
Del I.
Beskrivning av studien
Beskrivs problemet i bakgrund/inledning?
Ja
Nej
Kunskapsläget inom det aktuella området är
beskrivet?
Ja
Nej
Är syftet relevant till ert examensarbete?
Ja
Nej
Är urvalet beskrivet?
Ja
Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på
någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
Beskrivs vald kvalitativ metod?
Ja
Nej
Hänger metod och syfte ihop?
(Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)
Ja
Nej
Beskrivs datainsamlingen?
Ja
Nej
Beskrivs dataanalysen?
Ja
Nej
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/
ställningstagande?
Ja
Nej
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen?
Ja
Nej
Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?
Ja
Nej
Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen?
Ja
Nej
23
Är resultatet relevant för ert syfte?
Om ja, beskriv:
………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………
Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:
………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………
Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory)
………………………………………………………….
…………………………………………………………
Deltagarkarakteristiska
Antal……………………
Ålder…………………....
Man/Kvinna…………….
Granskare sign: ……………………………………………….
Framtaget vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping/henr
24
Bilaga 3
Artikelmatris
Författare,
Titel, Land, År
Syfte
Urval
Metod
Analys
Resultat
Kvalitet
Abu Hassan, Tohid,
Mohd Amin,
Badrulnizam Long
Bidin,
Muthupalaniappen &
Omar.
Att undersöka
patienter med DM
typ 2 och deras
hinder inför insulin
insättning samt vilka
faktorer som bidrar
till accepterandet av
behandlingen.
n=21
semistrukturerad
intervju, 3 deltagare i
djupintervju, 18 i
Fokusgrupp
Ljud och
videoinspelad,
kodad och
transkriberad
Tematisk analys
Teman som
presenterades:
Beskrivning av
patienternas känslor när
insulin rekommenderades patienternas
uppfattning av
insulinbehandling samt
faktorer för att
acceptera insulinanvändning.
Hög.
Del I 4/4
Del II 8/8
Factors influencing
insulin acceptance
among type 2 diabetes
mellitus patients in a
primary care clinic: a
qualitative
exploration.
Malaysia, 2013.
25
Brod, Alolga,
Meneghini
Barriers to Initiating
Insulin in Type 2
Diabetes Patients:
Development of a New
Patient Education Tool
to Address Myths,
Misconceptions and
Clinical Realities.
Att identifiera
patientens och
vårdpersonalens
upplevelser som kan
utgöra hinder vid
initiering av insulin
hos patienter med
DM typ 2 .
n=87
13 stycken
Fokusgrupp
intervjuer i Tyskland,
Sverige,
Nederländerna,
Storbritannien och
USA.
Semistrukturerad
intervjuguide,
spelades in och
transkriberades.
Data kodades och
sammanställdes i
teman enligt ground
theory.
Teman som
presenterades:
Insulin som sista
behandlings
alternativ, personligt
misslyckande gällande
egenvård,
komplikationer av
insulin, biverkningar av
insulin, sociala hinder,
rädsla för nålar och
injektioner, viktuppgång
Hög
Del I 4/4
Del II 8/8
Att utforska attityder
hos personer med
DM typ 2 samt hos
personal inför
insulinstart.
n=39
Mixad metod
Enkät med
efterföljande
kvalitativa öppna
frågor,
samt Fokusgrupp
(personal)
Ej angiven
Teman som
presenterades:
Patienternas känslor
över insulinbehandling.
Negativa känslor men
även positiva känslor
framkom då blodsocker
nivån var bättre
kontrollerad. Fanns
ingen oro hos vissa.
Uppskattade hjälpen av
vårdpersonalen
Låg
Del I 4/4
Del II 5/8
Saknar
beskrivning av
kvalitativ metod
och analys samt
kvalitetssäkringsbegrepp
USA, 2014
Burden & Burden
Attitudes to starting
insulin in primary
care.
Storbritannien, 2007.
26
Guimarães, Marra,
Gill, Meneilly, Simpson
& Godoy.
Exploring patients’
perceptions for insulin
therapy
in type 2 diabetes: a
Brazilian and
Canadian
qualitative study.
Canada, 2010
Hassali, Ching, Yusoff,
Hussein, -alrasheedy,
AL-Tamimi & Khan
Why I do not want to
take insulin shots´:
Findings from a
qualitative study
among diabetic
patients in Malaysia
Att undersöka
patienternas
uppfattningar om
insulinbehandling
vid DM typ 2, samt
benägenhet att
hantera insulin
terapi i två länder
med olika sjukvårdsystem.
n=32
Fyra fokusgrupper
med fyra deltagare i
varje grupp från båda
länder. Nio
individuella intervjuer
gjordes i Brasilien, Sju
i Kanada. Från
diabetesklinik i
Canada och Brasilien
Intervjuerna
spelades in
transkriberades och
kodades.
Framework analys
användes.
Teman som
presenterades:
sidoeffekter av insulin,
rädsla för injektioner,
upplevda fördelar av
insulin-behandling,
kostnader för
läkemedel, praktiska
svårigheter.
Hög
Del I 4/4
Del II 8/8
Att få insikt om
uppfattningar och
barriärer vid
initiering av
insulinbehandling
hos personer med
DM typ 2.
n=13
Djupintervjuer
Intervjuer spelades
in, kodades och
transkriberades
Tematisk analys.
Teman som
presenterades:
uppfattningar om
insulinbehandling,
psykologiska barriärer,
bristande egenvård.
Hög
Del I 4/4
Del II 8/8
Malaysia 2013
27
Hayes, Fitzgerald,
Jacober.
Primary care
physician beliefs about
insulin initiation in
patients with type 2
diabetes.
Att utforska
erfarenheter av
medicinsk
behandling hos
personer med
DM typ 2
n=138
18 Fokusgrupper
Intervjuerna
spelades in
transkriberades och
kodades.
Innehållsanalys
Teman som
presenterades:
Obekvämt och minskad
flexibilitet. Önskan att
undvika insulin
behandling, Fysisk och
emotionell biverkan av
behandlingen.
Hög
Del I 4/4
Del II 8/8
Att undersöka
kulturella hinder att
börja insulinbehandling hos
Kinesiska personer
med DM typ 2 som
bor Kanada
n=5
Semistrukturerad
intervju
Intervjuerna
spelades
in transkriberades
och kodades.
Framework analys
Teman som
presenterades:
rädsla för nålar,
missuppfattningar; tron
att starta insulin
indikerade ett tidigare
misslyckande av
egenvård, socialt
stigma, rädsla för förlust
av personlig frihet/
besvär att ge
injektioner.
Hög
Del I 4/4
Del II 8/8
USA 2006
Ho & James
Cultural Barriers to
Initiating Insulin
Therapy in Chinese
People With Type 2
Diabetes Living in
Canada.
Canada, 2006.
28
HolmesTruscott,Brown &
Speight
The impact of insulin
therapy and attitudes
towards insulin
intensification among
adults with type 2
diabetes: A qualitative
study.
Att utforska positiva
och negativa
konsekvenser av
insulinbehandling
hos personer med
DM typ 2.
n=20
Semistrukturerade
intervjuer.
Intervjuer spelades
in, transkriberades
och kodades
Tematisk analys
Teman som
presenterades:
Hög
Del I 4/4
Del II 8/8
Att undersöka
betydelsen av insulin
bland ett urval av
spansktalande
invandrare med DM
typ 2 och deras
närstående.
n=21
22 stycken anhöriga.
Fokusgrupper med
10-16 deltagare i
varje. Strukturerad
intervjuguide
Intervjuerna
spelades in, kodades
och transkriberades.
Innehållsanalys
Teman som
presenterades:
Negativa uppfattningar
om insulinterapi,
upplevda hinder för
insulinbehandling,
och positiva
erfarenheter av insulin.
Hög
Del I 4/4
Del II 8/8
Att bättre förstå
hinder för glykemisk
kontroll utifrån
patientens
perspektiv med DM
typ 2
n=15
Semistrukturerad
intervju
Intervjuerna
spelades in
transkriberades och
kodades.
Patientcentrerad
framework analys.
Fenomenologisk
tillvägagångssätt
användes.
Teman som
presenterades:
Rädsla för nya
händelser, skam att ha
diabetes och svårigheter
att utföra egenvård,
dåliga relationer mellan
vårdpersonal och
patient, bristande
kunskap om sjukdomen.
Hög
Del I 4/4
Del II 8/8
Fysisk påverkan,
personlig kontroll,
emotionellt
välbefinnande,
frihet/flexibilitet, oro
inför andras reaktioner.
Australien 2016
Hu, Amirehsani,
Wallace & Letvak
The meaning of insulin
to Hispanic
immigrants with type
2 diabetes and their
families.
USA 2012.
Janes, Titchener, Pere,
Pere & Senior.
Understanding
barriers to glycaemic
control from the
patient’s perspective.
New Zealand, 2013
29
Krall, Gabbay,
Zickmund, Hamm,
Williams & Siminerio,
Current perspectives
on psychological
insulin resistance:
primary care provider
and patient views.
Att undersöka
åsikter gällande
insulinterapi både
hos vårdpersonal
och patienter med
DM typ 2.
n=96
23 personal.
Semistrukturerad
intervju(personal)
12 fokusgrupper
(patient)
Intervjuerna
spelades in,
transkriberades och
kodades.
Noterat att
dataprogram kodade
Teman som
presenterades:
Viktökning, rädsla för
injektioner, rädsla för
hypoglykemi,
personligt
misslyckande, rädsla för
komplikationer
Hög
Del I 4/4
Del II 7/8
Analys ej tydligt
angiven
Att utforska attityder
till insulin
användning hos
etniskt blandad
population som har
diagnostiserats med
DM typ 2
n=18
Semistrukturerade
intervjuer gjordes.
Intervjuerna
spelades in
transkriberades och
kodades.
Grounded theory
Teman som presenteras:
Föreställningar om
insulin samt
nödvändigheten att
använda det, rädsla för
hypoglykemi,
missuppfattningar om
sjukdomen och dess
progression.
Hög
Del I 4/4
Del II 8/8
USA 2015
Patel, Stone,
McDonough, Davies,
Khunti & Eborall.
Concerns and
perceptions about
necessity in relation to
insulin therapy in an
ethnically diverse UK
population with Type
2 diabetes: a
qualitative study
focusing mainly on
people of South Asian
origin.
Storbritannien 2015
30
Phillips
Experiences of patients
with type 2 diabetes
starting insulin
therapy.
Att undersöka den
upplevda
erfarenheten hos
patienter med DM
typ 2 vid
Övergången till
insulinterapi.
n=8
Djupintervjuer
Intervjuerna
spelades in,
antecknades för
hand,
transkriberades och
kodades.
Innehållsanalys
Att fastställa de
hinder som rör
insulin initiering hos
patienter med DM
typ 2 och personal i
primärvården i
Singapore
n=11
n=18 vårdpersonal
i 4 Fokusgrupper.
Intervjuerna
spelades in,
transkriberades och
kodades.
Grounded Theory
Storbritannien, 2007
Tan, Muthusamy, Ng,
Phoon, Ow & Tan.
Initiation of insulin for
type 2 diabetes
mellitus patients: what
are the issues? A
qualitative study.
Singapore, 2011
31
Teman som
presenterades:
Upplevelse av att starta
insulin, information och
stöd vid insulinstart,
Kostnader och
diskriminering.
Aktiviteter i det dagliga
livet. Påverkan från
“kändisar med
diabetes”. Rädsla för
komplikationer. Förlust
kontroll. Kunskap om
diabetes före diagnos
Teman som
presenterades:
Patienternas barriärer
till insulin, rädsla för
hypoglykemi och
biverkningar. Rädsla för
nålar och smärta,
obekväm
behandlingsmetod.
Komplikationer.
Föreställningar att
insulin är sista utvägen.
Brist på stöd vid
administrering av
insulin
Medel
Del I 4/4
Del II 6/8
Saknar diskussion
om
kvalitetssäkrings
begrepp och svag
återkoppling till
teori i
diskussionen
Hög.
Del I 4/4
Del II 8/8
32
