EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
UNIONENS HÖGA
REPRESENTANT FÖR
UTRIKES FRÅGOR OCH
SÄKERHETSPOLITIK
Bryssel den 25.4.2016
JOIN(2016) 10 final
GEMENSAM RAPPORT TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
DEN SÄRSKILDA ADMINISTRATIVA REGIONEN HONGKONG: ÅRSRAPPORT
2015
SV
SV
GEMENSAM RAPPORT TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
DEN SÄRSKILDA ADMINISTRATIVA REGIONEN HONGKONG: ÅRSRAPPORT 2015
Sammanfattning
Sedan Hongkong överlämnades till Kina 1997 har Europeiska unionen och dess
medlemsstater noggrant följt den politiska och ekonomiska utvecklingen i den särskilda
administrativa regionen Hongkong (Hongkong SAR, nedan kallad Hongkong) inom ramen för
principen ”ett land, två system”. I enlighet med det åtagande som gjordes till
Europaparlamentet 1997 sammanställs varje år en rapport om utvecklingen i Hongkong. Det
här är den artonde rapporten, som beskriver utvecklingen under 2015. EU håller fast vid
politiken för ett enat Kina och stöder principen ”ett land, två system” och dess tillämpning.
2015 var ett politiskt utmanande år för Hongkong och för principen ”ett land, två system”.
Den 18 juni röstade det lagstiftande rådet ned regeringens förslag att införa allmän rösträtt för
valet av regeringschef (Chief Executive) från och med 2017. Nedröstningen var slutet på en
valreformsprocess som hade pågått i nästan 18 månader. Debatterna under processen var
mycket polariserade och i slutet av 2014 hölls omfattande demonstrationer till stöd för en
högre grad av demokrati i röstsystemet än som tilläts av den nationella folkkongressens
ständiga utskotts beslut i augusti 2014.
EU beklagar att de viktigaste aktörerna i valreformsprocessen inte lyckades nå en kompromiss
kring en reform. Som en part med intresse i Hongkongs framtid och i överensstämmelse med
grundlagen, uppmuntrar EU Hongkong och centralregeringens myndigheter att, genom
konstruktiva diskussioner, återuppta arbetet med valreformen och nå en överenskommelse
kring ett valsystem som är demokratiskt, rättvist, öppet och transparent. Allmän rösträtt skulle
ge regeringen större stöd från allmänheten och ökad legitimitet i arbetet för att nå Hongkongs
ekonomiska mål och hantera de sociala utmaningarna, till exempel de socioekonomiska
klyftorna och generationsklyftorna i Hongkongs samhälle.
Tillämpningen av principen ”ett land, två system” blev också kraftigt ifrågasatt i samband
med försvinnandet av fem personer, varav två med EU-medborgarskap, i slutet av 2015. De
fem personerna hade kopplingar till ett bokförlag i Hongkong med bokhandelsverksamhet
som är känt för att trycka och sälja material som är kritiskt mot centralregeringen.
Omständigheterna kring dessa försvinnanden var suspekta och den femte personen, som
försvann från Hongkongs territorium, verkar ha kidnappats.
EU anser att fallet med de fem bokförläggarna är den allvarligaste utmaningen för Hongkongs
grundlag och principen ”ett land, två system” sedan Hongkong överlämnandes till Kina 1997.
Fallet väcker allvarliga farhågor kring respekten för mänskliga rättigheter och fundamentala
friheter och kring tillämpningen av Kinas straffrätt för handlingar som inte är straffbara enligt
Hongkongs lagstiftning. Det är tänkbart att fallet kan få bestående följder för Hongkongs
rättsstatsprincip och det skulle även kunna påverka Hongkongs ställning som ett
internationellt affärscentrum. EU uppmanar centralregeringen att fullt ut respektera
Hongkongs konstitutionella ställning inom Kina och återupprätta såväl Hongkongbornas som
det internationella samfundets tilltro till grundlagen och principen ”ett land, två system”.
2
Andra aspekter av principen ”ett land, två system” fortsatte att fungera väl i Hongkong under
2015. Domstolsväsendet har fortsatt att visa sitt oberoende och genomgående tillämpat ett
korrekt rättsförfarande. Likaså fortsatte regeringen, de ekonomiska aktörerna och
befolkningen i stort att ha rättsstatsprincipen som ledstjärna. Åtgärderna mot korruption har
förblivit omfattande, vilket framgår av det korrekta förfarandet i åtalet av den tidigare
regeringschefen och positiva indikatorer i fråga om god förvaltning. Yttrandefriheten och
informationsfriheten respekteras i allmänhet. En negativ trend kan dock observeras i fråga om
pressfrihet och mångfald, som en följd av försiktighet och självcensur i rapporterandet av
Kinas inrikes- och utrikespolitiska utveckling. De fem bokförläggarnas försvinnande
förväntas förvärra denna trend. Den akademiska friheten respekteras fortfarande till stor del,
men universitetens institutionella autonomi äventyras av utnämnandet av regeringsvänliga
personer till universitetens styrelser.
Det fria marknadsekonomiska systemet fortsatte att fungera på ett effektivt sätt och Hongkong
fortsatte att vara ett konkurrenskraftigt internationellt affärscentrum och världens främsta
knutpunkt för affärer med det kinesiska fastlandet. Rättsstatsprincipen, det öppna och
transparenta regelverket, mycket låga nivåer av korruption och brottslighet, samt en effektiv
offentlig förvaltning och ett oberoende rättsväsende bidrog till att bevara och främja det
gynnsamma investeringsklimat som är själva hjärtat i Hongkongs framgång. Att upprätthålla
dessa element är avgörande för Hongkongs konkurrenskraft framöver, precis som antagandet
av ny lagstiftning om upphovsrätt, det automatiska utbytet av skatteuppgifter och
genomförandet av konkurrenslagen. Klimatåtgärderna måste dessutom utökas för att målet om
en ekonomi med låga koldioxidutsläpp enligt Parisavtalet (COP21) ska kunna nås.
Politisk utveckling
Processen för att reformera valet av regeringschef, som påbörjades av Hongkongs regering
2014, avslutades i juni 2015. I arbetet ingick två offentliga samråd och ett rambeslut av
folkkongressens ständiga utskott, och processen utlöste även en omfattande 79 dagar lång
gatuprotest, den s.k. Occupy Central-kampanjen. I enlighet med det rambeslut som fattades av
folkkongressens ständiga utskott, inlämnade Hongkongs regering ett förslag till det
lagstiftande rådet om ett röstsystem med allmän rösträtt där medborgarna skulle kunna rösta
på upp till tre kandidater som valts ut av en nomineringskommitté.
Prodemokratiska grupper avfärdade förslaget som ett erbjudande om ”falsk demokrati”,
framför allt med argumentet att nomineringskommittén, vars medlemmar huvudsakligen är
regeringsvänliga, knappast skulle släppa fram en pandemokratisk kandidat.
Opinionsundersökningar kring reformförslaget fick varierande resultat, men de visade aldrig
på en tydligt positiv opinion bland allmänheten. Regeringens försök att samla ett tillräckligt
antal prodemokratiska medlemmar i det lagstiftande rådet bakom förslaget lyckades inte. Av
den anledningen röstades regeringens förslag till valreformspaket ned under tumultartade
former den 18 juni av en blockerande minoritet av prodemokratiska medlemmar.
EU beklagar att de viktigaste aktörerna i valreformsprocessen inte lyckades nå en kompromiss
kring en reform av valförfarandet för valet av regeringschef 2017. Som en part med intresse i
3
Hongkongs framtid och i överensstämmelse med grundlagen, hoppas EU att Hongkong,
genom konstruktiva diskussioner, ska kunna återuppta arbetet med valreformen och nå en
överenskommelse kring ett valsystem som är demokratiskt, rättvist, öppet och transparent.
Allmän rösträtt skulle ge regeringen större stöd från allmänheten och ökad legitimitet i arbetet
för att nå Hongkongs ekonomiska mål och hantera de sociala utmaningarna, till exempel de
socioekonomiska klyftorna och generationsklyftorna i Hongkongs samhälle.
Hongkongs politiska klimat förblev mycket polariserat mellan regeringsvänliga och
prodemokratiska grupper. Relationerna mellan den verkställande makten och den lagstiftande
församlingen fortsatte att vara ansträngda under 2015. Bland annat genomförde medlemmar
av oppositionen inom det lagstiftande rådet kampanjer för att motverka samarbete och
använde obstruktionstaktik för att förhala regeringsinitiativ. Inrättandet av den nya
innovationsbyrån tog tre år att godkänna och antagandet av ett ändringsförslag för
upphovsrättslagen sköts upp till 2016 och gick sedan inte igenom. Obstruktionstaktiken
hämmade på ett allvarligt sätt effektiviteten i det lagstiftande rådets beslutsfattande och
styrningen av Hongkong i allmänhet. För att bemöta dessa problem skulle en översyn av det
lagstiftande rådets arbetsordning vara i sin ordning.
Distriktsrådsvalen i november visade inte på några större förändringar i väljaropinionen. Trots
detta förde valen in flera nya politiska grupperingar och väljarna verkade föredra nya och
unga kandidater framför kandidater som varit med länge. Ett nytt parti, nydemokraterna (Neo
Democrats), vann 15 av de 16 poster som det kandiderade för. Röstdeltagandet låg på
rekordnivån 47 procent. Distriktrådsvalen genomfördes på ett professionellt och rättvis sätt.
Båda sidorna beskyllde varandra för röstköp, men valkommissionen slog fast att
beskyllningarna saknade grund.
Förbindelserna mellan Hongkong och det kinesiska fastlandet
I efterdyningarna av Occupy Central-kampanjen och misslyckandet med valreformen går
förbindelserna mellan Hongkong och det kinesiska fastlandet genom en svår fas. En
betydande del av Hongkongs samhälle hyser allvarliga farhågor kring den gradvisa erosionen
av Hongkongs ”höga grad av självständighet” inom Kina och den avtagande respekten för
Hongkongs värderingar och levnadssätt inom ramen för principen ”ett land, två system”.
Antagandet av Kinas nya lag om nationell säkerhet den 1 juli orsakade oro, eftersom lagen
specifikt omnämner Hongkong. Detta ansågs öka risken för att den skulle kunna användas för
att bestraffa handlingar som utförs av Hongkongs invånare på Hongkongs egen mark, även
om dessa handlingar inte är straffbara enligt Hongkongs lagstiftning.
Tillämpningen av principen ”ett land, två system” blev kraftigt ifrågasatt i samband med
försvinnandet av fem personer, varav två med EU-medborgarskap, i slutet av 2015. De fem
personerna hade kopplingar till ett bokförlag i Hongkong med bokhandelsverksamhet som
säljer publikationer som är kritiska mot centralregeringen. Fyra av dessa personer sågs innan
försvinnandet senast på det kinesiska fastlandet eller, i ett fall, i Thailand, medan den femte
personen försvann från Hongkongs territorium och verkar ha blivit kidnappad. Alla fem dök
senare upp på det kinesiska fastlandet och förklarade att de frivilligt deltog i en officiell
4
undersökning. Trots att höga tjänstemän inom Hongkong, precis som EU och andra
medlemmar av det internationella samfundet, har ställt upprepade krav på information och
klargöranden har de kinesiska myndigheterna inte kunnat lämna någon trovärdig förklaring.
Fallet innebär ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna. Det väcker även allvarliga farhågor om rättsstatsprincipen inom ramen för
principen ”ett land, två system” och om de kinesiska myndigheternas tillämpning av kinesisk
lagstiftning mot handlingar som har utförts av Hongkongs invånare på Hongkongs mark. EU
uppmanar centralregeringen att fullt ut respektera Hongkongs konstitutionella ställning inom
Kina och återupprätta såväl Hongkongbornas som det internationella samfundets tilltro till
grundlagen och principen ”ett land, två system”.
Spänningarna mellan Hongkong och det kinesiska fastlandet har även visat sig på
samhällsnivå. Det har skett protester och våldsamma utbrott riktade mot så kallade
parallellhandlare (som köper varor i Hongkong och säljer dem till ett högre pris på det
kinesiska fastlandet) och besökare från det kinesiska fastlandet i de norra delarna av
Hongkong, nära gränsen till fastlandet, där parallellhandel har lett till brist på grundläggande
förnödenheter och satt tryck på den offentliga infrastrukturen och kollektivtrafiken. Grupper
som vill värna om Hongkongs självständighet (”lokalister”) har pläderat för politiska och
ekonomiska val som fokuserar mer på Hongkongs lokala intressen än på affärslivets intressen.
Rättsstatsprincipen och rättsväsendet
Trots de farhågor som uppstått genom incidenten med de fem försvunna bokförläggarna, har
rättsstatsprincipen i övrigt respekterats och rättsväsendet upprätthållit sin höga standard under
2015. I World Economic Forums globala konkurrenskraftsindex (Global Competitiveness
Index) för perioden 2015–2016 rankas Hongkong på fjärde plats i världen i fråga om
rättsväsendets oberoende, med 6,3 poäng av 7 möjliga. Världsbankens projekt om globala
indikatorer för samhällsstyrning (Worldwide Governance Indicators) gav Hongkong 93,8
procent inom området ”rättsstatsprincip” 2014. Hongkong har sedan 2003 legat bland de bästa
10 procenten av länderna.
Ett litet antal av de protesterande som arresterades i efterdyningarna av Occupy Centralkampanjen 2014 ställdes inför rätta och dömdes. Kampanjledare som också arresterades
åtalades och släpptes mot borgen. Sju poliser åtalades för övergrepp mot en demonstrant och
denna rättsliga process pågår fortfarande. Den drabbade demonstranten åtalades själv för
överfall och motstånd mot en polis, som en demonstration av åklagarens samvetsgranna
opartiskhet. Den hastighet med vilken de rättsliga förfarandena har fortlöpt har utsatts för
kritik från vissa håll. Det är därför mycket viktigt att domstolsförfarandena kopplade till
Occupy Central-kampanjen fortsätter, med fullständig respekt för rättsstatens principer och ett
korrekt rättsförfarande.
För att säkerställa att rättsväsendet fortsätter att fungera effektivt måste svårigheterna att
rekrytera domare, bristen på stödpersonal vid domstolarna och de låga arvodena till advokater
i rättshjälpsärenden, särskilt vid brottmål, lösas. Att upprätthålla rättsväsendets oberoende och
full respekt för rättsstatsprincipen är av avgörande betydelse för Hongkongs demokratiska
5
trovärdighet, stadens position som internationellt affärscentrum och dess allt viktigare roll
som ett internationellt centrum för skiljedom och medling.
Korruptionsbekämpning
Korruptionen bedömdes vara under kontroll och systemet för korruptionsbekämpning fortsatte
att vara kraftfullt och stabilt, detta trots att antalet klagomål om korruption som registrerades
hos den oberoende kommissionen för korruptionsbekämpning (Independent Commission
Against Corruption, ICAC) steg till rekordnivån 2 800 under 2015, en ökning med 18 procent
jämfört med 2014. Det är svårt att dra några slutsatser från denna ökning, eftersom den kan
bero på ett ökat antal insatser mot korruption, men även på en större medvetenhet bland
allmänheten och ökad villighet att rapportera korruptionsmisstankar.
Den 5 oktober åtalades den tidigare regeringschefen Donald Tsang för två fall av ämbetsbrott,
vilket gör honom till den högste ämbetsman i Hongkong som någonsin har åtalats. Detta fall
kommer att pröva förmågan hos ICAC och rättsväsendet att utreda och pröva korruption bland
högt uppsatta personer på ett sätt som är oberoende, opartiskt och fritt från politiska
överväganden. Anklagelser som har riktats mot den nuvarande regeringschefen om ett
ekonomiskt intresse som inte har deklarerats har varit under utredning. Dessa anklagelser
föranledde några lagstiftare att lämna in ett yrkande om en förändring av förordningen om
förebyggande av mutor så att den även omfattar regeringschefen under dennes ämbetstid, men
det lagstiftande rådet röstade ned detta yrkande. Den övergripande slutsatsen är inte desto
mindre att Hongkong håller en mycket hög standard i fråga om öppenhet och åtgärder mot
korruption. Hongkongs myndigheter, politiska ledare och företagsledare är medvetna om att
en minskad öppenhet skulle påverka Hongkongs styrka som ett internationellt affärscentrum
negativt, vilket även skulle drabba företag på det kinesiska fastlandet.
Lika möjligheter, rättigheter och friheter
Medierna, inklusive de digitala medierna, fortsatte att vara fria i hög utsträckning och att ge
uttryck för många olika åsikter. Inte desto mindre fanns det en växande uppfattning, som
dokumenterades i årsrapporten från Hongkongs journalistförbund (Hong Kong Journalists
Association, HKJA), att både tryckta och elektroniska medier utövade självcensur, särskilt i
bevakningen av frågor som rörde det kinesiska fastlandet. Dessutom påpekade HKJA att vissa
digitala medier kontinuerligt hölls borta från regeringens presskonferenser med motiveringen
att de inte hade någon tryckt upplaga, vilket även ska ses mot bakgrund av regeringens
växande benägenhet att ersätta presskonferenser med enkelriktade kommunikationsformat.
Utvecklingstendenserna under 2014 föranledde Reportrar utan gränser att i sitt
pressfrihetsindex 2015 flytta ned Hongkong nio platser till plats 70, med hänvisning till
självcensur och det ökande inflytande som utövas av centralregeringens sambandskontor. Det
fanns även rapporter om att företag med starka band till det kinesiska fastlandet drog tillbaka
sin annonsering från medier som var kritiska mot Peking.
Efter att ljudinspelningar läckt från slutna sammanträden om kontroversiella
utnämningsfrågor (se nedan), erhöll University of Hong Kong ett domstolsbeslut som
6
förbjuder medierapportering om konfidentiella diskussioner i universitetets styrelse. Detta
föreläggande väckte farhågor kring pressfriheten eftersom flera medier drog tillbaka sin
bevakning som en följd av domstolsbeslutet.
I december 2015 köpte Alibaba-koncernen, Kinas jätte inom e-handel, den sekelgamla
engelskspråkiga tidningen South China Morning Post (SCMP). Efter att koncernen meddelat
att den ska arbeta för att tillhandahålla en opartisk och ”rättvis” rapportering om Kina, har
olika journalistförbund uttryckt sin oro för att SCMP:s redaktionella oberoende skulle kunna
äventyras.
Försvinnandet, under misstänkta omständigheter, av fem personer med koppling till ett
bokförlag i Hongkong som ger ut litteratur som är kritisk mot de kinesiska myndigheterna gav
upphov till allvarliga farhågor om en inskränkning av yttrandefriheten. Vissa bokhandlar har
efter denna händelse, enligt uppgift, tagit bort kritiska publikationer från sina hyllor.
Yttrandefrihet, mediefrihet och informationsfrihet utgör Hongkongs grundläggande
värderingar inom ramen för principen ”ett land, två system” och är mycket viktiga
beståndsdelar i Hongkongs styrka som ett globalt affärscentrum. EU uppmanar alla
intressenter att hålla fast vid dessa värderingar.
Den akademiska friheten och den oberoende styrningen av institutioner för högre utbildning
ställdes inför en omfattande kontrovers under 2015. Ursprunget till kontroversen var ett beslut
av styrelsen för University of Hong Kong att inte godkänna kandidaten för posten som
universitetsrektor på grund av dennes kopplingar till oppositionella grupper. Beslutet sågs
som ett politiskt ingripande på underförstådd befallning av Hongkongs regering och satte
igång protester mot regeringens benägenhet att utse regeringsvänliga personer till
universitetsstyrelserna. Detta agerande hotar universitetens oberoende styrning och skulle i
långa loppet kunna skada den akademiska friheten i Hongkong. Kontroversen ledde till krav
på att regeringschefens roll som universitetskansler å ämbetets vägnar för alla universitet i
Hongkong ska tas bort.
Hongkong har fortfarande inte någon heltäckande lagstiftning mot diskriminering. Ett
offentligt samråd om hur detta problem skulle kunna åtgärdas, som initierades av
kommissionen för lika möjligheter (Equal Opportunities Commission, EOC), fick ta emot
100 000 svar. EOC kommer att utarbeta en rapport med rekommendationer om hur man kan
främja lika möjligheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbtipersoner), genom lagstiftning och praktiska åtgärder. Hongkongs lagstiftning kring äktenskap
för homosexuella och äktenskap för transpersoner håller på att ses över. Diskriminering till
följd av sexuell läggning är ett ofta förekommande problem.
De runt 300 000 utländska hushållsarbetarna i Hongkong har fortfarande inte fått ett
tillfredsställande arbetarskydd och socialt skydd. Det är två befintliga lagar rörande utländska
hushållsarbetare som är särskilt problematiska, nämligen kravet på att bo hos arbetsgivaren
och ”tvåveckorsregeln”. Den sistnämnda regeln innebär att utländska hushållsarbetare måste
hitta ett nytt arbete inom två veckor efter att deras kontrakt har gått ut för att inte riskera att
utvisas. I december 2015 uppmanade FN:s kommitté mot tortyr regeringen att avskaffa
7
tvåveckorsregeln och att tillåta utländska hushållsarbetare att bo på en annan plats än hos
arbetsgivaren. Organisationer i det civila samhället uppmanar till ett mer heltäckande upplägg
som skulle omfatta lagstiftning kring antalet arbetstimmar per dag och/eller övertid.
Hongkongs regering har infört vissa bestämmelser, däribland en minimilön (som höjdes
2015), en ledig dag per vecka och ett tak för rekryteringsavgiften, men i vilken mån dessa
bestämmelser genomdrivs i praktiken är fortfarande en öppen fråga.
Frågan om människohandel fortsätter att vara en källa till oro, i synnerhet då det saknas en
samlad rättslig och politisk ram. Hongkongs regering har inrättat en arbetsgrupp som ska
arbeta med frågan och samarbetar med EU och andra medlemmar av det internationella
samfundet.
Ekonomisk utveckling
Under 2015 fortsatte Hongkong att få höga poäng i en rad globala ekonomiska
undersökningar. Enligt FN:s konferens om handel och utveckling (UNCTAD)1 hamnade
Hongkong på andra plats i fråga om det globala flödet av utländska direktinvesteringar (FDI)
och registrerade ett inflöde av utländska direktinvesteringar på 103 miljarder US-dollar under
2014, en ökning med 39 procent jämfört med året innan. Hongkong låg bara efter det
kinesiska fastlandet och före USA, Storbritannien och Singapore. Likaså hamnade Hongkong
på andra plats i fråga om utflöde (143 miljarder US-dollar), efter USA och före det kinesiska
fastlandet, Japan och Tyskland. Hongkong nådde även en femteplats i Världsbankens rapport
över företagarvänlighet 2016 (”Doing Business 2016”), samma plats som 2015.
Hongkongs ekonomi växte måttligt med 2,4 procent i reala termer under 2015.2 Tillväxten
berodde huvudsakligen på en stabil inhemsk efterfrågan, som hölls uppe av full sysselsättning
och växande inkomster. Arbetslösheten låg på eller under 3,3 procent under hela året.
Konsumentprisinflationen begränsades till 3 procent under 2015. Den sammanlagda exporten
av varor och tjänster gick sämre till följd av inbromsningen inom den kinesiska ekonomin och
den långsamma tillväxten på några stora exportmarknader, däribland EU.
Turismsektorn visade tecken på avmattning. Trenden med ett ökande antal besökare vände
under senare delen av året, som en följd av att antalet kinesiska besökare (som står för över tre
fjärdedelar av det totala antalet besökare) föll med 3 procent under 2015. Detta var den första
nedgången sedan visumreglerna lättades för besökare från det kinesiska fastlandet 2003, och
det minskande antalet besökare hade en negativ effekt på detaljhandeln.
Detaljhandelsförsäljningen av produkter med högt pris, som smycken, klockor och dyrbara
1. FN:s konferens om handel och utveckling, World Investment Report 2015 (publicerad den 24 juni 2015).
2
Om inget annat anges kommer alla ekonomiska indikatorer som gäller Hongkongs ekonomi från Hongkongs folkräkningsoch statistikmyndighet.
8
presenter, föll markant under 2015. De försämrade resultaten för turismen och detaljhandeln
berodde även på den starka Hongkongdollarn och på Pekings kraftåtgärder mot korruption. I
april godkände det kinesiska statsrådet ett beslut som innebär att invånarna i Shenzhen bara
får resa till Hongkong en gång i veckan, i ett försök att lugna det växande missnöjet i
Hongkong över de frekventa shoppingturer som görs av besökare från det kinesiska fastlandet
och för att resa hinder för så kallade parallellhandlare som försöker korsa gränsen.
Finanssektorn, som är en av Hongkongs viktigaste ekonomiska pelare, fortsatte att blomstra.
Under 2015 återvann Hongkong positionen som världens främsta marknad för
börsintroduktioner och börsintroduktionerna drog sammanlagt in 260 miljarder
Hongkongdollar.3 Över 90 procent av alla medel som kom in genom börsintroduktioner drogs
in av företag från det kinesiska fastlandet och resten av Hongkongbaserade företag. Samtidigt
som den kinesiska centralregeringen införde en del kontroversiella åtgärder för att försöka få
kontroll över de kinesiska börsmarknadernas instabilitet under månaderna som följde på juni
2015, kunde Hongkong visa att dess börs var den säkraste och mest effektiva marknaden för
handel med kinesiska aktier. Dessutom lyckades Hongkong bli det största offshore-centrumet
för renminbi under 2015, sett till insättningar4 och affärstransaktioner i renminbi. Hongkongs
tillsynsmyndigheter och finanssektor har fortsatt gott hopp om att staden ska behålla sitt
försprång inom renminbi-verksamheten och klara utmaningarna i form av ökande konkurrens
från andra internationella finanscentrum.
I fråga om tillsyn meddelade Baselkommittén för banktillsyn i sin första bedömning av
Hongkong att stadens regelverk för riskbaserat kapital och likviditetstäckning uppfyller Basel
III-kraven, och Hongkong klarade 12 av de 13 punkterna i bedömningen fullt ut. För en av
punkterna, som kräver att bankerna lämnar kapital- och likviditetsuppgifter varje kvartal, sade
kommittén att Hongkongs monetära myndighet (Hong Kong Monetary Authority, HKMA) ”i
stort sett uppfyller reglerna”.
För att minska banksektorns risker införde HKMA den 27 februari en ny uppsättning
tillsynsåtgärder för fastighetslån. Trots den lugna marknaden, särskilt mot slutet av 2015,
meddelade regeringschefen att regeringen ska behålla de avkylningsåtgärder som funnits
sedan 2012 och fortsätta att öka marktillgången för att minska bostadsbristen. Till följd av en
förväntad räntehöjning av centralbanken i USA, saktade ökningen av de generella priserna för
bostadsfastigheter in under det tredje kvartalet och vände till en nedgång under det sista
kvartalet 2015.
Hongkong fortsatte att vara ett försöksområde för Kinas kapitalmarknadsreformer genom
införandet av nya politiska initiativ. Programmet för ömsesidigt erkännandet av fonder mellan
Hongkong och Kina var en viktig milstolpe. Hongkongs tillsynsmyndighet på
3
Deloitte, 2015 Review and 2016 Outlook of Hong Kong and Chinese Mainland IPO Markets, 21 december 2015.
4
Enligt Hongkongs monetära myndighet (Hong Kong Monetary Authority, HKMA) uppgick de totala renminbiinsättningarna till 1 010 miljarder renminbi (inklusive kundinlåningar och utestående insättningsbevis) vid utgången av 2015.
9
värdepappersområdet (Securities and Futures Commission) och Kinas motsvarighet (China
Securities Regulatory Commission) undertecknade den 22 maj ett samarbetsavtal om
ömsesidigt erkännande av fonder mellan det kinesiska fastlandet och Hongkong. Genom
avtalet blir det möjligt för godkända fonder från det kinesiska fastlandet och Hongkong att
säljas på varandras marknader, med användning av en effektiv granskningsprocess. Enligt
programmet kan potentiellt runt 850 kinesiska fonder få tillträde till Hongkongs marknad och
runt 100 fonder från Hongkong få tillträde till kinesiska marknader, med en
produktförsäljning på upp till 300 miljarder renminbi på vardera sidan. Detta viktiga framsteg
öppnade upp Kinas kapitalmarknader ytterligare och förstärkte Hongkongs ställning som en
knutpunkt för kapitalförvaltning i Asien. Även om det inledningsvis uppstod en viss
fördröjning, godkändes de två första omgångarna med tretton kinesiska fonder och tre fonder
från Hongkong för försäljning till allmänheten i december, fem månader efter att programmet
officiellt sjösattes.
Börskopplingen mellan Shanghai och Hongkong, som inrättades i november 2014,
genomlevde sitt första år under en period med extrem instabilitet på marknaden. Det här
pilotprojektet har varit ett viktigt genombrott i öppnandet av Kinas kapitalmarknader och det
har fungerat som modell för börskopplingar mellan Kina och andra internationella
finanscentrum. Projektet ger investerare på det kinesiska fastlandet större tillgång till
internationella marknader och gör det samtidigt möjligt för internationella investerare att köpa
A-aktier i kinesiska företag via Hongkong. Handelsvolymen för börskopplingsprojektet blev
lägre än förväntat under dess första år. Detta berodde dock delvis på instabiliteten på
börsmarknaden i Kina under sommaren 2015. Ett liknande projekt med Shenzhen
(börskopplingen mellan Shenzhen och Hongkong), som från början förväntades starta under
2015, har blivit försenat.
Samtidigt som Hongkong kan skörda fördelarna med att vara först ut, exponeras Hongkong
för de inneboende riskerna i Kinas kapitalmarknader, i form av såväl instabilitet som
myndighetsövervakning. Utmaningen för Hongkongs myndigheter är att hantera dessa risker,
samtidigt som man klarar att utnyttja den priviligierade ställningen. En viktig aspekt är att
Hongkong, när Kina gradvis liberaliserar sina kapitalmarknader och moderniserar sitt
regelverk, kommer att stå berett att möta den växande konkurrensen från marknaderna i
Shanghai och Shenzhen.
Den strategiska dimensionen av den ekonomiska integreringen med Kina blev allt mer
uppenbar under 2015. Hongkong positionerar sig som en plattform för att hjälpa Kina att
genomföra dess globaliseringsstrategi. Dessutom utforskar Hongkong aktivt sin roll inom den
nationella strategin ”ett bälte, en väg”5 (”One Belt, One Road”, OBOR), som presenterades av
Kinas president Xi Jinping 2013. Hongkongs regering har som vision att Hongkong ska bli en
”Sidenvägens ekonomiska bälte” och ”Det 21:a århundradets maritima sidenväg” är de viktigaste komponenterna i
programmet ”ett bälte, en väg”, som är en strategi och ett ramprogram för utveckling som fokuserar på förbindelser och
samarbete mellan länder som huvudsakligen ligger i Eurasien. Programmet omfattar huvudsakligen byggande och förbättring
av infrastruktur i de berörda länderna.
5
10
knutpunkt för finansiering och kapitalförvaltning och att staden ska bli ett centrum för
tvistlösning och skiljedom för Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (Asian
Infrastructure Investment Bank, AIIB). Hongkongs näringsliv har uppmanats att ta vara på
möjligheterna i OBOR-programmet, som förväntas bli en avgörande tillväxtfaktor på lång
sikt. Hongkong har även meddelat sina avsikter att gå med i Asiatiska banken för
infrastrukturinvesteringar som en icke-statlig medlem vid lämplig tidpunkt.
Ett nytt avtal om handel med tjänster undertecknades den 27 november 2015 inom ramen för
Cepa (avtalet om närmare ekonomiskt partnerskap) mellan Hongkongs regering och Kinas
handelsministerium. När avtalet träder i kraft den 1 juni 2016 kommer Kina helt eller delvis
att öppnas upp för Hongkongs tjänstenäring inom 153 av Världshandelsorganisationens 160
olika sektorer för handel med tjänster. Uppgörelsen kommer att leda till en grundläggande
liberalisering av handeln med tjänster mot slutet av den tolfte femårsplanen, i enlighet med
Kinas löfte 2011. Hongkong har dessutom möjlighet av dra nytta av Kinas mest förmånliga
liberaliseringsåtgärder genom avtalets bestämmelse om behandling som ”mest gynnad
nation”.6 Cepa-ramavtalet undertecknades 2003 och sedan dess har tio tillägg undertecknats
mellan 2004 och 2013. I december 2014 undertecknades Guangdong-avtalet inom ramen för
Cepa om grundläggande liberalisering av handeln med tjänster med Hongkong i Guangdong.
Inom utrikesområdet har förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan Hongkong och Asean,
som inleddes i juli 2014, gått vidare till den femte förhandlingsrundan 2015. Vid sidan av
Cepa-avtalet med Kina har Hongkong undertecknat tre andra frihandelsavtal med dess
handelspartner, närmare bestämt med Nya Zeeland, Europeiska frihandelssammanslutningen
(Efta) och Chile. Under 2015 inledde Hongkong överläggningar om ett frihandelsavtal med
Macao.
Konkurrensförmågan fortsatte att ligga högt upp på dagordningen både för den offentliga
sektorn och för den privata. Regeringen och företagsledare diskuterade olika sätt att förstärka
Hongkongs konkurrensförmåga och ett av de ämnen som ofta kom upp var ”innovation”.
Byrån för innovation och teknik, som inrättades i november 2015, har som uppgift att leda
innovationsarbetet.
Ett antal åtgärder inom tillsynsområdet vidtogs under 2015 för att skapa en konkurrenskraftig
miljö för näringslivet och för att anpassa Hongkongs tillsynsstandarder efter internationell
praxis. Den 10 juli antog det lagstiftande rådet en lag om att inrätta en oberoende
försäkringsmyndighet (Independent Insurance Authority), som ska vara ett oberoende
tillsynsorgan för försäkringsbranschen och ersätta försäkringsombudsmannens kansli (Office
of the Commissioner of Insurance). Det nya tillsynsorganet har utökade befogenheter för
konsumentskydd och för direkt övervakning av försäkringsförmedlare. Detta är i linje med
internationell praxis, enligt vilken finansiella tillsynsmyndigheter ska vara ekonomiskt och
verksamhetsmässigt oberoende av regeringen, och utgör ett viktigt steg framåt.
6
Bestämmelsen om behandling som ”mest gynnad nation” i avtalet anger att om Kina har beviljat andra länder eller regioner
en förmånsbehandling ska denna behandling, ifall den är mer förmånlig än bestämmelserna i Cepa, även gälla för Hongkong.
11
Med utgångspunkt i OECD:s standard, som utfärdades i juli 2014, har Hongkongs regering
tagit fram förslag för hur kraven på automatiskt informationsutbyte om finansiella konton ska
kunna införas i Hongkong genom lagstiftning. Hongkongs målsättning är att föreslå en
lagändring för det lagstiftande rådet i början av 2016, med siktet inställt på att påbörja
informationsutbytet mot slutet av 2018. Hongkong har dock än så länge inte bekräftat sin
beredvillighet att följa OECD:s och Europarådets multilaterala konvention om ömsesidig
handräckning i skatteärenden. Som en följd av detta följer inte Hongkong heller den
tillhörande gemensamma rapporteringsstandarden CRS (Common Reporting Standard) inom
ramen för MCAA (Multilateral Competent Authority Agreement), som alla EUmedlemsstater har undertecknat. CRS-MCAA, som skapar förutsättningar för ett relativt
okomplicerat bilateralt samarbete, ger en lämplig rättslig grund för ett reellt och effektivt
samarbete inom ramen för OECD:s standard för automatiskt informationsutbyte om
finansiella konton mellan alla berörda parter, utan långdragna bilaterala förhandlingar.
Regeringen slutförde under året all lagstiftning för genomförandet av Hongkongs
konkurrenslag som antogs 2012. Konkurrenslagen trädde därigenom i kraft fullt ut den 14
december 2015. Bland tidigare steg i arbetet fanns inrättandet av konkurrenskommissionen
och konkurrensdomstolen 2013. Hongkongs konkurrenslag har hämtat inspiration från EU:s
konkurrenslagstiftning. Kontroll över fusioner och förvärv omfattas dock inte av de
nuvarande rättsliga ramarna.
Hongkong strävar efter att modernisera sin upphovsrättslagstiftning, som släpar efter
internationella standarder och innehåller kryphål som hindrar kampen mot olaglig fildelning.
Att uppdatera den nuvarande lagstiftningen är särskilt viktigt om Hongkong vill bli en
knutpunkt för hanteringen av immateriella rättigheter. Ett förslag till uppdatering av
upphovsrättslagen lades fram för det lagstiftande rådet i juni 2014, med siktet inställt på att
slutföra lagstiftningsprocessen till slutet av 2015. Protester bland allmänheten över lagens
påstådda inverkan på yttrandefriheten och informationsfriheten, tillsammans med användning
av obstruktionstaktik i det lagstiftande rådet, förhindrade dock att lagförslaget kunde antas.
Mycket stora infrastrukturprojekt håller på att genomföras av Hongkong för att möta framtida
behov. Slutförandet av flera av dem, däribland snabbtågsförbindelsen mellan Hongkong och
Guangzhou och bron mellan Hongkong, Zhuhai och Macao, kommer att försenas och
överskrida budgeten, vilket har lett till livliga politiska debatter i det lagstiftande rådet.
Byggandet av en tredje landningsbana på Hongkongs internationella flygplats har väckt
allmänhetens oro i fråga om luftrumsplanering och miljöpåverkan. Den tredje landningsbanan
kommer att finansieras av flygplatsmyndigheten och kommer att medföra en passageraravgift
som tas ut vid avfärd.
Hongkongs regering har justerat fattigdomsgränsen. Det finns 1 324 800 personer som
klassificeras som fattiga och andelen fattiga är 19,6 procent. Att minska fattigdomen kommer
att bli en allt större utmaning i takt med att befolkningen blir allt äldre. Vid slutet av året
meddelade finansministern att en ”framtidsfond” (Future Fund, med ett startkapital på 219,7
miljarder Hongkong-dollar) skulle inrättas den 1 januari 2016, i syfte att underlätta växande
utgiftsbehov i framtiden. Fonden ska användas för långsiktigt sparande och uttag innan år
2025 kommer inte att tillåtas annat än i nödfall.
12
Inom miljöområdet lanserades Hongkongs nya energisparplan (Energy Saving Plan 2015).
Planen har som mål att minska energiintensiteten med 40 procent till år 2025, med fokus
framför allt på byggnadssektorn. Mer ambitiösa utsläppsmål för energisektorn anges även i
det femte tekniska memorandumet för tilldelning av utsläppsrätter. Ett annat positivt steg
inom miljöområdet är förordningen för kontroll av luftföroreningar för oceangående fartyg
och bränsle vid kaj (Air Pollution Control (Ocean Going Vessels) (Fuel at Berth) Regulation),
som innehåller krav på användning av mer miljövänliga marina bränslen för oceangående
fartyg. Under året började även ansökningar tas emot till Hongkongs regerings
återvinningsfond på en miljard Hongkong-dollar. Enligt planen ska de första beviljade
anslagen delas ut till sökande under mars 2016. Fonden tillkännagavs 2014 och godkändes av
det lagstiftande rådet i juli 2015. Syftet med fonden är att öka det återvinningsbara materialets
kvantitet och kvalitet och minska trycket på Hongkongs deponier. Inom klimatområdet
utfärdades Hongkongs rapport om klimatförändringarna 2015 (Climate Change Report 2015)
i november, inför de viktiga klimatförhandlingarna i Paris (COP21). I rapporten betonades att
klimatförändringarna är en stor utmaning, men att kampen mot klimatförändringar även
innebär en chans att förbättra Hongkongs boendemiljö.
DE BILATERALA FÖRBINDELSERNA OCH SAMARBETET MELLAN EU OCH HONGKONG 2015
De bilaterala förbindelserna mellan EU och Hongkong fortsatte att blomstra under 2015.
Precis som tidigare år var EU Hongkongs näst största handelspartner efter det kinesiska
fastlandet7, samtidigt som Hongkong var EU:s femtonde största handelspartner inom handeln
med varor (före mycket större länder som Indonesien, Malaysia, Sydafrika, Thailand och
Vietnam) och bland EU:s tjugo största handelspartner inom handeln med tjänster.
Den bilaterala handeln med varor mellan EU och Hongkong ökade och uppgick till 50
miljarder euro under 2015, med ett handelsöverskott för EU på 21 miljarder euro. 8 Den
bilaterala handeln med tjänster uppgick 2014 (som är de senaste uppgifter som finns
tillgängliga) till 21,5 miljarder euro, med ett litet handelsunderskott för EU på 0,1 miljarder
euro. De flesta utländska företagen i Hongkong kommer fortfarande från EU, och sammanlagt
rör det sig om 2 029 företag.9 EU-företagen är viktiga aktörer inom finansiella tjänster och
affärstjänster och aktiva inom en lång rad olika sektorer, däribland handel, logistik,
konstruktion och detaljhandel.
Investeringsflödena mellan EU och Hongkong visar också en mycket positiv bild. EU
fortsätter att vara den tredje största källan till utländska direktinvesteringar i Hongkong, efter
Brittiska Jungfruöarna och det kinesiska fastlandet. Hongkong är en av de 20 största
investerarna i EU. Under 2014 (som är de senaste uppgifter som finns tillgängliga) uppgick
utflödet av utländska direktinvesteringar från EU till Hongkong till 5,8 miljarder euro och
7
Rangordningen baseras på handelsstatistik från Hongkongs folkräknings- och statistikmyndighet.
Källa: Eurostat: Comext-databasen.
9
Källa: 2015 Annual Survey of Companies in Hong Kong Representing Parent Companies Located outside Hong Kong (den
årliga undersökningen 2015 av företag i Hongkong som representerar moderbolag belägna utanför Hongkong), Hongkongs
folkräknings- och statistikmyndighet.
8
13
inflödet av utländska direktinvesteringar från Hongkong till EU till 2,1 miljarder euro.
Hongkong hamnar på trettonde plats på listan över nettoinflödet av utländska
direktinvesteringar 2014 och på tolfte plats på listan över den ingående stocken av utländska
direktinvesteringar i EU 2014. Såväl utflödet som inflödet minskade avsevärt under 2014
jämfört med 2013. I slutet av 2014 uppgick stocken av utländska direktinvesteringar i
Hongkong som kom från EU till 106 miljarder euro. Stocken av utländska direktinvesteringar
i EU som kom från Hongkong uppgick vid samma tidpunkt till 71 miljarder euro.
Som en plattform för affärer med det kinesiska fastlandet kan Hongkong ge EU:s ekonomiska
aktörer mycket värdefulla möjligheter. Eftersom ett betydande antal EU-företag är
registrerade som ”Hongkong-tjänsteleverantörer” inom ramen för avtalet om närmare
ekonomiskt partnerskap (Cepa) mellan Hongkong och det kinesiska fastlandet, kommer de
flesta utländska företag som tillämpar Cepa från EU. Med tanke på Cepas stora potential har
EU och Hongkong kommit överens om att undersöka olika sätt att maximera möjligheterna
för företag och investerare från EU.
Den nionde strukturerade dialogen mellan EU och Hongkong hölls i Hongkong den 26
november 2015. De båda sidorna diskuterade många olika frågor och identifierade områden
för vidare samarbete, i synnerhet handel med och skydd av immateriella rättigheter,
finansiella tjänster, miljöskydd och klimatåtgärder, ungdomsutbyte och forskning och
innovation. De båda sidorna kom även överens om att förstärka investerings- och
handelsförbindelserna och att undersöka möjligheterna att inleda förhandlingar om
investeringsavtal. De utbytte åsikter om tillsynsfrågor, däribland livsmedelssäkerhet och
offentlig upphandling, och enades om att fortsätta arbeta för att nå en bättre förståelse av
varandras intressen och prioriteringar och för att förbättra marknadstillträdet.
Under 2015 besökte flera högt uppsatta företrädare för EU-institutionerna Hongkong.
Kommissionsledamoten Jonathan Hill (med ansvar för finansiell stabilitet, finansiella tjänster
och kapitalmarknadsunionen) besökte Hongkong i november. Han träffade då finansministern
John Tsang, många andra av Hongkongs ämbetsmän och det europeiska näringslivet. Ledarna
för de tre myndigheter som utgör Europeiska systemet för finansiell tillsyn (Europeiska
bankmyndigheten, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) kom alla på besök under 2015. EU:s särskilda
representant för mänskliga rättigheter, Stavros Lambrinidis, besökte även han Hongkong i
november, precis som Europeiska stabilitetsmekanismens verkställande chef Klaus Regling.
Ordföranden för Europeiska forskningsrådet, Jean-Pierre Bourguingon, var i Hongkong i
december. Flera av EU-kommissionens generaldirektörer och andra höga ämbetsmän besökte
också Hongkong under året.
Statssekreteraren (Chief Secretary) i Hongkongs regering, Carrie Lam, besökte Bryssel i maj
och träffade då två EU-kommissionärer. Finansministern, John Tsang, besökte flera EUländer under november. Utbildningsministern, Eddie Ng Hak-kim, ministern för finansiella
tjänster och finansdepartementet, professor KC Chan, och ministern för handel och
ekonomisk utveckling, Gregory So, besökte också Bryssel under 2015 och träffade då sina
motsvarigheter inom EU.
14
Inom tullområdet förde EU och Hongkong sitt goda samarbete till en ny nivå under 2015. I
april undertecknade parterna en handlingsplan för att ytterligare utveckla sitt tullsamarbete, i
syfte att bekämpa den internationella handeln med varor som gör intrång i de immateriella
rättigheterna, genom hela leveranskedjan. Bland annat ska detta ske genom utbyte av
statistiska uppgifter och uppgifter om kvarhållande av varor som gör intrång i immateriella
rättigheter. Ett pilotprojekt på sex månader inom ramen för handlingsplanen startades i
oktober för att testa utbytet och analysen av de ovan nämnda uppgifterna och för att testa de
redan etablerade arbetsmekanismerna. Pilotprojektet fokuserar på flygtrafik och fem
flygplatser inom EU deltar (London Heathrow, Paris Roissy CDG, Milano Malpensa,
Amsterdam Schiphol och Liège Bierset). I april kom parterna även överens om att fortsätta
arbeta för att etablera ett ömsesidigt erkännande av godkända ekonomiska aktörer mellan EU
och Hongkong. EU och Hongkong fortsatte likaså sitt samarbete inom ramen för
pilotprojektet Smart and Secure Trade Lanes, som Hongkong gick med i 2013 och som syftar
till att främja och trygga handelsvägar mellan Europa och Asien.
Inom området forskning och innovation var 2015 ett mycket betydelsefullt år för
förbindelserna mellan EU och Hongkong. I november nådde rådet för forskningsbidrag i
Hongkong och EU-kommissionen ett banbrytande avtal om att inrätta ett samarbetsprogram
kring forskning och innovation som ska göra det möjligt att samfinansiera forskare från
Hongkong inom ramen för EU:s ramprogram Horisont 2020. Med en inledande årlig budget
på 9 miljoner Hongkong-dollar som ska användas till förmån för forskare från Hongkong,
kommer samarbetsprogrammet att stärka relationerna mellan forskarsamhällena i EU och
Hongkong inom områden som är av gemensamt intresse. Målsättningen kommer att vara att
uppnå vetenskapliga och tekniska resultat av världsklass som leder till nya och innovativa
tekniska tillämpningar.
Den 17 juni 2015 publicerade EU-kommissionen för första gången en sammanställning av
tredjelandsjurisdiktioner som klassificeras som ej uppfyllande reglerna eller icke
samarbetsvilliga av medlemsstaterna inom skatteområdet. Denna sammanställning är en del
av EU:s externa agenda mot skatteflykt och syftar till att öka öppenheten kring nationella
svartlistningar inom EU, samtidigt som länder och territorier utanför EU ska uppmuntras att
arbeta tillsammans med medlemsstaterna kring en god förvaltning inom skattefrågor. Den
fullständiga konsoliderade versionen av listan publicerades online, medan en lista över de
jurisdiktioner som svartlistas oftast bifogades som en bilaga till kommissionens handlingsplan
för ett rättvist och effektivt system för bolagsbeskattning i EU. Som svar på Hongkongs (och
andra jurisdiktioners) reaktioner, publicerade EU-kommissionen i oktober en uppdatering
online.10 Denna uppdatering återspeglade det faktum att många av länderna/jurisdiktionerna,
däribland Hongkong, aktivt hade engagerat sig i OECD:s internationella agenda för
transparens och informationsutbyte och även hade åtagit sig att tillämpa OECD:s nya globala
10
En officiell uppdatering av EU-listan utfördes av EU-kommissionen i januari 2016 som en del av dess åtgärdspaket mot
skatteflykt.
15
standard för automatiskt informationsutbyte. Online-uppdateringen visade att Hongkong (vid
den tidpunkten) listades av åtta medlemsstater, mot ursprungligen tio, vilket återspeglade
förändringar i medlemsstaternas bedömning av tredjeländers förvaltning inom skatteområdet,
olika korrigeringar av nationella listor och Estlands beslut att dra tillbaka sin nationella lista
helt och hållet.
Hongkong har undertecknat 13 övergripande avtal för undvikande av dubbelbeskattning och
två avtal om utbyte av skatteuppgifter med medlemsstater inom EU. Förhandlingar kring
ytterligare tre avtal pågår.
EU:s affärsintressen i Hongkong företräds av den europeiska handelskammaren (European
Chamber of Commerce, ECC). ECC är en kammare som i sig består av flera kamrar, närmare
bestämt femton europeiska kamrar i Hongkong och en i Macao. ECC bedriver sitt arbete inom
fem ”företagsråd” inom olika sektorer (fordonsindustri, varumärkesskydd, energi och miljö,
finansiella tjänster och information, kommunikation och teknik). I samarbete med EU:s
kontor i Hongkong och Macao genomförde ECC flera aktiviteter för att underlätta dialogen
med regeringen och för att främja EU:s affärsintressen. ECC fortsatte även sitt arbete med att
genomföra Europeiska unionens informationsprogram för näringslivet (EUBIP), som ska
stärka det ekonomiska partnerskapet och affärssamarbetet med Hongkong och Macao och
garantera en starkare och samordnad representation av EU:s affärsintressen i Hongkong och
Macao.
EU och medlemsstaternas beskickningar i Hongkong fortsatte att samarbeta för att höja EU:s
profil i Hongkong. För detta ändamål anordnade EU:s kontor i Hongkong ett antal
diskussionsmöten mellan EU:s beskickningschefer och högt uppsatta medlemmar av
Hongkongs regering, det lagstiftande rådet och rättsväsendet, samt andra ledande personer,
inklusive från näringslivet.
Under 2015 var EU och dess medlemsstater särskilt aktiva inom frågor som rörde
”klimatdiplomati”, inför FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC COP21 i
Paris) i december. Ett antal evenemang, seminarier och konferenser anordnades i samarbete
med Hongkongs myndigheter, civilsamhälle och företagsorganisationer. Parallellt med detta
publicerades flera debattinlägg i de stora medierna och i nyhetsbrev för att understryka vikten
av globala klimatåtgärder och den positiva roll som Hongkong kan spela i dess egenskap av
mångmiljonstad och knutpunkt för finansvärlden.
EU:s beskickningar och kulturinstitut arbetade tillsammans med lokala partner kring många
aktiviteter för att föra samman människor. Viktiga evenemang var exempelvis EU:s
filmfestival, en europeisk paviljong om högre utbildning vid en stor utbildningsmässa, EU:s
språkdag och en kalendertävling mellan skolor. EU hoppas kunna bygga vidare på denna
dynamik och fortsätta sitt arbete tillsammans med regeringen, det civila samhället och
näringslivet för att främja utbyten om rättigheter och friheter.
EU:s akademiska program i Hongkong (EUAP), som är ett konsortium bestående av Hong
Kong Baptist University, University of Hong Kong, Chinese University of Hong Kong och
Lingnan University, fortsatte att stärka förbindelserna mellan EU och Hongkong genom
16
akademiskt arbete och nätverksbyggande med lokala, regionala och europeiska partner. Under
2015 startade EUAP en serie evenemang om europeiska ”smarta städer” och organiserade
konferenser och seminarier, bland annat om relationerna mellan EU och Kina. EUAP var även
värd för ”Modell EU”, som är ett slags rollspel där studenter spelar stats- och
regeringscheferna i EU:s medlemsstater vid ett möte i Europeiska rådet.
---------------------------
17
