Vad är folkhälsa?
Skapa samhälleliga förutsättningar för en
god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen
Sektorsövergripande
En god folkhälsa handlar inte bara om att
hälsan bör vara så bra som möjligt, den
bör också vara jämlikt fördelad.
Folkhälsoarbetet ska innehålla
hälsofrämjande och förebyggande insatser
riktade till befolkningsgrupper eller
samhälle
Alla berörs
Folkhälsoutmaningar
• Jämlik hälsa – den sociala gradienten
• År 2030 förväntas psykisk ohälsa vara den dominerande
folkhälsoutmaningen, inte bara i Sverige utan också globalt
• Fullgoda betyg
Bakgrund
VG2020:
‒ 2.2.1 Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan
ska minska
Framtidens hälso- och sjukvård
‒ Fokus: Psykisk ohälsa ska minska och stärka första linjens vård
Beredning för hållbar utveckling (BHU)
‒ Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och
gymnasieutbildning (m.fl)
Samling för social hållbarhet:
‒ Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser
löper större risk för att lämna grundskolan utan godkända betyg.
‒ Personer utan gymnasiebehörighet har allt svårare att få arbete på
en arbetsmarknad med stigande krav på formell kompetens.
Psykisk ohälsa hos barn och unga
Svårt att få en enhetlig bild beroende på vilka begrepp och definitioner
man använder sig av - psykisk hälsa, psykisk ohälsa eller psykiatriska
tillstånd
Psykisk hälsa - generellt god men sämre hos flickor i tonåren
Psykisk ohälsa - tenderar att öka med åldern, och upp emot 7 % av
flickorna rapporterar psykisk ohälsa i någon form
Sedan 1980-talen en kraftig ökning av andel unga med psykiska besvär
Fortsatt hög nivå utan tecken på minskning
Vanligaste psykiatriska tillstånden är NP, depressiva tillstånd och
ångestsyndrom.
Självmord bland unga minskar inte
KUNSKAPSCENTRUM FÖR PSYKISK HÄLSA I VGR
Vad styr folkhälsan i Strömstad
• Nationellt
• Agenda 2030
• Övergripande mål – 11 målområden
• Regionalt
• VG 2020
• Samling för social hållbarhet
• Lokalt
• Avtal HSN 2016-2019
• Folkhälsoplan 2016-2019
• Vision 2030, Mål och budget
Samling för social hållbarhet
Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland
• Trygga och goda uppväxtvillkor
Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser:
-Har sämre förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling.
-Löper större risk för att lämna grundskolan utan godkända betyg
-Har sämre förutsättningar för en aktiv fritid, ett rikt kulturutbud och för goda levnadsvanor
• Ökat arbetsdeltagande
Personer utan gymnasiebehörighet har allt svårare att få arbete på en arbetsmarknad med stigande krva
på formell kompetens
Unga vuxna, personer med kort utbildning, med utländsk bakgrund eller funktionsnedsättning är i större
utsträckning arbetslösa.
Personer med svag anknytning till arbetslivet har oftare livsvillkor och levnadsvanor som försämrar
hälsotillståndet.
• Åldrande med livskvalitet
Flera grupper av äldre upplever ofrivillig ensamhet
För många grupper av äldre är samhället inte tillgängligt
Flera grupper av äldre att sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande
Mål- och inriktning HSN
Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk
sjukdom ska förbättras
Stärka första linjens förmåga att möta psykisk hälsa
Vården som erbjuds ska vara jämlik och jämställd
Vård på lika villkor
Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del av vård och behandling.
Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska
Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv
Folkhälsoplan 2016-2019
Prioriterade områden
Processer och organisation
•
•
Folkhälsoperspektivet ska integreras i nämnders och
förvaltningars dagliga verksamhet
Ökad kunskap i nämnder och förvaltningar om folkhälsa och
folkhälsans betydelse
Jämlika och jämställda livsvillkor
•
•
Skapa förutsättningar för ett jämlikt och jämställt samhälle
Öka tryggheten och minska antalet våldsbrott i nära relationer
samt i offentlig miljö
Psykisk hälsa
• Skapa förutsättningar för en god psykisk hälsa
•
•
•
•
•
•
•
Goda Levnadsvanor
Ökad tillgänglighet till promenad, friluftsliv och träning
En gång- och cykelvänlig kommun
Ökade förutsättningar för en god livsstil och god
kosthållning
Antalet barn och unga som börjar använda tobak, narkotika
och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol ska
minska
Antalet ungdomar i Strömstad som provat narkotika ska
minska
Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska
minska
Antalet vuxna brukare av tobak, narkotika, alkohol och
dopningsmedel ska minska
Välfärdsredovisning 2016
Inflytande
Delaktighet
Medborgarundersökning:
Betygsindex 53.
Män 59, Kvinnor 47.
Tryggast 25-34 år (58).
Otryggast 45-54 år samt 65-74 år (50).
Lokal trygghetsenkät 51% känner sig trygga i sitt närområde
Trygghet
BRÅ: vanligast förekommande brotten i Strömstads kommun är:
Stöld och snatteri, Hot-, kränknings- och frihetsbrott samt Misshandel.
Strömstad – övervikt och fetma
Övervikt: 32 % kvinnor 45% män
Fetma: Totalt 16%
Riket
Övervikt: 29% kvinnor 42% män
Fetma: Totalt 13%
Riskbeteende
Nationellt har befolkningens genomsnittliga alkoholkonsumtion sjunkit
gradvis. Av den vuxna befolkningen i Strömstads kommun har 18 % riskabla
alkoholvanor (2015).
Nedsatt psykiskt välbefinnande:
(2015) 15 % kvinnor 11% män
(2011) 16% kvinnor 14% män.
lägre än snittet i länet
År 2030 förväntas psykisk ohälsa vara den dominerande
folkhälsoutmaningen, inte bara i Sverige utan också globalt.
Andelen barn som uppger att de har haft minst två besvär, psykiska och/eller
somatiska, mer än en gång i veckan under de senaste sex månaderna ökar,
särskilt bland de äldre barnen.
Mer än varannan flicka och var tredje pojke över 15 år (Nationellt)
Diskussion
Hur åstadkommer vi en bättre folkhälsa i
Strömstad kommun?
• Områden att prioritera
• Möjligheter för samverkan
