MU1610, Makt, motstånd och förändring I

advertisement
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
Museion
KURSPLAN
MU1610
MU1610, Makt, motstånd och förändring I - Motståndets teori,
doktrinhistoria och organisation, 15 högskolepoäng
Power, Resistance and Change I - The Theory, History and Organisation of Resistance
Grundnivå
1. Fastställande
Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2006-11-14 att
gälla från och med höstterminen 2007.
Utbildningsområde: Samhällsvetenskap.
2. Inplacering
Kursen ges som fristående kurs på grundnivå. Övrig kurs.
3. Förkunskaper
Grundläggande behörighet.
4. Kursens lärandemål
Det övergripande målet med kursen Makt, motstånd och förändring I, syftar till att
ge en bild av samhälleliga maktrelationer och sociala förändringsprocesser med
speciellt fokus på olika motståndsformers roll i denna förändring.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
•
•
•
•
•
redogöra för olika definitioner för, och teorier om, makt och motstånd
identifiera olika metoder för motstånd (exempelvis gerilla, terrorism,
civil olydnad, direktaktion, protest, ironi eller sabotage)
urskilja olika typer av social förändring
ange olika typer av organiserat motstånd; historiskt och i dagens samhälle
ange och illustrera hur olika former av artikulerat motstånd kan relateras
till social förändring
5. Innehåll
För att förstå social förändring tar kursen sitt avstamp i olika teorier om samhället dess funktion och struktur - för att sedan gå över till att behandla förändringens
‘agency’ (individer, organisationer, stater, motståndsrörelser, NGOs, företag och
stater). Utifrån ett övergripande intresse för fredlig social förändring, inkluderande
demokratiska överenskommelser, jämlika relationer och samhällsutveckling – är det
vissa motståndsformer och förändringsprocesser som intresserar kursen mer än
andra. Men all form av motstånd tas upp till diskussion i syfte att öka förståelsen,
något som i sig antas vara väsentligt. Kursen har också ett brett globalt perspektiv
och rör sig därmed mellan olika kulturer och kontinenter.
Kursen är uppdelad i två kursdelar om vardera 7,5 högskolepoäng:
Kursdel 1: Makt, social ordning, social förändring och motståndets
doktrinhistoria (7,5 högskolepoäng)
(Power, social order, social change and the doctrine history of resistance)
Kursdelen tar upp motståndets doktrinhistoria, typer av motstånd och makt – vilket
relateras till olika teorier om samhällets struktur och förändringsprocesser.
För att skapa en grund för kommande kursdel börjar vi med en diskussion om
samhället, de sociala ordningarna och de maktrelationer som genomsyrar dessa. Hur
kan man förklara att ett samhälle med miljoner människor och olika viljor, kan
hänga samman i någorlunda fungerande helheter? Hur har makt studerats och vilka
olika teoretiska perspektiv finns när det gäller social förändring?
Efter denna genomgång kommer en historisk granskning av olika perspektiv på
motstånd. Hur har motstånd teoretiserats? Vilka personer och grupper har genom
historien hävdat motstånd mot sin tids orätt, och vad har de föreslagit att man kan
göra? Hur har social förändring studerats? Kursdelen berör t.ex. både
revolutionstanken samt innehåller en fördjupad diskussion om samverkan mellan
struktur och aktör. Dessutom diskuterar vi hur motstånd kan och bör definieras.
Vilka skillnader och likheter finns mellan ”motstånd” och exempelvis protest,
olydnad, skadegörelse, konkurrens, alternativskapande, motmakt eller sabotage?
Motståndets varierande målsättningar berörs också, speciellt de övergripande
målsättningar som kursen präglas av: demokrati, jämlikhet och utveckling.
Demokratibegreppet
som
västerländsk
liberal
modell
respektive
demokratiseringsprocesser i olika kulturer diskuteras.
Kursdelen avslutas med att kursdeltagarna i form av ett slags rollspel möts i en
”global motståndskonferens” där de får anta olika slumpvis utdelade teoretiska
positioner – och sedan debattera med varandra.
Kursdel 2: Motståndsrörelser, protest och organisation (7,5 högskolepoäng)
(Resistance movements, protest and organisation)
Kursdelen kretsar kring organiserat motstånd och olika rörelseteorier. Vilka teorier
om rörelsers framväxt, höjdpunkt och stagnation kan urskiljas? Vilka olika former
för organisering är aktuella (formalism eller informalism, byråkrati eller nätverk
osv.)? Inom vissa rörelser och sociala grupper blir motståndet det ”normala”, en
politiserad livsstil och strategi för förändring som har konsekvenser. Vissa grupper
blir sekter eller utmärker sig likt etniska grupper med sina ritualiserade uttryck för
gemenskap och lojalitet. Samtidigt finns rörelser som försöker utveckla demokrati,
jämlikhet och pluralism inom de egna sammanhangen, som förnyar och
experimenterar med traditionella former för ”politik”.
Men det är inte bara hur rörelser och motståndsorganisationer är uppbyggda som är i
fokus. Även medlen för att få till stånd social förändring diskuteras. Vilka metoder
används för att förändra och hur kan de kategoriseras? Fungerar demonstrationer,
upplopp, civil olydnad, sabotage, väpnat uppror olika för olika typer av frågor,
grupper, krav eller situationer? Vilken roll spelar drama, teater, vardagsberättelser
osv. för social förändring? Vilken roll spelar antalet som deltar? Hur ska man se
utopiska rörelsers experiment med nya livsformer eller ungdomsrörelsers nya
identiteter? Är de uttryck för uppbyggandet av alternativ, protest eller en motmakts
resursbas?
Dessutom intresserar sig kursen för hur nya former av makt uttrycks inom
motståndet och i sociala rörelser, alltså ”motståndets interna maktproduktion”.
6. Litteratur
Se separat litteraturlista.
7. Former för bedömning
Båda kursdelarna kommer att examineras genom grupparbete och hemtentamen.
För studerande som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Studerande
som underkänts två gånger i prov har rätt att få en annan examinator. Sådan begäran
skall ställas skriftligt till Museions studierektor.
8. Betyg
Betyg ges i tregradig skala: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd.
9. Kursvärdering
Varje kursdel utvärderas i sin helhet vid kursdelsslut genom att studenten skriftligen
får fylla i en förtryckt enkät kring frågor såsom kursadministration, undervisning,
kurslitteratur, examination, egen studieinsats, övriga kommentarer, samt förslag på
förändringar inför nästa år. Även en muntlig kursutvärdering, där kursansvariga
lärare är deltagande, görs i samband med kursdelsslut. Kvalitetsbrister behandlas
dels löpande under terminen, dels på sikt genom att de tas upp av de kursansvariga
till diskussion och utvärdering inför kommande läsår. Resultatet meddelas
studenterna genom publicering på kursportalen.
10. Övrigt
En stor del av litteraturen är på engelska.
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards