STOCKHOLMS UNIVERSITET
Företagsekonomiska institutionen
MarknadsAkademien
KAMH 98
Handledare: Pär Bäckius
Manlig kommunikation
- Ett uppdrag från Posten
Tove Grälls
Madeleine Gössner
Henning Törner
Tobias Wolff
Executive summary
Posten has noticed a reduction in the private letters that are sent. Above all, it’s the men that
are reducing the amount of letters they write. Posten now wants to get a better understanding
about the attitudes behind this change. At the request of Posten, we are trying to identify and
understand these attitudes. By broadening the task to be about communication in general, it
became more interesting and we gained a better understanding to the Swedish mans attitude
towards his communication. Through this, we also gained a better understanding about his
letterwriting.
We chose to treat the task according to a hermeneutical point of view. By interviewing
focusgroups we acquired a lot of material that we later used to do our interpretations. The
three focusgoups that consisted only of men, were divided according to age. Besides this, we
did an interview with a group consisting of women in varied ages. We did the interview with
the group of women to increase our preunderstanding and also to be able to easier find out
what is specific about the Swedish mans attitude towards his communication and
letterwriting.
The men in our study think that communication should be efficient, simple, straight and they
also prefer to avoid chit-chatting. Furthermore they want the communication to be fast, which
means that the message should arrive quickly as well as being responded to almost
immediately. Communication should not need a lot of effort.
In the survey we found out that men enjoy getting letters but their attitude towards
letterwriting is negative. They think that it feels very troublesome to write letters and to do
everything that comes with it. This depends on the Swedish mans experience that he has to
put very much effort into the letterwriting. They feel that the demands on writing something
with much meaning is greater when they write a letter than when they, for example write an
e-mail. Besides this, it takes time and the letters need to look nice and neat.
Sammanfattning
Posten har noterat en nedgång i antalet skickade privatbrev. Framförallt är det männen som
minskar sitt privata brevskrivande. Företaget vill få en ökad förståelse för vilka attityder som
ligger bakom denna förändring. Det är dessa attityder vi har fått i uppdrag att identifiera och
söka förstå. Genom att vidga uppgiften till att omfatta kommunikation i allmänhet blev
uppgiften mer intressant och vi fick en större förståelse för männens attityder till sitt
brevskrivande.
Uppdraget valdes att behandlas utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Genom att använda
fokusgrupper som tillvägagångsätt fick vi fram en stor mängd intressant material som sedan
fick ligga till grund för våra tolkningar. De tre fokusgrupperna, som enbart bestod av män,
indelades efter ålder. Dessutom genomförde vi en gruppintervju där enbart kvinnor i blandade
åldrar deltog, detta för att utöka vår förförståelse och på detta sätt lättare identifiera vad som
är specifikt för männens attityd till sin kommunikation och brevskrivande.
Männen i vår undersökning ansåg att kommunikationen skall vara rak, effektiv och
okomplicerad, de vill helst slippa kallprat och onödigt svammel. Dessutom ville männen
gärna att kommunikationen ska gå snabbt, d v s meddelandet ska komma fram fort och
besvaras nästintill omedelbart. Kommunikation ska inte behöva kräva så mycket möda.
I undersökningen visade det sig att männen tycker att det är roligt att få brev, men deras
attityd gentemot brevskrivande är negativ. De tycker att det känns väldigt besvärligt att skriva
brev inklusive allt som hör därtill. Detta beror på att männen upplever det som väldigt
mödosamt att skriva brev. De känner att det är större krav på ett meningsfullt innehåll i ett
brev än i t ex ett e-mail, dessutom tar det tid och det ska se snyggt och prydligt ut.
MARKNADSAKADEMIEN
VID STOCKHOLM UNIVERSITET
Innehållsförteckning
BAKGRUND - POSTEN .......................................................................................................................................5
UPPDRAG ..............................................................................................................................................................6
FRÅGESTÄLLNING ............................................................................................................................................6
VETENSKAPSTEORETISK DISKUSSION ......................................................................................................6
METODVAL ..........................................................................................................................................................7
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ....................................................................................................................................8
FOKUSGRUPPER ...................................................................................................................................................8
Nackdelar .......................................................................................................................................................9
Sammansättning av fokusgrupper...................................................................................................................9
VÅR GRUPPSAMMANSÄTTNING ............................................................................................................................9
Kvinnogruppen ...............................................................................................................................................9
Grupp 1 (15 – 24 år) .................................................................................................................................... 10
Grupp 2 (25 – 44 år) .................................................................................................................................... 10
Grupp 3 (45 år och uppåt) ............................................................................................................................ 10
LEDARROLLEN ................................................................................................................................................... 10
DOKUMENTATION .............................................................................................................................................. 11
TOLKNINGSARBETET .......................................................................................................................................... 11
KOMMUNIKATION – INLEDANDE DISKUSSION ..................................................................................... 11
SKRIVANDET ...................................................................................................................................................... 12
SKRIVPROCESSEN ............................................................................................................................................... 13
KOMMUNIKATION UR ETT MANLIGT OCH KVINNLIGT PERSPEKTIV .......................................... 13
TOLKNING.......................................................................................................................................................... 14
BREV.................................................................................................................................................................. 15
VYKORT ............................................................................................................................................................. 16
E-MAIL ............................................................................................................................................................... 17
TELEFON ............................................................................................................................................................ 18
MOBILTELEFON.................................................................................................................................................. 18
FAX .................................................................................................................................................................... 19
SLUTORD ............................................................................................................................................................ 19
KÄLLFÖRTECKNING ...................................................................................................................................... 21
MARKNADSAKADEMIEN
VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
Bakgrund - Posten
Under Sveriges stormaktstid kom den förordning som syftade till att skapa ytterligare en
byggsten i den svenska militärstaten. Postbådhenförordningen kom 1636, samtidigt bildades
den organisation som markerade starten för det vi idag benämner Posten. Tanken var att alla
medborgare skulle ha möjlighet att använda sig av postgången. I praktiken var det dock få
människor som utnyttjade denna möjlighet eftersom de flesta varken kunde läsa eller skriva.1
Sedan 1600-talet har utvecklingen gått starkt framåt. Människor har lärt sig att läsa och
skriva, men även den tekniska utvecklingen har tagit fart. Järnvägens intåg i mitten av 1800talet betydde mycket för Sveriges utveckling, detta gällde inte minst postgången. Den nya
transporttekniken ledde fram till snabbare och mer effektiv postgång samtidigt som betydande
organisationsförändringar skedde.2 De senaste decennierna har nya kommunikationsmedel
tillkommit. Faxen, men kanske framförallt e-mail, är exempel på kommunikationsmedel som
idag fungerar som substitut och komplement till den mer traditionella brevdistributionen.
Postens omvärld utvecklas och förändras ständigt, nya krav tillkommer.
En viktig förändring som påverkat Posten på senare år är den fria marknadens allt större
inverkan. För att mer affärsmässigt kunna hantera den nya konkurrensen bolagiserades
Posten. Från och med årsskiftet 1994 är Posten inte längre en statlig myndighet utan ett
aktiebolag. Staten kvarstod dock som ägare för att stabiliteten och tryggheten inte skulle gå
förlorad.3 Samtidigt ökade Postens utsatthet för konkurrens genom att monopolet för
befordran av skriftlig information avskaffades 1993. Detta formella avskaffande kom inte som
någon överraskning, redan ett par år tidigare hade en konkurrent vid namn Citymail startats
och diskussioner om monopolets vara eller icke vara hade förekommit sedan en tid tillbaka4.
Efter monopolets upphörande har Postens mål blivit att utveckla sig till Sveriges ledande
logistikföretag. Företaget har idag ett välutvecklat distributionsnät, kunnig personal och
förtroende på marknaden. Dessutom har Posten mer och mer börjat arbeta med andra sätt att
förmedla information, bland annat har ett affärsområde för elektronisk handel och
kommunikation skapats. Om man ska lyckas följa den snabba utveckling som sker i samhället
är det nödvändigt att Posten för alltid blir av med den tröghet och det myndighetstänkande
som länge präglat organisationen5.
När vi studerar efterfrågan på Postens tjänster idag, kan vi enligt Jörgen Nissen urskilja två
tendenser som i framtiden kommer att ha en avgörande inverkan. Informationssamhället
medför en ökad mängd information som ska transporteras, men samtidigt kommer andra sätt
att transportera information ge brevet hård konkurrens. Dessa två tendenser ger tillsammans
ingen entydig bild av hur framtiden kommer att se ut. Det är möjligt att brevet i framtiden
kommer att fylla en delvis annan funktion än vad det tidigare gjort. Kanske kommer ett
handskrivet brev ses som lite av en lyxvara i framtiden. Telefonens intåg bidrog antagligen till
den minskning av privata brev som skett. Istället har massbrev och affärsbrev relativt sett
Nissen, Jörgen, (Red.), Posten och informationssamhället, sid. 85
Nissen, Jörgen, (Red.), Posten och informationssamhället, sid. 85ff
3
Nissen, Jörgen, (Red.), Posten och informationssamhället, sid. 103
4
Odelberg, Axel, Monopolbrytarna, sid. 24
5
Jogevall, Sture, Från Myndighet till Marknadsföretag, sid. 13 ff
1
2
5
MARKNADSAKADEMIEN
VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
ökat6. Hur brevskrivandet i framtiden kommer att påverkas av den nya
informationsteknologin vet vi ännu inte.
Uppdrag
För att få grepp om svenskarnas postvanor har Posten låtit göra flera olika undersökningar.
Enligt undersökningarna har männen stått för den största delen av minskningen i hushållens
brevskrivande, detta trots att de redan tidigare skrev färre brev än kvinnor. 1997 stod en
kvinna som avsändare i 57% av fallen mot 11% män. Resten av breven hade mer än en person
som avsändare. Av dessa brev hade två tredjedelar en privat mottagare. Som brev räknas här
också vykort, tävlingssvar och dylikt. Om man ser på försäljningen av frimärken står kvinnor
för nästan fyra femtedelar av inköpen.7 Vi kan alltså konstatera att det förekommer betydande
skillnader mellan könen när det gäller brevskrivarvanor. För att kunna få männen att skriva
fler privata brev vill Posten ha reda på varför männen skriver så få brev privat. Vidare vill
företaget veta vid vilka tillfällen män skriver privata brev och vad de då skriver om.
Frågeställning
Undersökningen kommer att gå ut på att söka förstå de svenska männens attityder till sin
kommunikation och hur moderna medel såsom mobiltelefon och e-mail påverkar deras sätt att
kommunicera. Med en ökad förståelse för männens inställning till kommunikation och dess
medel kan Posten på ett utförligare sätt få reda på vad mannen prioriterar då han väljer det sätt
han vill kommunicera på. Utifrån detta kan vi dra slutsatser om varför män skriver så få brev
och därmed kan Posten söka tillgodose männens behov på ett bättre sätt.
Forskningsfrågan blir således: Vilka attityder har svenska män till sin kommunikation?
För att kunna utföra vårt uppdrag vill vi titta närmare på dessa frågeställningar:
Vilka medel använder män för att kommunicera?
När och varför väljer män ett kommunikationsmedel framför ett annat?
Vad har män för inställning till brevskrivande?
När skriver män brev?
Vilken typ av brev skriver män?
Vetenskapsteoretisk diskussion
Vetenskapsteorin presenterar två olika huvudriktningar med vilka man kan bedriva forskning.
Dessa är positivism och hermeneutik.
Positivisten söker absoluta sanningar utifrån kvantifierbara och mätbara undersökningar i en
väl definierad värld. Denna huvudriktning ser tidigare erfarenheter som en belastning och
anser att förförståelse absolut inte får påverka resultatet. Positivisten studerar gärna
forskningsobjektet bit för bit, man strävar efter att bygga upp kunskap bestående av generella
lagar av kausal natur, lagar i vilka man beskriver orsak-verkan samband.
6
7
Nissen, Jörgen, (Red.), Posten och informationssamhället sid. 76
Enligt undersökning gjord på uppdrag av Posten
6
MARKNADSAKADEMIEN
VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
Vidare anser man att forskningen metodiskt ska bedrivas enligt den hypotetiskt- deduktiva
modellen, d v s att man utifrån teori deduktivt härleder hypoteser, som prövas empiriskt med
vetenskapliga metoder.
Inom hermeneutiken försöker man däremot se helheten i forskningsproblemet.
Hermeneutikern ställer helheten i relation till delarna och pendlar mellan del och helhet för att
på så sätt nå fram till en så fullständig förförståelse som möjligt. Hermeneutikern ser till
skillnad mot positivisten, förförståelsen som en tillgång där man ska ta hänsyn till samt
använda känslor och tidigare upplevelser i sitt arbete med undersökningar. Inom
hermeneutiken söker man förståelse för andra människor och vår egen livssituation genom att
tolka hur mänskligt liv, existens, kommer till uttryck i det talade och skrivna språket samt i
människors handlingar och i mänskliga livsyttringar. Vidare anser hermeneutikern att varje
människa är unik med hänsyn till känslor och erfarenheter. Dessutom är det viktigt inom
hermeneutiken att se det undersökta i sitt historiska sammanhang.8
Vår undersökningsfråga bygger i sig på kvantitativa undersökningar som ger oss
förförståelsen att män skriver färre brev än kvinnor. Detta tillsammans med våra egna känslor
och tidigare upplevelser anser vi vara en resurs som bör utnyttjas. För att kunna få reda på de
svenska männens attityder och inställning till kommunikation krävs det att vi med hjälp av vår
förförståelse tolkar och skapar oss förståelse för deras situation. Därför kommer vår
undersökning att utgå från ett hermeneutiskt synsätt.
Metodval
“En metod är ett redskap, ett sätt att lösa problem och komma fram till ny kunskap“ 9.
De metoder man använder sig av inom samhällsvetenskaplig forskning är kvalitativa och
kvantitativa metoder. Inom positivismen använder man sig utav kvantitativa metoder då de
innebär att man omvandlar information till siffror och mängder. Utifrån detta genomför man
sedan statistiska analyser. Den kvalitativa metoden innebär att det att det är forskarens
uppfattning eller tolkning av informationen som står i förgrunden, t ex tolkning av
referensramar, sociala processer och sociala sammanhang mm. Detta gör att kvalitativa data
inte kan eller bör omvandlas till siffror. Därmed ser man tydligt att kvalitativa undersökningar
är de metoder som tillämpas inom hermeneutiken.
En annan skillnad mellan de båda metoderna är att kvalitativa metoder präglas av flexibilitet
medan kvantitativa metoder präglas av strukturering. Flexibiliteten i kvalitativa metoder
innebär att man kan ändra delar av upplägget under själva genomförandet av undersökningen.
Det finns flexibilitet i två avseenden. För det första skapar man sig erfarenheter under
undersöknings- och informationsinsamlingsfasen. Om man under undersökningens gång
upptäcker att vissa frågeställningar förbisetts eller formulerats fel, har man chans att rätta till
detta. För det andra är upplägget flexibelt i förhållande till det sätt på vilket man närmar sig de
olika deltagarna. Vårt upplägg och planering vidareutvecklades ständigt under själva
undersökningsfasen genom att vi om det blev tyst i de senare diskussionerna kunde ta upp
ämnen som kommit fram i de tidigare grupperna.
8
9
Thurén, Torsten, Vetenskapsteori för nybörjare, sid. 14
Holme, Solvang, Forskningsmetodik, sid. 12
7
MARKNADSAKADEMIEN
VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
Syftet med kvalitativa metoder är att fånga egenarten hos den enskilda enheten och dennes
speciella livssituation. Kvalitativa data och metoders styrka ligger i att de visar på
totalsituationen. Denna helhetsbild ger en ökad förståelse för sociala processer och
sammanhang, vilket är precis vad vi ville uppnå. Sådana undersökningsmetoder skapar
närkontakt i förhållande till de undersökta enheterna och detta möjliggör en bättre uppfattning
av den enskildes livssituation.
Då svaga och starka sidor hos de olika metoderna kan ta ut varandra kan det vara lämpligt att
kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har kombinerat dessa olika metoder i form
av en kvalitativ undersökning som en uppföljning av Postens tidigare genomförda kvantitativa
undersökningar om mäns brevskrivande. Dessa kvantitativa data har gett oss en generell
översikt som hjälper oss att hitta de faktorer vi koncentrerat oss på i den kvalitativa
undersökningen. Vi har på så sätt fått både en generell översikt av mäns
kommunikationsattityder och en speciell inblick i deras inställning till brevskrivande.
Tillvägagångssätt
Det finns flera olika kvalitativa metoder. Observationsstudier innebär att man iakttar
händelser och ställer de i relation till förförståelsen. En annan kvalitativ metod, den
etnografiska, innebär inte enbart att man iakttar händelser utan att man t o m lever i samma
situation som de observerade utan att i så stor utsträckning som möjligt påverka situationen.
Ytterligare två metoder är fokusgruppintervjuer och djupintervjuer. Båda dessa syftar till att
få fram de medverkande individernas attityder genom att de själva får diskutera det aktuella
ämnet snarare än att beteenden iakttas. För att kunna besvara vår undersökningsfråga ansåg vi
att fokusgrupper och djupintervjuer är de undersökningsmetoder som är bäst lämpade att
använda eftersom det är männens attityder som sedermera leder till beteenden, snarare än
deras faktiska beteende då de kommunicerar, vi vill förstå.
I och med att hermeneutisk riktning och en kvalitativ metod har valts, är det som presenteras
för Posten inte generellt för alla svenska män. Undersökningens syfte har inte varit att finna
några absoluta sanningar utan att skapa ökad förståelse för svenska mäns attityder till
kommunikation.
För att fördjupa oss i ämnet har vi gjort omfattande litteraturstudier som behandlat
kommunikation i allmänhet, manliga och kvinnliga beteenden samt om Posten som företag.
Detta har gett en grund som hjälpt oss att genomföra denna undersökning men tyngdpunkten i
undersökningen har legat på våra fokusgruppintervjuer.
Fokusgrupper
I valet mellan djupintervjuer och fokusgruppintervjuer valde vi att använda oss av
fokusgrupper. Detta val har vi gjort p g a att detta tillvägagångssätt hjälper till att lyfta fram
och ge oss förståelse för undersökningsobjektens, både medvetna och omedvetna, skäl till ett
visst beteende. Då vi antar att vi till stor del, enligt vår undersökningsfråga, har att göra med
mindre självklara medvetandenivåer tror vi även att det kan vara till hjälp att diskutera ämnet i
grupp. Kommentarer från en enskild gruppmedlem utlöser ofta en kedja av reaktioner från
övriga i gruppen, spontanitet uppstår, vi får en snöbollseffekt. Detta bygger på antagandet om
att människor tenderar att bli mer benägna att öppna sig vid ett samtal med andra i liknande
8
MARKNADSAKADEMIEN
VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
situation, samtidigt skapar detta interagerande ett nätverk av information.10 Exempel ur vår
undersökning är att när någon nämnde ett kommunikationsmedel hakade de andra på och en
diskussion uppstod. Gruppintervjuer är bra på att hantera nyanser eftersom de inte tvingar på
deltagarna en förutbestämd svarsstruktur.
Nackdelar
Vi är medvetna om att fokusgrupper även för med sig en del svårigheter. Exempel på detta är
att fokusgrupper tenderar att resultera i samförstånd och konsensus, alla åsikter och känslor
kommer inte fram. Dessutom kan intervjuareffekter uppstå, d v s intervjuaren påverkar
omedvetet gruppens svar och diskussion.
Det är svårt att få tag i den sammansättning av människor man helst önskar. Vidare är det
även tidskrävande att få tag i deltagare.
Sammansättning av fokusgrupper
När vi gjorde urvalet ville vi ha variationsbredd samtidigt som vi även ville öka
informationsinnehållet genom att använda oss av intervjupersoner som på goda grunder kan
antas ha rikligt med kunskap om de företeelser som undersöks. Det är även viktigt att få
personer som har förmåga att uttrycka sig och som är villiga att delta då man oftast i en
kvalitativ intervju kommer in på diskussionsämnen av mer privat karaktär. Ett problem är att
sådana personer kan frisera verkligheten och ge övertygande men förvrängda beskrivningar.
Homogenitet är att föredra vad gäller sammansättning av fokusgrupper då alltför stora klyftor
individerna emellan kan göra att vissa lättare påverkas av mer dominerande individer. För att
skapa homogenitet i grupperna i vår undersökning tog vi hänsyn till kön och ålder.11
Vi har valt tre grupper med män uppdelat efter ålder, grupp 1 (15-24 år), grupp 2 (25-44 år)
och grupp 3 (45 och uppåt). Därutöver valde vi att ha en fokusgrupp med enbart kvinnor i
blandade åldrar. Detta gjorde vi med insikten om att man lättare kan förstå och förklara något
om man sätter det i relation till något annat. Genom att förstå kvinnors attityd till
kommunikation ökades vår förståelse för mäns kommunikation då väsentliga kontraster
uppmärksammades.
Vår gruppsammansättning
Nedan följer beskrivningar och kommentarer kring våra gruppers sammansättning. Vi
presenterar dem i den ordning som de genomfördes.
Kvinnogruppen
Denna grupp bestod av åtta kvinnor i olika åldrar, sex av dem var mellan 20-30 medan två
kvinnor var över 50. De fem yngsta var studenter, två av dem läste juridik, en kvinna läste till
sjuksköterska medan två läste ekonomi. De övriga tre kvinnorna arbetade inom så skilda
områden som konstvetenskap, kommun och mejeribranschen. Diskussionen var intensiv och
alla var engagerade. Stundtals dominerades samtalet av en ung juridikstuderande och
moderatorns uppgift utvecklades till att försöka få med de andras åsikter i diskussionen. Vad
som kännetecknade gruppen var att mycket av samtalet kom att handla om känslor och hur
dessa på bästa sätt kan uttryckas och bearbetas.
10
11
Seymour, Daniel T., Marknadsundersökningar med kvalitativa metoder, sid. 112ff
Ibid
9
MARKNADSAKADEMIEN
VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
Grupp 1 (15 – 24 år)
Den första manliga gruppen bestod av sex unga män. Två av dem läste sista året på
gymnasiets samhällsprogram. En man arbetade som eltekniker medan de övriga studerade
ekonomi på universitetet. Diskussionen flöt på bra. Även här talade man om känslor men inte
i lika stor utsträckning som i gruppen med kvinnor. Brev kom upp tidigt som förslag på
kommunikationsmedel och diskussionen kring brev blev väldigt intensiv och uttömmande,
killarna blev en aningen förvånade och lite stötta över det faktum att tjejer skriver fler brev än
vad de själva gör.
Grupp 2 (25 – 44 år)
I den här gruppen deltog 5 män varav tre läste ekonomi, en arbetade inom IT-branschen och
den femte arbetade med affärsutveckling. Även i denna grupp var man diskussionssugen.
Något som förvånansvärt nog aldrig togs upp på eget initiativ från gruppmedlemmarna var
mobiltelefonen som kommunikationsmedel. Moderatorn fick till slut själv ta upp det för att få
igång en diskussion kring attityder gentemot mobiltelefon.
Grupp 3 (45 år och uppåt)
Vår fjärde fokusgrupp bestod av fem män i åldrarna 45 och uppåt. Två av dem arbetade som
lärare, den ena på högstadiet och den andra på gymnasiet. En man var projektledare, en var
egen företagare och den femte arbetade som försäljningsagent. I denna grupp var det lite
svårare än i de andra grupperna att få igång diskussionen. De äldre männen var lite mer
tillbakadragna och moderatorn fick anpassa sig till detta och kunde inte hålla en lika passiv
roll som tidigare. Då denna gruppintervju hölls kändes det att inte mycket nytt längre kom
fram, undersökningen började kännas empirimättad.
Ledarrollen
Vi har lett våra fokusgruppintervjuer med en passiv diskussionsledarroll. Diskussionen har
inletts allmänt om kommunikation och sedan mer och mer handlat om de specifika
kommunikationshjälpmedel som männen tidigare angett att de använder. Diskussionsledaren i
vår undersökning har fungerat som en katalysator som uppmuntrat till spontanitet. Den
passiva ledarrollen innebär att vi i största möjliga mån undvikit direkta frågor och enbart
fortsatt intervjun med öppna frågor.
Fem punkter12 som bör beaktas och som vi har tagit hänsyn till när vi träffat
intervjugrupperna är:
1. Den sociala delen. De medverkande är ofta medvetna om att de har erfarenheter som de
kan bidra med. De letar därför efter signaler som kan ge en fingervisning om hur man ska
bete sig. Man är ivrig att få reda på spelets regler så att man kan slappna av och delge dessa
erfarenheter.
2. Att matcha gruppen, möta gruppen på deras egna villkor. Detta innebär helt enkelt att
man är medveten om känslor och intressen i gruppen. Stora krav ställs på moderatorns
variationsförmåga.
3. Att bekräfta målen. När gruppen är avslappnad och beredd att börja delta är det dags att
bekräfta de grundläggande målen. Detta för att ge en struktur och mening åt det kommande
arbetet.
12
Wirtberg & Petitt, Handbok i grupparbete, sid. 37ff
10
MARKNADSAKADEMIEN
VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
4. Grundkontrakt. Med grundkontrakt menas de spelregler som sätts upp för det kommande
arbetet. Dessa grundkontrakt anger den ram som gruppen arbetar inom.
5. Skapa en positiv atmosfär. Detta innebär att man skapar en atmosfär som skyddar varje
deltagare så att de känner sig säkra och därmed fria att uttrycka sina känslor utan rädsla för
att bli utstötta. Detta är ytterligare ett skäl till att homogena grupper är att föredra. Man
reducerar därmed risken för stridigheter mellan de medverkande.
Att alla bidrog med sina egna unika erfarenheter ansåg vi vara viktigt och var något vi tog
hänsyn till. Vi upplevde att stämningen var avslappnad och att alla bidrog i diskussionerna.
Detta trots att vi med vår passiva ledarroll försökte få deltagarna att säga vad de verkligen
tyckte, och inte ge deltagarna signaler om vad vi ville höra. Det mål vi angav för gruppen var
att vi ville ha en fri och ledig diskussion där inga åsikter om kommunikation var ointressanta.
Vi ledde dock tillbaka diskussionen om den kom alltför långt ifrån ämnet kommunikation.
Den positiva atmosfär som präglade våra fokusgruppintervjuer tror vi till stor del har sin
förklaring i att ämnet kommunikation var lätt och roligt att tala om. Vi gjorde också vårt bästa
genom att servera smörgås och lite småprat. Dessutom betonade vi att det inte fanns några
åsikter som var rätt eller fel och att alla var anonyma.
Dokumentation
Fokusgruppintervjuerna har spelats in på band och sedan tecknats ned. Dessutom har två av
oss fört anteckningar under diskussionernas gång. Detta har varit ett sätt att göra en första
gallring av informationen. Samtidigt har utskrifterna underlättat bearbetningen av materialet
genom att vi har kunnat skriva egna kommentarer och reflektioner i marginalerna. Utifrån
dessa båda typer av anteckningar har vi sedan bearbetat materialet och försökt finna
eventuella samband.
Direkt efter varje genomförd intervju har vi satt oss ner för att gå igenom intervjun, medan
den varit aktuell, och diskuterat vad som kommit fram och vad som inte kommit fram i
dagens diskussion. Detta har vi gjort för att ge varandra feedback och se vad som kunnat
göras bättre till nästa gång.
Tolkningsarbetet
Då den empiriska delen av undersökningen var klar, sammanställde vi skriftligen materialet
för att få en mer överskådlig syn på den information vi samlat in. Därefter analyserade vi och
jämförde gruppernas inställningar och svar för att sedan kunna göra våra tolkningar.
Kommunikation – inledande diskussion
Kommunikation kommer från de latinska orden communicare som betyder att dela, att göra
gemensam och communicatio som betyder att meddela. Numera är kommunikation en
beteckning på strävan att med språkliga medel och/eller symboler överföra information, idéer
och attityder från en individ eller grupp till en annan. Studiet brukar sammanfattande kallas
kommunikationsteori. Kommunikation är en social process som bygger på ömsesidighet och
innebär att man delar erfarenheter, känslor och handlingar. Förmågan att kommunicera är inte
medfödd, utan kommunikation är någonting som man lär sig och som utvecklas i samspelet
med omgivningen. Detta innebär i realiteten att människan successivt förvärvar förmågan att
11
MARKNADSAKADEMIEN
VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
kommunicera utifrån en medfödd beredskap till kommunikativ interaktion.13 Det krävs en
samspelspartner som uppmuntrar till kommunikation, är lyhörd och ger stöd för att individen
skall utveckla sin kommunikation. Samtidigt som detta lär sig individen att påverka sin egen
situation och hur reglerna för socialt samspel fungerar.
Det finns många olika sätt att beskriva vad kommunikation är, eftersom olika synsätt har sitt
ursprung i olika forskningstraditioner och olika praktiska synsätt. Forskare från olika
discipliner som exempelvis psykologi, pedagogik, lingvistik och sociologi ser
kommunikationen utifrån sitt speciella perspektiv. Förr beskrevs kommunikation ganska
förenklat utifrån en modell med sändare och mottagare, men idag finns kunskaper om att
kommunikationspartnerns egenskaper och kommunikationsstil har stor betydelse för det
kommunikativa samspelet. En vid definition av kommunikation innebär att alla verbala och
icke-verbala uttryck i närvaro av andra människor är att tolka som kommunikation. Detta
innebär att själva avsikten, intentionen, med kommunikationen inte tagits upp som ett
avgörande kriterium vid bedömningen, utan att kommunikation belyses ur ett
helhetsperspektiv där båda parter samt den omgivande miljön finns med.14
”Kommunikation är en av de mänskliga aktiviteter som alla känner till men få kan definiera
tillfredsställande. Kommunikation är att prata med varandra, television, att sprida information,
vår frisyr, litteraturkritik: listan är ändlös.”15. Denna definition går således klart längre än
många andra definitioner och inbegriper både tecken, d v s konstruktioner eller handlingar
som hänvisar till något speciellt, och koder, d v s system som bestämmer i vilken relation
tecknen står till varandra. Definitionen menar också att kommunikationen handlar om
utövande av sociala relationer och att den är kulturrelaterad. Denna i mångt och mycket
sociologiska definition är också den definition som ligger närmast det som vi anser passar in
på vårt arbete. En skiljelinje mellan olika definitioner tycks dock handla om graden av
aktivitet hos den som vill överföra ett budskap eller en känsla och om själva budskapet eller
känslan och överförandet av detta är intentionellt eller inte.
Skrivandet
Att skriva är någonting som alla måste lära sig (än så länge) och som alla kan lära sig. Att
skriva är en arbetsprocess och ett hantverk som utgörs av många olika faser som alla kräver
engagemang och förmåga att lösa problem. I och för sig hävdas ibland att skrivandet är en
gudagåva och inspirationsbaserat men mot detta ställs alltså en eventuellt mer realistisk
uppfattning om att skrivandet är medvetet och systematiskt utfört.
Skriva gör människan av olika skäl och det främsta anses vara varaktigheten, att ha någonting
svart på vitt. Skrivandet ger människan mer tid för eftertanke och formulering jämfört med
det talade ordet. Vidare skriver vi för att få kontakt, för att få eller ge information. Man brukar
tala om skrivandets olika funktioner16 och dela in dessa i:
För nöjes skull, där vi får möjlighet att ge uttryck för vårt inre jag och uttrycka våra
känslor - skrivandets expressiva funktion.
13
Lloyd, P. & Beveridge, M., Information and meaning in child communication, sid.16ff
Ibid
15
Fiske, J., Kommunikationsteorier – En introduktion, sid. 11
16
Strömquist, Siv, Skrivboken, sid. 14ff
14
12
MARKNADSAKADEMIEN
VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
För tankens skull, där vi får möjlighet att hjälpa vår begreppsbildning och fördjupa vår
förståelse, att forma våra tankar, att hjälpa vårt minne - skrivandets kognitiva funktion.
För kommunikationens skull, där vi får möjlighet att meddela oss med andra och även
med oss själva, där kommunikationsprocessen och läsaren kommer i fokus - skrivandets
kommunikativa funktion.
Skrivprocessen
Att skriva är många gånger mödosamt och svårt men det kan även vara inspirerande och göras
med glädje. Ofta underlättas skrivandet om man känner till själva skrivprocessen17, om man
känner till vad man sysslar med.
Varje gång man skriver skapar man en text vilket kan innefatta olika mått av svett och möda.
Denna arbetsprocess kan vara relativt omfattande och brukar delas in i ett förstadie,
skrivstadie och efterstadie. Förstadiet brukar handla om att analysera uppgiften och att samla
in material. Skrivstadiet utgörs av själva skrivandet och varierar mycket från person till
person; vissa skriver bara något slags utkast medan andra vill så gott som slutföra uppgiften. I
efterstadiet bearbetas och revideras texten. Länge trodde forskarna att skrivandet var ett arbete
vars faser vi stegvis kunde genomföra, men nu anser man inte längre att skrivprocessen är
statisk, utan att den är en dynamisk företeelse. Den mentala processen sker i form av en sorts
problemlösning och i praktiken ägnar vi oss faktiskt åt skrivprocessens alla olika faser
samtidigt och detta leder till att skrivprocessen blir tidskrävande, omfattande och rekursiv.
God simultankapacitet underlättar alltså skrivandet.
Kommunikation ur ett manligt och kvinnligt perspektiv18
Det finns en distinktion mellan privat och offentligt språk. Det privata språket används bland
annat i hemmet och tillsammans med folk vi känner. I det privata språkets domän är kvinnor
och män ungefär lika många, men talaktiviteten är fördelad på ett annat sätt än i det offentliga.
Den stora skillnaden är att män i den privata domänen anses tala för lite om sig själva, sina
känslor och relationer. Kvinnor som råkar i kris kan i allmänhet ta stöd i sina
väninnerelationer och tala ut. Kvinnor kan på så sätt använda parets terapeutiska kraft, medan
män i motsvarande situation ofta saknar nära manliga vänner och förmågan att “prata ur sig“.
Mäns oförmåga att samtala om sig själva, känslor och relationer bottnar enligt författarna inte
i brist på känslor utan istället på bristande träning i att just kommunicera dem.
Framväxten av olika förmågor att kommunicera börjar så långt tillbaka som till ett barns
födelse. Redan då vi får veta om barnet är en pojke eller en flicka börjar våra olika sorters
förväntningar på pojkar respektive flickor inträda. Dessa förväntningar gör att pojkar och
flickor särbehandlas från första stund. Flickor tilltalas till exempel med mjukare, ljusare röst
och på ett barnsligare sätt än pojkar som tilltalas med mörkare och hårdare röst.
Dessa resultat av studier av tilltalstonfall överensstämmer med teorier inom psykologin om
särbehandling som ett led i flickors och pojkars mentala utveckling. I stora drag innebär dessa
teorier att mödrar oroar sig mer för flickor än för pojkar som en följd av sin egen ängslighet
och som en överföring av en sorts socialt arv. Denna särbehandling uttrycks tydligt då barnet
17
18
Strömquist, Siv, Skrivboken, sid. 25ff
H. Andersson & U. Teleman, Hon och Han, sid. 165ff
13
MARKNADSAKADEMIEN
VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
är i ettårsåldern, den ålder då barn i allmänhet säger sina första ord och försöker ta sina första
steg. Barn vill i den åldern undersöka världen på egen hand, på visst avstånd från modern och
ge sig ut på upptäcktsfärd. Det har då visat sig att mödrar behandlar flickor på ett
överbeskyddande och kontrollerande sätt. Flickor lockas på så sätt att göra avkall på sin
strävan efter frigörelse. Pojkar däremot uppmuntras att ge sig ut på längre upptäcktsfärder. Då
barnen har blivit separerade individer kommer de in i nästa fas som innebär att de söker sig
tillbaka till modern, detta kallas närmandefasen. Även här visar sig särbehandlingen i form av
att flickorna möts av en öppen, kärleksfull modersfamn eftersom mödrarna hela tiden har varit
ängsliga för dem. Pojkarna möts däremot enligt författaren av “en stängd dörr“. Då barnen
växer umgås de mycket i enkönade grupper och det utvecklas då olika umgängesformer och
samtalskulturer bland flickor och pojkar.
Som en följd av den tidiga nära kontakten med modern, och kanske också som en ersättning
för denna, är flickorna angelägna om att ingå ett parförhållande med en bästa väninna. Denna
vänskap fördjupas genom ett utbyte av förtroende i intima samtal. Då flickor samtalar
samarbetar de för att bygga upp en gemensam text, de tar fasta på varandras tanketrådar och
spinner vidare på dem. Pojkar umgås också ofta två och två, men de är inte lika ängsligt
trofasta och inte heller lika intima. I pojkumgängen gäller det att gapa högt och därigenom
lära sig att använda rösten på ett kraftfullt sätt. Det gäller att använda djärva ord och utmana
omgivningen och att över- och underordna sig i hierarkier. Pojkar ägnar sig inte speciellt
mycket åt utbyte av förtroende i intima samtal. Kvinnor har en förmåga att lyssna till det som
ligger vid sidan av själva orden, att tolka vad som sägs, hur repliker sägs, kroppsspråk. Detta
är en förmåga som flickor övar upp i sina samtal. Kvinnors så kallade simultankapacitet vad
gäller att göra och tänka på många olika saker samtidigt är likadan i hanteringen av
samtalsämnen, det ligger flera ämnen i luften samtidigt. Mäns ämnesbehandling är mer
sammanträdesliknande, man behandlar ett ämne i taget.
Tolkning
Vår tolkning av det material vi fick fram i vår undersökning väljer vi här att dela in efter de
kommunikationsmedel som grupperna nämnde. Inledningsvis redogör vi för de intryck vi fick
angående gruppernas attityder till kommunikation i allmänhet.
Moderatorn inledde varje diskussion med att fråga gruppen vad de först kom att tänka på då
de hörde ordet kommunikation. Detta främst för att få de intervjuade att själva nämna de
medel som finns idag så att inte diskussionen skulle bli styrd av moderatorns egna åsikter till
kommunikation. Vi ville även få en vink om vilket kommunikationsmedel man använde mest
eller kanske ville börja använda.
I flera grupper kom man först att tänka på färdmedel såsom tåg och buss. Man motiverade
detta med att dessa kommunikationsmedel var de som användes då man skulle göra besök hos
någon man ville kommunicera ”öga mot öga” med. Denna kommunikationsform var den som
föredrogs av samtliga män i grupperna. Främst då man hade något viktigt att förmedla, men
även om man ville kommunicera med vänner i allmänhet. De flesta menade på att detta var
det sätt på vilket den mesta kommunikationen förmedlades. Detta för att man kunde se
reaktionerna på kroppsspråket, minspelet och i blicken och lättare än i telefon höra på rösten
vilken sinnesstämning den person man kommunicerade med befann sig i. Ännu ett skäl till att
14
MARKNADSAKADEMIEN
VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
möten var den kommunikationsform som föredrogs var att man då kan använda sig av
kroppskontakt då något viktigt ska förmedlas och man vill glädjas med eller trösta någon.
Brev
Både männen och kvinnorna i vår undersökning var överens om att brev är något man skriver
när man vill få något sagt med eftertanke, utan att bli avbruten eller motsagd. Båda könen
anser att man skriver brev då det man vill kommunicera inte behöver eller ens önskar en
omedelbar reaktion. Brevskrivandet ses allmänt som en bra känsloförmedlare. Ett brev är
något man lägger ner möda och tid på när man vill förmedla något som är viktigt men ej
brådskande eller när man vill glädja någon. På samma sätt blir man väldigt glad över att få ett
privat brev då man vet att avsändaren lagt ner arbete för ens egen skull. Dessutom kan brev
göras mer personligt med hjälp av bilder, färger och parfym. Detta bekräftar vad Posten tror
om sina kunders syn på brev; att ett brev är lite extra lyxigt, något speciellt att skriva och få.
Ingen tycker att postgången känns opålitlig, man har god tillit till Posten och anser att risken
för att brevet läses av någon obehörig är betydligt mindre än för e-mail och fax.
Skillnader i manligt och kvinnligt brevskrivande finns i innehållet och syftet med
brevskrivandet. Kvinnorna skriver ibland brev i syfte att bearbeta och kartlägga sina egna
känslor. Genom att skriva av sig får de större perspektiv på eventuella problem. Det är inte
ens säkert att de skickar iväg brevet, vilket påminner mer om dagboksskrivande. Då kvinnor
berättar om upplevelser i brev lägger de också stor tonvikt på känslorna runt händelserna.
Gemensamt för de flesta männen är att då de väl skriver brev är det nästan enbart då de reser
eller till vänner som är utomlands. I breven berättar männen om de händelser de varit med om
utan att gå in på känslor och värderingar kring upplevelserna. En av männen ser kärleksbrev
som den enda anledningen till att skriva brev. De äldre männen skriver gärna om vardagliga
saker och händelser, till skillnad från männen i grupp 2, i åldern 25 - 44, som tycker att om
man skriver ett brev så måste man verkligen ha något viktigt att säga. Detta gjorde att deras
motivation till att skriva brev hämmades.
Männens attityd gentemot brevskrivandet och allt som hör därtill är till skillnad från
kvinnornas allmänt negativ. Många män betonade hur mödosamt de tycker det är att skriva
brev, det känns besvärligt. Det krävs framförallt mycket tid till att komma på vad man ska
skriva om, ”det känns omöjligt att skriva brev om man inte har några frågor att besvara” var
en kommentar. En av männen menar att han inte är van att skriva för hand längre, en annan
konstaterade att: ”det tar tid att få texten fin och man orkar inte skriva om, om det skulle bli
fel”. Han skulle därför först skriva brevet på datorn så att han kan ändra och flytta om texten
tills det blir bra och därefter skriva av det för hand. Frimärksinköp, tillgång till något snyggt
brevpapper och matchande kuvert upplevs också som besvärligt. En man tyckte att
brevskrivande var lika tråkigt som att göra läxor.
Att männen i vår undersökning upplever det svårare att skriva brev än vad kvinnorna gör tror
vi inte är någon slump. Detta har antagligen att göra med det vi tidigare noterat, att skrivandet
är en dynamisk företeelse som underlättas av en god simultankapacitet. Detta påstående
tillsammans med Andersson och Telemans beskrivning av mäns kommunikation som mer
sammanträdesliknande, man behandlar ett ämne i taget, tror vi är en förklaring till att männen
i vår undersökning tycker det är svårare att skriva brev än vad kvinnorna gör. Detta kan vara
en förklaring till varför män i allmänhet skriver färre brev.
15
MARKNADSAKADEMIEN
VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
Dessutom skriver författarna att kvinnor har lättare att uttrycka sina känslor, vilket vi också
har fått bekräftat i våra intervjuer. Detta förklaras med att kvinnor redan som små flickor får
övning i att utbyta förtroenden i intima samtal genom sina väninnnerelationer. Genom att
”skriva av sig” får de större perspektiv på eventuella problem. Kvinnor använder sig således
mycket av skrivandets expressiva och kognitiva funktion som riktar in sig på känslor och
förståelse medan män mer använder sig av skrivandets kommunikativa funktion som är mer
inriktat på att meddela19. Förmågan att kunna kommunicera är inte något medfött utan något
som man lär sig och övas i, något som män får sämre övning i än vad kvinnor får enligt
Andersson och Teleman. Detta kan vara en av de bakomliggande faktorerna till att män inte
så ofta använder brev som kommunikationsmedel. I och med att brev anses som en bra
känsloförmedlare kan detta vara ytterligare ett skäl till att kvinnor använder detta
kommunikationsmedium mer än män.
En av de intervjuade menade att det är ”lite tjejigt med brev” (flera deltagare höll med) vilket
ytterligare förstärker intrycket av att brev inte är det bästa verktyget för typiskt manlig
kommunikation. Denna uppdelning i manligt och kvinnligt som gruppdeltagaren ger uttryck
för, har sannolikt formats redan barndomen20. Flickor skolas oftast tidigt i att skriva genom
dagböcker och brevvänner, senare i tonåren får de fortsatt övning i att skriva, om de skriver
insändare till frågespalter och noveller till ungdomstidningar som ”VeckoRevyn” och ”Mitt
livs novell”. Detta skulle vara ytterligare skäl till att det ligger lättare till hands för kvinnor att
förmedla sig i brev.
En annan aspekt är att ett brev ska vara välskrivet, fint och prydligt. Nästan samtliga män och
kvinnor anser att handstilen har stor betydelse för att ett brev ska kännas personligt, vilket gör
att brev sällan skrivs på dator. En hämmande faktor bland männen i de två yngre grupperna
var just handstilen, de flesta tyckte att handstilen var alldeles för ful för att användas i ett
brev. En person uttryckte det så här: ”min handstil duger knappt till att skriva en inköpslista”.
Detta gjorde att deras motivation till att skriva brev hämmades. Varken de äldre männen eller
kvinnorna såg dock handstilen som ett problem. Vi skrev tidigare att när män kommunicerar
gäller det att höras på ett kraftfullt sätt och att utmana omgivningen. Har man sådana syften
samtidigt som man anser sig skriva väldigt fult är det helt naturligt att inte välja ett
handskrivet brev som kommunikationsmedel.
Vykort
Många i vår undersökning tyckte att vykort var ett lätt sätt att göra någon glad utan att behöva
lägga ner så mycket möda och tid, ”en kul och kort hälsning”. Många män föredrar vykort
framför brev då det är mer ”tillåtet” att fatta sig kort och man känner inte samma krav på ett
rikt och prydligt innehåll. Innehållet i en vykortstext handlar sällan om något speciellt. Det är
när männen vill förmedla glada och mindre allvarliga meddelanden som de väljer att skriva ett
vykort. Vykort skickas ofta från utlandet men även om man bara vill muntra upp en vän.
Gratiskorten som kan fås på vissa krogar var populära i de yngre grupperna. Två personer sa
sig strunta i att frankera sådana kort.
Man undviker att skriva alltför personliga meddelanden på vykort. Den gängse uppfattningen
är att både brevbäraren och övriga familjemedlemmar gärna läser vykorten vilket leder till att
man anpassar texten. Vykort upplevs av flera som ett tvång vid utlandsvistelse. Ett
19
20
Strömquist, Siv, Skrivboken, sid.14ff
H. Andersson & U. Teleman, Hon och Han, sid. 165ff
16
MARKNADSAKADEMIEN
VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
nödvändigt ont som måste göras, vilket leder till att innehållet ofta blir likartat oavsett
adressat. Även julkort känns påtvingat. Allmänt för alla är att julkort inte känns lika roligt att
få som vykort, ”de kan man lika gärna vara utan”. Dock framfördes synpunkten att julkort är
ett bra sätt att behålla och återknyta bekantskaper. Av de yngre var det mycket få som
överhuvudtaget skickade julkort.
De flesta männen tyckte att det var roligt att få vykort, mycket roligare än att exempelvis få
ett e-mail. Ännu roligare blir det om det är nedlagt lite extra möda såsom en lite längre text
eller ett egenhändigt målat kort. En av männen i den äldre gruppen skilde sig markant mot de
övriga då han anser att det bara är löjligt att få och skicka vykort. Han såg det som ett dåligt
försök att ställa sig in.
Vid intervjun tyckte vi oss uppfatta en mer positiv attityd till vykort än till brev.
Huvudintrycket är att vykort inte alls känns lika betungande även om de ofta skrivs mer av
tvång än någonting annat.
E-mail
Gemensamt för män och kvinnor var att man tyckte att e-mail är smidigt att använda eftersom
det är enkelt, går snabbt och är billigt. E-mail uppfattades som mer vardagligt än brev och kan
skrivas när som helst utan någon speciell anledning. Det är ett bra kommunikationsmedel då
man ”bara vill höra av sig för att hålla kontakten”. Samtliga var överens om att e-mail kändes
opersonligt, bland annat eftersom man inte ser avsändarens handstil. E-mail ansågs vara ett
mycket bra kommunikationsmedel när man ska kontakta en person utomlands eftersom det
går snabbare än brev och är billigare än telefon. Om man har något viktigt att förmedla
använder man dock inte e-mail på grund av att säkerhetskänslan inte är så stor. Detta beror på
att man inte är helt säker på att det verkligen kommer fram, man vet inte hur ofta folk läser av
sin e-mail och man anser inte att säkerheten över nätet är helt pålitlig. Här anser även vissa av
männen att betalning över nätet inte känns bra ”Det är inte riktigt juste, jag kör fortfarande
helst med bruna kuvert”.
Kvinnorna använder mest e-mail i arbetet, medan de flesta männen använder e-mail både
privat och i arbetet. Utmärkande för kvinnorna var att ”e-mail är visserligen ett billigare
alternativ, men man är ändå beredd att betala fem kronor för att skicka ett brev då det är mer
personligt.” Kvinnorna skrev också gärna ut sina e-mail (främst i arbetet) för att ha
meddelandet på papper.
Männen i Grupp 2 (25-44), tyckte att det är lättare att kommunicera via e-mail än på något
annat sätt eftersom det inte känns som om man blottar sig lika mycket. Att kommunicera via
e-mail tyckte de kändes mer anonymt samt att det skyddar integriteten. På detta sätt låter
e-mail männen utlämna mindre om sig själva, sina känslor och relationer Detta kan vi också
finna stöd för i litteraturen om olika manliga och kvinnliga perspektiv. Vidare kan vi tolka
detta som ett av problemen med att kommunicera via brev för männen; de anser att brev
behöver ha ett känslosamt innehåll. ”Ett brev kräver tyvärr lite för mycket av mitt inre.”
Gemensamt för de yngre männen är att de flesta tyckte att det var skönt att det inte är så noga
med stavningen då man skriver e-mail. Man använde e-mail därför att det går snabbt att skriva
och skicka. Därför är det accepterat att det finns lite stavfel. Det gör med andra ord inte lika
mycket om man får ett kladdigt/felstavat e-mail som om man skulle få ett kladdigt brev
17
MARKNADSAKADEMIEN
VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
eftersom: ”man vet att man gör likadant själv”. Vid skrivande av e-mail till myndigheter och
liknande organisationer används dock stavningskontroll eftersom ”det är viktigt att bli mött
med respekt”. I gruppen med äldre män tycker ingen om att få slarvigt skrivna e-mail. De
flesta anser dock att ”det väl hör till en slags nätkultur som har utvecklats” och ”att det är
lite si och så med stavningen är väl en följd av att det går snabbt”. Dessa lägre krav passar
många av männen perfekt eftersom de slipper bry sig om att det ser snyggt och prydligt ut,
vilket de kände att de måste tänka på då de skrev brev.
Att kommunicera via e-mail känns effektivt för männen, det är kort och koncist, man säger
vad man har att säga och inget mer: ”man får tillbaka ett konkret svar som man kanske inte
skulle få vid annan form av kommunicerande”. Att skriva e-mail är inte heller lika
tidskrävande som att skriva brev. Alla andra jobbiga kringfaktorer som att behöva skaffa
papper, kuvert och köpa frimärke faller också bort, vilket gör att e-mail är ett utmärkt
kommunikationsmedel för männen.
Telefon
De flesta använde telefon då de inte hade tillfälle, möjlighet eller tid att träffa den de ville
kommunicera med. Telefonen ansågs vara det närmaste substitutet till möten ansikte mot
ansikte när man hade något viktigt att berätta. Detta för att det går att höra motpartens
sinnesstämning och reaktion på dennes röstläge och eftersom man är säker på att det man vill
förmedla verkligen når fram. Andra fördelar med telefon jämfört med exempelvis fax och
brev var att man lättare och snabbare kan övertala, övertyga och argumentera, det är helt
enkelt lättare att diskutera via telefon.
Attityderna gentemot telefon skilde inte så mycket mellan könen, däremot kunde en
generationsskillnad identifieras. De yngre verkade tala mycket oftare och längre i telefon än
de äldre. I den äldre gruppen var man överens om att det satt i ryggraden att telefonsamtal var
dyrt och att man inte talade längre än nödvändigt. Männen påpekade däremot en skillnad
mellan hur de talade med kvinnor och män i telefon. Med män kunde de skippa kallpratet och
säga det de skulle medan de talade lite mer om det var en kvinna i luren. En man sa dock att:
”att prata i telefon är som att kramas”, vilket avvek från de övrigas uppfattning.
Priset sågs inte som någon hinder annat än då man ville ringa rikssamtal eller utomlands.
Reklam i telefonen var inte så populärt då man helst inte vill bli avbruten under samtalet.
AXE-systemet var något som de flesta kvinnorna retade sig ganska mycket på, de ansåg att
det gav ett nonchalant intryck att svara på en annan linje om man var mitt uppe i ett samtal.
Männen var inte lika uppretade över funktionen, de tyckte att den var ganska praktisk. Kanske
blir kvinnorna avbrutna i mer känslomässiga samtal än männen.
Mobiltelefon
De flesta intervjuade, både män och kvinnor, har mobiltelefon främst för att kunna vara
tillgängliga. Denna tillgänglighet sågs både som negativt och positivt. Negativt för att man
kände sig stressad över att alltid behöva vara tillgänglig men positivt ifall någon, eller man
själv, ville något viktigt och inte kunde kommunicera på annat sätt. Få av de intervjuade
talade länge i mobiltelefonen eftersom priset fortfarande är högt.
Mobiltelefonen används inte för mer personliga samtal eftersom det ofta finns många
människor runtomkring som hör vad man säger. Vi uppfattade att de äldre männen använde
18
MARKNADSAKADEMIEN
VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
mobiltelefonen mer sällan än de yngre, eftersom de yngre kunde ringa upp sin kompis för att
höra var denne var någonstans medan de äldre enbart ringde då det verkligen behövdes.
Fax
Den allmänna uppfattningen är att faxen är på tillbakagång, att tekniken håller på att dö ut.
Detta kom fram i såväl våra egna intervjuer som i den studie Jörgen Nissen gjort21. I stort sett
allt faxande sker idag på arbetet. Ett skäl som angavs till detta var att det är så få som har en
fax hemma. I vår undersökning var det en per grupp som hade en privat fax. Dokument av
personlig karaktär vill man inte faxa då man inte alltid kan veta vem som står på andra sidan
och läser. Därför upplevs faxen som ett mycket opersonligt kommunikationsmedel och ingen
förmedlar personliga saker av vikt.
Några skillnader mellan könen i attityder gentemot faxen kan vi inte urskilja.
Användningsområdena som angavs var desamma. Inte heller mellan de olika åldersgrupperna
lyckades vi urskilja några tydliga skillnader. De yngre männen använde fax väldigt sällan
vilket är ganska naturligt eftersom de inte arbetade. Användandet var större hos de äldre
intervjudeltagarna .
Trots att man var överens om att faxtekniken är på väg att försvinna såg man flera fördelar
med att använda faxen som kommunikationsmedel. Vad som kom upp vid flera intervjuer var
lämpligheten i att använda fax när man ska skicka bilder och diagram som man bara har på
papper. Det finns även andra tillfällen då man hellre vill faxa än maila företag eller
myndigheter, nämligen då man vill ha ett bevis på att meddelandet gått fram. Den
kontrollkopia man kan få ut på faxen gör att den känns säkrare att använda än e-mail.
Intervjudeltagarna tvekar inta att skicka viktiga affärsdokument via fax. Än så länge tar man
för givet att alla företag har en fax, även om den inte används i någon större utsträckning. En
ytterligare positiv aspekt på faxanvändandet som nämndes, är att man som mottagare kan få
ut meddelandet på papper.
Fax uppfattades av de flesta som billigt och snabbt, dock anses e-mail vara både billigare och
snabbare, vilket torde innebära att e-mail är, och kommer att vara, det största hotet mot faxen.
Slutord
Historiskt sett kan brevets användande förklaras med att det nästan var det enda
kommunikationsmedel som fanns att tillgå, att det kom fram fort och att det var billigt.
Nu då det har dykt upp flera kommunikationsmedel har brevet fått konkurrens vilket har lett
till att användandet av brev har minskat. Det är denna situation Posten står inför idag.
Männen i vår undersökning ansåg att kommunikationen skall vara rak, effektiv och
okomplicerad, de vill helst slippa kallprat och onödigt svammel. Dessutom ville männen
gärna att kommunikationen ska gå snabbt, d v s meddelandet ska komma fram fort och
besvaras nästintill omedelbart. Kommunikation ska inte behöva kräva så mycket möda.
Vår undersökning visar att män helst föredrar möten då de kommunicerar eftersom de då har
möjlighet att se och känna reaktioner. När man inte hade möjlighet till möten kändes
21
Nissen, Jörgen, (Red.), Posten och informationssamhället, sid. 126
19
MARKNADSAKADEMIEN
VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
telefonen som ett bra alternativ, eftersom man kan höra sinnesstämningar och reaktioner i
luren. Dessutom är det lättare att diskutera och argumentera i telefon än via exempelvis brev.
Med detta kan vi konstatera att trots männens önskan om effektiv och koncis kommunikation
är det ändå viktigt för dem att uppleva en reaktion på det de kommunicerar.
Det faktum att männen i undersökningen numera hellre och oftare använder e-mail privat, än
de intervjuade kvinnorna, kan vara en förklaring till att männens brevskrivande har minskat.
Fax och e-mail är två kommunikationsmedel som passar männen bra då dessa lämpar sig för
kort och opersonlig kommunikation. Ytterligare skäl till att fax och e-mail är uppskattade av
män som kommunikationsmedel är att de med dessa medel slipper besvärliga kringfaktorer
som är förenade med brevskrivande såsom kuvert- brevpapper- och frimärksinköp.
Männen i undersökningen tycker att det är roligt att få brev, men deras attityd gentemot
brevskrivande är negativ. De tycker att det känns väldigt besvärligt att skriva brev inklusive
allt som hör därtill. De känner att det är större krav på ett meningsfullt innehåll i ett brev än i
t ex ett e-mail, dessutom tar det tid och det ska se snyggt och prydligt ut.
Män skriver brev då de reser eller har vänner utomlands. Det händer också att de skriver
kärleksbrev. När de skriver brev ligger tyngdpunkten på att berätta om händelser snarare än
upplevelser och känslor.
Kommunikation är ingenting som är medfött utan något man lär sig. Redan från barndomen
får flickor mer erfarenhet och träning i kommunikation genom att de ägnar sig åt
dagboksskrivande, brevskrivande med mera i större utsträckning än vad pojkar gör. Detta kan
vara den grundläggande orsaken till att män tycker att det är svårare att uttrycka känslor och
framförallt att kommunicera dessa i brev. Dessa saker bidrar tillsammans till att män skriver
färre brev än kvinnor.
20
MARKNADSAKADEMIEN
VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
Källförteckning
Andersson, H. & Teleman, U., 1995: Hon och Han, Lund, University Press.
Fiske, J., 1997: Kommunikationsteorier – En introduktion, 2 uppl. Stockholm, Wahlström &
Widstrand.
Holme, I. & Solvang, B., 1997: Forskningsmetodik, 2 uppl. Lund, Studentlitteratur.
Jogevall, Sture, 1994: Från Myndighet till Marknadsföretag, Malmö,
Koncernstabskommunikation.
Lloyd, P. & Beveridge, M., 1991: Information and meaning in child communication, London,
Academic Press.
Nissen, Jörgen(Red.), 1996: Posten och informationssamhället, Stockholm,
Kommunikationsforskningsberedningen.
Odelberg, Axel, 1995: Monopolbrytarna, Stockholm, Fischer.
Seymour, Daniel T., 1992: Marknadsundersökningar med kvalitativa metoder, Göteborg,
IHM.
Strömquist, Siv, 1994: Skrivboken, 2 uppl. Malmö, Gleerups Förlag.
Thurén, Torsten, 1996: Vetenskapsteori för nybörjare, Stockholm, Liber.
Wirtberg, I. & Petitt, B., 1991: Handbok i grupparbete, 2 uppl. Stockholm, Natur & Kultur.
21
