Leverns sjukdomar Per Stål Hepatologsektionen, Gastrocentrum Karolinska Huddinge 2016-10-18 Levercirkulationen Leverns mikrocirkulation Normal sinusoid Hepatocyter Stellatceller Endotelceller Kupfferceller Leverns celler • Hepatocyter – Renar blodet från slaggprodukter (ammoniak) – Tar upp fettsyror, aminosyror,glukos från tarmen → bildar proteiner, lipoproteiner, glykogen – Bildar galla • Kupfferceller – Leverns makrofager, deltar i immunförsvaret • Stellatceller – Kan aktiveras → bildar kollagen • Endotelceller – Barriär mellan blod och hepatocyter Fibros Hepatocyt Stellatcell Endotelcell Kupffercell Fibros (i mikroskopet) F1 F2 F3 F4 Cirrhos Vaskulära förändringar vid cirros • Kapillärisering • Vasokonstriktion • Mikrotromboser Frisättning av vasodilatatorer (NO, CO, prostacyklin) Portal Hypertension Portal hypertension - Definition Portatryck =~ Wedged hepatic venous pressure (WHVP) HVPG – hepatic venous pressure gradient = WHVP - Free hepatic venous pressure (FHWP) 1-5 mmHg = normalt >10 mmHg → risk för varicer >12 mmHg → blödning från varicer, ascites >20 mmHg → sannolikt refraktär blödning Levercirros, naturalförlopp Akut leversjukdom Kronisk leversjukdom 6 mån Fibros • Varicerblödning • Ascites • Encefalopati Cirros Kompenserad cirrhos y år x år Dekompenserad cirrhos 1-4 år Mors / Transplantation Orsak till leverskada • • • • Utläkning Toxisk Metabol Autoimmun Viral Utläkning HCC (hepatocellulär cancer) Anamnes, status • Anamnes – – – – – Hereditet Alkoholintag Exposition för blodsmitta Läkemedel < 6 mån, naturläkemedel Viktuppgång • Status – BMI, bukfetma – Leverstigmata – Buk: leverstorlek, mjälte, ascites Vilka leverprover är patologiska? ALAT ASAT GT Parenkymsjukdom? ALP GT Bilirubin ALP GT Bilirubin Gallvägssjukdom? Fokalitet? PK(INR) Albumin Bilirubin TPK Cirrhos? Vilka leverprover är patologiska? ALAT ASAT GT Parenkymsjukdom? Hepatitserologi Auto-ak Hemokromatosprover Protein-elfores ALP GT Bilirubin ALP GT Bilirubin Gallvägssjukdom? Fokalitet? PK(INR) Albumin Bilirubin TPK Cirrhos? Vilka leverprover är patologiska? ALAT ASAT GT Parenkymsjukdom? Hepatitserologi Auto-ak Hemokromatosprover Protein-elfores ALP GT Bilirubin ALP GT Bilirubin Gallvägssjukdom? Fokalitet? Ultraljud Ev MRCP Auto-ak Proteinelfores PK(INR) Albumin Bilirubin TPK Cirrhos? Vilka leverprover är patologiska? ALAT ASAT GT Parenkymsjukdom? Hepatitserologi Auto-ak Hemokromatosprover Protein-elfores ALP GT Bilirubin ALP GT Bilirubin Gallvägssjukdom? Fokalitet? Ultraljud Ev MRCP Auto-ak Proteinelfores Ultraljud ULJ med kontrast Ev DT lever PK(INR) Albumin Bilirubin TPK Cirrhos? Vilka leverprover är patologiska? ALAT ASAT GT Parenkymsjukdom? Hepatitserologi Auto-ak Hemokromatosprover Protein-elfores ALP GT Bilirubin ALP GT Bilirubin Gallvägssjukdom? Fokalitet? Cirrhos? Ultraljud ULJ med kontrast Ev DT lever Ultraljud Gastroskopi Elastografi Ultraljud Ev MRCP Auto-ak Proteinelfores PK(INR) Albumin Bilirubin TPK Levercirros, naturalförlopp Akut leversjukdom Kronisk leversjukdom 6 mån Fibros • Varicerblödning • Ascites • Encefalopati Cirros Kompenserad cirrhos y år x år Dekompenserad cirrhos 1-4 år Mors / Transplantation Orsak till leverskada • • • • Utläkning Toxisk Metabol Autoimmun Viral Utläkning HCC (hepatocellulär cancer) Orsak till leverskada • Toxisk – Alkohol, läkemedel, naturläkemedel • Metabol – Fettlever, hemokromatos • Autoimmun – Autoimmun hepatit (AIH), primär biliär cirros (PBC), primär skleroserande kolangit (PSC) • Viral – Kronisk hepatit C, kronisk hepatit B Alkohol: anges i enheter (=standardglas) Risk för leverskada: >14 enheter/vecka (män) resp. >10 enheter/vecka (kvinnor) En enhet = 12-14 g alkohol: Glas vin (15 cl) Drink (4 cl) Mellanöl (33 cl) Risk för leverskada • Dionysosstudien n=6534 (12-65 år) • Gräns vid ca 30 g/dag (ca 3 flaskor vin/vecka) • Mindre risk om man dricker vid måltid • 2,2 % av de som dricker >30 g/d får cirros • 13,5 % av de som dricker >120 g/d får cirros Bellentani S et al. Prevalence of Chronic Liver Disease in the General Population of Northern Italy: The Dionysos Study. Hepatology 1994; 20: 1442-9 Patofysiologi - steatos EtOH CYP 2E1 Fria syreradikaler Acetat Acetat kan användas till fettsyrasyntes VLDL Acetaldehyd TG-syntes b-oxidation Alkohol hämmar b-oxidationen Av fettsyror FFA Cirkulerande FFA Lipolys Diagnostik: Alkoholmarkörer • Fosfatidyletanol (PEth) – Ansamlas i erytrocyter vid konsumtion – Speglar alkoholintag senaste 2-3 veckorna • U-etylglukuronid • Carbohydrate deficient transferrin (CDT) Alkoholhepatit • Svår inflammation i levern pga långvarig alkoholöverkonsumtion • Ikterus, feber, trötthet • Behandling: – – – Bra nutrition - helst enteral tillförsel. Alkoholabstinens Behandling av svåra fall: steroider (Prednisolon) • Mortalitet 30 % Glasgow Alcoholic Hepatitis Score (GAHS) Parameter 1 poäng 2 poäng 3 poäng Ålder <50 ≥50 LPK <15 ≥15 Urea <5 ≥5 INR <1,5 1,5-2,0 >2,0 Bilirubin <125 120-250 ≥250 ≥9 poäng indikerar dålig prognos (1 mån mortalitet 50-60 %) Forrest et al. Analysis of factors predictive of mortality in alcoholic hepatitis and derivation and validation of the Glasgow Alcoholic Hepatitis Score. Gut 2005;54:1174-79 Model of End-stage Liver Disease (MELD) 3,8 x loge(bilirubin mg/dl) + 1,2 x loge(INR) + 9,6 x loge(kreatinin mg/dl) • >18 indikerar dålig prognos (1 mån mortalitet 50 %) Dunn et al. MELD accurately predicts mortality in patients with alcohol hepatits. Hepatology 2005;41:353-358 Prednisolon förlänger överlevnaden vid svår AH Mathurin P et al. Corticosteroids improve short-term survival in patients with severe alcoholic hepatitis AH: Individual data analysis of the last three randomized placebo controlled double blind trials of corticosteroids in severe AH. J Hepatol 2002;36:480-487. Metabol leversjukdom • Hemokromatos • Ferritin, järnvärde ↑ • HFE-mutation • NAFLD (Non-alcohol fatty liver disease) • Fett och ev. inflammation i levern • Metabolt syndrom, övervikt, diabetes NAFLD - histologi Progression av NAFLD 20 % av befolkningen har… …av vilka 10-20 % har NAFLD ……av vilka 10-15 % utvecklar NASH / signifikant fibros F2 …av vilka 2 % per år utvecklar Avancerad fibros F3 eller cirros F4 HCC Behandling - viktminskning 10 % av patienterna lyckades minska i vikt >10% Wong VW, et al. Community-based lifestyle modification programme for non-alcoholic fatty liver disease: a randomized controlled trial. J Hepatol. 2013;59:536-42. Viral och autoimmun leversjukdom • Kronisk hepatit B och C • Blodsmitta, blir ofta kronisk • Hög risk för cirros efter >30 år • Autoimmun hepatit (AIH) • Trötthet, ledbesvär, amenorré, ikterus. Främst kvinnor • Primär biliär cholangit (PBC) • Trötthet, muntorrhet, torra ögon. Främst kvinnor • Primär skleroserande cholangit (PSC) • Ikterus, buksmärtor. Främst män • 80 % har ulcerös kolit eller Crohns sjukdom Hepatit C • • • • • • • Blodsmitta med virus Infektion som leder till cirrhos efter 30 år. Diagnos med antikroppar och PCR Genotyp 1-6, mängd virus i blodet (Leverbiopsi) Fibroscan Behandlas med nya antivirala läkemedel – (polymerashämmare, NS5A-hämmare mm) Hepatit B • • • • • • • • • Blodsmitta, räcker med små mängder DNA-virus Akut fas, hos barn blir den ofta kronisk Olika aktivitet i den kroniska fasen Diagnostik: HBsAg, antiHBC, HBeAg, HBV DNA Fibroscan (Leverbiopsi) Risk för HCC hos kroniskt sjuka. Numer finns bra mediciner som bromsar infektionen Autoimmun hepatit • • • • • 2/3 Kvinnor Transaminasstegring, trötthet, ledbesvär IgG, AK mot glatt muskel, cellkärnor (ANA) Leverbiopsi. Behandlas med Prednisolon, Azathioprin (Imurel) Autoimmun hepatit. Primär biliär cholangit • Autoimmun. Smygande förlopp • 90% kvinnor i medelåldern • Trötthet, klåda och ikterus. Mb Sjögren, hypothyreos • Kolestas, IgM, AK mot mitokondrier, • (Leverbiopsi) • Behandling med ursodeoxycholsyra Primär biliär cholangit Primär skleroserande cholangit • • • • • • • Ses hos patienter med ulcerös colit Symptom från gallvägarna/klåda Inflammation runt stora gallgåmgar ALP stegrat MRCP, borstcytologi Medicinsk behandling saknas Behandlas med dilatationer, stent (ERCP) samt Tx Primär skleroserande cholangit MRCP visar lumenvariationer i gallvägarna, strikturer, fokaliteter Vilka leverprover är patologiska? ALAT ASAT GT Parenkymsjukdom? Hepatitserologi Auto-ak Hemokromatosprover Protein-elfores ALP GT Bilirubin ALP GT Bilirubin Gallvägssjukdom? Fokalitet? Cirrhos? Ultraljud ULJ med kontrast Ev DT lever Ultraljud Gastroskopi Elastografi Ultraljud Ev MRCP Auto-ak Proteinelfores PK(INR) Albumin Bilirubin TPK Hemangiom • Prevalens 20 % • Asymtomatiska (ibland trycksymtom) • Diagnos: CEUS, DT eller MR • Kontrastuppladdning i periferin som vandrar mot centrum, saknar wash-out. • Typisk bild på en rtgundersökning → diagnosen klar • Behöver inte följas upp Fokal nodulär hyperplasi (FNH) • Hyperplastisk reaktion pga. vaskulär malformation med arteriell hyperperfusion • Svagt samband med hormonterapi • Centralt bindvävsärr med artär • Central kontrastuppladdning i artärfas från centrum mot periferin, med ett mönster som liknar hjulekrar, ingen wash-out • Vid typisk radiologisk bild på DT/MR → diagnosen klar, ingen uppföljning nödvändig • Enstaka FNH kan växa och ge symtom Levercellsadenom • Benign monoklonal tumör som ses hos patienter vid hormonterapi eller metabol rubbning • P-piller (risk ökad x 30) • Växer under graviditet • Kan ge blödning (20%), smärtor • Malignitetsutveckling (10%) (ffa storlek >4 cm) Patientfall 1 • 60-årig kvinna. Klåda. Muntorrhet och torrhetskänsla i ögonen. • Status; magerlagd, stor lever, ikterus • Lab: Stegrat bilirubin, SR 65 mm Patientfall 1 • • • • • Har antikroppar mot mitokondrier Hepatitprover negativa Ultraljud lever: Oregelbunden struktur Gastroskopi: små esofagusvaricer Leverbiopsi visar inflammation runt de små gallgångarna och cirros Leverbiopsi Patientfall 1 • • • • • Diagnos: Primär biliär cholangit Gallgångsinflammation Cirros Behandling: Ursodeoxycholsyra (Ursofalk®) Följ upp – Muntorrhet – D-vitamin – Osteoporos Patientfall 2 • 16-årig flicka som i samband med ”nollning” på gymnasiet blev kraftigt berusad och hamnade på Mariapol. Uppföljning hos husläkare visade stegrade levervärden. Annars frisk. • Lab: ASAT 2,3; ALAT 4,2; Bilirubin 22; PK(INR) 1,1; ALP 2,0 Patientfall 2 • IgM, IgA och är normala. IgG 24 g/l • ANA 1/1600, ak mot glatt muskulatur 1/400. Ak mot mitokondrier negativa • Anti-HAV neg. HBsAg neg. Anti-HCV neg. • ULJ lever: u a Interfashepatit grad 3, bridging necrosis Plasmaceller Patientfall 2 • Diagnos: Autoimmun hepatit • Behandling: Prednisolon 40 mg x 1, därefter nedtrappning – TPMT-genotyp • Imurel titreras upp till 100 mg x 1 efter 6 veckor Vilka leverprover är patologiska? ALAT ASAT GT Parenkymsjukdom? Hepatitserologi Auto-ak Hemokromatosprover Protein-elfores ALP GT Bilirubin ALP GT Bilirubin Gallvägssjukdom? Fokalitet? Cirrhos? Ultraljud ULJ med kontrast Ev DT lever Ultraljud Gastroskopi Elastografi Ultraljud Ev MRCP Auto-ak Proteinelfores PK(INR) Albumin Bilirubin TPK Levercirros, naturalförlopp Akut leversjukdom Kronisk leversjukdom 6 mån Fibros • Varicerblödning • Ascites • Encefalopati Cirros Kompenserad cirrhos y år x år Dekompenserad cirrhos 1-4 år Mors / Transplantation Orsak till leverskada • • • • Utläkning Toxisk Metabol Autoimmun Viral Utläkning HCC (hepatocellulär cancer) Utredning vid misstänkt cirros • • • • Gastroskopi Ultraljud Elastografi (Fibroscan) Leverbiopsi Gastroskopi vid cirros • Alla patienter med cirros skall genomgå gastroskopi för diagnostik av varicer Inga varicer Små varicer Stora varicer Ultraljud vid cirros • Oregelbunden struktur • Vätska (ascites) • Stor mjälte • Kollateraler (varicer) Diagnostik av cirros - Fibroscan Normal 6 kPa Fibros 10 kPa Cirros 70 kPa Diagnos av cirros - leverbiopsi Levercirros, naturalförlopp Akut leversjukdom Kronisk leversjukdom 6 mån Fibros • Varicerblödning • Ascites • Encefalopati Cirros Kompenserad cirrhos y år x år Dekompenserad cirrhos 1-4 år Mors / Transplantation Orsak till leverskada • • • • Utläkning Toxisk Metabol Autoimmun Viral Utläkning HCC (hepatocellulär cancer) Dekompenserad cirros = ascites, varicerblödning, encefalopati Överlevnad vid kompenserad resp. dekompenserad cirros D’Amico et al, J Hepatol 2006 Child-Pugh klassifikation 1 poäng 2 poäng 3 poäng PK-(INR) <1,7 1,7-2,3 >2,3 Bilirubin <34 35-51 >51 Albumin >36 28-35 <28 Ascites Ingen Måttlig Spänd Encephalopati Ingen Lindrig Svår A: 5-6 poäng B: 7-9 poäng C: 10-15 poäng Man född 1960 • Nyupptäckt hepatit C med kompenserad cirros. • Inkommer akut efter att ha insjuknat i yrsel, svimningskänsla och illamående. Kräktes efter ett par timmar upp kaffesumpsliknande innehåll. • Skjutsas in av sin bror till akutmott. • Blek, vaken, puls 110 /min, bltr 100/70, temp 37,1 grader, anikterisk • Kapillärt Hb 66 g/L Man född 1960 • Pat får Ringer-acetat, V-sond och läggs på IVA i väntan på akut gastroskopi • Det tömmer sig svart ventrikelinnehåll ur sonden • Han får blodtransfusion till Hb 70-80 g/L Man född 1960 • Läkemedel – Inj Glypressin iv 2 mg x 6 – Antibiotika iv. • Stabiliseras, puls 100, bltr 95/70 Man född 1960 • Endoskopin visar – stora esofagusvaricer med red spots och vit nippel – spår av svart blod i ventrikeln Man född 1960 Man beslutar att ligaturbehandla esofagusvaricerna Man född 1960 Man född 1960 Man född 1960 Man född 1960 Man född 1960 Man född 1960 Gastriska varicer Cyanoakrylat + lipiodol Varixblödning – tillfälliga lösningar Sengstakensond • Under några timmar • Helst bara ventrikelballong • Kontrollröntgen Metallstent (Nitinol) • Upp till 7 dagar TIPS – Transjugulär intrahepatisk portosystemisk shunt Kontraindikationer • Svår hjärtsvikt • Sepsis • Pulmonell hypertension • Gallvägsobstruktion • Cystlever Rel. Kontraindikation • Encefalopati • Sepsis Levercirros, naturalförlopp Akut leversjukdom Kronisk leversjukdom 6 mån Fibros • Varicerblödning • Ascites • Encefalopati Cirros Kompenserad cirrhos y år x år Dekompenserad cirrhos 1-4 år Mors / Transplantation Orsak till leverskada • • • • Utläkning Toxisk Metabol Autoimmun Viral Utläkning HCC (hepatocellulär cancer) Vaskulära förändringar vid cirros • Kapillärisering • Vasokonstriktion • Mikrotromboser Frisättning av vasodilatatorer (NO, CO, prostacyklin) Portal hypertension - Definition Portatryck =~ Wedged hepatic venous pressure (WHVP) HVPG – hepatic venous pressure gradient = WHVP - Free hepatic venous pressure (FHWP) 1-5 mmHg = normalt >10 mmHg → risk för varicer >12 mmHg → blödning från varicer, ascites >20 mmHg → sannolikt refraktär blödning Dekompenserad cirros leder till hypotoni Fibros - kapillarisering – vasokonstriktion – mikrotromboser Frisättning av vasodilatorer (t.ex. NO) Arteriell splanknikusdilatation Poolning av blod inom bukområdet Minskad central blodvolym Arteriell hypotoni Arteriell hypotoni Ökad hjärtfrekvens och slagvolym Sympaticus Renin-AngiotensinAldosteron Antidiuretiskt hormon Ökad cardiac output Hyperdynamisk cirkulation - minskad systemisk vaskulär resistens Retention av natrium och vatten Renal vasokonstriktion Hepatorenalt syndrom (HRS) • Funktionell njursvikt hos en patient med svår leversjukdom – Ge vätska iv – Sätt ut nefrotoxiska läkemedel och diuretika – Ge albumin iv – Uteslut postrenalt hinder – Terlipressin Ascites- terminologi • Okomplicerad ascites – Svarar på saltrestriktion och diuretika – Ej infekterad • Refraktär ascites – Det räcker inte med saltrestriktion och diuretika, eller – Recidiverar snabbt efter en buktappning Cirros är den vanligaste orsaken till ascites Diagnostisk laparocentes LPK + poly/mono, odling Spontan bakteriell peritonit (SBP) Serum-ascites albumin gradient (SAAG) Transudat (cirros) → SAAG >11 g/L Behandling av ascites • Diuretikakänslig ascites – Salt- och vätskerestriktion • Inget extra salt! • Vätskekarens 1,5 l/d – Spironolakton + furosemid • Viktminskning högst 0,5 kg/dag • Refraktär ascites – Upprepade buktappningar • Albumin 100 ml 20 % / 3 liter ascites TIPS TIPS vid ascites → utvärdera efter 6-8 veckor Levercirros, naturalförlopp Akut leversjukdom Kronisk leversjukdom 6 mån Fibros • Varicerblödning • Ascites • Encefalopati Cirros Kompenserad cirrhos y år x år Dekompenserad cirrhos 1-4 år Mors / Transplantation Orsak till leverskada • • • • Utläkning Toxisk Metabol Autoimmun Viral Utläkning HCC (hepatocellulär cancer) Hepatisk encephalopati (HE) • Brett spektrum av neuropsykiatriska och neuromuskulära symptom som konsekvens av sviktande leverfunktion • Ammoniak från tarmen omvandlas inte till urea i levern utan shuntas till hjärnan där det ger astrocytsvullnad • Förvirring, somnolens, flapping tremor Gradering av HE • Covert HE – Minimal HE (MHE): subkliniska förändringar som ses med psykometrisk eller elektrofysiologisk teknik – HE Grad 1: Lättare förvirring, sömnstörning, koncentrationssvårigheter • Overt HE – Grad 2: Desorientering, apati, inadekvat uppträdande – Grad 3: Somnolens, agitation, nystagmus, – Grad 4: koma Number connection test HE - utlösande faktorer Utlösande faktor Episodisk Återkommande HE % HE % Förstoppning 0 7 Blödning 30 3,5 Bakteriell infektion 33 26 Njursvikt, hypovolemi elektrolytrubbning 11 33 Diuretika-överdos 24 5 Okänd 2 25,5 Strauss E, Hepatogastroenterol 1998 Förebygg HE • • • • • Uteslut blödning (ligatur, propranolol) Behandla infektioner Följ upp diuretikados Avföring 2 ggr / dag Laktulos HE – behandling 1. Nutrition • • Adekvat proteinintag (1-1.5 g/kg/dag) Grenade aminosyror? 2. Laxantia och antibiotika • • • Laktulos po/sond/lavemang, 30-60 ml varannan timme tills tarmtömning, därefter 10-45 ml 1-3 ggr dagligen Metronidazol 200-400 mg x 2 i det akuta skedet Rifaximin (Xifaxan 550 mg x 2) Läkemedel vid dekompenserad cirros • Analgetika – paracetamol i låg dos (max 2 g/d) – Opiater i låg dos (tradolan, morfin) – CAVE: NSAID • Lugnande – Undvik vid HE – Atarax, Haldol, Imovane i reducerad dos – CAVE: bensodiazepiner Levercirros, naturalförlopp Akut leversjukdom Kronisk leversjukdom 6 mån Fibros • Varicerblödning • Ascites • Encefalopati Cirros Kompenserad cirrhos y år x år Dekompenserad cirrhos 1-4 år Mors / Transplantation Orsak till leverskada • • • • Utläkning Toxisk Metabol Autoimmun Viral Utläkning HCC (hepatocellulär cancer) Skifte från portovenös till arteriell blodförsörjning Regenerativt nodulus Dysplastiskt nodulus Hepatocellulär cancer HCC – typisk bild i 4-fas CT/MR Leverresektion • Cirrhotisk lever: - Child A, Recidivrisk upp till 70% (5 år) • Överlevnad 60-70% (5 år) Ablation (t ex radiofrekvensablation – RFA) • Högst tre tumörer, ej större än 3 cm • Överlevnad 40-50% (5 år) Transarteriell kemoembolisering - TACE • Tumör max 50 % av levern • Arteriell injektion av Doxorubin-laddade pärlor (beads) • Medianöverlevnad 20 mån • Upprepa behandlingen varannan månad Levertransplantation • Dekompenserad cirros • Levercancer (HCC) – En tumör <6,5 cm – Högst 3 tumörer <4,5cm/8 cm • Akut leversvikt Levertransplantationsutredning • Ekokardiografi, spirometri, njurfunktionstest • Samtal med kurator, dietist, sjukgymnast, kirurg, narkosläkare, hepatolog • Uteslut infektion (tandläkare, gynkonsult, lungröntgen) • Är vena porta öppen? Ultraljud • Om HCC: DT buk, DT thorax, skelettscint • Beroendekonsult, psykiater Levercirros, naturalförlopp Akut leversjukdom Kronisk leversjukdom 6 mån Fibros • Varicerblödning • Ascites • Encefalopati Cirros Kompenserad cirrhos y år x år Dekompenserad cirrhos 1-4 år Mors / Transplantation Orsak till leverskada • • • • Utläkning Toxisk Metabol Autoimmun Viral Utläkning HCC (hepatocellulär cancer) Sammanfattning • Vilken underliggande orsak finns till kronisk leverpåverkan? (toxisk, metabol, autoimmun, viral) • Finns fibros eller cirros? (lab, ultraljud, Fibroscan, leverbiopsi) • Är cirrosen kompenserad eller dekompenserad? (varicer, ascites, hepatisk encephalopati (HE) • Är patienten en transplantationskandidat? • Behandla komplikationer till portal hypertension: varicer, ascites, hepatorenalt syndrom (HRS), spontan bakteriell peritonit (SBP), HE