Ändrad kurs

Ändrad kurs
Av: Johannes Djerf
-
Tema – (tidigare - rustad för vandringen, möte med lejonet, Narnia)
Idag handlar det om kärnan i tron. En kärna som vi behöver komma
tillbaka till hela tiden. Gör vi inte det, så har vi ingenting till slut..
– bön.
Edmund, den fjärde av syskonen Pevensi, hade haft en betydligt mer
annorlunda resa än de andra barnen. En väldigt sorgsen sådan som
började när han valde att följa efter hans syster en natt hos professor
Kirk, som barnen bodde hos under kriget. Hans syster Lucy hade berättat
om landet inuti garderoben och faunen Tumnus, som hon träffat när de
lekt kurragömma. Men ingen kunde tro henne, allra minst Edmund som
förlöjligade allt ännu mer. Men denna natt så hamnade även han i landet
bakom garderoben. Där han träffade en vit och ståtlig dam, som sa sig
vara drottning av Narnia. I värmen i hennes vagn så gav hon det som han
bad om, varm dryck och turkisk konfekt. Hon berättade att hon gärna ville
ha honom som son, för att göra honom till prins, ja till och med kung, och
om han tog med hans andra syskon till henne, så skulle de bli hans
tjänare. Han hade länge sökt efter uppmärksamhet och att få vara den
som de andra såg upp till, att inte alltid vara den som man bara klagade
på och nu kunde det bli verklighet. Och denna egenmäktiga dröm följde
honom även när alla fyra kom till landet. Den drömmen som i verkligheten
var en väldigt trasig dröm gjorde att han lämnade hans syskon innan han
fick höra att Narnias rätte Kung Aslan skulle göra de alla fyra till hjältar.
När han väl befann sig hos den vita häxan så började han sakta inse att
hans egen väg hade lett honom fel och hans själviska val började nu
förstöra för han själv och även hans syskon, som han innerst inne ändå
älskade mest av allt. Istället än den kung hade trodde att han skulle bli så
blev han ett redskap i ondskans händer i jakten på hans egen familj, Lucy,
Peter och Susan. Han blev inte friare som han längtade efter utan en
fånge. Men hans syskon hade inte gett upp hoppet om honom, och den
mäktiga kung som de hade träffat hade absolut inte gjort det. Så till slut
blev han fri ifrån sina bojor och fördes till den rätte Konungen även han.
Ett möte som även förändrade Edmund.
Efter att han haft ett uppriktigt samtal med Aslan och sovit ut efter sina
hemska upplevelser så bad Peter Edmund och de andra syskonen att resa
hemåt igen. Men nu hade det hänt något hos Edmund.
Hans likgiltighet hade vänts till att ta ett nytt ansvar. ”Vi måste stanna
kvar. Jag vet vad den vita häxan kan göra och jag har hjälpt henne. Vi
kan inte låta alla här lida för vår skull” sade han.
Ifrån att varit upptagen av sina egna mål och sin egen lycka så har en
förändring skett. Edmund har genom hans möte med Aslan fått en ny
inställning. Han hade i närheten av den rätte konungen sett sina egna
smutsfläckar och förstått vad också dessa fläckar smutsat ner för hans
syskon. Och det är just det som ofta sker när vi kommer inför den helige
sonen.
Guds son är hel. Alltså utan några brister, helt fullkomlig, avskild ifrån all
synd. Alltså han har ingenting att göra med någon ondska över huvud
taget och är alltigenom god, alltså helig. Det är därför som det ibland kan
vara smärtsamt att komma nära Gud. Tror att du upplevt det. För i hans
helighet så ser vi vår egen synd. Och då talar jag inte bara om några fel
saker som vi gör då och då. Utan när vi kommer nära Guds helighet så
inser vi att vi är syndare, med betoning på är. Vi är alla syndare och har
gått miste om Guds härlighet som det står i rom.3:23. Synd går så
mycket djupare än att jag råkat svära till en gång eller råkat fiffla till mig
lite extra pengar en gång. Synd är att sätta sig själv främst utan hänsyn
till andra. Att utnyttja, att skada. Att tillfredsställa sina egna behov på
andras bekostnad. Att göra illa för nöjes skull. Att inte låta kärleken till
Gud, vår nästa och hela Guds skapelse leda oss i allt vi gör!" Susanna
Wesley, mamma till John Wesley har sagt ”Om någonting försvagar ditt
omdöme, gör dig mindre samvetsöm, fördunklar din känsla för Gud eller
ger dig mindre smak för det andliga då är det för dig en synd, hur
oskyldigt det än är i sig.” Jag tycker det förklarar det väldigt bra. Alltså
när vi börjar ana att någonting gör att jag får mindre smak, mindre känsla
till att älska Gud och andra människor av hela mitt hjärta så kan vi veta
att det handlar om synd, något som drar mig bort ifrån relationen med
honom. Denna synd är något som du och jag möter när vi får ett möte
med lejonets helighet. När vi förstår att Gud är närvarande här just nu
och att hans närvaro är helig. Oh, Mitt hjärta bultar till lite extra inför
sådana här ord, och många gånger så längtar jag efter en större nöd i
mitt liv. Jag kan knappt minnas när jag kände denna nöd för min synd
senast, vilket säger en hel del. För jag tror vi alla behöver en större insikt
över att vi är en syndare och behöver Gud. Vi behöver känna nöd för vår
synd, annars kommer vi kanske aldrig förstå vad det är faktiskt Jesus har
gjort för oss.
Men, ska jag då vara rädd att möta Gud som helig? Som t.ex. när någon
sak är helig för oss som vi inte vågar röra. Ta den här Hellacopterskivan
som exempel. En av de bästa skivorna som finns och ett av de snyggaste
skivomslagen genom tiderna, enligt mig. Jag har till och med bandets
autografer med i skivans konvolut. Det här kan bli en sak som man
knappt vågar röra och man tillåter absolut inte någon annan att röra den,
för man är rädd att den ska gå sönder, och ni har säkert någon liknande
sak hemma som på samma sätt nästan är helig för er. Är det på det sättet
som Gud är Helig? Att vi ska vara rädda för att komma nära Gud eller
säga åt andra att inte komma nära för att han är helig. Nej, Gud är helig,
men han har valt att inte ta avstånd ifrån någon enda av oss. Hans
helighet äger kärlek och frihet.
En helighet som får oss att vilja förändras, inget tvång utan vilja till att
vända om. Det är detta omvändelse handlar om. I hans helighet så ändras
vårt sinne. Vi ändrar vår kurs i livet, bort ifrån våra själviska val och till
Gud. Och när du väl har ändrat kurs mot Gud så är det ingen idé att gå
tillbaka till din synd! Aslan sade till Edmund när han på nytt stod inför
hans syskon, ”gjort är gjort, det finns inget skäl till att tala med Edmund
om det som hänt.” Det finns ingen mening, det finns inget skäl för dig och
mig att gå tillbaka till någon synd som ligger bakom oss själva eller någon
annan människa, när vi väl har mött den helige Guden och ändrat vår
kurs. Du har ingen rätt till att tala illa om någon annan människa och
deras synd när den personen varit i närvaron av den helige Guden och
bett om förlåtelse. Du har heller inget skäl till att gå tillbaka till dina egna
misstag när du kommit till Gud och sagt ”Jesus, jag vill förändras”.
Detta blev väldigt tydligt för Edmund och hans syskon när de snart skulle
få upptäcka att inte bara Edmunds hjärta börjat förändrats, utan också att
hans skuld skulle tas helt ifrån honom.
-
Filmklipp. (stanna vid lucys funderande blick och yes)
Det fanns lagar även i Narnia, och häxan såg det ypperliga tillfället att få
landet helt under hennes makt när hon nu kunde få bort Edmund, få stopp
på profetian om de 4 hjältarna genom att använda sig av denna lag. Inför
Aslan, Narnias rätte konung så försöker hon påminna honom om denna
lag och Edmunds förräderi. Men Aslan behövde ingen påminnelse. ”Försök
inte lära mig om den magiska kraften, jag var där när lagarna skrevs.”
Har du tänkt på detta någon gång?
Jag har nog inte gjort det innan, men på samma sätt så var ju Jesus med
när lagarna skrevs för Guds folk under vandringen i Egypten.
Ett folk som inte riktigt såg deras egen synd och fattade inte hur helig
Gud var. Därför behövdes det mer än under och tecken för att folket
skulle förstå, vad Guds helighet innebar för dem själva i deras egna liv.
Därför så skrev Gud ut sitt visitkort med eld på tavlor av sten, då även
sonen Jesus Kristus var med, för buden speglade hela Guds väsen,
helighet full av kärlek. Gud visste att det var omöjligt att följa denna lag
helt och fullt med det var just det som de behövde inse. Avsikten med
buden var att de skulle vara den spegel i vilket de klart och tydligt såg hur
ovärdiga de var att leva i ett förbund, i gemenskap med Gud där de skulle
vara hans egna trogna folk.
Lagen i sig var inte synd, den visade bara på Guds helighet och
människans egen synd. Det var detta som Paulus många hundra år senare
förstod när han i Rom 7:7–12 skriver så här. Lagen hade gjort klart för
Paulus att han var en syndare. Och jag vill tro att den även gör det för
oss här idag. Det är inte möjligt att upprätthålla relationen med Gud utan
hans speciella nåd. Du och jag behöver inse att ingen utav oss är utan
synd. Det är dock tyvärr den bilden som många har av den kristna
församlingen, och Guds folk även i Törestorp idag. När man lyssnar på
människor utanför den kristna gemenskapen så tror de att vi är en perfekt
skara människor, som inte de kan mäta sig med. Och jag vet inte vad vi
gjort, men något har gått snett kan vi konstatera när vi försökt leva upp
till vad vi tror är ett kristet liv och vad Gud begär av oss. Vi behöver möta
vår egen synd på nytt! Inse att jag inte klarar av att vara ”helig” på egen
hand. Utan det är Gud som gör mig helig när jag böjer mig inför hans
helighet. ”Ty jag är HERREN, er Gud. Ni skall hålla er heliga och vara
heliga, ty jag är helig”, står det i 3 mos 11:44. Vi är inte Guds heliga för
att vi klarar av att vara det, det är pågrund av att han är helig! Och dessa
bud kan få vara ledjus för oss till att hålla oss kvar i gemenskapen med
honom.
Edmund blev inte helig, han blev inte fri ifrån skulden av egen kraft.
Lagen gällde fortfarande. Edmund var skyldig och genom hans förräderi så
tillhörde hans blod häxan. Men som ni kommer ihåg ifrån filmklippet innan
så blev Edmund fri. Häxan avstod ifrån kravet på hans blod. Och då är
frågan, om lagen fortfarande gällde, vems blod var det då som rann längs
stenbordet? Vi tittar. (varna för obehagliga scener)
-
Filmklipp. (stanna efter häxan säger dö och lucy och susan gråter)
Att bryta mot lagen innebar död. Men han som egentligen skulle ligga där
var inte där, han var fri. Aslan hade tagit Edmunds ställe.
Avklippt sin man som berättade om hans kunglighet, förnedrad och ensam
dog han i Edmunds ställe. Skulden som Edmund hade gentemot lagen var
borta för att lagstiftaren själv gett sitt eget liv!
Lejonet av Juda, Jesus Kristus har på samma sätt visat sin kärlek till dig
och mig. Syndens lön är döden, säger romarbrevet 6:23. Alltså vår synd
har ett straff. Att vi ifrån början valde att gå ifrån Guds helighet, Guds
vilja så berättar lagen för oss att vi är syndare, och straffet är döden. Inte
direkt fysiskt död, men i den meningen att det är tomhet, frånvaro ifrån
Guds närvaro. Något som Guds folk fick uppleva gång på gång under
deras vandring i Egypten, när de valde att inte möta Gud som helig. Men
vi vet att precis som Edmunds berättelse inte slutade med död så slutar
som sagt inte heller Guds folks historia här. Rom.6:23 fortsätter. ”Men
Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus.”
Jesus, Guds egen son, bands vid en påle, där han pryglades med en
läderpiska och hans kunglighet togs ifrån honom. Jesus fördes till de
kejserliga elitvakterna, där en krona av törnkvistar trycktes ned på hans
huvud. Han hånades av en folkmassa på omkring sexhundra personer
samtidigt som han blev slagen i ansiktet och huvudet. Sedan tvingade
man honom att bära en tung träpåle på sin blödande rygg tills han föll
ihop av utmattning, och Simon från Cyrene bar det åt honom. När de kom
fram till platsen där korsfästelsen ägde rum lades han på korset, och man
slog in sextumsspikar genom hans underarmar, strax ovanför handleden.
Knäna vreds åt sidan för att anklarna skulle kunna spikas fast mellan
skenbenet och hälsenan. Korset restes och fästes i en sockel på marken.
Där fick Jesus sedan hänga i oerhörd hetta och olidlig törst, utlämnad åt
folkmassans hån och förakt. I sex timmar hängde där han utan att göra
något motstånd, i ofattbara smärtor medan hans liv långamt rann bort…
Genom detta så var skulden som synden ger oss borta. Lagstiftaren själv
gav sitt eget liv. Han tog på sig skulden. Straffet som vi skulle ha tog han.
Jesus blev lika trasig som den han älskade för att vi, du och jag skulle
kunna bli förenade med honom. Det var det enda sättet! Det är genom
detta offer som du och jag är fria och förlåtna, Guds heliga.
”Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga
naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer,
han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp
fördömde Gud synden.” står det i Rom.8:3.
Men har ondskan ändå vunnit då? Aslan dog, tog Edmunds straff, men det
verkar ändå som att vita häxan vann segern, eller? Vi tittar…
-
Filmklipp (stanna täcka öronen) 1:52:08
När han som var utan förräderi dog i förrädarens ställe så sprack
stenbordet och till och med döden vände om. Aslan uppstod och visade
döden och den vita häxan att livet hade vunnit!
När Jesus som var utan förräderi, utan synd, tog sina sista andetag så
står det att förlåten i templet brast mitt itu, precis som stenbordet i
Narnia brast. Förlåten i templet var förhänget som hängde mellan det
heliga och det allra heligaste och skiljde rummen åt, dit enbart
översteprästen kunde träda in en gång om året för att frambära offer för
folkets synder. Nu brast detta mitt itu och vägen in i det allra heligaste
blev öppen för dig och mig. Något som är en verklighet varje dag
eftersom Jesus uppstod på den tredje dagen och visade att livet hade
vunnit. Det liv som du och jag får leva i. Och den här morgonen så får vi
inbjudan ifrån Jesus själv att komma in i det allra heligaste. Med allt vi har
så får vi inför den helige Guden ändra vår kurs, bort ifrån vår synd och till
Gud. ”Jag har kommit för att de skall ha liv, ja liv i överflöd säger Jesus.
Amen.