Sverige/hemlandet

Malmö högskola
Lärarutbildningen
Natur, miljö, samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Sverige/hemlandet
Utformning av ett studiehäfte för invandrarelever
Sweden/native country - the making of an exercise book for pupils
that recently have immigrated
Sanna Mikkola
Elin Mörnhed
Lärarexamen 210hp
Geografi, miljö, lärande
2009-06-03
Examinator: Agneta Rehn
Handledare: Karin Lagerholm
2
Sammanfattning
Vårt syfte med detta examensarbete är att skapa ett egentillverkat studiehäfte för elever med
svenska som andraspråk. Genom egna erfarenheter och möten med lärare har vi fått veta att
det inte finns mycket färdigt material för dessa. Vår tanke är att den ska ge eleven chansen att
lära sig om sitt nya land genom att se på skillnader och likheter mellan detta och hemlandet.
Då vi framställt häftet ville vi se om läromedlet levde upp till våra förväntningar.
Vi skickade ut delar av vårt material till tre lärare för varsin förberedelseklass i Skåne, med
elever i olika åldrar. Responsen var mestadels positiv och lärarna upplevde motivation och
entusiasm hos eleverna.
Nyckelord: egenproducerat material, enkät, förberedelseklasser, geografi, integrering, intervju,
invandrarelever, kulturmöten, styrdokument
3
4
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ..................................................................................................................................................... 7
1.1 SYFTE ............................................................................................................................................................ 7
1.2 FRÅGESTÄLLNING ......................................................................................................................................... 8
1.3 DISPOSITION AV ARBETET ............................................................................................................................. 8
2. LITTERATURBAKGRUND ........................................................................................................................... 9
2.1 GEOGRAFI MILJÖ OCH LÄRANDE .................................................................................................................... 9
2.1.2 Vad säger kursplanen i geografi?....................................................................................................... 11
2.2 KULTURMÖTEN I KLASSRUMMET ................................................................................................................ 11
2.2.1 Vad säger kursplanen i svenska som andraspråk? ............................................................................. 14
3. METOD ........................................................................................................................................................... 15
3.1 STUDIEHÄFTET ............................................................................................................................................ 15
3.1.1 Organisering av våra idéer ................................................................................................................ 15
3.1.2 Arbetet med utformningen av studiehäftet .......................................................................................... 16
3.2 UNDERSÖKNING .......................................................................................................................................... 17
3.3 URVAL ........................................................................................................................................................ 17
3.4 DATAINSAMLINGSMETODER........................................................................................................................ 18
3.4.1 Utdelning av materialet till respektive lärare ..................................................................................... 19
3.5 INSAMLING AV MATERIAL ........................................................................................................................... 20
3.6 DATABEARBETNING, TILLFÖRLITLIGHET OCH GENERALISERBARHET .......................................................... 21
4. RESULTAT ..................................................................................................................................................... 22
4.1 Hur ska innehållet och upplägget av studiehäftet se ut? ....................................................................... 22
4.2 Vilka fördelar anser lärare att vårt studiehäfte kan ge invandrarelever? ............................................. 22
4.3 Hur använder de tillfrågade lärarna vårt studiehäfte? ......................................................................... 23
5. DISKUSSION .................................................................................................................................................. 27
5.1 VÅRA FRÅGESTÄLLNINGAR ......................................................................................................................... 27
5.1.1 Hur ska innehållet och upplägget av studiehäftet se ut? .................................................................... 27
5.1.2 Vilka fördelar anser lärare att vårt studiehäfte kan ge invandrarelever? .......................................... 28
5.1.3 Hur använder de tillfrågade lärarna studiehäftet? ............................................................................ 30
5.4 ANALYSERING AV HÅLLBARHETEN PÅ DE TESTADE TEMAN ........................................................................ 31
5.5 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING.......................................................................................................... 32
6. LITTERATURLISTA .................................................................................................................................... 34
BILAGA 1 A ........................................................................................................................................................ 36
BILAGA 1 B ........................................................................................................................................................ 37
BILAGA 1 C ........................................................................................................................................................ 38
BILAGA 1 D ........................................................................................................................................................ 39
BILAGA 1 E ........................................................................................................................................................ 40
BILAGA 1 F ........................................................................................................................................................ 41
BILAGA 1 G ........................................................................................................................................................ 42
BILAGA 1 H ........................................................................................................................................................ 43
BILAGA 1 I ......................................................................................................................................................... 44
BILAGA 1 J ......................................................................................................................................................... 45
BILAGA 1 K ........................................................................................................................................................ 46
BILAGA 1 L ........................................................................................................................................................ 47
BILAGA 1 M ....................................................................................................................................................... 48
BILAGA 1 N ........................................................................................................................................................ 49
5
BILAGA 1 O ........................................................................................................................................................ 50
BILAGA 1 P ........................................................................................................................................................ 51
BILAGA 1 Q ........................................................................................................................................................ 52
BILAGA 1 R ........................................................................................................................................................ 53
BILAGA 1 S......................................................................................................................................................... 54
BILAGA 1 T ........................................................................................................................................................ 55
BILAGA 1 V ........................................................................................................................................................ 57
BILAGA 1 W ....................................................................................................................................................... 58
BILAGA 1 X ........................................................................................................................................................ 59
BILAGA 1 Y ........................................................................................................................................................ 60
BILAGA 1 Z ........................................................................................................................................................ 61
6
1. Inledning
Under vår tid på utbildningen har vi kommit i kontakt med olika läromedel, både på
lärarutbildningen och ute på våra partnerskolor. Vi har även fått prova på att skriva en egen
barnsaga med naturvetenskaplig koppling, under en kurs i ekologi. Eftersom att vi har
genomfört vår utbildning i Malmö har vi ute på våra partnerskolor inte sällan mötts av en
mångkulturell blandning av elever. Detta i kombination med lästa kurser inom svenska som
andraspråk har gjort att vi fått upp ögonen och intresset för dessa elever i både de tidigare och
senare skolåren.
När vi nu skulle välja ämne för vårt examensarbete var vi båda överens om att vi ville utforma
ett alternativt läromedel, mer preciserat ett studiehäfte, och efter lite funderingar kändes det
motiverat att avgränsa det till just elever med svenska som andraspråk. Eftersom att vårt
huvudämne har varit geografi var det givet att det även skulle ha med geografi att göra.
Vi har upplevt att det inte finns så mycket färdigt material som just invandrarelever kan arbeta
med när de är nyanlända och att mycket av pedagogernas tid går åt till att kopiera upp
material och framställa nytt. Då vi själva funderar på att arbeta med dessa elever skulle vi
själva vara tacksamma om det fanns mer material att ta hjälp och få inspiration av.
1.1 Syfte
Syftet är att utforma ett alternativt läromedel för elever med svenska som andraspråk. Det ska
på ett enkelt och roligt sätt förse eleverna med kunskaper om deras nya land. Tanken är att
man ska sätta hemlandet i kontrast till Sverige och göra det spännande och intressant. Med
hjälp av undersökningar ska vi få fram ett läromedel som ska vara så öppet och fritt att
använda som möjligt. Det ska inte vara begränsat till elever med någon speciell ålder eller
med ursprung från något speciellt land. Däremot är det tänkt att eleverna som ska använda
materialet måste kunna använda skriftspråket om man vill använda materialet rakt av. Man
ska både kunna arbeta med det i klass, gemensamt och enskilt. Upplägget ska vara så enkelt
som möjligt för både elev och lärare. Det kan med fördel fungera som en inspirationskälla
vilket förhoppningsvis kan föda många idéer till arbetet med invandrarelever. Vi vill också
påpeka att vårt fokus inte ligger på språkutvecklingen, men vi ser ändå det som en naturlig
konsekvens av arbetet med häftet.
7
1.2 Frågeställning
1. Hur ska innehållet och upplägget av studiehäftet se ut?
2. Vilka fördelar anser lärare att vårt studiehäfte kan ge invandrarelever?
3. Hur använder de tillfrågade lärarna studiehäftet?
1.3 Disposition av arbetet
1. Utformning av läromedlet och litteraturläsning kring det undersökta området
2. Intervju, enkäter och respons från lärare av materialet
3. Redigering av materialet utifrån responsen
4. Sammanställning av resultat och diskussion
8
2. Litteraturbakgrund
Vi har delat in vår litteraturbakgrund i två olika delar utifrån vad som känts relevant med
utgångspunkt av det vi behandlar i vår rapport.
o Geografi miljö och lärande
o
Vad säger kursplanen i geografi?
o Kulturmöten i klassrummet
o
Vad säger kursplanen i svenska som andraspråk?
2.1 Geografi miljö och lärande
Geografi är ett interdisciplinärt ämne vilket betyder att dess innehåll utgår ifrån en rad
vetenskapsområden, som alla i sig själva har egna systematiska discipliner (Möller 2003). Att
flera ämnen integreras förespråkas av Björn Andersson (1994) som något positivt. Han talar
om att människan i sin vardag integrerar sina kunskaper och att vi i skolan borde stimulera
detta arbete med ett integrerat arbetssätt. Vidare beskriver han detta genom att förtydliga att vi
då bygger på våra orienteringsmönster med byggstenar och att detta ger oss en bättre
kontaktyta mellan individ och omvärld. När man talar om just geografi så kan vissa lärare
ibland uppleva ämnet som något svårt. Faktum är dock att
”eleverna lever bokstavligt talat i geografin och agerar geografiskt varje dag: de färdas i landskapet, de
badar i havet och upplever vädret med sin egen kropp, konsumerar resultatet av människans utnyttjande av
jordmån, malmer och bränsle, de möter främmande kulturer på gatan, under resor och genom media, de är i
sina dagliga handlingar med om att påverka miljön och så vidare. De kan helt enkelt inte undgå att syssla
med geografi” (Möller 2003:20).
Kursplanen i geografi uttrycker inte längre något givet innehåll för läraren (Molin 2006).
Eftersom lärarna vet att det är skolans uppgift att lära eleverna att klara sig i sin omvärld,
ställer detta höga krav på denne att själv utforma en bra och givande undervisning i ämnet.
Möller (2003) menar dock att människan har en grundläggande strävan att nå fram till en
förståelse av världen och sin egen placering i den. Denna naturliga strävan för förståelse
skulle följaktligen kunna motivera arbetet i geografiämnet.
9
För att klara sig bra i samhället är det viktigt att man känner till det land man lever i. Hur stor
geografisk kunskap man har om ett land, har stor betydelse för hur man värderar det.
”Den mentala kartan påverkar våra värderingar och attityder till omvärlden, bl.a. så att vi ofta mest
uppskattar de områden som vi har bäst kunskap om. Omvänt betyder det att vi ofta nedvärderar de
geografiska områden som vi har dålig kunskap om” (Barrefors m.fl. 2001:17).
Naturen, miljön och klimatfrågorna är något som varit i fokus ett bra tag och som belyses i
många avseenden idag. Miljöundervisningen har förändrats genom tiderna. Finn Mogensen
(1999) skriver att undervisningen borde ha som mål att låta eleven aktivt söka relevant
information och få insikt i det miljöproblem som är i fokus, att ge eleven en chans att få en
egen uppfattning av problemet och att ge eleverna förmågan och viljan att aktivt involvera sig
i problem som de som vuxna kommer att ha ansvar för. Det är viktigt att alla elever,
oberoende vilken språkmässig nivå man är på, får ta del av exempelvis ämnet geografi.
Lendahls m.fl. (1990), som är lärarutbildare, uttrycker det så att alla elevers behov av att
utveckla kunskaper är densamma. Även Janusz Korczak (2002), läkare, pedagog och
författare, utrycker sig starkt om behovet av olika kunskaper genom att hävda att världen har
förändrats. Han menar att förr i tiden så var det den råa fysiska styrkan som gav inflytande
och säkerhet, men att det nuförtiden är intellekt och kunskap som respekteras (Korczak 2002).
Genom att få eleverna i skolan intresserade av naturen och dess företeelser kan vi också öka
deras kunskaper om hur vi bör behandla den. Öckerman och Friman (2003), miljöhistoriker
och forskare, menar att då naturkontakt via exempelvis friluftsliv ökar så skulle även
miljömedvetandet göra likaså. Vidare menar de att då man vistas i naturen så lär man sig om
den, uppskattar och respekterar den, och därigenom förmodligen tar man miljökrisen på större
allvar. Vi tar ett exempel med årstiderna, som är ett fenomen som inte förekommer världen
över. Genom att eleverna får kunskaper om något så basalt som just årstiderna, kan detta
också väcka deras intresse kring hur planeten Jorden fungerar globalt. Pramling och Mårdsjö
(1997), professor i pedagogik respektive fil dr, skriver att barn lär sig om nya saker då det
avviker ifrån det normala, vilket väcker deras nyfikenhet och motivation. Kan man
generalisera människor i stort skulle detta också gälla för äldre barn och ungdomar. Om en
elev kommer från ett land där årstider inte förekommer på samma sätt som i Sverige, kan
detta troligen motivera eleven att studera ämnet vidare. Pramling och Mårdsjö (1997) hävdar
att barn utvecklar sin förståelse för något innehåll då de involveras i aktiviteter som direkt
påverkar dem. Vilket i detta fall kan vara årstiderna, som i största grad påverkar dem. Sedan,
10
eftersom årstidernas egenskaper förändras i takt med den globala uppvärmningen, kan man
direkt dra paralleller till detta.
2.1.2 Vad säger kursplanen i geografi?
För att elever med svenska som andraspråk ska ha en chans att uppnå de strävansmål som
finns uppsatta i kursplanen i geografi, är självklart kunskaper i det svenska språket en viktig
basal grundsten. Vår hypotes är att genom arbete i vårt studiehäfte kan eleverna också
tillgodogöra sig kunskaper inom geografi och miljö som är till fördel för att senare kunna
uppnå dessa mål. Skolämnet geografi ska ge kunskap, förståelse och handlingsberedskap i
frågor som rör människor och dess omgivning. Det ska också skapa förmågan att se samband,
sammanhang och helheter gällande överlevnad, användningen av resurser och påverkan på
miljön. Ämnet ska därför ge en förhöjd förståelse och respekt för olika kulturer, värderingar
och sätt att leva (Skolverket 2000a).
”Skolan skall i sin undervisning i geografi bl.a. sträva efter att eleven
-
utvecklar förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för
resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande,
-
utvecklar förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och
överlevnadsfrågor” (Skolverket 2000a)
Kursplanen tar upp begreppet landskap som ett väsentligt begrepp. Även andra begrepp som
plats, läge och utbredning tas upp som centrala. Samverkan mellan människa och hennes
omgivning studeras där skillnader och likheter är av stor vikt för att förstå det egna landet i
förhållande till världen. För att få en förståelse av människors skilda levnadsvillkor och hur
olika kulturer har utvecklats är detta en viktig grundsten. Kursplanen tar upp kartor som ett
nödvändigt hjälpmedel i ämnet. (Skolverket 2000a)
2.2 Kulturmöten i klassrummet
”Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i
elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och
kunskapsutveckling” (Lärarnas Riksförbund 2006:13).
Lärarboken (Lärarnas Riksförbund, 2006) beskriver att i takt med internationaliseringen av
det svenska samhället och rörligheten som ökar mellan nationerna ställer detta stora krav på
11
människors förmåga att bli medvetna om värdet av en kulturell mångfald. Genom att vara
medveten och delaktig i det gemensamma kulturarvet skapar sig människan en trygg bas,
vilken är viktig, tillsammans med förståelsen och kunskapen att kunna leva sig in i andras
villkor och värderingar. Skolan har både en möjlighet och ett ansvar att stärka denna förmåga
hos alla de arbetande där, då denna utgör en social och kulturell mötesplats. Lendahls m.fl.
(1990), påpekar också att man genom att jämföra olika företeelser kan försöka förstå både sig
själv och sin omvärld och på så sätt vidga sina vyer. Vidare beskriver de att det inte är förrän
vi tydliggör vad som skiljer oss åt, som vi inser att alla har samma värde och grundbehov. Om
vi inte vågar närma oss skillnaderna och lyfta fram dessa inser inte eleverna att kunskapen om
det som skiljer oss åt istället utgör en styrka. Gröning (2006), lingvist, skriver att år 2003 hade
14,5 % av eleverna som gick ut den svenska grundskolan någon form av utländsk bakgrund,
vilket visar på de flesta lärarna har flerspråkiga barn och ungdomar i sina klasser idag. Att
komma som ny till ett land kan innebära svårigheter och skapa förvirring hos individen. Saker
som är självklara för infödda svenskar, kan vara helt nytt och främmande för invandrade
personer. Dessa kan också skapa helt motsatta känslor hos individer som är födda i olika
länder. Ett exempel är den traditionella skogen som för de flesta infödda svenskar ger en
positiv, härlig gemytlig känsla, men som kanske ger en mer skrämmande känsla för icke
infödda. Hadenius och Lindén (2005) ger ett annat exempel, husmanskosten, vilken
svenskfödda har ett känslomässigt förhållande till. I boken beskriver de allt ifrån
systembolaget till vasaloppet på ett relativt enkelt språk, riktat till invandrare. De berättar
vidare att 60 % av Stockholms befolkning är ensamstående, vilket också är något som kan
kännas helt främmande för elever ifrån länder där skilsmässor sällan genomförs.
Rydén (2007), forskningsassistent inom svenska som andraspråk, skriver att vår identitet
skapas och formas löpande under interaktion mellan oss och vår omgivning och att vi ständigt
påverkas av vår sociala omgivning. Det är därför väldigt viktigt att eleverna får en bra start
och integration i den svenska skolan, där vi både lär ut det svenska språket och kulturen.
Viktigt är också att dra nytta av invandrarelevers bagage och göra deras hemland och
modersmål till en spännande inlärnings- och inspirationskälla. Monika Axelsson (2004)
skriver i sin artikel i ”svenska som andraspråk” att det ges väldigt lite fokus åt styrkan i
minoritetsspråksbarnens modersmål och att det är något som skolan borde ta till vara på i
större utsträckning.
12
I boken ”Habib – meningen med livet”, skriven av Foley (2005), får man som svensk en del
nya funderingar kring sådant som man tar som självklart och inte alls konstigt. Exempelvis
berättar han att den äldre damen med rullator som bor våningen under hans familj med största
sannolikhet är svensk, eftersom han har hört att svenskarna lämnar sina gamla ensamma när
de blir gamla. För Habib är det mer självklart att de gamla bor tillsammans med sin släkt och
blir uppassade av dem.
Hur har vi blivit de vi är i dag? Var kommer våra värderingar ifrån? Idag talar vi ofta om
kulturkrockar i samhället, vilket ibland kan upplevas negativt laddat. Precis som i samhället
möts elever och vuxna i klassrummet vilka bär på sin egen kultur och sina egna värderingar.
Lendahls m.fl. (1990) menar att skolan är en mycket avslöjande plats för kultur och
kulturmöten. Där tvingas vi att visa vilka vi är, vad vi tycker och vad vi står för. Något man
som lärare kan uppleva känsligt, är hur djupt man kan gräva i elevers bakgrund. Detta då man
som lärare kan vara rädd för att komma åt känsliga minnen eller upplevelser. Detta kan vara
särskilt uppenbart då man har att göra med elever med ursprung från andra länder. Kerstin
Gidfors, dramapedagog och lågstadielärare, uttalar sig under en intervju i
boken ”Kulturmöten i klassrummet” skriven av Lendahls m.fl. (1990) att vi allt för ofta tror
att vi måste tillkalla experter och att vi är rädda för konsekvenserna om vi rör vid sakerna
själva. Hon tror att människor inte säger mer än vad de vill säga. Ifall spärren för känslorna
skulle öppnas, behövde de sakerna antagligen ändå komma ut. Scherp (2000),
universitetslektor, talar om att läraryrket har förändrats genom tiderna från att vara
kunskapsförmedlande till att vara mer handledande. Den handledande läraren, menar han, har
just två huvuduppgifter.
”Den ena är att knyta an till elevernas erfarenhetsvärld och till de frågor och problem eleverna bär med sig
och den andra uppgiften är att delta i problemlösningsarbetet” (Scherp 2000:24).
Trots de omfattande uppgifterna som en lärare möts av så är det, som Lendahls m.fl. (1990)
uttrycker det, spännande och berikande att vara lärare i klasser där eleverna kommer från
olika hemkulturer.
”Det utmanande mötet är inlärningens moder” (Scherp 2000:25).
13
2.2.1 Vad säger kursplanen i svenska som andraspråk?
Vår hypotes är att elevers förståelse och kunskaper om det svenska samhället är en viktig och
stor del i hur fort och smärtfritt de kan integreras i det svenska samhället.
Kursplanen för svenska som andraspråk säger bl.a. att skolan i sin undervisning skall sträva
efter att eleven
-
”i dialog med andra uttrycker känslor och tankar som texter med olika syften och olika mottagare
väcker och stimuleras till att reflektera och värdera.
-
utvecklar sin förmåga att läsa och förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och med olika
svårighetsgrader samt att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess karaktär och till syftet med
läsningen,
-
får möjlighet att förstå svensk skönlitteratur och svensk kultur och blir förtrogen med den värdegrund
på vilken det svenska samhället vilar och även lär känna skönlitteratur från andra delar av världen,
-
stimuleras till eget kulturellt skapande och till att ta del i kulturutbudet,
-
lär sig hur det egna lärandet på ett andraspråk går till och lär sig att använda sina erfarenheter, sitt
tänkande och sina språkliga färdigheter för att inhämta och befästa kunskaper” (Skolverket 2000b).
Vad som skiljer inlärningen av ett främmande språk, från inlärningen av svenska hos elever
med ett annat modersmål är att inlärningen av det sistnämnda inte bara sker i skolan, utan i
elevens omgivning i övrigt. Centralt inom ämnet svenska som andraspråk är att förstå denna
omvärld och kultur och jämföra med egna erfarenheter. Något som också är viktigt inom
ämnet är att se likheter och skillnader mellan hemlandets kultur och synsättet i det svenska
samhället. Detta för att eleverna ska förstå värdegrunden som den svenska skolan och
samhället vilar på (Skolverket 2000b).
14
3. Metod
Vi har använt oss av mycket egna idéer, baserade på egna, gamla och nya, kunskaper vid
framställningen av vårt studiehäfte. Då vi genomfört vår undersökning av studiehäftets
användbarhet har boken ”Examensarbetet i lärarutbildningen- Undersökningsmetoder och
språklig utformning” (Johansson & Svedner 2001) varit till hjälp i valen av
undersökningsmetoder.
3.1 Studiehäftet
När vi satte oss för att börja utforma vårt studiehäfte hade vi många idéer vi ville förverkliga.
Vi hade en tanke om att det skulle handla om att eleverna på ett roligt sätt skulle få kunskap
om Sverige och också få berätta om sitt hemland. Vår hypotes är att man lär sig och får
förståelse för exempelvis i detta fall Sverige genom att se likheter och skillnader. Eftersom
Sverige är deras nya land så hade vi förhoppningar om att materialet skulle kunna underlätta
elevernas integrering in i det svenska samhället genom bättre kunskap om landet där de nu
bor i, men även att det skulle kunna bekräfta elevernas bakgrund och lyfta elevernas hemland
på ett positivt sätt.
3.1.1 Organisering av våra idéer
Vi började med att sortera våra tankar genom att brainstorma kring vad vi ville att det
framtida studiehäftet skulle innefatta och ta upp (figur 1).
15
Figur 1. Vår tankekarta kring idéer vi hade att studiehäftet skulle innefatta.
Efter detta diskuterade vi även om hur skrivhäftet skulle se ut och vad för struktur varje sida
skulle ha. Vi ville dela in boken i olika avsnitt där varje avsnitt hade ett tema. Vi kom väldigt
snabbt fram till slutsatsen att varje avsnitt skulle inneha följande:
en större rubrik
minst en illustration
en faktatext kring det angivna ämnet
övning kring ämnet
en lärarhandledning, med tips på hur man kan arbeta med respektive sida, i undre
marginalen på varje sida.
3.1.2 Arbetet med utformningen av studiehäftet
Vi skissade upp en grundstruktur som vi
hade hjälp av då vi utformade vårt
studiehäfte (figur 2). Sedan utgick vi ifrån
våra idéer vi fått fram under
brainstormingen. Vi hade stor hjälp av
nationalencyklopedins hemsida då vi
letade fakta till de olika avsnitten i
studiehäftet. Alla de bilder vi tog med
hittade vi på Microsoft Words clipartbibliotek, detta då vi inte ville ha en massa
olika källor för alla bilderna. Under
arbetets gång fick vi nya idéer som vi
spann vidare på. Hela studiehäftet har
utformats på Microsoft Word då vi kände
att vi behärskade detta program bra.
Figur 2. Vi ville att varje avsnitt i
studiehäftet skulle ha den här strukturen.
16
3.2 Undersökning
För att få reda på hur innehållet i studiehäftet fungerar i praktiken var vi tvungna att få det
testat av lärare och elever. Eftersom det skulle vara avsett för invandrarelever var det givet att
den skulle utprovas på just dessa. Följaktligen kändes förberedelseklassernas elever relevanta
eftersom Sverige som land troligtvis är nytt för dessa. I en förberedelseklass går eleverna för
att lära sig det svenska språket på en sådan ”grund” nivå så att de sedan kan placeras ut i
vanliga klasser. Då vi visste några områden där det troligen fanns sådana klasser underlättade
det vårt sökande. Eftersom vi ville att vårt studiehäfte skulle vara tillgängligt för en bred
ålderskategori ville vi att det skulle testas i klasser med olika åldrar så vi kan se om det
fungerar i hela grundskolan.
3.3 Urval
Vårt mål och tanke var att hitta lärare som på något sätt visade att de hade intresse, entusiasm
och tid att prova materialet. En fördel hade också varit om vi kunde få testa i klasser med
elever i olika åldrar.
Vi började med att maila en förfrågan om hjälp med vårt examensarbete till olika skolor i
Malmö, som hade förberedelseklasser. Skolorna vi skrev till hittade vi på Internet och i
mailen vände vi oss i första hand till rektorn. Därigenom fick vi svar från tre skolor, varav en
av skolorna passade bäst in på våra ovanstående önskemål och därför valde vi ut just denna.
På denna skola fick vi kontakt med Maria* som är lärare för en förberedelseklass där barnen
just nu är mellan 7-13 år. Hennes elever hade tidigare gått i en annan förberedelseklass på
skolan där de fått lära sig det svenska skriftspråket, vilket Maria kallade för att de
alfabetiserats.
Vi valde vidare att ta kontakt med två lärare i nordöstra Skåne. Pia* är känd för oss sedan
tidigare och är klassföreståndare i en förberedelseklass där eleverna är mellan 12-13 år. Vi
valde sedan att även kontakta hennes kollega Birgit* som är klassföreståndare i en
förberedelseklass på samma skola, med elever i åldrarna 14-15 år. I samtliga tre klasser fanns
elever som kom från olika länder, exempelvis Thailand, Polen, Irak och Afghanistan.
*De använda namnen är fingerade.
17
3.4 Datainsamlingsmetoder
Eftersom eleverna inte behärskar svenska språket så att de kan förklara sig på ett nyanserat
sätt valde vi bort enkäter och intervjuer med dem. Istället valde vi att koncentrera oss på
lärares uppfattningar om studiehäftet.
Vi kom fram till att vi skulle få bästa möjliga utslag på studiehäftet om vi lät de tre lärarna
själva hålla i lektionerna. Detta eftersom att lärarna är de som känner eleverna bäst, som vet
vad de har för bakgrund och som kan tolka deras respons på materialet bäst. Sammanfattningsvis kan man säga att vi ville att studiehäftet skulle få en chans att testas i en liknande
situation som den skulle ha varit i om det hade varit ett publicerat material. Vi hoppades på att
ytterligare också få lärarnas uppfattningar och kommentarer om arbetet med materialet. I och
med detta beslut skickade vi iväg små delar av materialet till varje lärare och med detta följde
även riktlinjer i form av öppna frågor för hur och vad vi ville att lärarna skulle ge respons på.
Dessa öppna frågor behandlade punkterna
1. Hur använde de tillfrågade pedagogerna materialet?
2. Vad kan eleverna lära sig av att använda materialet?
3. Använder ni ett nytt sätt när ni arbetar med studiehäftet, än vad ni brukar göra?
4. Hur uppfattar de tillfrågade pedagogerna materialet?
I och med att Maria arbetade geografiskt nära oss valde vi att göra en, såsom Johansson och
Svedner (2001), fil dr i psykologi respektive universitetslektor i svenska, beskriver kvalitativ
intervju av mer djupgående karaktär. Detta beskriver de vidare som den bästa metoden för
arbeten där analyser av lärares och elevers uppfattningar och synsätt är i fokus. Vi valde att
basera intervjuerna på öppna frågor och vi ville att den skulle vara av mer vardaglig
diskussionsform. Johansson och Svedner (2001) förklarar vidare att i den kvalitativa intervjun
är det bara frågorna i stora drag som är bestämda där varje fråga kan se olika ut vid alla
intervjuerna då dessa beror på svaren ifrån intervjupersonen ifråga. Tyngden ligger här i att få
så djupa och uttömmande svar som möjligt, kring ämnet intervjun behandlar.
Som tidigare nämnt arbetar Pia och Birgit i nordöstra Skåne varvid vi bestämde att de skulle
skicka oss en skriftlig respons på materialet som då skulle baseras på de öppna frågorna ovan.
Denna typ av kontakt, och de öppna frågorna innebar att Pia och Birgit svarade på en
18
slags ”enkät”. Johansson och Svedner (2001) beskriver att en enkät är mindre bra i de fall då
syftet är att få respons som behandlar synsätt och förhållningssätt eftersom det finns en risk
att man inte får tillräckligt ingående svar och då det finns en risk att den tillfrågade inte orkar
svara utförligt. Vi var medvetna om detta när vi skickade iväg delar av studiehäftet och de
öppna frågorna, men i och med att dessa lärare är kända för oss sedan tidigare så visste vi att
de skulle vara engagerade och försöka svara så hjälpsamt och ingående som möjligt.
Alla tre lärarna bekräftade vår förfrågan om att få återkontakta dem, per mail eller via telefon,
då vi eventuellt skulle behöva ställa några frågor till eller vid behov av klargörande i vissa
frågor. Detta samtyckte de alla till.
3.4.1 Utdelning av materialet till respektive lärare
När vi kom till den delen i vår planering där vi skulle vara tvungna att göra undersökningarna,
för att vara säkra på att vi skulle hinna, så var inte studiehäftets alla delar helt färdiga. Vi
visste att vi, även om vi hade haft studiehäftet helt färdigt, inte hade haft tid att prova hela
materialet. Följaktligen valde vi därför ut vissa delar till varje försöksperson.
Delen som innefattar sevärdheter (bilaga 1 F & G) valde vi att skicka till Maria och
Birgit. Detta eftersom att vi ansåg att ”sevärdheter” var en av de lite svårare sidorna ur
ett språkperspektiv. Utifrån detta bestämde vi därför att både Maria och Birgit skulle
få ta del av denna i och med att de hade elever i så spridda åldrar och därigenom alltså
se om den fungerade i båda fallen.
Delen som behandlar Sveriges monarki (Bilaga 1 L) skickade vi till Birgit som hade
de äldsta eleverna för att få höra ifall den passade in åldersmässigt för hennes elever.
Detta eftersom att vi själva misstänkte att dess övningar kunde kännas aningen
barnsliga.
Delen om traditioner (bilaga 1 N & O) skickade vi till Maria för den är väldigt öppen
och därför blev intressant att följa upp. Vi ville även höra hur man kunde gå tillväga
för att den skulle fungera med de yngsta eleverna i undersökningen. Detta då vi var
intresserade av idéer och av olika sätt på hur man kan arbeta med det givna ämnet. Här
19
antog vi att pedagogernas arbetssätt oftast är mer kreativt ju yngre elever man arbetar
med.
Delen där eleverna skulle rita upp sin mentala världskarta (Bilaga 1 I), som är en av
de mer praktiska delarna, skickade vi till Pia. I och med att hon hade elever som
tillhörde den äldre skaran i undersökningen ville få reda på om detta var något som
eleverna hade kommit i kontakt med tidigare.
Musikdelen (Bilaga 1 J & K) skickade vi även den till Pia. Dels för att vi ville se hur
den skulle fungera och dels vilken respons eleverna skulle ge då detta är den delen där
det är eleverna som sitter inne med största delen av svaren. Det vill säga språket till
sången, där den ska översättas till elevernas olika hemspråk.
3.5 Insamling av material
För att få in respons från de tre lärarna valde vi alltså två olika sätt. Med Maria bestämde vi en
tid för att träffas efter det att hon hunnit prova materialet. Vi mötte henne på hennes
arbetsplats en eftermiddag för intervju. Vår inställning var att inte avbryta eller försöka leda
samtalet, utan snarare se till att samtalet höll sig inom våra tänkta ramar. Målet var att söka
svar på de öppna frågor vi ställt tidigare kring studiehäftet. Diskussionen försökte vi få så
avslappnad och öppen som möjligt. Eftersom innehållet i intervjun skulle handla om
materialet så bandspelare och andra tekniska ting valdes bort. Vi förlitade oss på att en av oss
antecknade hennes synpunkter för hand och att detta skulle räcka. Maria började med att
berätta lite om de två förberedelseklasser som fanns på skolan och om hur deras vanliga
verksamhet i klassen gick till. Sedan kom vi in på de öppna frågorna kring de delarna av
materialet hon fått. Vi fick även av slumpen träffa några av eleverna. Intervjun höll på i cirka
35 minuter.
I enkäten med frågor fick Birgit och Pia fritt välja hur de skulle lägga upp responsen eftersom
frågorna var öppna. De fick även lägga till ytterligare information om de ville. Om det var
något som vi inte förstod eller som vi tyckte fattades så skulle vi återkomma, detta per mail
eller telefon. Vi var nöjda med de svar vi fick från dem båda i den skriftliga responsen, och
tyckte att vi fick ut det vi förväntat oss.
20
3.6 Databearbetning, tillförlitlighet och generaliserbarhet
Responsen ifrån de tre personerna, en muntlig och två skriftliga, kretsade kring samma öppna
frågor, vilka var fyra stycken. Det kändes naturligt att inför databearbetningen gruppera
svaren på frågorna utefter varje fråga.
Eftersom vi har använt oss av två olika sätt att införskaffa oss respons på, kan man ställa sig
frågan hur tillförlitlig undersökningen är. Boken ”Examensarbetet i lärarutbildningenUndersökningsmetoder och språklig utformning” beskriver att man ofta i detta sammanhang
använder begreppet reliabilitet vilket visar på noggrannhet vid mätning (Johansson &
Svedner 2001).
”På samma sätt som en tumstock är ett instrument för att mäta föremåls längd, är enkäter, intervjuer och
observationer instrument för att mäta uppfattningar och beteenden” (Johansson & Svedner 2001:69).
Detta betyder att om man får samma resultat vid mätningar så har man alltså hög noggrannhet.
Vidare beskriver Johansson och Svedner (2001) att brister i reliabiliteten exempelvis kan vara
att man inte har tillräckligt tydliga enkäter eller att man inte har intervjuat alla på samma sätt
eller vid liknande omständigheter.
Man kan även diskutera utifall resultatet av vår undersökning kan generaliseras på alla
förberedelseklasser. Vi tog hjälp av de nedanstående punkterna då vi ville ta reda på ifall vårt
resultat var generaliserbart.
Ifall man har intervjuat tillräckligt många
Om man har använt sig av lämpliga undersökningsformer
Att de intervjuade har olika erfarenhetsbakgrunder
Om det finns några samband mellan deras arbetssätt och uppfattningar
Om de som intervjuats är representativa för de som generaliserbarheten ska gälla
Om man känner någon av de intervjuade (Johansson & Svedner 2001)
21
4. Resultat
I resultatdelen har vi valt att utgå ifrån våra frågeställningar, eftersom dessa stod till grund
både i intervjun med Maria och i enkäten som Birgit och Pia fyllde i. Vi har valt att redovisa
varje frågeställning för sig som egna underrubriker.
4.1 Hur ska innehållet och upplägget av studiehäftet se ut?
Vårt studiehäfte blev ett häfte för elever med svenska som andraspråk. Studiehäftets
tyngdpunkt ligger i att lära ut viktig fakta om Sverige, på ett roligt och spännande sätt,
samtidigt som elevens hemland ställs i kontrast. Det har en genomgående likartad struktur,
där varje temaavsnitt har en fakta- och en övningsdel. Varje temaavsnitt utgör en till två sidor.
Längst ner på varje sida finns en lärarhandledning med mindre textstorlek. Där står förslag på
hur man kan jobba med respektive sida och ibland också förslag på fortsatt arbete inom
området. Studiehäftets arbetssätt är väldigt öppet, det finns inga riktlinjer man måste följa
utan mestadels förslag på hur man kan arbeta med respektive avsnitt. Varje avsnitt behandlar
följande teman:
Vem är jag?
Min bild av mitt
Min mentala
Mat
världskarta
Religion
hemland
Musik
Årstider
Fakta Sverige
Sverige – en monarki
Språk
Sevärdheter
Sysselsättning
Miljö
Flaggor
Traditioner
Rolig fakta
Se det fullständiga resultatet i bilaga 1A-Z.
4.2 Vilka fördelar anser lärare att vårt studiehäfte kan ge invandrarelever?
Alla tre lärarna var eniga om att studiehäftets, mål att sätta Sverige i kontrast till elevernas
hemländer, är av styrka. Birgit säger att det alltid skapar motivation och intresse hos eleverna
att arbeta så. Pia förde fram att det alltid skapar motivation hos eleverna när man för in deras
bakgrund och erfarenheter som något väsentligt och viktigt i arbetet. Vilket gör att de känner
sig delaktiga på ett annat sätt. Eleverna i samtliga förberedelseklasser hade av lärarna upplevts
som intresserade och tyckt att innehållet var roligt. Pia beskrev delarna som hon fått av
studiehäftet som ett bra inslag i undervisningen då hon aldrig tidigare jobbat med mentala
kartor. Hon sa att de visade en bra bild på hur eleverna ser världsbilden och vad de behöver
22
jobba vidare med inom just geografidelen. Hon märkte av en positiv respons hos eleverna,
vilket de visade genom engagemang och glädje. Pia framförde också att det var särskilt roligt
att jobba med musikdelen eftersom att hon tydligt märkte på eleverna att de uppskattade att få
visa upp sina språkmässiga kunskaper. Hon poängterade också att hon i sådan här situationer
får extra energi utav arbetet med flerspråkiga elever, då detta tydliggör hur man kan dra nytta
av varandras erfarenheter, lärare och elev emellan.
Maria upplevde att delarna som hon fick testa fungerade som en bra inspirationskälla för
henne och att eleverna genom varierande uppgifter bland annat fick tillfälle att öva sig på att
leta vidare information via Internet. Birgit poängterade också hur texternas utformning krävde
att eleverna ibland behövde slå upp vissa ord i ordböcker vilket är en bra övning som också
gynnar deras språkutveckling. Samtliga lärare hade en positiv inställning till studiehäftet. När
det kommer till svårighetsgrad på texterna så uttryckte Birgit att man inte bör vara helt
nyanländ och arbeta med den utan man måste ha gått i förberedelseklass ett tag. Hon
sammanfattade det som att de ska ligga någonstans i mitten. Hon tyckte att texterna var något
svåra språkmässigt på vissa ställen och förde fram ett förslag på en ordlista i slutet där de
svåraste orden kunde finnas med. Detta då det ofta kan hjälpa att anteckna ordens betydelser
på hemspråket, vid sidan om.
4.3 Hur använder de tillfrågade lärarna vårt studiehäfte?
Eftersom att vi medvetet inte gav de tre lärarna några specifika instruktioner, utöver vad som
stod i lärarhandledningen, på hur de skulle arbeta med materialet utfördes det på olika sätt.
Genom detta har vi fått fram två olika sätt på hur man kan arbeta med studiehäftet.
Man kan
-
använda det mestadels som en inspirationskälla och bygga vidare med egna idéer på
varje avsnitt
-
följa handledningen rakt av
Det första sättet exemplifieras av Maria som använde sina delar på ett väldigt öppet sätt
vilken blev utgångspunkten för ett större tema. Där fick eleverna klippa och klistra från häftet,
då övningarna gav Maria nya idéer på hur de kunde jobba med delarna. Eleverna klippte ut
bilderna och klistrade in dem i sina egna skrivhäften och gjorde det till ett större kollage. Hon
23
valde också bort vissa små delar då de redan hade jobbat med några av högtiderna och
sparade vissa då hon ville arbeta med dem då de inföll under årets gång. Även eleverna i
denna klass tog användning av ordböcker och Internet, men också av kartböcker. Maria
motiverade det undersökande arbetssättet med att förklara att invandrarelever inte har samma
bilder utav saker och att det därför är särskilt viktigt att väldigt noga gå igenom detaljer och
klargöra även sådant som vi kanske tar för givet att eleverna ska förstå likt elever som bott i
Sverige hela sina liv. Hon tog upp några exempel som strand, hav, skärgård och ängar för att
förtydliga vad hon menade. Maria tillade att man som lärare kan uppleva det som att man är
ute på osäker mark då man går in på områden som behandlar invandrarelevers bakgrund och
hemland. Men hon menar att man där som lärare inte borde vara rädd för att råka nudda
ömma, känsliga punkter, gällande elevernas bakgrund. Detta vågade hon påstå eftersom
hennes erfarenheter av detta var att eleverna inte säger mer än vad de vill berätta.
Det andra arbetssättet exemplifieras av Pia och Birgit. De följde delarna av studiehäftet och
lärarhandledningen noga och upplevde att de fick stöd av dessa. Då Pia arbetade med den
mentala världskartan skildes resultaten åt från elev till elev och för att förstå mer av dessa
använde hon sig av just de diskussionsfrågor som fanns i lärarhandledningen.
Två av hennes elever klarade av att rita upp en världskarta utan problem, med världsdelarna
rätt placerade och bra formmässigt. En elev sa att hon började med Asien, eftersom det är
hennes hemland. En annan hade vatten mellan Europa och Asien, men för övrigt rätt. Den
förstnämnda eleven placerade Australien i nedre vänstra hörnet (se figur 3) vilket är rätt
eftersom det är en utplattad glob. Den andra eleven markerade också Nordpolen och Sydpolen
(se figur 4).
24
Figur 3. En 13 årig flicka från Irak har här illustrerat sin mentala bild över världen. Även denna med
lärarhandledning ifrån studiehäftet.
En annan av Pias elever valde att rita bara Europa, vilket han motiverade med att det är här
han bor nu. Pia följde även tipset om att använda sig av en stor världskarta att referera till i en
stor gemensam slutdiskussion. Denna baserades på elevernas mentala kartor, vilka också gav
Pia inspiration till fortsatt arbete med världskartan då hon nu fick kunskap om deras bild av
denna. Birgit lät sina elever jobba med delarna utifrån hennes instruktioner som hon fått stöd
av i lärarhandledningen. Hon kommenterade att det hade varit bra om det hade varit mer
utvecklande information kring de olika sevärdheterna, exempelvis Globen. Vidare påpekade
hon också att då de jobbade med delen om monarkin, märkte hon att eleverna tyckte att
uppgiften med att skrapa fram mynt var aningen barnslig.
25
Figur 4. En 13-årig flicka från Irak har ritat sin mentala världskarta. Detta med hjälp av Pias
lärarhandledning, vilken hon fått från vårt material.
26
5. Diskussion
Diskussionsdelen har vi valt att dela upp i två delar, dels ska vi ta upp och jämföra resultaten
på våra frågeställningar med funnen litteraturbakgrund och forskning inom ämnet. Dels har vi
analyserat undersökningens generaliserbarhet och reliabilitet
5.1 Våra frågeställningar
5.1.1 Hur ska innehållet och upplägget av studiehäftet se ut?
Då vi valde att göra ett studiehäfte för elever med svenska som andraspråk, tycker vi, att det
är viktigt att kunna motivera varför vi utformade det som vi gjorde. Rydén (2007) lägger stor
vikt vid vårt identitetsskapande, vilken formas under interaktion med vår omgivning. Vår
sociala krets påverkar hela tiden detta skapande. Därför väger kvaliteten i invandrarelevernas
integration i den svenska skolan tungt. Där det är viktigt att vi både lär ut det svenska språket
och kulturen. Precis som Habib i boken ”Habib – meningen med livet” skriver så kan det lätt
bli missförstånd kring sådant som ses som en självklarhet för envar (Foley 2005). Viktigt är,
precis om Lendahls m.fl. (1990) och Monika Axelsson (2004) kompletterar varandra med, att
man ska se invandrarelevers bagage och erfarenheter som en styrka och göra deras hemland
och modersmål till en spännande inlärnings- och inspirationskälla. Detta styrker vårt mål med
studiehäftet, att eleverna på ett roligt och spännande sätt ska lära sig om Sverige med
hemlandet i kontrast. Detta påpekar också Lendahls m.fl. (1990), att man genom att jämföra
olika företeelser kan försöka förstå både sig själv och sin omvärld och på så sätt vidga sina
vyer. Detta har vi i de flesta avsnitten i studiehäftet försökt få in, en uppgift eller några
diskussionsfrågor som jämför Sverige med elevernas hemland. Vår första tanke med att sätta
Sverige i kontrast till elevernas hemland var att det kanske skulle upplevas som något negativt.
Denna tanke fick vi troligen på grund av att vi trodde att man enbart borde lyfta fram
likheterna för att minska risk för segregation eleverna emellan. Lendahls m.fl. (1990)
beskriver att det är då vi synliggör våra olikheter som vi förstår att alla människor har samma
värde och grundbehov. Men då vi inte vågar lyfta fram skillnaderna oss emellan inser
eleverna inte kunskapen om det som skiljer oss åt istället utgör en styrka.
27
Geografiavsnitten i studiehäftet var en given del då detta varit vårt huvudämne under
utbildningen, men detta hade inte kunnat vara enda orsaken, till att ha med den i materialet.
Ett av strävansmålen i kursplanen i geografi för åk 5 är att eleverna ska utveckla en förmåga
att formulera och arbeta med lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor, miljökrisen
och hållbar framtid. Eftersom att synen man har på miljö, återvinning och miljöhantering kan
skilja sig åt världen över kändes det relevant att ha ett avsnitt som behandlar just detta. Det
hade varit mycket intressant om vi hade hunnit testa detta avsnitt. Det är viktigt att alla elever,
oberoende vilken språkmässig nivå man är på, får ta del av exempelvis ämnet geografi.
Eftersom elevernas kunskaper om hur vi bör förhålla oss till miljön kan förbättras genom att
få eleverna i skolan intresserade av naturen och dess företeelser, bör vi dra nytta av detta. Vår
förhoppning, och resultatet på våra undersökningar, visar på just detta. Att intresset och
motivationen hos eleverna ökade då deras erfarenheter från hemlandet fick stå i fokus.
Avslutningsvis kan man dra slutsatsen att vi fick ett studiehäfte framställt och intervjuerna
kring och responsen av studiehäftet gav oss ett tillfredsställande resultat som också gav oss
idéer till redigering av det.
5.1.2 Vilka fördelar anser lärare att vårt studiehäfte kan ge invandrarelever?
Efter att ha letat upp och läst litteratur kring svenska som andraspråk, kulturmöten och
geografi och jämfört detta med resultatet kan man dra många paralleller. Till exempelvis
Axelssons (2004) artikel i ”Svenska som andraspråk” beskriver att det ges väldigt lite fokus åt
styrkan i minoritetsspråksbarnens modersmål och att det är något som skolan borde ta till vara
på i större utsträckning. Pia beskrev i sitt enkätsvar att hon tyckte att det var särskilt roligt att
jobba med ”musik”-delen eftersom att hon märkte att eleverna uppskattade att de fick visa
upp sina språkmässiga kunskaper.
Skolverket påpekar i kursplanen för svenska som andraspråk att det är viktigt att man ser på
både likheter och skillnader mellan hemlandets kultur och synsättet i det svenska samhället.
Detta menar de är för att eleverna ska förstå värdegrunden som den svenska skolan och
samhället vilar på. Ett av målen att uppnå i kursplanen är
-
”får möjlighet att förstå svensk skönlitteratur och svensk kultur och blir förtrogen med den värdegrund
på vilken det svenska samhället vilar och även lär känna skönlitteratur från andra delar av världen,”
(Skolverket 2000b)
28
Barrefors m.fl. (2001) tänker i samma riktning och hävdar att man värderar ett land mer om
man har kunskap om det. De tre lärarna upplevde att studiehäftets arbetssätt att sätta Sverige i
kontrast till elevernas hemländer var av styrka. Birgit sade att det alltid skapar motivation och
intresse hos eleverna och Pia tillade att det alltid motiverar elever om man får deras bakgrund
och erfarenheter att bli något av värde i det man gör i klassrummet. Detta gör, enligt Pia,
eleverna mer delaktiga. Samtliga lärare upplevde också att eleverna var positiva och
intresserade av innehållet, vilket vi upplevde som roligt.
Som nämnts i föregående frågeställning så är geografin med i studiehäftet av flera skäl.
Möller (2003) säger att människan har en grundläggande strävan att nå fram till en förståelse
av världen och sin egen placering i den. Att lära sig om Sverige, där eleverna befinner sig nu,
i kontrast till hemlandet är för dem en bra utgångspunkt för ämnet geografi.
Pia var den som fick testa ”min världskarta”-delen som hör till geografiämnet. Hon tyckte att
det blev ett bra inslag i undervisningen då hon tidigare inte jobbat med detta. Vi tror, och
hoppas, att detta är en av studiehäftets styrkor. Att geografi blir något positivt, roligt och
givande även för elever som inte är födda i Sverige. Ytterligare något positivt med denna
uppgift är att kartan blir ett nödvändigt verktyg, precis som kursplanen i geografi beskriver.
I geografi ingår miljöfrågor. I och med att dessa har vart i fokus i samhället den senaste tiden
känns det självklart att alla människor ska ha förståelse för vad de handlar om. Öckerman och
Friman (2003) lägger stor vikt vid naturkontakt och menar att det medvetandegör och att det
gör att man tar miljöhot på större allvar. Som författare till studiematerialet anser vi att
invandrarelever har rätt till denna slags kunskap och att det är bra att börja med miljöfrågor
som är geografiskt nära och synliga, det vill säga utspelar sig i Sverige. Fördelen med att
behandla ämnet miljö är också att för elever som kommer från andra länder kanske inte har
samma inre bilder av natur som vi som är födda i Sverige har. Därför är det bra att ta upp
detta och göra så att dessa elever får nya bilder av natur och vad som kan finnas i Sverige.
Som nämnts tidigare så hade det varit intressant att få testa det avsnitt i studiehäftet som
behandlade miljö.
Avslutningsvis kan man också säga att studiehäftet möjliggör olika sätt att arbeta på som är
till fördel för elevers lärande. Några av skolverkets mål att uppnå i kursplanen för svenska
29
som andraspråk är att eleven ska utveckla sin förmåga att läsa och förstå texter av olika slag
och av olika svårighetsgrader, men även också att få veta hur lärandet på ett andraspråk går
till och att man kan använda sig av sina erfarenheter i skolarbetet. Maria beskrev att hon såg
på delarna av studiehäftet mer som en inspirationskälla och detta blev vi såklart glada över i
och med att det var ett av våra önskemål med materialet från början. Till exempel Internet och
ordböcker togs upp som bra hjälpmedel i arbetet. Birgit föreslog en ordlista i slutet av häftet.
Detta valde vi bort då vi såg fördelar med att eleverna använde sig av ordböcker och Internet,
eftersom att de då kan träna på att slå i ordböcker och även att Internet kan ge utförligare och
mer uttömmande information. Det är självklart att det idag inte är något nytt att arbeta på ett
mer varierat sätt, men som vi ser på det så är materialet annorlunda eftersom den verkligen
förordar varierat arbetssätt och ger exempel på hur man kan gå tillväga.
5.1.3 Hur använder de tillfrågade lärarna studiehäftet?
Då vi inte angav några riktlinjer på hur lärarna skulle arbeta med studiehäftet blev det
intressant att följa upp hur detta skett. Scherp (2000) tar upp läraryrket i förändring, då det
förändrats från att vara ett kunskapsförmedlande yrke till att vara mer handledande. Detta
märker man tydligt på Maria och Birgits arbetssätt då de uppmuntrar eleverna till att själva
söka information vidare på bland annat Internet och i ordböcker. Pramling och Mårdsjö
(1997), skriver att barn lär sig om nya saker då det avviker ifrån det normala, vilket väcker
deras nyfikenhet och motivation. Med ”det normala” syftar vi på det som eleverna är vana vid
från sitt hemland, vilket kan handla om allt ifrån årstider och miljöfrågor till befolkningens
sysselsättning och mattraditioner. Vidare förtydligar Scherp (2000) den handledande läraren
som den person som bör knyta an till elevernas erfarenhetsvärld och till de frågor och
problem eleverna bär med sig och sedan delta i problemlösningsarbetet.
Precis som Lendahls m.fl. (1990) skriver och som läraren Pia själv uttrycker det så är det
berikande och roligt att arbeta med elever som kommer ifrån olika hemkulturer, men precis
som Maria tar upp så kan vissa saker också upplevas, från lärarens sida, som känsliga
områden. Exempelvis rädslan av att råka gå för djupt in i elevens bakgrund och komma åt
känsliga och ömma punkter. Kerstin Gidfors påpekar under intervjun i ”Kulturmöten i
klassrummet” av Lendahls m.fl. (1990) att man inte bör vara så rädd för att på egen hand röra
vid elevers bakgrund, i rädsla av att komma in för långt på djupet som kan göra eleven
känslomässig upprörd. Detta tror vår intervjuperson Maria, med stöd av svaren i intervjun
30
med Kerstin Gidfors (Lendahls mf.l. 1990), att man inte bör vara. De uttrycker det på ungefär
samma sätt genom att föra fram deras erfarenheter av att barn inte säger mer än de vill säga.
Att flera ämnen integreras förespråkas av Björn Andersson (1994) som något positivt. Han
talar om att människan i sin vardag integrerar och att vi i skolan borde stimulera detta arbete
med ett integrerat arbetssätt. Som Pramling och Mårdsjö (1997) hävdar, så utvecklar barn sin
förståelse för något då de involveras och påverkas av det. Detta var vår tanke med största
delen av vårt studiehäfte, då vi hela tiden ville att eleven skulle vara i fokus med sina
kunskaper och erfarenheter från sitt hemland. Delen som behandlar årstiderna berör och
påverkar i största grad eleverna och alla som lever på denna jord. Tyvärr blev aldrig den delen
testad ute i verkligheten.
5.4 Analysering av hållbarheten på de testade teman
I denna avslutande del kan man fundera på utifall vår undersökning är generaliserbar.
Johansson och Svedner (2001) talar om generaliserbarhet i boken ”Examensarbetet i
lärarutbildningen- Undersökningsmetoder och språklig utformning” och beskriver några
kriterier som man kan utgå ifrån i analyseringen.
Vår undersökning baserar på tre lärares respons på delar av vårt material. Här kan man enligt
Johansson och Svedner (2001) diskutera ifall tre personer är tillräckligt många. Svaret är
beroende på situationen och syftet med undersökningen. Eftersom syftet var att testa vårt eget
material så kände vi att det inte gör någon skillnad på ifall man intervjuar tre personer eller
fler i och med att produkten av undersökningen består av synsätt och personliga tycken. Detta
gäller då man enbart diskuterar antalet. Hur man reagerar på materialet är beroende på många
faktorer. Johansson och Svedner (2001) skriver att generaliserbarheten ökar om man får
samma resultat fastän de tillfrågade har olika erfarenhetsbakgrunder. Detta låter i våra öron
resonligt, men skapar också många frågor. Om man ser på de personer som vi hade med i
undersökningen så hade de gemensamt att de var lärare i förberedelseklasser, men utöver det
så har de olika personligheter och följaktligen också olika syn på undervisning. Johansson och
Svedner (2001) hävdar även att då man sedan tidigare känner den man tillfrågar så är det en
faktor som gör arbetet mindre generaliserbart. Pia kände vi sedan tidigare, men detta är dock
något som vi snarare upplevde som något positivt eftersom vi hoppades på att hon skulle
kunna vara mer öppen med både beröm och kritik. Något som dock gör undersökningen något
31
generaliserbar är att de tre lärarna, och även de medverkande eleverna, är representativa för de
som generaliserbarheten ska gälla.
För att vidare analysera generaliserbarheten kan man enligt Johansson och Svedner (2001)
titta på eventuella samband mellan lärarnas arbetssätt och uppfattningar. I detta fall har vi valt
att se på hur lärarna arbetade med materialet kontra deras uppfattningar. I undersökningen lät
vi lärarna själva arbeta med materialet och sedan ge respons på det. De fick välja hur de gick
tillväga, ifall de ville arbeta öppet eller om de ville använda sig av lärarhandledningen. Två av
de intervjuade valde att mer eller mindre följa lärarhandledningen och den tredje valde att
arbeta öppet och med boken som inspirationskälla. Detta i jämförelse med att alla var
övervägande positiva är kul att se.
Man kan diskutera kring de undersökningsformer vi valde att använda och dess tillförlitlighet.
Johansson och Svedner (2001) talar om reliabilitet, då de jämför enkäter, intervjuer och
observationer med en tumstock, som noggrannhet vi mätning. Han skriver att samma resultat
vid mätningar visar på hög noggrannhet och att det förstärks ifall man använt sig av samma
typ av undersökningsform under likvärdiga omständigheter. Om man jämför detta med vår
undersökning så kan man säga att vi fick övervägande positiv respons från samtliga lärare,
men däremot så har vi använt oss av både kvalitativ intervju och enkäter vilket innebär att
reliabiliteten försvagas. Ytterligare brist är också att de två undersökningsformerna
följaktligen ej skett under liknande omständigheter.
Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att resultatet inte är så generaliserbart eller
tillförlitligt. Dessutom gäller detta enbart de teman som vi hann testa och när det gäller resten
av materialet så kan vi bara spekulera. Dock, utifrån vårt syfte att undersökningen bara skulle
fungera som ett ytligt och enkelt försök att få respons på materialets innehåll, så kan man
ändå se resultatet som lyckat utifrån faktumet att vi fått övergripande positiva gensvar på
materialet.
5.5 Förslag till fortsatt forskning
I just detta fall så hade det inte så stor betydelse för hur många lärare undersökningen
omfattade, men om man hade velat ha ett mer generaliserbart resultat hade man behövt lämna
ut fler delar av studiehäftet, i fler klasser, och intervjuat fler lärare. En viktig del i detta fall
32
hade då varit att använda samma undersökningsform i alla undersökningar. Något som man
också skulle kunna undersöka är hur högskollärare från olika enheter upplever materialet.
Vidare hade man kunnat utveckla övningsboken och då byggt på med fler ämnen och/eller
arbetat vidare med de befintliga ämnena. Man hade även utöver detta kunnat lägga till fler
arbetssätt som exempelvis pedagogiskt drama.
33
6. Litteraturlista
Andersson, Björn (1994) Om kunskapande genom integration. Göteborg: NA-SPEKTRUM
Nr 10.
Axelsson, Monica (2004) Skolframgång och tvåspråkig utbildning Artikel i: Hyltenstam,
Kenneth & Lindberg, Inger (2004) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och
samhälle. Lund: Studentlitteratur
Barrefors, Olof & Luksepp, Kalju & Östman, Peter (2001) Geografi – människan resurserna,
miljön. Stockholm: Liber AB.
Foley, Douglas (2005) Habib – meningen med livet. Stockholm : Bonnier Carlsen
Gröning, Inger (2006) Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. Uppsala: Uppsala
universitet
Hadenius, Patric & Lindén, Agneta (2005) 46 texter om Sverige. Stockholm: Bonnier
utbildning AB
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001) Examensarbetet i lärarutbildningenUndersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.
Korczak, Janusz (2002) Barnets rätt till respekt. Stockholm: Natur & Kultur.
Lendahls, Birgit & Nordheden, Inger & Stålstedt, Ulla (1990) Kulturmöten i klassrummet.
Stockholm: Utbildningsförlaget
Lärarnas riksförbund (2006) Lärarboken 2006/07.
Mogensen, Finn (1999) Et didaktisk faghaefte om miljØundervisning: udvikling og evaluering.
Köpenhamn: Danmarks laererhØjskole
Molin, Lena (2006) Rum, frirum och moral – en studie av skolgeografins innehållsval.
Uppsala: Uppsala universitet.
Möller, Jens Peter (2003) Geografididaktik- perspektiv och exempel. Stockholm: Liber AB.
34
Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö, Ann-Charlotte (1997) Grundläggande färdigheter –
och färdigheters grundläggande. Lund: Studentlitteratur.
Rydén, Inga-Lena (2007) Litteracitet och sociala nätverk – ur ett andraspråksperspektiv.
Göteborg: Göteborgs universitet
Scherp, Hans-Åke (2000) Elevaktiva arbetssätt. Regionalt Utvecklings Centrum, Skriftserie
1:2000.
Skolverket (2000a) (inrättad 2000-07). Hämtat: 2009-04-11 12:10 Kursplanen för Geografi
http://www.skolverket.se
Skolverket (2000b) (inrättad 2000-07). Hämtat: 2009-04-11 12:10 Kursplanen för Svenska
som andraspråk http://www.skolverket.se
Öckerman, Anders & Friman, Eva (2003) Hela världen – samhälleliga och kulturella
perspektiv på miljökrisen. Lund: Studentlitteratur.
35
Bilaga 1 A
Bilaga 1 B
Syftet med denna bok är att elever, med svenska som andraspråk,
på ett enkelt och roligt sätt ska få kunskaper om deras nya land.
Tanken är att de ska göra det samtidigt som man sätter
hemlandet i kontrast och gör det spännande och intressant. Vi vill
också att boken ska vara så öppen och fri att använda som möjligt.
Den ska inte vara begränsad för elever med någon speciell ålder
eller med ursprung från något speciellt land. Boken kan arbetas
med både i klass och enskilt. Vi ser fördelar med att arbeta med
den i en klass då man kan lära sig om varandras hemländer och
föra diskussioner. Vi har försökt göra upplägget så enkelt som
möjligt för både elev och lärare. Vissa ord är snedställda, vilka vi
rekommenderar att ni går in djupare på och vidareförklarar. Under
arbetet med boken är det till stor fördel om eleverna har tillgång
till en ordlista då de samtidigt kan lära sig att slå i den.
Lärarhandledningen i undre marginalen är tänkt att på ett enkelt
sätt ge läraren tips på hur man kan jobba med uppgifterna och
även till hur man kan genomföra fortsatt arbete inom ämnet. Vi
vill att boken ska vara en inspirationskälla och föda många idéer
till arbete med invandrarelever.
Vi hoppas på ett spännande arbete i boken!
Sanna Mikkola & Elin Mörnhed
37
Bilaga 1 C
Jag heter ____________________________________ och jag är född den
___________________. Mitt hemland är ________________________.
Jag har bott i Sverige sedan _____________________________________.
Här i Sverige bor jag i ___________________________________________
________________________________________________________________.
Det bästa med Sverige är________________________________________
och det bästa med mitt hemland är ______________________________
________________________________________________________________.
Språk jag kan prata är___________________________________________.
Låt eleven klistra eller rita ett foto på sig själv i rutan. Frågorna är öppna. Exempelvis kan man i meningen ”I Sverige bor jag
i” skriva Skåne/Malmö/gata/hus etcetera.
Bilaga 1 D
Rita och måla ditt hemland som du ser det. Berätta om det du
skapat för klasskompisarna och din lärare!
Här ska eleven fritt få illustrera hur denna ser på sitt hemland. Eleven kan exempelvis rita en kartbild, sitt hem, sina
släktingar och vänner, eller något speciellt minne denna har. Diskutera gärna efteråt vilka känslor den föder hos eleven. Som
pedagog får man känna efter hur djupt man kan gå i diskussionen och vad det passar sig att prata om.
Bilaga 1 E
Sverige är ett land i Norden. Sveriges grannländer är Norge,
Danmark och Finland. Till ytan är Sverige Europas femte största
land, 410 934 km2, och det bor ungefär 9 miljoner invånare i
landet. Huvudstaden heter Stockholm och pengarna man använder
är svenska kronan. Det talas flera språk i Sverige, men svenska är
det officiella språket. I Sverige finns flera religioner, men den
största är kristendomen.
Sverige
________________________
Huvudstad
Antal invånare
Yta
Språk
Valuta
Religion
Denna sida är till för att eleven ska öva sig i att ur en faktatext plocka fram valda punkter. Eleven får även tillfälle att se
likheter och skillnader mellan Sverige och dess hemland, diskutera gärna om dessa med eleven. I den tomma rutan längst ner
kan du som pedagog bestämma vad eleven ska rita eller klistra in. Exempelvis en bild på landet, valutan, religion etcetera.
Bilaga 1 F
Stockholm
Detta är Sveriges
huvudstad där det bor
795 000 människor.
I Stockholm finns bl.a.
regeringen, riksdagen,
globen och
kungafamiljen. Största
delen av staden består
av öar. Man kan ta sig
med tunnelbana
nästan överallt i
staden.
Malmö
Staden är
Sveriges tredje
största stad med
269 000
invånare. Här
finns Turning
torso som är
Sveriges högsta
bostadshus.
Öresundsbron till
Danmark går
från staden.
Slottet
Malmöhus, från
1500-talet, finns
också i Malmö.
Där finns nu flera
Göteborg
Är Sveriges näst
största stad med
481 000 invånare.
Staden är Sveriges
största hamnstad.
Här finns
nöjesparken Liseberg
och
idrottsanläggningen
Ullevi.
Här kan man som pedagog gå djupare in i vissa saker i städerna och förklara närmare. Var noga med att alltid använda kartan
när ni pratar om de olika städerna. Använd gärna också lokala kartor så att eleven får en bra bild av staden och dess geografi.
Bilaga 1 G
Diskutera/skriv & berätta
• Vilka städer i Sverige har du varit i?
• Vilka städer i ditt hemland har du varit i?
• Vad finns det för sevärdheter i de städerna?
Rita och berätta om platsen där du bor nu eller där du bodde i ditt
hemland!
Här får man lätt in geografin och kartan. Ha kartan/jordgloben framme hela tiden under övningen och leta rätt på de olika
städerna och platserna som ni pratar om. Anledningen varför vi valt att benämna ”stället” är för att det är upp till pedagogen
att bestämma om det ska vara orten, stadsdelen eller kvarteret de bor i. Denna övning kan eleven med fördel ha i läxa så att
de kan ta hjälp och involvera dem där hemma i sitt skolarbete.
Bilaga 1 H
Varje land har en egen flagga som symbol för landet.
• Rita och måla Sveriges och ditt hemlands flagga.
• Färglägg fler flaggor och skriv ländernas namn!
Det är upp till dig som pedagog att ge riktlinjer för vilka länders flaggor som ska målas. Exempelvis kan man använda sig av
alla klassens hemländer, de länder eleven har besökt eller flaggor man tycker om. Om eleven vill måla en flagga som inte är
rektangulär så finns det plats, nere till vänster, att rita och måla den/dem.
På denna sida är det tänkt att eleven ska få rita sin egen mentala världskarta. Beroende på hur gamla eleverna är och vad som känns relevant så kan du som pedagog begränsa övningen till
exempelvis bara Europa. Efteråt är det viktigt att du som pedagog för en diskussion med eleven om det denna har ritat. Du kan exempelvis fråga om varför och vad eleven ritade först och vad
som var svårt. Med detta som utgångspunkt bör ni med fördel föra en diskussion enskilt eller i klassen med hjälp av en världskarta. Ni kan exempelvis problematisera kring varför kartor kan se
olika ut och varför de inte alltid stämmer ytmässigt. I detta kan ni jämföra Mercators karta och Arno Peters karta. Det är också viktigt att ni pratar om var deras hemland är och var de bor nu så
att de får perspektiv på kartan. Det kan vara bra att kopiera upp en världskarta och gärna låta eleven rita ett streck från hemlandet till Sverige. Detta kan även göras storskaligt där alla eleverna
kan dra streck från deras hemland till Sverige på en större världskarta som kan pryda klassrummets vägg.
Bilaga 1 I
Bilaga 1 J
En speciell typ av musik i Sverige kallas för dansbandsmusik,
några kända sådana band är Vikingarna, Torleifs och Scotts
(lyssna gärna på några av deras låtar). Exempel på andra svenska
musikband som har blivit stora utomlands är exempelvis ABBA
och Europe.
Diskutera
• Vilken slags musik lyssnar man på i ditt hemland? Lyssna på
musiken tillsammans i klassen. Kan ni höra likheter mellan
olika musikstilar?
Rita och klistra in bilder på exempelvis
instrument och artister från ditt
hemland!
Musik och språk går hand i hand och variation i arbetssätt motiverar eleverna! Låt gärna eleverna ta med sig musik hemifrån
om de exempelvis har någon favorit. Med musiken ni hittar kan man jobba med på olika sätt. Exempelvis kan man jobba med
att hitta olika takter, hitta likheter och olikheter, röra sig till musiken och spela till med hjälp av olika instrument. Om man
har mer tid kan man arrangera en konsert eller dansuppvisningar! Med utgångspunkt från olika musikstilar kan eleven även
rita och måla vad de ser och tänker på när de hör de olika musikstilarna.
Bilaga 1 K
Broder Jakob är en barnvisa som är översatt till
flera olika språk. Kan ni sjunga den i kanon på era
hemspråk?
Broder Jakob, Broder Jakob
sover du, sover du?
||: Hör du inte klockan, :||
ding ding dong, ding ding dong.
Vad
betyder
detta :II
tecknet?
• Översätt den till ditt hemspråk!
Träna gärna med instrument som är förknippade med de olika länderna. Ta med fördel hjälp av barnen för att få rätt uttal i de
olika språken.
Bilaga 1 L
Monarki innebär att det
finns en kung, drottning
eller kejsare. Normalt är
man detta så länge man
lever. Monarken i Sverige
har ingen politisk makt
utan är bara en
representant för landet.
I Norden är Sverige, Norge
och Danmark monarkier.
Monarken ärver sin
position och äldsta barnet
tar över när monarken
dör. Det kallas tronföljd
och den som står i tur att
bli monark kallas
kronprins eller
kronprinsessa.
• Hur är det i ditt hemland?
I den tomma rutan högst upp är det tänkt att eleven ska skrapa fram kungabilden som finns på våra olika mynt. Detta gör man
genom att lägga myntet under pappret och skrapa ovanpå med en kol/blyertspenna för att få fram konturerna av bilden.
Diskutera gärna om mynten i deras hemland och be dem, om möjligt, ta med detta och låt dem skrapa fram dem också. Man
kan även få in matematik genom att räkna med värdet på de olika mynten. I den tomma rutan längst ner är det tänkt att eleven
ska rita eller klistra in en bild från hemlandets statsskick. Här kan det också vara ett bra tillfälle att plocka fram bilder och
prata om den svenska kungafamiljen.
Bilaga 1 M
I Sverige är det lika naturligt att kvinnorna jobbar som att
männen gör det. De flesta av arbetena kräver att man ska ha en
utbildning. Därför utbildar sig många av Sveriges ungdomar vid
högskolor och universitet. Detta gör man efter tolv års
skolgång. De första nio åren är obligatoriska, sedan kan man
läsa vidare i tre år på gymnasiet. Därefter kan man söka vidare
till högskola och universitet. Utbildningen i Sverige kostar
inget.
• Hur är det i ditt hemland?
• Vilka är de vanligaste/populäraste jobben?
• Vad vill du göra när du slutat skolan?
Diskutera gärna hur utbildningsmöjligheterna ser ut i elevens hemland, om obligatorisk skolgång och om de ekonomiska
aspekterna på studierna. Här kan du som pedagog även få en inblick i elevens ambitioner och framtidsdrömmar. Låt gärna
eleven illustrera en bild som visar elevens drömyrke och andra framtidsbilder.
Bilaga 1 N
I Sverige, precis som i andra länder, har vi både traditioner
och högtider.
• Diskutera och prata om de olika bilderna!
Detta ämne är till för att eleven ska få ta del av och lära sig om svenska traditioner. Det kan vara en bra idé att ta upp och
prata om de olika traditionerna när de infaller under årets gång. Här är det upp till dig som pedagog att själv bestämma hur
pass djupt ingående eleven ska lära sig om de olika traditionerna/högtiderna. Exempelvis kan eleven själv välja att fördjupa
sig om något/några av kategorierna.
Bilaga 1 O
•
Klipp, klistra och rita in högtider och traditioner från ditt
hemland.
På denna sida får eleven chans att visa upp egna traditioner och högtider. Som pedagog kan du i detta moment fungera som
stöd i faktasök och även vara den som tillför en känsla av att traditioner är intressant och att de även kan se olika ut i olika
familjer, områden och länder. Denna sida behöver inte göras klar på en gång, utan de kan klistra in bilder under årets gång då
traditionerna/högtiderna infaller.
Bilaga 1 P
Det finns många typiska svenska maträtter. Vi brukar kalla det för
husmanskost. Några exempel är potatismos, köttbullar,
knäckebröd, raggmunkar, kroppkakor, ostkaka, pytt i panna,
falukorv, bruna bönor och sill.
• Vad för slags mat är typiskt för ditt hemland? Rita och
berätta!
Mat är spännande och samlar människor! Här kan man ta vara på mattraditionerna och göra dem speciella. Om man vill jobba
vidare med detta ämne kan man exempelvis göra en matprovning. Kom gärna med fler egna förslag på svenska maträtter. Be
gärna eleven ta med recept från sitt hemland och berätta hur matlagningen går till. Ta gärna fram bilder och visa eleven några
typiskt svenska maträtter.
Bilaga 1 Q
Kristendom och Islam är de största religionerna i Sverige.
Tror man på kristendomen kallas man kristen och om man
tror på Islam kallas man muslim. Förutom dessa religioner
så finns det även många andra i Sverige.
Inom samma religion kan tron se olika ut. Det finns även
människor som inte har någon speciell religion, de kallas
ateister.
•
Rita och berätta om din tro!
Här får eleven fritt uttrycka sin tro varvid det är upp till dig som lärare att sätta ramarna. Elever utan en befäst tro kan här rita
vad de tror på exempelvis naturen, människan, mamma etc.
Bilaga 1 R
Jorden snurrar i en bana runt solen. Axeln som jorden snurrar
runt pekar inte rakt upp, utan lutar en del. Därför lutar norra
halvklotet, där vi bor, mot solen under en del av året och bort
från solen under en annan del. Det tar ett år för jorden att
snurra runt solen en gång. När norra halvklotet, där vi bor,
lutar mot solen står solen högt på himlen, det blir sommar och
varmt. När norra halvklotet lutar bort från solen så har vi vinter
och det blir kallt och ibland snö. Mellan dessa perioder är det
vår eller höst. Årstider har man långt uppe i norr och långt nere
i söder, på jordklotet. Där har det störst betydelse hur jorden
lutar och hur högt solen står på himlen. Närmare ekvatorn har
man inte samma årstider. Där är det i stället torrtider och en
eller två regntider.
När ni jobbar med de olika årstiderna är det bra om ni tar en årstid i taget och jobbar med den då den faktiskt framträder ute.
Det kan vara lättare att jobba med exempelvis våren då ni kan gå ut och titta på knopparna och allt som grönskar. Ett mycket
bra boktips för lärarhandledning är ”Miljömosaik Naturligtvis” av Claes Malmberg och Anders Olsson. Prata gärna också om
vilka högtider och traditioner som äger rum under de olika årstiderna. Ha gärna en årstidsöversikt tillgänglig under arbetets
gång.
Bilaga 1 S
September, oktober och november är höstmånader i Sverige.
Till de nordligaste delarna av Sverige kan hösten komma redan
i mitten av augusti medan man i de sydligaste delarna av landet
inte får höst förrän i mitten av oktober. Ordet höst betyder
skörd. Under hösten skördar man t.ex. säd, frukt och
rotfrukter. På hösten tappar många träd och buskar sina blad.
• Gå ut och leta upp olika sorters blad med olika färger och
plasta in här nedan. Vilka träd tillhör bladen?
• Vilka känslor får du av hösten?
• Varför tappar träden sina blad på hösten tror du?
Ni kan plasta in olika saker från naturen och sätta upp på ett större papper, varvid ni får härliga hösttavlor att dekorera
klassrummet med. Diskutera gärna vart löven tar vägen och hur de förmultnar. Detta kan ni jobba vidare med genom att göra
potatisfällor eller en fallfälla, vidare instruktioner om dessa hittar man i boken ”miljömosaik”.
Bilaga 1 T
I Sverige säger man att december, januari och februari är
vintermånader. Vintern är en av fyra årstider och den tid på
året då det är kallast. I Norrland är vintern den längsta
årstiden och i Skåne varar vintern bara några månader. När
vi har vinter är det oftast snö och det är mörkare ute.
Naturen vilar och många djur har gått i ide eller ligger i
dvala.
• Hur är vädret under denna tid i ditt hemland?
• Rita och måla vintern!
Här är det meningen att det ska vara fritt att illustrera vintern, antingen hur den ser ut i hemlandet eller här i Sverige. Finns
det snö tillgängligt är det en bra idé att göra snö- eller isskulpturer. Berätta och diskutera gärna om vad snö är för något och
hur det uppstår.
Bilaga 1 U
I Sverige är mars, april och maj vårmånader. Våren kommer till
Skåne i slutet av februari och till Norrland i mitten av maj.
Våren är därför längre i Skåne än i nordligaste Sverige. På våren
blir det ljust ute längre. Träd och buskar får knoppar och
många blommor slår ut. Många djur föder sina ungar på våren
eftersom det finns mycket mat då.
• Gå ut och måla av något som är typiskt för våren här i
Sverige!
• Hur är det i ditt hemland under dessa månader? Om det är
någon skillnad, varför är det så?
Prata gärna om att dessa månader kan se helt annorlunda ut på andra platser på jorden. Lyssna på fågelsång och lär känna de
vanligaste sångerna. Prata gärna om varför fåglarna sjunger under denna årstid. Har man tid kan man gå in och prata om
vattnets kretslopp här, eftersom att vattnet har en framträdande roll just på våren när isen smält. Kanske kan man göra en
fågelholk.
Bilaga 1 V
Juni, juli och augusti är sommarmånader i Sverige. Det är den
tid på året då det är varmast. I västra Skåne och längs
västkusten är sommaren längst. Den varar i cirka fem månader
från mitten av maj till mitten av oktober. Högst upp i fjällen är
den mycket kortare. På sommaren är alla växter utslagna och
grönsaker mognar. Det är ljust en stor del av dygnet och i
nordligaste Sverige är det midnattssol.
5. Rita och måla ditt bästa sommarminne? Berätta!
6. Vilka blommor och växter är vanliga i ditt hemland?
Gå gärna ut och hämta lite olika blommor och plasta in, prata om dem och ta reda på vad de heter på elevens hemspråk. Var
noga med att prata om varför det kan vara skillnader på vädret och klimatet i Sverige och andra delar av världen, sätt deras
hemland i fokus.
Bilaga 1 W
Detta är svenska alfabetet
Aa Bb Cc Dd Ee Ff Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm Nn Oo Pp Qq Rr Ss Tt Uu
Vv Ww Xx Yy Zz Åå Ää Öö
• Diskutera likheter och skillnader mellan det svenska
alfabetet och det i ditt hemland.
• Används några språkljud i ditt hemspråk
som inte används i svenska språket.
Vilka?
• Skriv några ord som du tycker är extra
roliga och spännande på svenska eller
på ditt hemspråk. Berätta varför!
Det är roligt och spännande att lyssna på olika språk då det kan finnas skillnader i språkljuden t.ex. vissa språk som har
klickljud och affrikator. Lyssna gärna på olika språk tillsammans med barnen och hjälp till att höra språkljuden. Tillsammans
kan eleverna också skapa en plansch där man kan få in olika språk med där man exempelvis översätter hälsningsord och olika
fraser.
Bilaga 1 X
I Sverige och många andra länder har återvinning blivit allt mer
vanligt. Så mycket som möjligt av det som människor kastar
bort som skräp ska återvinnas och bli nya saker. Allt går inte
att återvinna, och därför är det viktigt att man sorterar sitt
avfall. Man återvinner till exempel tidningspapper, glas,
gummi, metall, pappersförpackningar, plastförpackningar,
vissa batterier och hushållsavfall. Papper- och
plastförpackningar kan man återvinna sju gånger sedan måste
de brännas. Glas och metall kan man återvinna hur många
gånger som helst.
I Sverige återvinner vi
85% av alla burkar
och plastflaskor med
pant! Vart tror du
resten tar vägen?
När du köper en plastflaska eller aluminiumburk
med till exempel läsk eller vatten betalar du 1
eller 2 kronor i pant. Panten får du tillbaka när
du pantar, och av flaskorna görs nya flaskor och
burkar.
Kom ihåg, du får 50 öre för varje burk och upp
till 2 kronor för flaskorna.
Visste du att…
… om alla lämnar in sina kapsyler (korkarna på glasflaskorna) till
återvinning räcker det till 2 200 nya bilar? Varje år!
… det tar 500 år för en aluminiumburk att brytas ner
av naturen?
…cigarettfimpar är det vanligaste skräpet i städer. 1 200 000
vuxna svenskar röker dagligen. De slänger ungefär 1,7 fimpar var,
på marken varje dag.
…377 miljoner kronor av våra skattepengar går åt till att plocka
upp skräp varje år.
Fråga om barnen/familjen brukar källsortera och/eller panta? Hur vet man att en burk eller plastflaska går att panta? Planera
in ett studiebesök vid närmaste pantstation/återvinningsstation så barnen själva får se hur pantning och återvinnig går till.
Eller ge dem som uppgift att följa med när föräldrarna pantar. Be dem räkna ut hur mycket pengar de kan tjäna på att panta.
Visa hur symbolerna för ”pant” ser ut. Vilket material ska sorteras var? Läs vidare på www.pantamera.se & www.hsv.se för
mer lärarhandledning och skolmaterial.
Bilaga 1 Y
• Hur ska sakerna sorteras?
• Kanske kan du panta något?
• Återvinner ni något hemma? Vad? Rita/berätta
Här kan du som pedagog bestämma fritt hur du vill att eleven ska jobba med detta. Ett enkelt sätt är att eleven drar streck från
bilden till rätt återvinningsplats, eller kan ni jobba mera djupgående med det. Det kan vara kul och lärorikt att ordna en
sorteringstävling där lagen sorterar skräp i olika material. Denna övning kan anpassas till elevernas ålder. Finns mycket bra
lärarhandledning på www.hsr.se.
Bilaga 1 Z
• Här nere är några exempel på vanliga namn i Sverige. Vilka
är de vanligaste namnen i ditt hemland?
SVERIGE
Flicknamn
Pojknamn
Emma
Oscar
Maja
William
Julia
Lucas
Alice
Filip
Ida
Elias
Linnea
Alexander
Elin
Emil
Alva
Hugo
Hanna
Viktor
Ella
Erik
•
_______________
Flicknamn
Pojknamn
Ge exempel på namn som du tycker är fina!
• Varför har du fått just ditt namn? Betyder det något speciellt?
Här kan eleven få ta reda på hemifrån varför den har fått just det namnet som den fått och om det betyder något speciellt.
Som pedagog kan du berätta om vad ditt namn betyder och om du har barn, berätta varför du valde just deras namn. Eleverna
kan få berätta vad de vill att deras barn ska heta, om de vill ha några.