Humanistiska fakultetsnämnden
FT2100, Teoretisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 1, 15 högskolepoäng
Theoretical Philosophy: Advanced Literature Course 1, 15 higher education credits
Avancerad nivå
1. Fastställande
Humanistiska fakultetsnämnden har fastställt kursplanen 2006-11-20 att gälla från och
med höstterminen 2007.
Utbildningsområde: Humaniora, Filosofiska institutionen, Teoretisk filosofi
2. Inplacering
Kursen ges som fristående kurs.
3. Förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs 90 högskolepoäng på grundnivå.
4. Innehåll
Kursen består av två delkurser om vardera 7,5 hp (alternativt ett om 15 hp) valda bland
nedanstående. Valet beror delvis på vad den studerande läst tidigare och görs i samråd
med examinator. Studenter kommer som regel ha möjlighet att utforma delar av
kursernas innehåll och, i vissa fall även examinationen, i samråd med examinator och
lärare på ett sådant sätt som är lämpligt i förhållande till studentens övriga studier och
framtidsplaner.
(1) Språkfilosofi och logik (Logic and Philosophy of Language)
Momentet syftar till att dels presentera modern språkfilosofisk debatt, dels ge en introduktion till de
delar av logiken som är speciellt relevanta ur språkfilosofisk synpunkt. Det riktar sig även till andra
studenter med intresse för språkfilosofiska frågor; exempelvis studenter i lingvistik, moderna språk
och datavetenskap. Första delen av momentet presenterar modern språkfilosofi dels översiktligt, dels
med detaljfokus på vissa teman. Bland teman som kan fokuseras finns: (a) teorier om språklig mening,
från formell semantik till Wittgenstein-inspirerade ’meaning is use’-teorier; (b) talaktsteori, från Grices
teori om implikatur och framåt; (c) debatten om distinktionen mellan analytiska och syntetiska satser;
(d) villkorssatser och möjlig-värld-semantik; (e) vaghet och flertydighet; (f) semantiska paradoxer; (g)
kontextberoende, från Kaplans teori om demonstrativa och indexikala uttryck och framåt. Momentets
andra del introducerar kort logiska och lingvistiska verktyg som används i språkfilosofi, såsom
intensionell logik, högre ordningens logik och typteori.
2 (3)
(2) Medvetandefilosofi (Philosophy of Mind)
Momentet syftar till en fördjupad förståelse av klassiska och moderna medvetandefilosofiska frågeställningar. Det riktar sig till alla studenter på avancerad nivå i teoretisk filosofi, och därutöver till
andra studenter med intresse för medvetandeproblematiken. Särskilt relevant är kursen för studenter i
psykologi, kognitionsvetenskap och praktisk filosofi. Ett första delmoment behandlar klassiska
filosofiska frågeställningar som relationen mellan kropp och själ och skillnaden mellan en hallucination och en adekvat varseblivning. Ett andra delmoment fokuserar på begreppet intentionalitet
(medvetandets ”riktadhet”) utifrån framförallt Husserls och Merleau-Pontys intentionalitetsteorier. Ett
tredje ger en översikt över moderna ståndpunkter i medvetandefilosofi utifrån ett analytiskt-filosofiskt
perspektiv. Detta delmoment behandlar framförallt relationen mellan mentala tillstånd och hjärnan
samt möjligheten av en kognitionspsykologisk behandling av mentala representationer. Ett avslutande
delmoment har fokus på varseblivningens intentionalitet, och framförallt frågan om varseblivning kan
vara direkt, och i så fall i vilken bemärkelse.
(3) Klassiker I (Classical Philosophy I)
Detta moment syftar till att studera någon av filosofins klassiska texter med ledning av modern
sekundärlitteratur. Det riktar sig dels till alla studerande på avancerad nivå i teoretisk filosofi, dels till
andra studenter med filosofiskt, historiskt och/eller allmänhumanistiskt intresse, framförallt kanske
inom idé- och lärdomshistoria, litteraturvetenskap och praktisk filosofi. Kursen innebär ett textnära
studium av någon central filosofiskt klassiker (såsom Platons Staten eller Kants Kritik av det rena
förnuftet), alternativt ett antal kortare texter, tillsammans med någon modern kommentar till verket
ifråga. Olika texter kan komma ifråga och innehållet kan därför variera väsentligt från kurstillfälle till
kurstillfälle.
(4) Kunskapsteori (Epistemology)
Momentet syftar till att ge en bred översikt om klassiska problemområden rörande kunskap, en inblick
i aktuell filosofisk forskning kring kunskapsbegreppet samt en förståelse av kunskapsteorins betydelse
för empiriskt vetenskapligt arbete. Det riktar sig dels till alla studenter på avancerad nivå i teoretisk
filosofi, dels till studenter i ämnen som direkt berörs av kunskapsteorin såsom t.ex. vetenskapsteori,
statistik och praktisk filosofi, och slutligen till andra studenter med ett allmänt intresse för
kunskapsproblematiken och med vetenskapligt eller utredande arbete som studiemål. Ett första delmoment fokuserar på kunskapen om yttervärlden såsom detta problem diskuterades i tidig modern
filosofi och diskuteras i modern analytisk filosofi. Tonvikten ligger på varseblivningskunskap (inklusive observationskunskap i empirisk vetenskap) och på induktionsproblemet. Ett andra delmoment tar
upp frågor kring vår kunskap om andras medvetanden, såsom dessa frågor ställts och besvarats i
analytisk såväl som i fenomenologisk filosofi. Ett tredje delmoment har kunskapsbegreppet som fokus.
Problem med den klassiska kunskapsuppfattningen (kunskap är sann, berättigad tro) uppmärksammas, naturalistiska analyser av kunskapsbegreppet och motsättningen mellan internalism och
externalism i kunskapsteorin diskuteras, liksom frågan om kunskapsbegreppet är normativt.
Kurserna ges antingen som läskurser med handledning eller med lärarledd
undervisning. Obligatorisk närvaro kan gälla för vissa kursmoment. Om så är fallet
anges detta i det specificerade schema som de studerande erhåller innan kursstart.
5. Mål
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
1. ingående redogöra för, självständigt analysera och kritiskt granska
frågeställningar, argumentationslinjer och teorier inom aktuell forskning inom
något eller några kärnområden (se ovan) i teoretisk filosofi,
2. redovisa en sådan redogörelse i skriftlig form enligt lärares anvisningar,
3 (3)
3. visa god förmåga att under seminarier och handledning muntligt formulera och
kritiskt diskutera resultatet av de under kursen inhämtade kunskaperna och
färdigheterna.
6. Kurslitteratur
Litteraturen beror av innehållet i kursen.
7. Former för bedömning
Kursen examineras individuellt i skriftlig och/eller muntlig form. Student äger rätt till
byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det
är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.
Antal provtillfällen är begränsade till fem stycken.
8. Betyg
Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd
(VG). Annan betygsskala förutsätter beviljad dispens.
9. Kursvärdering
Studierektor ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och
regelbundet inhämtas och att resultaten av utvärderingar i olika former ligger till
grund för kursens utformning.
10. Övrigt
Kursen är obligatoriskt för magister- och mastersexamen i teoretisk filosofi.
