www.sak.fi/godajobbFinland
#hyväätyötäSuomi
Finlands ekonomi
har stagnerat.
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
När ekonomin inte växer
finns det varken jobb,
inkomster
eller offentlig service.
Finland behöver mer arbete,
bättre produktivitet, mindre
inkomstskillnader och
trygghet i arbetslivet.
A
I
MER ARBETE
MINDRE INKOMSTSKILLNADER
P
T
BÄTTRE PRODUKTIVITET
TRYGGHET I ARBETSLIVET
A
I
MER ARBETE
MINDRE INKOMSTSKILLNADER
P
T
BÄTTRE PRODUKTIVITET
TRYGGHET I ARBETSLIVET
Under den ekonomiska krisen
har Finland förlorat
80 000
arbetsplatser.
Arbetslöshet är den största orsaken
till ojämlikhet mellan människor
och till statens skuldsättning.
Det finns endast en väg till
välfärdssamhället:
MER ARBETE
VAD BÖR GÖRAS?
• Ett ambitiöst sysselsättningsmål bör ställas upp.
• Konkurrenskraften och köpkraften ökas i samarbete
mellan regeringen och arbetsmarknadsparterna.
• Stöd och lön sammanjämkas.
Beskattningen av låga löner lättas upp.
• Arbetslösa erbjuds personlig service.
• Fler bostäder = fler sysselsatta.
Kommunerna bör fås att planlägga bostäder.
• Ett ministerium för byggd miljö inrättas, vilket
bättre än nu kopplar samman boendet och
trafiken.
• Sysselsättningen inom servicebranscherna och
bioekonomi på marknadsvillkor främjas.
Vi kan nå ett rättvist,
välmående och
inkluderande samhälle
endast på ett sätt:
genom ökad
sysselsättning.
Det behövs åtgärder,
som skapar arbete och
säkerställer att det finns
någon som utför det.
A
I
MER ARBETE
MINDRE INKOMSTSKILLNADER
P
T
BÄTTRE PRODUKTIVITET
TRYGGHET I ARBETSLIVET
Efter början av
den ekonomiska krisen
har produktiviteten sjunkit
per år med
1,4 %
Finland konkurrerar inte med priset på arbete
utan med kvaliteten.
Endast produktivitet garanterar lönerna.
BÄTTRE
PRODUKTIVITET
VAD BÖR GÖRAS?
• De allmänbindande kollektivavtalen höjer
produktiviteten. Avtal på lokal nivå utvecklas i
samförstånd.
• Renhårig konkurrens och arbetstagarnas
rättigheter tryggas genom att ingripa i
avtalsshopping och avtalsvidriga löner.
• Kompetensen förbättras: inlärning vid läroinrättningar och i arbetet kombineras flexibelt.
Alla i arbetsför ålder erbjuds yrkesexamen.
• Fler stora och medelstora företag, även med aktiv
ägarpolitik från statens sida.
• Trafiknätet i Finland sackar efter nivån i andra
länder – den nedåtgående spiralen måste brytas.
• Fortsatt kostnadseffektiv klimatpolitik. En
mångsidig energiproduktion med högre
självförsörjningsgrad eftersträvas.
• Den offentliga sektorn bör delta i talkot:
Kommunstrukturen och social- och
hälsovårdsområdena utvecklas. Merparten av
tjänsterna produceras av kommunerna själva.
I Finland pågår ett unikt projekt, Arbetsliv 2020, för att
förbättra arbetslivet.
Målet är
Europas bästa arbetsliv.
• Viktigt att projektet fortsätter. Ett lika brett
samarbete mellan alla aktörer förekommer inte på
annat håll.
• Resurserna för utveckling och forskning av arbetslivet
bör inte skäras ner, utan riktas bättre.
Finland mår bättre, om vi
aktivt och öppet är med i det
internationella samfundet.
Vi tar vara på alla goda idéer
oberoende av varifrån de
kommer.
Alla investeringar är
välkomna.
A
I
MER ARBETE
MINDRE INKOMSTSKILLNADER
P
T
BÄTTRE PRODUKTIVITET
TRYGGHET I ARBETSLIVET
Inkomstskillnaderna
i Finland
1987
1991
1995
1999
2003
2007
2011
Inkomstskillnaderna ökade snabbt fram
till den ekonomiska krisen.
Stora skillnader också i finländarnas välfärd.
Utvecklingen kan vändas med rätt politik.
Nycklarna är:
VÄLFÄRDSTJÄNSTER
RÄTTVIS BESKATTNING
VAD BÖR GÖRAS?
• Dagvårdsavgifterna bör sänkas och den subjektiva
rätten till dagvård bibehållas.
• Pappaledigheten bör förlängas till tre månader.
Föräldraledigheten bör förlängas med några
månader.
• Kostnaderna för föräldraskap bör jämnas ut
mellan arbetsgivarna.
• Den allmänna principen i beskattningen bör vara
progression, dvs. skatter enligt
betalningsförmåga.
• Arvsskatten bibehålls.
• Dividendbeskattningen korrigeras.
• Läckaget av skatter på kapitalinkomster täpps till
med övervakning och internationellt samarbete.
Om skillnaderna i
inkomster, delaktighet och
välfärd ökar ytterligare,
hotas grunden för
välfärdssamhället.
Utvecklingen kan vändas.
Jämlikheten startar i
hemmen.
A
I
MER ARBETE
MINDRE INKOMSTSKILLNADER
P
T
BÄTTRE PRODUKTIVITET
TRYGGHET I ARBETSLIVET
Ekonomins strukturer ändras
snabbt.
Varje dag
inleds och avslutas
cirka
450 anställningar.
Detta skapar tillväxt, men också osäkerhet.
En god social trygghet hjälper till att acceptera
förändringar.
TRYGGHET I
ARBETSLIVET
VAD BÖR GÖRAS?
• Bristerna i arbetslöshetsskyddet korrigeras
och omställningsskyddet stärks.
• Trygghet vid korttidsjobb behövs:
nej till nollarbetsavtal och tvångsföretagande.
• Ett starkt samarbete vid genomförandet av
pensionsreformen.
• Finländarna bör få bättre kompetens:
ett öppet yrkesinstitut inrättas i Finland.
• Företagshälsovården tryggas vid social- och
hälsovårdsreformen.
• Sociala kriterier och övervakningen av arbetsvillkoren
bör betonas vid offentlig upphandling.
• Beställaransvarslagen reformeras för att bekämpa
grå ekonomin.
I Finland inträffar varje dag
282
arbetsolycksfall.
var tredje
Av FFC:arna upplever
att deras arbete är skadligt för hälsan.
•
•
Arbetarskyddsresurserna får inte minskas,
utan användas effektivare.
Arbetarskyddsinspektionerna bör ökas utan att
man prutar på kvaliteten.
Finland är som Musse Pigg i
sjönöd i den stormande
världsekonomin.
I en öppen ekonomi uppstår
och försvinner jobb snabbt.
Vi behöver ett gott
utkomstskydd samt
högklassig utbildning och
arbetsförmedling för att
kunna förbereda oss på
förändringar.
A
I
MER ARBETE
MINDRE INKOMSTSKILLNADER
P
T
BÄTTRE PRODUKTIVITET
TRYGGHET I ARBETSLIVET
Vi vill även framöver
stå på den svagares
sida
på arbetsmarknaden och i
samhället.
Finlands framgång har i nästan hundra år byggt
på gemensamma avtal.
Hur bygger vi Finland i
framtiden?
