Uppsala universitet
Kulturgeografiska institutionen
Lena Magnusson Turner
Städerna och det urbana i en globaliserad värld 7,5 hp
Seminarium om gentrifiering
Seminariet den 1 februari 2010, klockan 13-15 har rubriken Gentrifiering - framtiden för Europas
städer? Det efterföljande seminariet den 3 februari 2010, klockan 15-17 handlar också om
gentrifiering, men utifrån en metodologisk utgångspunkt. Rubriken på det seminariet är Att mäta
förändring. Utgångspunkten för seminarierna är förhärskande urbana processer i västvärldens
städer. I svenska städer kan dessa processer sammanfattas som:
Unga vuxna som flyttar in till städerna och strävar efter bostäder i innerstaden.
Vuxna utan barn med goda inkomster som också söker sig till innerstaden.
Unga barnfamiljer som söker sig till förorter i storstadsregionen.
Medelålders och äldre familjer som stannar kvar i sina småhus och lägenheter. Det finns också
en tendens till att dessa hushåll flyttar till fritidshuset och/eller kombinerar bostad på den
mindre orter med en lägenhet i innerstaden.
Ett i huvudsak exklusivt byggande i innerstaden och en ombildning från hyresrätt till bostadsrätt.
I framför allt Sverige utgör innerstaden utgör ett attraktivt läge framför allt för familjer med stort
välstånd och höga inkomster. Preferenser för centralt läge motsvaras av en prisgradient på bostäder
som sjunker med avståndet från innerstaden. Ur bland annat ett fördelningspolitiskt perspektiv blir
det ett problem att familjer med låga inkomster trängs ut från attraktiva lägen. Det är lägen som
dessutom har närhet till inte bara service utan även den arbetsmarknad på vilken många av dessa
familjer befinner sig.
Städerna i övriga Europa och överhuvudtaget i västvärlden uppvisar ett annat bosättningsmönster
än de svenska. Detta mönster karaktäriserad av resursstarka familjer som flyttar ut från innerstaden
till förorten eller till mindre städer i storstadens närhet. Detta leder till en sammansättning av
befolkningen i innerstaden som kännetecknas av ekonomiskt och socialt svaga familjer. Det kan
jämföras med Sverige där många förortsområden och inte innerstaden kommit att bli hemvist för
många resurssvaga familjer.
Seminarieuppgift 1 februari
I artikeln ”Gentrification, social mix and social polarisation: testing the linkages in large Canadian
cities”av Alan Walks och Richard Maraanen diskuteras gentrifiering som ett medel för att minska den
sociala exkluderingen. Den artikeln är utgångspunkten för det första seminariet då följande
frågeställningar skall diskuteras:
1) Diskutera huruvida gentrifiering kan vara ett verksamt medel för att motverka social exkludering
i ett bostadsområde?
a) Vilka mekanismer är i så fallverksamma?
b) Finns det empiriska belägg?
2) Kan gentrifiering vara ett verksamt medel för att motverka social exkludering i svenska
bostadsområden?
Uppsala universitet
Kulturgeografiska institutionen
Lena Magnusson Turner
Er första uppgift består i att i en promemoria enskilt besvara och diskutera frågorna ovan.
Omfattningen på promemorian är 800-1 000 ord. Ni skall också vara förberedda för att vid
seminariet den 1 februari föra en diskussion kring begreppet gentrifiering och frågeställningarna
ovan.
Promemorian lämnar ni till mig antingen i direkt anslutning till seminariet eller skickar med e-post till
[email protected].
Seminarieuppgift 3 februari
De frågeställningar som skall diskuteras vid seminariet den 3 februari är följande:
Hur kan begreppet gentrifiering operationaliseras? Ge exempel från litteraturen?
Hur kan gentriering mätas? Ge exempel från litteraturen?
Vilka för och nackdelar finns med olika metoder?
Er andra uppgift består i, att i en promemoria enskilt besvara och diskutera frågorna ovan.
Omfattningen på promemorian är 800-1 000 ord. Ni skall också vara förberedda för att vid
seminariet den 29 januari föra en diskussion kring frågeställningarna ovan.
Promemorian lämnar ni till mig antingen i direkt anslutning till seminariet eller skickar med e-post till
[email protected].
Litteratur
Ur följande litteraturlista väljer ni själva artiklar motsvarande 100 sidor per seminarietillfälle. Notera
dock att Walks och Maaranens artikel är utgångspunkten för det första seminariet. Tveka inte att
höra av er om det uppstår problem med att finna någon av artiklarna.
Atkinson, Rowland (2003) Introduction: Misunderstood Savoir or Vengeful Wrecker? The many Meanings and Problems of
Gentrification. Urban Studies 40:12, pp 2343-2350.
Glaeser, Edward L. and Jesse M. Shapiro (2003). Urban growth in the 1990s: Is city living back? Journal of Regional Science
43 (1): 139-165.
Heidkamp, CP and S. Lucas (2006) Finding the gentrification frontier using census data: The case of Portland, Maine. Urban
Geography 27:2 pp 101-125.
Karsten, L (2007) Housing as a way of life: Towards an understanding of middle-class families' preference for an urban
residential location. Housing Studies 22:1 pp 83-98.
Lees, Loretta (2000) A reappraisal of gentrification: towards a ‘geography of gentrification’. Progress in Human Geography
24:3, pp 389-408.
Ley D and C Dobson (2008) Are There Limits to Gentrification? The Contexts of Impeded Gentrification in Vancouve. Urban
Studies 45: 12 pp 2471-2498.
Magnusson, Lena (2005) Gentrification - the prospect for European cities? Open House International. Vol. 30, No. 3, pp. 5460
Magnusson, Lena and Bengt Turner (2003) Countryside Abandoned? – Suburbanisation and Mobility in Sweden? Journal of
Housing Policy 3 (1), 2003, 35-60.
Millard-Ball, Adam (2002) Gentrification in a Residential Mobility Framework: Social Change, Tenure Change and Chains of
Moves in Stockholm. Urban Studies 17:6 pp 833-856.
Millard-Ball, Adam (2000) Moving beyond the gentrification gaps: Social change, tenure change and gap theories in
Stockholm. Urban Studies 37:9 pp 1673-1693.
Slater, T. (2002) Looking at the "North American city" through the lens of gentrification discourse. Urban Geography 23:2
pp 131-153.
Smith, Neil (2002) New Globalism, New Urbanism: Gentrification as Global Urban Strategy. Antipode pp 427-450.
Walks, Allan and Richard Maaranen (2008) Gentrification, Social Mix, and Social Polarization: Testing the Linkages in Large
Canadian Cities. Urban Geography, Volume 29, Number 4 pp. 293-326
Warde, A (1991) Gentrification as consumption – issues of class and gender. Environment and planning D – Society & Place
9:2 pp 223-232.
