Ortokeratologi - Sveriges Kontaktlinsförening

NORDIC
VETENSKAPLIG TIDSKRIFT
FRÅN SVERIGES
KONTAKTLINSFÖRENING
Ortokeratologi
• Djupseendets påverkan på Monovisionlinser
• Optikdagen i Kista
• Profilen: Tommy Mårtensson
Nr.
6
2006
Foto: Tord Olsson
Innehåll Nr 6/2006
Tommy Mårtensson – en naturlig, känd och uppskattad profil i branschen. Sid 20 – 22
3 LEDARE
4 NYHETER I KORTHET
8 OUTLOOK
11 VETENSKAPLIGT
18 KONTAKTOLOGI
Facit – 2006!
Interpretation of Corneal Staining on your Patient and in the Literature
Ortokeratologi, en uppdatering
– Två metoder för mätning av höjden på den undre tårmenisken
– Förhållandet mellan modulus, vätskehalt och syretransmission
i silikonhydrogellinser
– Fusarium keratit – epilog
– Kliniska erfarenheter av endagslinser med inbyggd fuktningsförmåga
20 PROFILEN
Tommy – En livsnjutare
24 EXAMENSARBETEN
29 VETENSKAPLIGT
32 VETENSKAPLIGT
34 WORKSHOP
–
Djupseendets påverkan av Monovisionlinser
Optikdagen i Kista – Mötesplatsen för svensk optikforskning
Europeiskt Orto-K symposium i London
En vidgad upplevelse
– Inget ”bullshit” i Norrtälje
37 PRODUKTNYHETER
38 SKLF
– Kalendarium
– Information från SKLFs styrelse
Medlemstidning för
Sveriges Kontaktlinsförening (SKLF)
ANSVARIG UTGIVARE
OCH REDAKTÖR:
Kurt Östlund, ordförande SKLF
tel 073-960 53 40, [email protected]
SKRIBENTER I DETTA NUMMER:
Jan Bergmansson
Yvonne Helmfrid Agartz
Priya Kara
Olof Nesterud
Bengt Nordberg
Anita Robertson
David Ruston
Inga-Lill Thunholm-Henriksson
Eef van der Worp
Johan Östlund
Kurt Östlund
ANNONSBOKNING:
Display i Umeå, tel 090-711 500
Patrik Sandström,
[email protected]
Johan Sandberg,
[email protected]
PRODUKTION/PROJEKTLEDNING:
Citat Journalistgruppen
Strandbergsgatan 20
Box 30159, 104 25 Stockholm
tel 08-610 20 00
Projektledare: Ingrid Båvsjö,
[email protected]
SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING:
Isafjordsgatan 22 B, 5 tr
164 40 Kista
tel 08-35 05 00,
fax 08-35 94 90
[email protected], www.sklf.se
ANNONSÖRER I DETTA NUMMER:
Consol AB
Cooper Vision Nordic AB
Hydrolens-VisionCare
Högskolan i Kalmar
Johnson & Johnson Vision Care
Nordiska Lins AB
Specsavers Blic Franchaise AB
Svenskt Centrum för Optometri
TopCon Scandinavia AB
OMSLAGSFOTO:
Getty Images
BILDTEXT:
Model of human eye showing how
images are projected onto it.
Facit – 2006!
Va rt t o g å r 2006 vägen? Jul och Nyår står återigen för dörren och det var ju inte
länge sedan sist. Ett år tror jag. Det är hemskt vad tiden går. Men någonting hann vi väl i
alla fall med?
Jo, nu vet jag. Vi hade allmänna val och bytte regering. Tre Kronor vann guld i både OS och
VM. Susanna Kallur vann guld i häck, men Kajsa Bergqvist blev utan guld. Insikten om klimatförändringarna ökade bland Jordens befolkning. Ökade gjorde också terrorn i Irak.
Egentligen hände väldigt mycket under år 2006. Min bästa golfrunda var på 35 poäng,
men antalet handikapphöjningar var fler än vanligt det här året. Men det är historia, som
man brukar säga.
Historia är också att Nordic Vision för första gången har utkommit med sex nummer
under ett och samma år. Med ny design och ett mer vetenskapligt innehåll är vi på rätt
väg. Den linjen ska vi fortsätta under 2007.
S v e r ig e s Kon ta k t l i n s f ör e n i ng k a n också blicka tillbaka på en mycket
lyckad kontaktlinskongress i Sollentuna i mars. Även här ska vi fortsätta på den inslagna
vägen och göra en ännu bättre kongress i Göteborg den tredje helgen i mars 2007. Programmet finns att beskåda på sid 6 – 7 i tidningen. Ett tips: anmäl dig i tid den här gången.
Det blir dessutom billigare.
M yc k e t be röm h a r vi fått för vår nyhetsbrev på nätet, SKLF Update. Högaktuell
information som kommer direkt hem i din dator. Vad mer kan man begära? Jo, att det
hela fortsätter även nästa år – och det gör det!
Smolk i glädjebägaren är att den ohämmade internetförsäljningen av kontaktlinser och
vätskor fortsätter. De flesta nätföretag tycks strunta helt i det svenska regelverket, men det
känns i ryggmärgen att någonting positivt trots allt kommer att hända under nästa år.
V i i s t y r e l s e n har under året sett ett trendbrott. Fler och fler vill nu bli medlemmar
i SKLF. Före detta medlemmar vill komma med igen och många av studenterna på optikerutbildningarna går direkt in i SKLF. Ett bra FACIT!
N u ä r de t som sagt jul igen och jag tänker som vanligt titta på Kalle Anka och hans
vänner på TV. Grevinnan och betjänten samt nyårskonserten från Wien är två andra
tv-höjdare. Om ett år blir det facit för år 2007, men tills dess kommer mycket att
hända både här och därute i världen. Men först ska vi fira både Jul och Nyår. Både
du och jag.
God Jul och Gott Nytt År!
Kurt Östlund
Ordförande i
Sveriges Kontaktlinsförening
[email protected]
NORDIC VISION 6·2006 3
NYHETER I KORTHET
Dyrare att köpa kontaktlinser på nätet!
The Vision Care
Institute i Prag
I s lu t e t av oktober anlände den första
nordiska klassen till Johnson & Johnson
Vision Care Institute i Prag för att där under
två dagar genomgå en intensiv utbildning
med fokus på såväl teori som praktik. Institutet i Prag är Johnson & Johnsons första
europeiska filial och lokalerna är enligt uppgift mycket ändamålsenliga.
www.visioncare.dk
I D G p u bl ic e r a de n y l ige n resultatet av en undersökning genomförd av ”PC för
Alla” där tidningen jämfört nätbutiker med
vanliga butiker avseende priser på kontaktlinser (www.idg.se, 2006-10-20). Av 17 svenskspråkiga nätbutiker som säljer kontaktlinser
visade det sig att tio stycken höll högre priser
på åtminstone en sorts linser än traditionella
optikerbutiker. Exempelvis kostade ett 30pack 1-Day Acuvue 85 kronor mer hos nätbutiken kontaktlinser.nu än i en butik i
Stockholms innerstad. Valde man däremot
nätbutiken Eyepassion var priset 35 kronor
lägre än hos optikern.
Kontaktlinser får som bekant säljas endast
mot ett recept som är max ett år gammalt, och
säljaren måste dessutom föra patientjournal.
Enligt Claes Tollin på Socialstyrelsen är den
som säljer kontaktlinser inte att betrakta som
en vanlig köpman. Tollin menar att reglerna
inte handlar om onödig formalia, utan om
patientsäkerhet. Missköter du kontaktlinser
kan du drabbas av allvarliga ögoninfektioner,
säger han. Av undersökningen framgår att
Annons 170x235
Nyhet
Utan konserveringsmedel
ANTI Bakteriellt linsetui
Tillverkat av Sauflon
Kontakta HydroLens för mer information.
Tel: 020-79 25 71
email: [email protected]
HYDROLENS
4 NORDIC VISION 6·2006
linsbutikerna på internet sällan uppfyller de
krav som Socialstyrelsen ställer. Kunden
måste visserligen försäkra att han eller hon
har ett gällande recept på sina kontaktlinser,
men det är inte tillräckligt, fortsätter Tollin.
”Nej, regelverket är tydligt. Ett kryss på en
hemsida räcker inte.”
Linser som skickas i paket till Sverige från
utlandet (med utländska frimärken) kan
man dessvärre inte göra någonting åt. PC för
Allas test visar emellertid att av de 17 granskade nätbutikerna levererade hela två tredjedelar från Sverige. Det är en skam att så
många butiker säljer linser i strid mot svenska
regler, tycker Claes Tollin. Socialstyrelsen
utreder just nu frågan och har enligt artikeln
på idg.se bland annat vid vite på 200 000
kronor förbjudit sajten Yourlenses att i fortsättningen sälja linser utan krav på recept.
Företaget är dock baserat i Nederländerna
och behöver därför inte bekymra sig om de
svenska reglerna. Tollin avslutar med att
påpeka att det som kund aldrig är olagligt att
handla från den här typen av butiker.
NYHETER I KORTHET
Bättre liv för 150 miljoner människor
– om de synkorrigeras
De n  ok t obe r var det ”World Sight
Day”och detta markerades bland annat
genom att Världshälsoorganisationen (WHO)
informerade om nya siffror på antalet människor på jorden, 153 miljoner, som skulle få
ett mer drägligt liv om de fick ögonen undersökta och sitt synfel korrigerat. Barn misslyckas i skolan, vuxna kan inte utföra ett vanligt arbete och familjer hamnar i fattigdom
på grund av okorrigerade synfel. I många
länder med låga och måttligt stora inkomster
finns inte tillgång till denna basala service
som en ögonundersökning utgör. Av de människor som har okorrigerade synfel lever 90
procent i dessa så kallade utvecklingsländer.
Åtminstone 13 miljoner barn (5 – 15 år) och
45 miljoner vuxna (16 – 49 år) ingår i den statistiken.Tidigare har WHO uppskattat den del
av Jordens befolkning som lider av ögonsjukdomar, främst cataract, glaukom och makuladegeneration, till 161 miljoner. Sammanlagt
innebär detta att 314 miljoner människor
brottas med mer eller mindre allvarliga synproblem. WHO arbetar nu intensivt för att
tillgången på mindre kostsamma ögonundersökningar skall öka i de utsatta länderna.
Vi måste fördubbla våra resurser, säger doktor Serge Resnikoff som är koordinator på
WHO:s ”Chronic Disease Prevention and
Management Unit” i Schweiz.
www.who.int.mediacentre/news/releases/
2006/pr55/index.html
Hornhinnetransplantation
E n f jort onå r ig f l ic k a från Sydney
i Australien har ådragit sig en aggressiv hornhinneinfektion i ena ögat efter att till ett
party ha lånat nya kontaktlinser från en
kompis som köpt kontaktlinserna via internet. Hon måste nu genomgå en hornhinnetransplantation. Staten New South Wales i
Australien bestämde för ett år sedan att för-
säljning av kontaktlinser endast får ske av
behörig personal. Experter varnar nu för
användning av kontaktlinser som ej utlämnats av behörig optiker eller ögonläkare.
Billigare typer av kontaktlinser som importeras från Asien är dessutom inte sterilförpackade.
(Contact Lens Today)
Ny säljare till OPEX
Daniel Storhannus började som säljare på Opex den 1 december.
Daniel kommer närmast ifrån klädkedjan
MQ där han har arbetat i Gallerian, Stockholm med inköp och försäljning. Daniel är
en kreativt skapande kille som gärna målar,
han har också ett stort intresse för mode,
musik och sport – och då naturligtvis den i
branschen så omtyckta sporten golf.
Daniel som är bosatt i Stockholm kommer
att ta hand om Örgreens, Mexx, Exalt Cycle
och Face a Face. Daniel kommer att resa på
samma distrikt som Roger Sandberg som nu
kommer att koncentrera sig på att ta hand
om GANT och Bellinger.
www.opex.se
Amerikaners syn på kontaktlinsskötsel
Silmo utmärkelse
I e n g a l lu p u n de r s ök n i n g som
utfördes av Harris Interactive på uppdrag av
The Vision Care Institute of Johnson & Johnson Vision Care på 3 700 vuxna i USA, svarade 14 procent att de inte besöker en optometrist eller oftalmolog regelbundet. En av
fyra sa att de inte hade blivit synundersökta
på över två år. Trettiofem procent av föräldrarna i undersökningen sa att deras barn aldrig hade blivit synundersökta. Många vuxna
prioriterar inte ögonvård och det finns ett gap
mellan kunskap om betydelsen av ögonvård
och inställningen till detta i vissa etniska
grupper. (Contact Lens Spectrum, oktober,
2006).
Utan att ha någon färsk svensk statistik att
referera till tror jag att situationen i Sverige är
sämre än i USA. (Referentens anmärkning).
Vid Silmo i Paris erhöll Acuvue Oasys
från Johnson & Johnson utmärkelsen ”Silmo
d’Or” i kategorin kontaktlinser. Silmo d’Or
är den mest prestigefyllda utmärkelse man
kan få i optikbranschen.
NORDIC VISION 6·2006 5
Sveriges Kontakt
KONTAKTLIN
16 – 18 mars 2007 Elite Park
Fredagen:
18 30 Registreringen öppnas
1930 Kontakt-party
2100 Föreläsning med humoristiska inslag
Lördagen:
0800 Registreringen öppnas
08 45 Kontaktlinskongressen öppnas
SKLF:s ordförande Kurt Östlund
09
00
Orthokeratology
Dr. Norman Leach, OD, University of Houston College of Optometry, Houston, USA
0945 Ortho-K, the Dutch Experience
Dr. Ron Beerten, OD, Clinical Director of Procornea, Nederländerna
1030 Kaffe
1100 Ögats tårfilm
Professor Ulf Stenevi, MD, Göteborgs Universitet, Göteborg
45
11
Staining – when it counts and when it doesn´t
Professor Jan Bergmanson, PhD, OD, University of Houston College of Optometry, Houston, USA
1230 Lunch
1345 Kan vi önska mer av våra produkter?
Paneldiskussion med våra leverantörer
14 30 Workshops
1515 Kaffe
1545 Workshops
1630 Workshops
1715 Årsmöte i SKLF
1930 Drink
2000 Festmiddag med dans och underhållning
6 NORDIC VISION 6·2006
linsförenings
SKONGRESS
Avenue Hotel i Göteborg
Söndagen:
0900 Ocular surface sensitivity responses
– an old problem with a new face
Dr. Eric Papas, PhD, Institute for Eye Research, Sydney, Australien
0945 Anomalies and diseases affecting corneal topography
Dr. Jessica Horne, OD, University of Houston College of Optometry, Houston, USA
1030 Kaffe
1100 Ultraviolet radiation and cornea – when thinner is not better
Professor Jan Bergmanson, PhD, OD, University of Houston College of Optometry, Houston, USA.
1145 Eliminating ocular discomfort
– how to make the ”perfect” contact lens
Dr. Eric Papas, PhD, Institute for Eye Research, Sydney, Australien
1230 Lunch
1330
IOL och olika optiska lösningar
Dr. Björn Johansson, MD, Linköpings Universitetssjukhus
1415 Bifocal contact lenses
Dr. Norman Leach, OD, University of Houston College of Optometry, Houston, USA
1500 Paneldiskussion
1530 Avslutning
Föresläsare:
JAN
BERGMANSON
ERIC
PAPAS
NORMAN
LEACH
RON
BEERTEN
BJORN
JOHANSSON
JESSICA
HORNE
ULF
STENEVI
Anmälan görs i separat utskick efter nyår.
Sveriges Kontaktlinsförening, Isafjordsgatan 22 B, 164 40 Kista. Tel 08-35 05 00. Fax 08-35 94 90. E-post [email protected]
NORDIC VISION 6·2006 7
OUTLOOK |XJAN
X X BERGMANSON
Interpretation of
Corneal Staining
on your Patient and
in the Literature
Corneal sodium fluorescein staining is a phenomenon which we spend a good deal of time discussing among ourselves and reading about in
the literature. In clinical practice, when we see
corneal staining in our patients we must decide
whether we think it is clinically relevant or inconsequential. In other words, when we see
staining in our patients, we will make
a clinical decision concerning the need to
manage, monitor or ignore this clinical finding.
I n t h e l i t e r at u r e concerning contact lens care
solutions there is a tendency to focus on statistically
significant differences in staining rather than clinically
significant staining. So, when staining comes up in
TABLE 1: Grading scale for staining utilized at the Texas Eye Research and Technology
Center. Staining can be classified as type, extent, and depth of stain.
GRADE
DEFINITION
0
1
2
3
4
None
Sparse and isolated punctuate staining
Clustered punctuate staining
staining
Coalescent staining over wide area ≥ 30%
EXTENT OF STAIN
GRADE
DEPTH OF STAIN
GRADE
DEFINITION
0
1
2
3
4
0
1
2
3
None
1 - ≤15%
>15 - ≤30%
>30 - ≤50%
>50%
DEFINITION
4
None
Superfi cial epithelium involving superfi cial squamous cells
Deeper epithelium involving deeper epithelial layers
Deeper epithelium involving deeper epithelial layers together
with uptake of fl uid (fl uorescein) around lesion.
Epithelial denuding and widespread fl uid uptake
8 NORDIC VISION 6·2006
discussions be sure you understand exactly what is
being stated. Are we talking about clinically relevant
staining or is this a statistical analysis of a level of staining you will never intervene with clinically? I will here
discuss a few of my experiences and opinions on this
matter. The editor would probably not give me the
space required to provide a complete review of this
contentious and expanding field.
I n g a i n i ng e n t ry to our clinical studies at the
Texas Eye Research and Technology Center (TERTC)
we accept grade 1 staining, and sometimes grade 2
staining, as normal in our contact lens (CL) and noncontact lens (non-CL) wearing patient population. We
would have a troublesome rejection rate among our
prospective subject candidates if we demanded absolutely no staining (grade 0). Staining is a common finding and, when modest, requires no treatment.
Gr a de s of s ta i n i ng can be defined in more
than one way. For instance, Table 1 shows a commonly
used vocabular definition to different levels of staining.
In addition, we have the CCLRU photographic scale and
the Efron diagrammatic version. All of these systems
have their strengths and weaknesses. The bottom line,
however, is that they are only as good as the observer
is and none will work if the observer is not astute and
consistent.
Sta i n i ng is a common finding in the normal, nonCL wearing population. Nobody argues this fact, but
there are differences in literature as to how frequently
staining occurs in non-CL wearers. Literature contains
reports that four per cent to 79 per cent of a normal
population stains positively for sodium fluorescein. This
discrepancy is due to different clinical procedures and
varying criteria for positive staining. We clearly need
studies to define standards for measurements and to
establish the normal incidence of corneal staining.
OUTLOOK | JAN BERGMANSON
XXX
I t i s w e l l known that the staining of the normal
cornea is a reflection of normal epithelial physiology.
The epithelium undergoes continuous regeneration
through normal cell division, but also programmed
cell death through apoptosis. These are two independent cell functions that are vital to the health of the
corneal epithelium. They are so important that I have
two graduate students studying these processes. My
text Clinical Ocular Anatomy and Physiology describes
the epithelial physiology in further detail.
t h e di s a ppe a r a nc e – desquamation – of surface cells at regular intervals must be regarded as
expected and that this event is sometimes observed
clinically is also to be expected. Thus, the question ‘why
worry about staining?’ may be raised. If the staining
level or grade stays within the clinically insignificant
territory it should not be of great concern, because
when we see it we will take no action! Interestingly, the
patient is usually unaware of this surface ‘defect’
because the sensory nerves only reach the surface cells
infrequently. My old class mate, eminent researcher
and speaker at the Optometridagen, Daniel O’Leary,
showed many years ago that the corneal sensitivity
threshold was higher than its trauma threshold. In
other words you may produce a small injury without
the patient becoming aware of this. Of course all contact lens practitioners are familiar with the frequent
occurrence of asymptomatic patients with staining.
Staining (färgning) grad 2.
Trianglarna visar var epitelceller har försvunnit.
Pilarna visar nervändar under basalcellskärnor.
Staining in CL wearers is more common than in a nonCL population, is but this does not stop us from fitting
contact lenses. On entry to the last 3 TERTC studies this
fall our adapted and successful CL wearers (n=84) showed a grade 1 or greater staining incidence in 13 per
cent, 33 per cent and 46 per cent of the subjects respectively, which again shows that a great variation exists
in the population. This also proves that studies involving small number of subjects are unlikely to give you
a reliable picture of the true facts.
The marketing arms of various companies are often
guilty in distorting their findings to suit the goals of
their corporations. Chris Snyder recently wrote an
excellent article where he demonstrated how you may
lie, or distort the facts, using statistical means. We practitioners must be smarter than that and learn to ask the
right questions. I have this year seen a solution related
study being published with corporate support on eight
subjects! By the way, please, tell me how you do a masked
study, as is being claimed, if you are the only investigator!!?? I am saying you do not have to be a genius to ask
the right questions, but we must ask them!
On e s hou l d n e v e r say never, but typically we
do not treat grade 1 or 2 staining. Generally grade 3 and
4 staining will require some intervention by the practitioner. You may be forgiven for asking manufacturers
how clinically relevant is a staining change from grade
0 to 1, or 1 to 2? If a non-threatening elevation in staining
causes us to abandon a product, how do we justify the
fitting of contact lenses, which when worn also leads to
increased staining but generally below levels requiring
action by the practitioner? Our actions in clinical practice must be based on sound evidence based on clinical
information and not commercial hype.
S ta i n i ng c a n be the clinical manifestation of a
normal physiological process and it can be an important
clinical marker of corneal compromise. There are many
factors that play into the emergence of ocular surface
staining and your decision making will be greatly aided
by taking those most likely to cause a particular staining
pattern into consideration. Unfortunately, too often,
industry supported studies have managed to create confusion with regards to what is clinically acceptable or
unacceptable by the implication that staining is bad in
any shape or form. I argue that this is not necessarily so
and it is my hope that the points I have raised here will
be helpful to you in seeing the difference between corneal staining in your patient and corneal staining in the
literature. Every practitioner must follow his or her conscience and determine their comfort level in dealing with
corneal staining, and hopefully this will happen without
commercial interference.
NORDIC VISION 6·2006 9
XXX
Annons 170x235
10 NORDIC VISION 6·2006
VETENSK APLIGT
Ortokeratologi, en uppdatering
Författare: Eef van der Worp, David Ruston
Översättning: Anita Robertson
Ortokeratologi under natten, corneal
reshaping eller synformande behandling handlar om tekniken att med
en stabil kontaktlins med omvänd
geometri förändra corneas form.
Tekniken är temporär och reversibel.
För närvarande handlar det vanligen om
att platta till centrala cornea och därmed
reducera excentriciteten, myopin och
astigmatismen enligt regeln.
Den här artikeln belyser situationen i
världen samt analyserar möjligheter,
fördelar och risker. Hur ser ortokeratologins framtid ut och kommer den
att omforma kontaktlinstillpassningarna i framtiden?
Ortokeratologi
kan definieras som en metod att temporärt reducera myopi med en stabil
konatktlins. Två metoder har beskrivits.
Jessen 1962 och Grant & May 1970 tillpassade stabila kontaktlinser med allt fl atare
centrala radier. Coon 1984 reducerade
istället kontaktlinsens optiska zon för att
reducera den okorrigerade myopin.
Introduktionen av stabila kontaktlinser
med omvänd geometri var resultatet av ett
samarbete mellan Wlodyga och Stoyan i
Nord Amerika vilket ledde till en dramatisk och snabb reduktion av myopi och
innebar ett stort steg framåt för tekniken.
Myopin kunde reduceras med – 2,75 under
fyra månader.
Man använder ofta termen ”accelererad
ortokeratologi” för modern ortokeratologi.
Dessa orto-K-linser har fortfarande en flat
central passform men den kupigare andrakurvan är designad för att förebygga decentreringen som annars skulle ske med flata
linser.
Ytterligare förfinig av accelererad orto-K
följde. Mountford 1997, introducerade till
exempel en tillpassningsfilosofi baserad på
corneas sagittala höjd. Nu tillämpas så
kallad natt-terapi i många utvecklingsländer. Kontaktlinserna bärs under natten
medan man sover och det önskade resultatet är att man ska slippa synhjälpmedel
under de vakna timmarna.
FDA har numera godkänt både dagbruk
och nattbruk av orto-K-linser med omvänd
geometri.
Intresset bland praktikerna i världen
varierar. Nederländerna har 10 000 linsbärare med orto-K, följt av Schweiz.
Maximal realistisk förändring med
omvänd geometri ligger mellan – 0,75 D
och – 4,0 D och – 1,5 D astigmatism med
regeln.
Nya linskonstruktioner, som speciellt
fokuserar på korrektionen av hyperopi och
högre astigmatism, är på väg.
Mekanismerna bakom Orto-K.
Effekterna av att bära orto-K-linser under
natten har varit föremål för intensiv forskning under de senaste åren. Det är ingen
tvekan om att corneas främre yta förändras
med orto-K. Frågan är vilka av corneas fem
skikt som är involverade och vilka mekanismer som orsakar förändringarna.
Nedan belyses förändringarna i varje
enskilt cornealskikt.
Epitelet
Vilka delar av epitelet ändras, hur och av
vad? Swarbrick et.al. (1998) tittade på corneas tjocklek centralt och perifert på 11
ögon på 6 personer. De tillpassades med
Contex-linser med omvänd geometri för
dagbruk och följdes upp under en månad.
Reduktionen av myopi låg mellan –1,71 +–
0,59 D under den tiden. I genomsnitt fann
man att epitelets centrala tjocklek reducerades med 8 my. Corneas totala tjocklek
ökade i periferin, vilket kanske indikerar
att det är epitelet som förtunnas centralt
och förtjockas utåt periferin. Det finns data
om förtjockning av epitelet i perifera cornea men förändringarna var inte statistiskt
signifikanta. En uttunning av centrala epitelet har därefter konfirmerats i andra kliniska studier av orto-K nattetid.
Choo och Caroline (2004) kunde synliggöra epitelets cellförändring vid orto-K. De
fann att, vid myopi-behandling minskade
epitellagret centralt och ökade i mellanperiferin, på kattögon. För hyperopibehandling var effekten den motsatta.
Detta tyder på att epitelcellerna omfördelas. Det är ännu oklart om mänskliga ögon
påverkas likadant som kattögon.
Jayakumar & Swarbrick (2005) bekräftade denna korttidseffekt på corneas epitel
men de fann också att det varierade med
åldern. På personer över 36 års ålder förändrades epitelet betydligt mindre än på
yngre åldersgrupper.
Det finns ingen tvekan om att epitelet
förändras under orto-K-linser men på vilket sätt är fortfarande okänt. De två mest
populära teorierna är att epitellagret förskjuts eller att det trycks ihop. Det verkar
osannolikt att epitelcellerna lossar sina täta
bindningar mellan cellerna för att röra sig
över cornealytan, speciellt med tanke på
att förändringarna sker så snabbt efter att
linsen lagts på ögat. Undersökningar
genomförda vid the University of New
South Wales i Australien visade betydande
utflatning av cornea inom 10 minuter av
linsbärandet. (0,61 +- 0,35D, P = 0,014). Det
är svårt att tro att epitelceller omplaceras
inom en så kort tid. Korttidseffekten har
troligen en sammanpressande komponent.
Därefter är det möjligt att de börjar omfördelas och så sker en hyperplasi av epitelceller i mellan-periferin med en reduktion
av tillväxten av nya epitelceller i corneas
centrala delar.
Stromat
Nyligen har man tittat mer på potentiella
NORDIC VISION 6·2006 11
NY
endagslins
en fuktig och fräsch känsla
från morgon till sen kväll
Annons 170x235
Nu utökat
styrkeomfång
+6,00 D till
-12,00 D
1• DAY ACUVUE® MOIST™ kombinerar på ett unikt sätt det beprövade materialet Etafilcon A med
en fuktrik ingrediens som innesluts i linsen. Detta skapar en långvarig, silkeslen fuktande kudde
NORDIC
VISION
6·2006får dina patienters ögon att kännas fräscha och sköna hela dagen.
genom 12hela
linsen
som
ACUVUE® och 1•DAY ACUVUE® MOIST™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2006
VETENSK APLIGT
förändringar i stromat, förutom de epiteliala förändringarna. Oberoende undersökare har påvisat förändringar i stromat,
men troligen inte över hela corneas yta.
Swarbrick et. al (1998) var först med att rapportera förtjockning av mellanperifera cornea. Den verkar vara lokaliserad utanför
det centrala tillplattade behandlingsområdet, under området för linsens omvända
radie. Hela förändringen i den centrala
delen av cornea matchas av förändringarna
man kan uppmäta i epitelet utan att stromat
involverats. I mellan-periferin förklaras
corneas förändrade form helt av förändringar i stromat eftersom det inte finns
någon märkbar förändring i epitelet.
Bowmans membran har inte kontrollerats i samband med orto-K. Bischoff
(2003, Tyskland) studerade detta membran
med ett confokal-mikroskop men han
kunde inte finna några signifikanta förändringar.
Endotelet
För att finna förklaringar till ortokeratologins effekter har man fokuserat på förändringar i corneas främre delar. Det finns
dock en potential för fysiologiska effekter
på de bakre lagren, speciellt med tanke på
att vanligt linsbärande har visat sig kunna
påverka endotelet. Hittills har forskning på
endotelet och Descemets membran inte
visat några signifikanta förändringar. Lin
(2004) fann till exempel inga förändringar
i endotelets celltäthet och inga morfologiska förändringar efter sex månaders bruk
av ortokeratologi-linser, nattetid, med högt
Dk/t.
En total omformning av cornea med
orto-K (inklusive de bakre delarna) verkar
osannolik med tanke på dessa resultat.
Nyligen genomförda undersökningar av
Owens et al. tyder dock på att någon sorts
böjning av cornea kan vara involverad. De
mätte förändringar i bakre respektive
främre cornea under de första månaderna
av nattbruk och det fanns indicier på total
formförändring. Konklusionen av deras
undersökning var att det är troligt att en
kombination av ödem och omformning ger
förändringar i bakre cornea.
En annan undersökning (Joslins et al.
2003) tittade på corneala aberrationer hos
orto-K bärare och fann det troligt att det
förekom formförändring av hela cornea. I
denna undersökning fann man mer av
högre ordningens aberrationer (speciellt
sfärisk aberration) på grund av formförändringarna av corneas främre yta, än vad
som uppstår vid laseroperationer. Detta var
ingen överraskning. Dessutom fann de att
orto-K ökade de optiska aberrationerna
inuti ögat. Enligt undersökarna tyder detta
på att det måste finnas någon form av posterior utflatning som ger upphov till förändringar i aberrationerna inuti ögat.
Sammanfattningsvis, även om mekanismerna bakom ortokeratologi inte är helt
klara, verkar det mest sannolikt att förändringar i epitelet och i viss mån i stromat ger
de refraktiva förändringarna. En total
formförändring, böjning av hela cornea
verkar osannolikt även om det inte kan utelutas.
Säkerhet
Vilka mekanismer som än styr så kan det
sägas att orto-K är effektivt för att ge en
temporär reduktion av myopi. Men hur
säkert är det? För att utvärdera säkerheten
tittar vi här på hypoxi, färgning av cornea
och järninlagringar i cornea.
Vid hypoxi binds bakterier lättare till
cornealepitelet. Detta är en potentiellt ökad
risk för corneala infektioner. När ögat är
slutet reduceras syretrycket från 21 procent
till 7 procent. Hyper Dk/t RGP linser har
visat sig släppa igenom tillräckligt mycket
syre till cornea för att inte påverka dess
hälsa när det gäller ökad bindning av bakterier till epitelcellerna. Dessutom får cornea full syretillförsel under dagen vilket är
en stor fördel jämfört med dygnet runt
bruk av mjuka och RGP linser.
Teoretiskt borde alltså orto-K linser av
rätt material vara relativt säkra att bära.
Ändå har fall med corneala infektioner
rapporterats i internationell litteratur.
I västvärlden finns tio kända fall officiellt
varav fyra i USA, två vardera i Kanada och
i Australien samt ett i Nederländerna.
Ytterligare fall har rapporterats i Asien men
omständigheterna när det gäller hygien,
linsträning, utrustning (ingen topograf,
ingen spaltlampa) och linsmaterialet
(PMMA har rapporterats) ifrågasätts. Dessutom är antalet tillpassningar i Asien okänt
men man har beräknat att det finns fler än
150 000 linsbärare med orto-K. Många fler
än så hade tillpassats men avbrutit linsbärandet.
En möjlig riskfaktor för corneala infek-
tioner med orto-K kan vara åldern. 61 procent av alla fall runtom i världen finns i
åldersgruppen 6 – 15 år. Det är omöjligt att
dra slutsatser eftersom det kan finnas väldigt många orto-K-bärare i den åldersgruppen. En annan riskfaktor kan vara asiatisk
etnicitet. 88 procent av alla fall är asiater.
Men återigen är antalet som tillpassats med
orto-K okänt och de kan vara väldigt
många.
En cornea som färgas är en potentiell
riskfaktor. Detta bör undvikas så långt det
går även om det är svårt med alla former
av linsbärande. Graden av färgbarhet bör
inte överstiga grad 1 enl. Efron´s gradingscale (CCLRU) och man bör kolla och
anteckna om de försvinner under dagen.
3 och 9 färgningar uppstår inte vid orto-K.
Att linsen suger fast kan ge upphov till
stor färgbarhet och det bör undvikas.
(figur1). Patienter bör informeras om hur
de känner att linsen suger fast och hur de
ska göra för att få den att röra sig igen på
ett säkert sätt. Man bör även vara noga med
vilka kontaktlinsvätskor och konserveringsmedel man använder på orto-K- linserna. Ögat sluts efter att linsen satts in och
linsvätskan påverkar alltså ögat mer än
med vanliga stabila kontaktlinser.
Därmed uppkommer nya frågor omkring säkerhet och hygien. Om man sätter
in en kontaminerad orto-K-lins direkt
innan ögat stängs så kan mikroorganismerna frodas i det slutna ögat. Linsskötseln
är ytterst viktig för att förebygga detta så
långt det går. Beläggningar på orto-K-linsen bör minimeras eftersom mikroorganismer kan fästa på ytorna och därmed öka
risken för corneala infektioner. Dessutom
kan beläggningar påverka det refraktiva
resultatet om de ligger centralt på linsens
baksida. Man ska även komma ihåg att rengöra linsdosan. (Regelbunden rengöring,
lufttorkning och utbyte). Man bör undvika
kranvatten eftersom Acant-amöba infektioner har rapporterats i samband med
orto-K.
Järninlagringar i cornea har rapporterats vid pterygium, blebs, främmande
kropp, LASIK, PRK, intracorneala ringar,
keratoplastik, keratokonus och orto-K.
Med orto-K är inlagringarna lokaliserade
där linsens omvända kurva vilar på cornea.
Förekomsten av järninlagringar kanske
kan relateras till graden av omformning.
Cho et al. (2002) och Barr et al (2003) har
NORDIC VISION 6·2006 13
VETENSK APLIGT
rapporterat några fall av järninlagringar
med orto-K-linser men bortsett från att
de konstaterats bilateralt var corneas integritet och topografi stabil och kliniskt
utan anmärkning. Deras konklusion var,
att trots att detta är intressanta fynd, så
påverkas inte visus och de verkar inte ge
reaktioner och förändras inte. Cheung
och Cho (2004) fann tunna, vita, koncentriska fibrillära linjer hos en patient, liknande förändringarna i en cornea med
keratokonus. De spekulerade i att både
pigmentbågarna och linjerna kan orsakas
av trycket på cornea av orto-K-linserna.
Linstillpassning
Patientselektion
Selektionen av patienter är en extremt viktig del av tillpassningen. Att välja ut rätt
patienter för proceduren minskar risken
för besvikelser och risken för problem,
och det bygger upp förtroendet för tillpassare och patienter. Variabler för passande
patienter: ametropins storlek, pupillstorlek, nuvarande kontaktlinser, ögats anatomiska/fysiologiska och patologiska förutsättningar.
Ametropi
Trots att FDA godkänt orto-K för myopi
upp till – 6,0 D har man haft mest framgång med myopier – 0,75 till – 4,0D. Graden av myopi som kan behandlas beror
på många faktorer. Pupilldiametern är en
av de viktigaste. Corneas excentricitet är
också viktig. Mountford et al. föreslog
1997, att ju högre excentricitet desto högre
myopi kan korrigeras. Detta debatteras
dock fortfarande. För att vara på den säkra
sidan bör man inte garantera att man kan
korrigera mer än upp till – 4,0D.
Korrektionen av hyperopi har man
ägnat sig åt i mindre utsträckning. Studier
visar att man kan korrigera hyperopi men
den optiska zonen blir begränsad vilket
gör att man endast kan korrigera lägre
grader av hyperopi. Enligt Swarbrick et al.
1999 kan responsen i cornea vara långsammare än när man flatar ut cornea för
att korrigera myopi. Man håller på med
studier på hyperopi-korrektion. Man tittar även på att göra cornea asfärisk för att
korrigera presbyopi, men återigen;
begränsningen av den optiska zonen kommer troligen att begränsa resultaten. För
presbyoper kan man använda monovi-
14 NORDIC VISION 6·2006
sion. Författarna av denna artikel anser
dock att man ska börja med att fullkorrigera båda ögonen på långt håll för att
därefter se vilket öga som är bäst för
avstånd respektive nära.
Korrektionen av astigmatism har varit
en av de största begränsningarna med
ortokeratologi. Tumregeln är att omkring
50 procent av den centrala corneala astigmatismen enligt regeln (Mountford &
Pesudovs 2002) kan korrigeras med standard orto-K linser. Det är mycket svårare
att korrigera den astigmatism enligt regeln
som finns i corneas periferi. Endast kandidater med max 1,5 D central corneal
astigmatism enligt regeln kan förväntas
få en acceptabel okorrigerad visus med
dagens standard orto-K linser.
Toriska orto-K linser håller framgångsrikt på att utvecklas och utvärderas. En
stor undersökning i Schweiz visade att 82,5
procent som tillpassades inom densamma
fungerade bra (Baertschi 2005). Undersökarna visade också att oerfarna orto-K
tillpassare, som tillpassat färre än tio standard-linser, var lika framgångsrika som
de erfarna. En annan undersökning i
Nederländerna visade att man hade 70
procent lyckade tillpassningar (visus 6/9)
med korrektion av astigmatism upp till 3,5 D enligt regeln (Beerten et el. 2005).
Pupillstorlek
Det är välkänt att orto-K, liksom laseroperationer, inducerar högre ordningens
aberrationer, särskilt sfärisk aberration.
Dessa ökar dramatiskt med större pupilldiameter. Det är därför viktigt att mäta
exakt pupillstorlek och / eller storlek på
den optiska zonen. En optisk zon med diameter 4 – 5 mm brukar vara OK för personer med normal pupillstorlek (6 mm i
skum belysning). Pupillstorleken kan
mätas med en mätsticka man håller i handen, med spaltlampans mätsticka eller
med topografen.
Mätningarna av pupillstorlek påverkas
av ljuset i lokalen. Det bästa sättet att mäta
pupillstorlek i skum belysning är med
infrarött ljus. Det finns många olika
pupillmätare på marknaden. De flesta
används i samband med refraktiv kirurgi.
Dessutom kan man få information om
pupillstorlek med autorefraktorer och
icke-mydriatiska fundus kameror där
man använder infrarött ljus.
Dessutom bör man kanske ta hänsyn
till att patienter med djup främre kammare använder en större del av corneas
yta. De kan alltså behöva orto-K linser
med något större optisk zon.
Förutom den optiska zonens diameter
i relation till pupillstorleken påverkar linsens centrering (och därmed behandlingszonens centrering) den subjektiva synskärpan. Behandlingszonen måste centrera på pupillen. Corneal topografi ger
tillpassaren information om detta.
Patientens nuvarande kontaktlinser
Många forskare har rapporterat att corneas topografi förändras av kontaktlinsbärande. Hur linsen vilar på cornea verkar
spela en viktig roll. Linser som rider högt,
ger en utflatning upptill vilket resulterar
i en kupigare radie nedtill. (Wilson et
al.1990).
Kontaktlinsers påverkan på cornea har
blivit mer uppenbar sedan man började
med synkorrigerande laserkirurgi. Linsbärare med RGP-linser måste sluta
använda linserna många veckor innan
kirurgi för att cornea ska hinna återta sin
ursprungliga form.
Detta är viktigt även när man tillpassar
orto-K-linser. Cornea måste ha en stabil
form innan man tillpassar linserna. Hur
lång tid utan linser som krävs innan tillpassningen debatteras fortfarande. För
RGP-linser föreslås generellt 3-4 veckor,
framför allt för RGP-linsbärare som burit
linserna länge och för linsbärare med lågvätskehaltiga linser. För linsbärare med
PMMA-linser verkar det vara bäst att först
retillpassa med Rgp-material och sedan
linsvila. Kontaktlinser med en bakre,
asfärisk, bifokal kurvatur påverkar corneas form mer än sfäriska linser. Med
hydrogel-linser bör man undvara linserna
minst 3 – 4 dagar innan orto-K-linser tillpassas. Det tar ännu längre tid med tjocka,
lågvätskehaltiga, mjuka linsmaterial.
Om man inte är en erfaren tillpassare av
orto-K-linser bör man undvika att tillpassa
dessa två kategorier till att börja med. För
att vara på den säkra sidan bör RGP-linsbärare vänta åtta veckor och mjuklinsbärare
två veckor. Man kan genomföra topografiska mätningar med två-veckors intervaller för att kontrollera att corneas topografi
är stabil. Skillnaden bör inte vara mer än
0,5D mellan besöken.
VETENSK APLIGT
Anatomiska, fysiologiska och
patologiska ställningstaganden
Djupt liggande ögon och lösa ögonlock,
hängande övre ögonlock och smal rima
nämns alla som begränsningar vid tillpassning av orto-K-linser. Dessa gör det
svårare att göra korrekta topografiska
mätningar samt ökar risken för att linserna decentrerar vilket ger stora nackdelar vid tillpassningen av orto-K. Alla dessa
betraktas dock som relativa kontraindikationer.
Fysiologiska begränsningar som hypoxi
är allvarligare. Det är extremt sällsynt
med hypoxi vid orto-K, men figur 3 visar
ett undantagsfall: ett ringformat cornealödem vid den omvända zonen. Nya
undersökningar indikerar att ett ödem i
stromat orsakat av orto-K-linser med lågt
Dk-värde påverkar resultatet. Man ska alltid använda orto-K-linser med högt Dkvärde.
Frekventa byten och intensiva rengöringssystem bör ingå i konceptet för att
undvika beläggningar på linserna.
Infektioner har konstaterats mer hos
barn än hos vuxna bärare av orto-K men
det är oklart om det finns en högre risk
för barn som bär orto-K. Det är viktigt att
informera föräldrarna extra noga om
efterkontroller och hygien. Trots att unga
individer har större pupiller verkar detta
inte spela så stor roll. Det beror förmodligen på att barn inte har höga krav på synskärpan när de leker och de kör inte bil på
natten. Äldre hornhinnor svarar sämre
på orto-K behandlingen än yngre men
detta är ingen kontraindikation.
Torra ögon ska man vara försiktig
med. Konsekvenserna beror på hur allvarligt problemet är. Först och främst
kan det vara svårt att göra en bra topografisk mätning. Torra fläckar ger felmätningar. Corneas yta behöver ha god vätbarhet för att ge ett bra mätresultat.
Mycket sekret från Meiboms körtlar ger
upphov till felmätningar och bör behandlas innan man tillpassar orto-K-linser.
Tårfilmen har en annan sammansättning
på torra ögon vilket ger mer beläggningar
på linserna och leder till problem som
beskrevs tidigare.
Trots detta har många linsbärare som
har problem med att bära sina hydrogellinser framgångsrikt retillpassats med
orto-K-linser.
3 och 9 färgning är inget problem med
orto-K-linser.
Mycket torra ögon är en kontraindikation.
Alla corneala dystrofier, corneala degenerationer och främre-segment-sjukdomar (särskilt herpes simplex, adenovirus
och främre uveit) är kontraindicerande
liksom corneala ectasier som keratokonus
och pellucid marginell degeneration.
Linsdesign
Lindesignen har tre komponenter:
Den centrala optiska zonen. Formen speglar den refraktiva förändringen man vill
åstadkomma oavsett vilken teknik man
använt för att kalkylera den. Praktiskt
innebär det att patienten alltid ser klart
med linsen på ögat, under tillvänjningstiden, under natten och ibland när man
behöver excellent synskärpa som vid bilkörning på natten. Det är vanligt att den
optiska zonen mäter 6 mm i diameter.
Den perifera kurvan är viktig. Den
representerar tillpassningen och påverkar
linsens centrering. Den bör vara tillpassad
parallellt med perifera cornea. Den perifera kurvan kan vara sfärisk , asfärisk eller
som på en del moderna orto-K-linser, ha
en variabel tangent så att man kan påverka
linsens sagittala höjd.
Avsikten med ortokeratologi är att
skapa en tunn tårfilm över corneas apex.
Om man kände till corneas exakta sagittala höjd vore detta enkelt. Tyvärr kan
corneala topografer inte ge oss dessa
exakta värden. Tillpassaren måste korrigera med hjälp av fluoresceinbilder. Man
bör också göra många topografiska mätningar och jämföra dem med varandra.
Den tredje zonen av betydelse är den
omvända kurvan. Den omvända zonen
förbinder den optiska zonen med den tillpassade perifera stödzonen.
I dag finns många olika linskonstruktioner tillgängliga från många olika tillverkare. Vid en jämförande studie mellan
olika tillverkares linser fann man inga
dramatiska skillnader i resultaten.
Titta på fluoresceinbilden för att
bedöma linsens passform. Linsen ska ha
ca 3 – 4 mm central anliggning omgiven
av en bred zon av tårvätska (färgad med
fluorescein), ca 60 my djup. Denna omges
av linsens perifera anliggningsyta, cirka
0,75 mm bred med en mjuk utbredning
från den optiska zonen till linsens kant.
Längst ut ska det finnas ett kantlyft som
på en vanlig stabil lins. (60 – 70 my). Om
linsen är fenestrerad ska tårvätskan ses
rinna igenom hålen. Linsen ska röra sig
1 – 1,5 mm vid blinkning och centrera perfekt. Centreringen är nyckeln till ett gott,
distorsionsfritt resultat.
Utvärderingen med fluorescien har
använts ända sedan man började tillpassa
stabila linser. Det mänskliga ögat kan
dock inte uppfatta en fluoresceinfilm som
är tunnare än 20 my. En med fluorescein
infärgad tårfilm som är tunnare än 20 my
uppfattas bara som mörk. Det är därför
extremt svårt att tillpassa orto-K-linser
endast med hjälp av bedömning av fluoresceinbilder.
Topografi
En cornealtopograf är nödvändig för ortokeratologitillpassningar. Den används för
tre olika ändamål.
1. För diagnos av oregelbunden
hornhinneyta före tillpassning såsom
vid keratokonus.
2. För att bättre kunna beräkna ametropin som ska korrigeras samt beräkning av corneas sagittala höjd.
3. För att bedöma linsens effekt på ögat
och kunna justera linsens passform.
Figur 1. Bulls Eye.
Man vill att linsens passform ska se ut som
ett ”Bulls Eye” (figur 1). Storleken på den
centrala, flata ytan brukar öka något med
tiden. Efter första natten kanske den inte
täcker hela pupillen. Ett annat mönster
som förekommer är en så kallad ”central
island” vilket är ganska lätt att känna igen.
En liten, central yta med ljusare färg, kupigare kurva, inom ögats optiska zon. Det
är viktigt att ta reda på om denna yta har
flatare kurva än corneas ursprungliga
NORDIC VISION 6·2006 15
VETENSK APLIGT
radie. Om det är så, är det troligt att det
rättar till sig inom ett par dagar. (figur 5).
Fortsätt använda samma lins och det
utvecklas till ett ”Bulls Eye” efter ett par
dagar.
Tabell 1.
Skillnader i främre corneas brytkraft och hastigheten vid vilken skillnaderna reducerades
under en 8-timmars period, dvs. regressionen (Mountford 1998).
DAG
Dag 7
Dag 30
Dag 90
Figur 2. Central Island.
Om området däremot är kupigare än
corneas ursprungliga radie så handlar det
förmodligen om en ”central island”
(Figur 2). Topografen överskattade corneas sagittala höjd dvs cornea är i realiteten flatare än kalkylerat. Linsen är för
kupig. Då krävs det en ny, flatare lins för
att lösa problemet.
Figur 3. Smiley face.
En tredje möjlighet är ett ”smily face”
(figur 3). Orto-K-linsen är för flat för cornea eller linsens sagittala höjd för liten.
Ofta decentrerar linsen, mest uppåt och
därmed flyttas corneas flataste yta uppåt.
En del av en ring med kupigare radie ses
nedtill över den optiska zonen i cornea.
Detta ger sämre visus. Cornea är kupigare
än topografen hade beräknat. Linsen är
för flat. En kupigare lins med mer sagittalhöjd måste beställas.
Olika topografiska kartor kan och bör
användas för att utvärdera ortokeratologins resultat.
Den axiala kartan är bäst för att
bedöma det refraktiva resulatet.
Den tangentiella kartan används för att
bedöma linsens centrering vilken är avgörande för tillpassningen av orto-K-linser.
16 NORDIC VISION 6·2006
FRÄMRE CORNEAS)
BRYTKRAFT (D
REGRESSION (D)
STANDARD
DEVIATION
STANDARD
DEVIATION
1.93+
2,23+
2,39+
-0,75
-0,57
-0,48
0,52+
0,43+
0,41+
-0,61
-0,44
-0,26
Den refraktiva kartan är bäst för att
beräkna storleken på den behandlade
zonen. Var noga när de topografiska
mätningarna genomförs. Tårfilmen kan
spricka upp och ge onormala mätresultat.
Corneala färgningar likaså. Gör flera
mätningar och kontrollera cornea innan
mätningen.
och halos eller flare verkar vara väldigt
sällsynta, enligt författarna, jämfört med
patienter som genomgått refraktiv kirurgi.
Detta överraskar, med tanke på den lilla
behandlingsdiametern. Författarna ställer upp hypotesen att detta kan bero på
den gradvisa övergången mellan den centrala och den perifera zonen.
Visuskvalitet med ortokeratologi
Som tidigare nämnts, sker den corneala
förändringen snabbt. Man kan fastställa
skillnader redan efter tio minuters bärtid.
Därmed uppkommer frågor om procedurens stabilitet och om hur snabbt effekten avklingar under dagen, då man inte
bär linserna. Det har visat sig att återgången under dagen är liten. Mountford
analyserade (1998) 48 patienter som ingick
i en undersökning. Han tittade på hur
myopin kom tillbaka efter 7, 30 och 90
dagar av nattbruk av orto-K-linser. Han
jämförde med en kontrollgrupp med 9
personer som inte bar linser. Kontrollgruppen visade ingen signifikant förändring i corneas styrka (0,04D). I tabell 1 ses
orto-K-patienternas resultat. (Tabell 1.)
Barr et al. (2004) fann att 90 procent
av tillbakagången infann sig 72 timmar
efter att man avbrutit linsbärandet. Soni
et al. (2004) fann att corneas normala
tjocklek och kurvatur återställts en
månad efter att man avslutat orto-K-linsbärandet nattetid.
Oftast används Snellens högkontrasttavla för kontroll av visus. Nichols et al.
(2000) visade att man fick ett mycket bättre
resultat med logMARs högkontrasttavla.
Den korrigerade synskärpan bör alltid vara
minst lika bra som den är med korrektion
före tillpassningen av orto-K-linserna.
Kommentarer om dåligt mörkerseende
Framtiden
Idag verkar modern ortokeratologi kunna
korrigera 4 D myopi. Det ser ut att vara
en relativt säker och reversibel metod för
temporär reduktion av myopi. Astigmatisk korrektion verkar komma i framtiden
samt nya linskonstruktioner för att korrigera hyperopi.
Författarna råder alla tillpassare att
informera om att reduktionen av myopi
hos barn med orto-K-linser inte är vetenskapligt fastställd.
Konklusion
Ortokeratologi är en av flera möjligheter
för patienter med medelmåttig myopi och
låg astigmatism enligt regeln att slippa
glasögon eller konventionella kontaktlinser. Tekniken är reversibel för patienter
som är osäkra på om de vill genomgå,
eller är för unga för, refraktiv kirurgi.
Många väljer tekniken för att de har torrhetsproblem eller andra komfortrelaterade problem med sina nuvarande linser.
De måste dock upplysas och påminnas
om att effekterna av ortokeratologi inte är
permanenta och att rätt hantering och
frekventa byten av linserna är viktigt för
att bibehålla effekten.
Om ortokeratologi dessutom visar sig
ha en effekt på progressionen av myopi
kan det påverka hela kontaktlinstillpassningens framtid.
KONTAKTOLOGI
Två metoder för mätning
av höjden på den undre
tårmenisken
Stor l e k e n på de n undre tårmenisken
ger en uppfattning om huruvida ett öga är
torrt eller inte. Man har uppskattat den sammanlagda tårmängden i övre och undre tårmenisken till mellan 75 och 90 procent av
den totala tårmängden. Det finns därmed en
anledning att mäta höjden på åtminstone
den undre tårmenisken. Den här studien
jämför två olika metoder att mäta meniskhöjden. Femtiofem personer deltog i studien,
men meniskhöjden mättes bara i testpersonernas högra öga. Efter sex månader upprepades mätningarna.
Den ena metoden är den fotografiska metoden där en digitalkamera är monterad på biomikroskopet. Av två tagna bilder väljs den
med högst kvalitet och sparas i en direktkopplad dator. Genom tårmenisken som ses på
bildskärmen dras en linje vars längd sedan
mäts genom att antalet pixlar räknas och
omvandlas till millimeter. En pixel motsvarar
0,0018 mm. Med den andra metoden mäts
tårmeniskens höjd direkt i ögat via en graderad skala i biomikroskopets ocular som projiceras på tårmenisken. Förstoringen är 40 X.
Därmed kan en exakthet på 0,03 mm uppnås.
Den förstnämnda metoden med fotografering
med digitalkamera används företrädesvis i
samband med forskning. Den andra metoden
används mest i klinisk verksamhet.
De n u n dr e tå r m e n i s k e n s höjd i
normala ögon har rent allmänt uppmätts
från 0,14 till 0,46 mm. Med den fotografiska
metoden ligger värdena mellan 0,17 och 0,43
mm. Med hjälp av den projicerade skalan har
tårmenisken uppmätts från 0,15 till 0,35 mm.
När fluorescein har droppats i ögat för att
gränserna på tårmenisken lättare skall kunna
ses har det resulterat i att mätvärdena har
legat högre. Orsaken är att fluorescein rubbar
tårvätskans stabilitet och startar en reflex
som ökar produktionen av tårvätska. Stora
skillnader i värden har också mätts upp mel-
Förhållandet mellan modulus,
vätskehalt och syretransmission i silikonhydrogellinser
At t vä lja de n optimala kontaktlinsen
till varje enskild patient är inte alltid så lätt.
Det är inte bara en fråga om dagligt bruk,
tillfälligt bruk eller dygnet-runt-bruk. Att
åsamka ögat så liten påverkan som möjligt
är också viktigt och där kommer linsmaterialets egenskaper in i bilden. Trenden just
nu är att ett mer flexibelt bärande konkurrerar ut trettio dygns ständigt bärande. De
nya silikonhydrogelmaterialen tränger ut de
traditionella mjuklinsmaterialen, främst på
grund av att de ger mindre påverkan på ögats
hälsotillstånd. Men hur är det med torrhetsproblemen och komforten? Finns det optimala materialet? Finns det ett tvingande
samband mellan linsens modulus (styvhet),
vätskehalt och syretransmission? Om man
18 NORDIC VISION 6·2006
exempelvis ökar styvheten i materialet minskar då syretransmissionen?
Doktor Noel Brennan, PhD, Brennan
Consultants i Melbourne, Australien, förklarar så här. ”Modulus är i viss mån, men inte
definitivt, kopplat till vätskehalten i silikonhydrogelmaterialet. Det finns dock ett hyggligt linjärt förhållande mellan egenskaperna,
nämligen ju högre modulus (styvhet) ett
material har desto lägre är vätskehalten”.
Exempelvis har CIBA Visions Night & Day
(Lotrafilcon A) den största styvheten (ca 1,5),
men den lägsta vätskehalten (24 procent) av
de vanligaste silikonhydrogellinserna.
Acuvue 2 (Etafilcon A) har den minsta styvheten (ca 0,3), men i gengäld den största vätskehalten (58 procent).
lan kontaktlinspatienter som har vant sig vid
linser och de som inte har gjort det.
De flesta deltagare i den här undersökningen använde silikonhydrogellinser (76 procent). I en tidigare undersökning visade det sig
att höjden på tårmenisken var mindre hos
patienter med silikonhydrogellinser jämfört
med personer som inte använde linser alls.
Undersökningens resultat visade följande.
Fotografitekniken gav ett snittvärde på tårmeniskens höjd på 0,13 mm (0,04 – 0,23). Den
subjektiva mätningen med en projicerad skala
gav ett snittvärde på 0,12 mm (0,04 – 0,30).
Skillnaden är signifikant, 0,01 +-0,05 mm.
Med fotograferingsmetoden kunde enskilda mätningar ligga mellan 0,09 mm över
och 0,07 mm under projiceringsmetodens
värden. En slutsats som gick att dra var att
de värden som uppmättes med fotograferingsmetoden var mer repeterbara än de som
förekom i den andra metoden.
De två metoderna kan dock sägas matcha
varandra i stora drag och de presenterade
värdena stämmer också väl med tidigare
undersökningar.
(J.Santodomingo-Rubido, J.S. Wolffsohn, B.Gilmartin,
Ophthalmic Research Group, School of Life and
Health Sciences, Aston University, Birmingham,
UK, Contactlens & Anterior Eye, no. 4, 2006).
Nä s ta f r åg a ä r hur stor mängd syre
som når hornhinnan i de olika variationerna
av modulus och vätskehalt? En ökad vätskehalt i vanliga mjuka kontaktlinser (hydrogels) ger alltid en ökad syretransmission, om
ändå inte särskilt stor. Med silikonhydrogellinserna är förhållandet det omvända. En lägre
vätskehalt ger en högre syretransmission och
här tycks pendeln slå betydligt mer. CIBA
Visions Night & Day (Lotrafilcon A), med den
lägsta vätskehalten, har den största syretransmissionen, Dk/t = 175 x 10-9, medan
Acuvue Advance (Galyfilcon A) med en vätskehalt på 47 procent (endast 23 procentenheter
mer än N&D) är nere på en syretransmission
av 86 x 10-9. Enligt dr. Philip Morgan, University of Manchester, England, kan inte alla silikonhydrogelmaterial anses tillhöra samma
familj och därmed blir skillnaderna mellan
olika fabrikat stor. När det gäller vanliga
hydrogela linser kan man mer betrakta materialen som tillhörande samma familj.
(Dr. Loretta B. Szczotka-Flynn, Cleveland, USA,
Contact Lens Spectrum, augusti och oktober, 2006).
KONTAKTOLOGI
Fusarium keratit – epilog
Det h a r n u gått ett år sedan rapporterna
kom om de första ögoninfektionerna i Hong
Kong (i november 2005). Ögoninfektionerna
pekade då inte på någon speciell mikroorganism och inget tydde på att någon speciell desinfektionsvätska var boven i dramat. Bausch
& Lomb hade med sin vätska ReNu med MoisterLoc (nedan kallad MoisterLoc) 40 procent
av marknaden i området och många patienter
med ögoninfektioner använde därför helt
naturligt denna vätska. Det hela tycktes vara
ett lokalt betingat utbrott.
I mitten av februari 2006 rapporterade
Singapores Hälsoministerium att man hade
noterat en ovanligt kraftig ökning av ögoninfektioner orsakade av svampen Fusarium. Många av de drabbade patienterna
hade använt Bausch & Lombs desinfektionsvätska MoisterLoc. Samtidigt rapporterade
även Hong Kongs Hälsodepartement att man
sett en ovanligt stor ökning av Fusariuminfektioner.
På grund av den statistiska sannolikheten
att allt inte stod rätt till med MoisterLoc drog
Bausch & Lomb in all försäljning av produkten i både Hong Kong och Singapore. Företaget startade samtidigt en intensiv undersökning av produkten, men kunde inte finna
annat än att den var mycket effektiv mot
Fusarium solani.
Den tionde april 2006 meddelade Centres
for Disease Control (CDC) i USA att man
undersökte omkring 100 fall av misstänkta
Fusarium keratiter, företrädesvis i södra USA.
I de flesta fall använde patienterna MoisterLoc. Från att tidigare ha betraktat utbrotten
i Hong Kong och Singapore som lokala före-
teelser, kopplade till det tropiska klimatet,
fokuserades nu misstankarna mot tillverkningsenheten i Greenville, USA. Bausch &
Lomb agerade snabbt och stoppade all distribution av vätskan från Greenville. Efter
några dagar uppmanades även alla återförsäljare att ta bort vätskan från hyllorna. Produkten från Greenville såldes i Asien och
USA, men inte i Europa. Från Europa hade
inga Fusarium keratiter rapporterats vid den
här tidpunkten, men här distribuerades
MoisterLoc från fabriken i Italien. FDA (Food
and Drug Administration) och CDC i USA
företog nu fysiska undersökningar av anläggningen i Greenville, såväl i rent sterila som
icke sterila lokaliteter, men fann ingen Fusarium. De hittade inte heller några bevis för
dålig sterilitet, smittovägar, manipulation
eller fusk med produkterna som lämnade
anläggningen.
Många i kontaktlinsbranschen har under
resans gång funderat mycket över de egentliga orsakerna till Fusarium keratiterna.
Bausch & Lomb har på ett ärligt sätt lagt alla
papper på bordet och kommit fram till några
tänkbara orsaker till utbrotten. Fanns det
eventuellt en risk för nedsatt avdödningsförmåga av svampen Fusarium om patienten
inte använde MoisterLoc enligt föreskrifterna? Analyser av dosor som använts av
infekterade patienter visade att dessa var
kontaminerade, smutsiga och i några fall
spruckna. Man fann också smutsiga och kontaminerade flasklock. Det framkom i analyserna att patienterna inte satte på varken
flasklocket eller skruvlocket på etuiet mellan
användningarna.
Kontaktlinstillpassning
vid keratoconus med
linser ”vända ut och in”
Op t om e t r i s t e r na Paul A. Kusy, OD.
och Joseph T. Barr, OD, vid Ohio State University, jämförde synförmågan hos tretton keratoconus-patienter som dels tillpassades med
stabila kontaktlinser på ett mer traditionellt
sätt, där den optiska radien var ca 5,30 mm
och dels med linser i ett flexibelt material
(Contamac) där linserna hade vänts ut och in
och hade en optisk radie på ca 8,40 mm.
I jämförelsen av synförmågan mättes synskärpa, hög och låg kontrastkänslighet, sfärisk aberration (Bausch & Lombs Zywave
aberrometer) och linscentrering (Bausch &
Lombs Orbscan II). Nivån på aberrationerna
(coma) varierade en hel del, men var i genomsnitt betydligt större med de traditionella
För att undersöka vad som händer med
desinfektionen när hanteringsföreskrifterna
inte följs testades konsekvenserna av missbruket i laboratoriet. Dålig handhygien, oregelbunden rengöring av och byte av etuier,
öppna flaskor och vätskefyllda etuier utan
skruvlock var de situationer som undersöktes.
Det visade sig att när MoisterLoc utsattes
för avdunstning minskade den biocida effekten påtagligt, något som exempelvis inte gäller för ReNu Multiplus. Koncentrationerna
av vissa ämnen i vätskan var känsliga för
avdunstning, något som kunde inträffa om
den inte hanterades rätt. Reduktionen av den
biocida effekten kunde vara en följd av bildandet av en biofilm, något som kunde
inträffa vid en högre koncentration i polymeren. När koncentrationen av den aktiva
komponenten alexidin minskade, ökade
antalet kolonier med Fusarium.
Den lärdom som kan dras av ovanstående
erfarenheter är betydelsen av att alla kontaktlinspraktiker informerar sina patienter
noga om vikten av god hygien och noggrann
rengöring av kontaktlinserna och tillhörande
förvaringsetuier, samt att alltid följa de skötselrekommendationer som lämnas av tillverkaren. Rätt bruk av kontaktlinser utgör ingen
fara för ögonen, men missbruk av linser och
felaktig skötsel kan få katastrofala följder.
Betydelsen av regelbunden kontroll hos en
kontaktlinspraktiker kan inte betonas tillräckligt.
Bausch & Lomb saluför sedan ca sju månader inte längre MoisterLoc. I stället rekommenderas ReNu Multiplus som introducerades på markanden 1997 och Multi-Purpose
Solution från 1987.
Kurt Östlund
linserna än med de som var vända ut och in
(omvänd geometri).
Artikelförfattarna drar den slutsatsen att
flexibla kontaktlinser med omvänd geometri
gav bättre synskärpa rent allmänt och också
mindre aberrationer. Resultatet varierade
naturligtvis mellan patienterna beroende på
kontaktlinsernas centrering och styrka. Med
den omvända geometrin centrerade linserna
betydligt bättre och linsernas styrkor var
betydligt lägre. I ett av patientfallen var styrkan i den traditionella linsen –26,00 dioptrier,
medan motsvarande styrka i den omvända
linsen endast var –4,12 dioptrier.
(Contact Lens Spectrum, oktober, 2006).
NORDIC VISION 6·2006 19
Tommy Mårtensson i sin butik i Ronneby.
Mårtenssons Optik i Ronneby.
20 NORDIC VISION 6·2006
PROFILEN
Tommy
en livsnjutare!
Säg den i den etablerade optikerkåren i Sverige som inte vet vem Tommy
Mårtensson från Ronneby är. En mer naturlig, känd och uppskattad
profil i branschen får man leta efter. Det är alltid positivt och trevligt att
få möta denne livsnjutare som alltid har nya projekt på gång och som
tänker arbeta tills han är sjuttio. Kanske inte som praktiserande optiker,
men i alla fall i branschen som han älskar. Om han hade varit tjugo år
i dag skulle han utan minsta tvekan välja optikeryrket igen.
Text: Kurt Östlund foto: hans-peter bloom
Med facit i hand har det passat honom som
handen i handsken. Den varierande verksamheten med direkta patientkontakter och
medicinska ställningstaganden, blandat med
glasslipning i verkstaden, utprovning av de
senaste modebågarna ute i butiken, eget företagande, mässbesök, vetenskapliga seminarier och kontakten med ”massor av underbara kollegor” (Tommys ord) gör att yrket
både kommer att bestå och vara under ständig utveckling.
Hur kom du in i branschen från början?
Almquists Optik i Kristianstad sökte en optikerelev 1964 och jag fick jobbet. Då var jag
bara 17 år och hade nyss tagit realexamen i
Kristianstad.
Hade dina föräldrar någon anknytning till
optikerbranschen vid den tiden?
Nej, min far hade en smidesverkstad på landet utanför Kristianstad och min mor var
undersköterska på lasarettet.
Som tonåring hade du ett brinnande
intresse för motorsport.
Ja, jag tävlade i motocross från 16 års ålder
och vann åtta gånger, bland annat ett antal
inbjudningstävlingar som ”B-förare”. Man
var tvungen att ta ett antal poäng innan man
blev uppklassad som ”A-förare”. Jag kom fyra
på JSM. I sju år höll jag på. På den tiden fick
man inte ha reklam på kläder eller hjälm.
Och ordet ”sponsor” var inte uppfunnet.
Hur kom du in i denna speciella sport?
Min fyra år äldre bror tävlade i motocross
och hade även bil med släp. Han stod för det
tekniska och utan honom hade det inte varit
möjligt.
Varför valde du till slut att satsa på
optiken?
Ett tag tänkte jag ta ett sabbatsår och satsa
på motocrossen, men det blev inte så. Jag fick
en ryggkota hoptryckt och var tvungen att
göra ett längre uppehåll från åkandet. I stället satsade jag helt på optiken.
Efter sex år hos Almquists Optik i Kristianstad och två år hos O W Andersson i
samma stad öppnade du eget i Ronneby.
Varför just Ronneby?
Jag gjorde en enkel marknadsundersökning
på några orter. Jag dividerade invånarantalet på orten med antalet etableringar och
Tommy Mårtensson
FÖDD: 18 februari 1947 i Kristianstad
YRKE: Legitimerad optiker med kontaktlinsbehörighet
UTBILDNING: Optikerskola, Legitimationsutbildning, Kontaktlinsutbildning
FAMILJ: Hustru Birgitta, tre barn i
tidigare äktenskap Dan 34 år, Åsa 32 år
och Louise 14 år.
BOR: Kungsholmen, Stockholm
ARBETE: Optiker i Ronneby, vd för EOP.
INTRESSEN/HOBBYS: Löpning och motorsport. Min ambition att genomföra ett maratonlopp kommer nog aldrig att uppfyllas.
ÄTER HELST: En kraftig biff med spännande
tillbehör och ett gott rött vin. En vacker
dessert. ”Man äter med ögat”!
LÄNGSTA RESA: USA, tre gånger. Skulle
gärna vilja åka till Sydostasien.
SENASTE FILM: Djävulen bär Prada.
SENASTE LÄSTA BOK: Hillary Rodham
Clinton: Levande historia.
DRÖMMER OM: Att få jobba i branschen till
sjuttio års ålder, men mera fritt.
NORDIC VISION 6·2006 21
PROFILEN
I yngre dagar tävlade Tommy
Mårtensson i motocross.
Ronneby föll bäst ut. Dessutom tilltalade en
mindre ort mig mer och etableringskostnaden kunde hållas nere.
Var fick du din formella optikerutbildning?
Jag gick på optikerskolan i Hässelby Strand,
Stockholm och legitimationsutbildningen
ägde rum på Institutet för Företagsutveckling på Södermalm i Stockholm. Min legitimation fick jag 1972. Jag byggde på min
utbildning med optometrikurs och kontaktlinskurs på Institutet för Optometri. Min
kontaktlinsbehörighet fick jag 1975. Jag gick
alla kurser och utbildningar som fanns på
den tiden och var ofta yngst i klassen.
Du är gift för tredje gången, nu med Birgitta
Carlstedt, också hon en känd profil i branschen. Hur träffades ni?
Vi träffades för första gången på en buss i
samband med ett kontaktlinsmöte i Finland.
Det dröjde sedan nio och ett halvt år innan
det tog sig och det var på ett annat kontaktlinsmöte.
Är några av dina tre barn i optikerbranschen?
Nej, min äldste son Dan är kapten i kustartilleriet, min äldsta dotter Åsa arbetar som trader i Carnegie Bank och min yngsta dotter
Louise är bara 14 år och vet inte vad hon ska
bli ännu. Optiker är alltså inte helt uteslutet.
För elva år sedan drabbades du av en
hjärninfarkt. Vad har detta inneburit för
dig?
Jag fick en klar personlighetsförändring och
blev ganska timid. Det tog fem år innan jag
blev mig själv igen. Utifrån sett är jag samma
22 NORDIC VISION 6·2006
person som tidigare, men själv känner jag
vissa små skillnader.
Många i branschen förknippar Tommy
Mårtensson med EOP, ErgoOptoProgram
AB. Varför blev det så?
Jag tyckte att det saknades vissa saker i branschen. Bland annat en vederhäftig informationsbroschyr och instruktionsbok för kontaktlinser. Resultatet blev ”Mina Kontaktlinser”, som nu distribueras över hela Sverige,
både som pappersupplaga och CD. EOP:s mest
kända produkt är dock KLASS (KontaktLinser Angående Specialiteter i Skandinavien)
som kommit ut sedan 1994 på initiativ av
SKLF:s dåvarande ordförande Birgitta Amér.
Rätten till KLASS innehas av Sveriges Kontaktlinsförening.
Hur hinner du vara optiker i Ronneby, vd
för EOP, bo i Stockholm och vara äkta make
till Birgitta?
Jag har en underbar personal som sköter
butiken i Ronneby. Min butikschef Anette
Löv driver företaget på ett utmärkt sätt och
det är inga problem att pendla mellan städerna. Flyget i Ronneby har täta turer till
Stockholm.
Du har också ett litet politiskt engagemang
för folkpartiet. Vad består det i?
Jag är bland annat styrelseledamot i ett kommunalt bolag, AB Ronneby Industrifastigheter. Det ger mig en stor inblick i bland annat
nyföretagande. I övrigt är det alldeles för segt
i beslutsfattandet för att jag ska engagera mig
mer i politiken.
Hur ser du på optikerbranschens framtid?
Jag tror att den kommer att bli ännu mer
kommersialiserad. Butikerna måste finnas
med i alla nya köpcentra som byggs upp och
vara beredda på ett öppethållande på 60 – 70
timmar per vecka. Vi är mitt uppe i en
”andra industrirevolution”. Branschen
måste anpassa sig. Antalet butiker kommer
att minska med åren, men de som blir kvar
kommer att bli större. Därmed skapas förutsättningar för en bred kompetens i företagen genom att olika personer har olika
specialinriktningar.
Standarden på optikerstudenterna på
våra utbildningar är enligt min uppfattning
mycket hög. Vi kan se fram emot en yrkeskår som tar hand om patienterna på ett alldeles utmärkt sätt. Konsten är att förena en
klinisk verksamhet av hög kvalitet med en
stark kommersiell lönsamhet på ett optimalt
sätt. Förutsättningen är då att det utbildas
ännu fler optometriassistenter än nu.
Svenskt Centrum för Optometri i Norrtälje
är ett utmärkt exempel på en sådan utbildning.
När jag var yngre tillhörde jag dem som
kämpade för en högre yrkesstatus. Vi hade
dock inte alltid stöd från dåvarande SOR. I
dag har vi faktiskt de instruktioner som en
gång i tiden var vår målsättning. Jag vill
dessutom se ett utökat samarbete med ögonläkarna, nu när vi har närmat oss varandra
och respekten är ömsesidig.
Hur kommer det att gå för kontaktlinsoptikerna?
Att vara ”kontaktlinsoptiker” i dagsläget är
en integrerad del av optikerns arbetsområde. I framtiden kan jag tänka mig att vissa
personer i ett optiskt företag är mer specialiserade än andra. Man kanske även specialiserar sig inom vissa grenar, exempelvis
orthokeratologi.
Sverige var förr ett föregångsland när det
gällde kontaktlinser, framför allt att testa
nya linskonstruktioner och linsmaterial.
Hur det är nu för tiden vet jag inte.
Du har varit medlem i Sveriges Kontaktlinsförening i många år. Hur ser du på
SKLF av i dag?
Föreningen är viktig och den har en av Europas mest välbesökta kontaktlinskongresser.
Nordic Vision har nu den profil som jag
tycker att den skulle ha haft från början. När
det gäller diskussionen om sammanslagning
med Optikerförbundet är jag i någon mån
kluven. Jag ser inte en sammanslagning som
en katastrof, men skulle kanske rösta för att
nuvarande ordning behålls.
XXX
Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal.
Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49
www.topcon.se
$7
5PQDPOTTVWFSÊOBUFLOJLJMÊDLFS
GÚSQBDLOJOH%FOÊSNJOESFÊOWÌSB
NFLBOJTLBNPEFMMFSPDImOOT
NFE8JOEPXTFMMFS
QBOFMTUZSOJOH
0TMBHCBSFS
HPOPNJPDI
Annons 170x235
TPNUJEJHBSF
NFEMÊOLUJMM
NBSLOBEFOT
WBOMJHBTUFKPVS
OBMTZTUFNGÚS
TOBCCÚWFSGÚSJOH
BWSFGSBLUJPOTEBUB
-FWFSBOTFSOBIBSTUBSUBUy
$7-JUFNJOESFGPSPQUFS
GÚSQFOHBSOB
NORDIC VISION 6·2006 23
EX AMENSARBETE
Djupseendets påverkan av
Monovisionlinser
Text: Priya Kara
Examinationsarbete i Optometri 10 poäng. Optikerprogrammet 120 poäng.
Högskolan i Kalmar, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk Vetenskap.
Handledare: Peter Lewis. Examinator: Catarina Ericson.
ABSTRAKT
Presbyopi, som även kallas åldersseende, inträder vid 40-50-årsåldern på grund
av att ögats lins inte längre kan ackommodera tillräckligt mycket, och svårigheter
att läsa på nära håll uppkommer. Monovision är ett sätt att korrigera presbyopi
genom att tillpassa en lins för avståndsseende på ena ögat och en lins för närseende på det andra ögat. Det har diskuterats huruvida monovision påverkar binokulärseendet, och i denna studie undersöktes om och hur i så fall djupseendet,
även kallat stereoseendet, påverkas.
13 patienter ingick i studien, 7 presbyoper och 6 icke-presbyopa patienter
utan problem att ackommodera. Efter en synundersökning tillpassades avståndslinser med vilka stereoseendet testades med Thomsons Test Chart
2000PRO. Därefter upprepades stereotestet med en addition på +1,00 D och
+2,00 D på det icke-dominanta ögat.
Det som framkom av undersökningarna var att de presbyopa visade en
försämring av stereoseendet, både med +1,00 D i addition och med +2,00 D,
med ca 23” (bågsekunder)/dioptri. De icke-presbyopa patienterna visade en
försämring med +1,00 D i addition, men med +2,00 D i addition fick de samma
värde som med avståndskorrektionen.
Sammanfattningsvis fick de icke-presbyopa patienterna bättre resultat än
de presbyopa, vilket överensstämmer med tidigare studier.
linser. Ett alternativ till bifokal och progressiv korrektion är monovision, där
avståndskorrektionen görs på det dominanta ögat och närkorrektionen på det ickedominanta ögat. Även en kombination av
de olika linskorrektionerna är möjlig.
Monovision
För en lyckad monovisiontillpassning krävs
att patienten har lika bra synskärpa på båda
ögonen. Även en reducerad monovision
kan tillpassas, vilket innebär att patienten
har addition på +0,50 eller +0,75 D, alltså
inte full addition. Detta hjälper vid mellanavstånd, till exempelvis prislappar och
menyer. Patienten är då ofta nöjd med läsglasögon vid längre tids närarbete.
Fördelar
Följande är en lista över monovisions fördelar:
Det lättaste sättet att tillpassa linser på
presbyopa patienter.
Patienters acceptans är hög, förutsatt
att de har fått en bra förklaring till
konceptet.
Stabil synskärpa.
Patienter kan snabbt avgöra om de kan
acceptera tekniken eller ej.
Billigare än andra korrektionsvarianter för presbyopi.
Påverkar inte det perifera synfältet
•
•
INTRODUKTION
Presbyopi
För att se klart på nära håll måste ögats lins
ändra form för att kunna fokusera, vilket
kallas ackommodation. Cellerna i ögats lins
växer hela livet ut men vid 40 – 50-års ålder
börjar linsen stelna och bli mindre flexibel.
Synen på nära håll blir sämre och mer plusstyrka behövs som extra hjälp för att kunna
se klart. ”Armarna räcker inte till” är det
många som säger. Presbyopin, även kallad
ålderssyntheten, har gjort sig tillkänna.
Korrigering av presbyopi
Det finns olika sätt att korrigera presbyopi.
Något direkt bot finns inte, det är trots allt
24 NORDIC VISION 6·2006
en naturlig process, men med hjälp av kontaktlinser eller glasögon underlättas vardagslivet. Bifokala glasögon där avståndskorrektionen ligger i övre delen av glasen
och närkorrektionen i nedre delen, ”rutan”,
kan användas. Progressiva glasögon är ett
annat alternativ som bygger på samma
princip som bifokala, förutom att även mellanavståndet kan ses skarpt eftersom
avståndsstyrkan gradvis övergår till närstyrkan. Ett tredje alternativ är att ha
avståndskorrigerande kontaktlinser med
ett par läsglasögon, eller endast läsglas om
ingen avståndskorrektion behövs i vanliga
fall. Vad gäller kontaktlinser finns det både
stabila och mjuka, bifokala och progressiva
•
•
•
•
Nackdelar
Följande är en lista över monovisions nackdelar:
Minskad kontrastkänslighet (gäller
dock även de flesta bifokala och progressiva linser).
Minskad tolerans på grund av oacceptabel suddighet.
•
•
EX AMENSARBETE
• Kan inte användas av enögda patienter.
• Kräver ganska stark dominans på ena
ögat.
• Försiktighet krävs vid bilkörning,
speciellt i mörker.
En studie gjord i Australien visar dock att
bilkörning inte påverkas avsevärt, åtminstone inte i dagsljus.
Ögondominans
Vid monovisiontillpassning är det viktigt
att bestämma vilket öga som är det dominanta, så att suddigheten blir minimal. I
undersökningen har den totala dominansen fastställts. Den visar vilket öga som
patienten i första hand väljer att använda.
Det finns olika sätt att fastställa ögondominansen:
Bestäm vilket öga som har bäst synskärpa med full korrektion.
Dimma ett öga i taget med +1,00 eller
+1,25 D. Det öga med vilket patienten
upplever störst suddighet är det dominanta.
Låt patienten på avstånd fixera ett
objekt genom ett rör/hål i en pappskiva, för sedan röret/pappskivan närmare ansiktet och det dominanta ögat
avslöjas.
Resultatet kan dock skilja sig mellan de
olika sätten, men i denna studie användes
en variant av den sista metoden (se Undersökningens disposition under Material &
Metoder).
Ögondominans kan vara avgörande för
en lyckad monovisiontillpassning. Aktiviteter som att gå och köra bil underlättas om
det dominanta ögat får linser för avstånd.
Det är även till fördel om patienten kan
undertrycka suddigheten. Har patienten
en stark ögondominans, ökar känsligheten
för suddighet.
•
•
•
Syfte
Målet med den här studien var att försöka
ta reda på om stereoseendet påverkas med
monovisionlinser. Stereoseendet jämfördes
även mellan presbyopa och icke-presbyopa
patienter.
MATERIAL & METODER
Urvalsgrupp
De patienter som söktes till studien skulle
vara presbyoper i 40-50-årsåldern med
astigmatism mindre än -0,75 D. För att
minimera obehag vid undersökningen
skulle patienterna ha använt kontaktlinser
tidigare. Målet var att undersöka 10 – 20
presbyoper men när målet inte uppnåddes
efter tre veckor godtogs även icke-presbyopa patienter, och på så vis ökade antalet
deltagande och även resultaten däremellan
kunde jämföras. De icke-presbyopa patienterna tillfrågades på högskolan och valdes
medvetet ur åldersgruppen under 30 år.
Material
• Digital pupilldistansmätare,
Topcon, PD-5
• Spaltlampa, Topcon, SL-7F
• Keratometer, Topcon, OM-4
• Foropter, Topcon, VT-10
• Thomson Test Chart 2000PRO
• Ett par tillhörande anaglyph-glasögon
• Focus Dailies kontaktlinser från Ciba
Vision Nordic AB
Stereotestet i denna studie bestod av en bild
med röda och gröna punkter, där vissa
punkter, utformade till en bokstav, var förflyttade horisontellt. Med hjälp av ett par
röd-gröna glasögon ses bokstaven flyta upp
från det övriga området. Metoden kallas
anaglyph. Testet var inställt för mätning på
500 cm, efter mätning av avståndet från
patientstolen till datorskärmen. Stegen i
stereotestet var: 218, 208, 197, 186, 175, 164,
153, 142, 131, 120, 109, 98, 87, 76, 66, 55, 44, 33,
22, 11 och 0”, där 218” är det lättaste steget
och 0” det svåraste.
Undersökningens disposition
Patientens svarade först på några rutinmässiga frågor angående medicinering och
sjukdomar. Efter information om testet
mättes avståndet mellan pupillerna. Sedan
undersöktes hur bra patienten såg med sin
korrektion och utan korrektion, varefter
en synundersökning utfördes. Där erhölls
avståndskorrektionen, samt behovet av
närtillägg. Patientens ögondominans
bestämdes och linsen för nära håll tillpassades på det icke-dominanta ögat. Efter
detta utfördes biomikroskopi och keratometri. Refraktionsvärdena räknades om
med tanke på toppunktsavståndet (om den
sfäriska korrektionsstyrkan översteg +/3,00 D) och därefter tillpassades linserna
på patientens ögon. Stereoseendet för
avstånd mättes först med avståndskorrektionen och sedan med addition +1,00 D och
+2,00 D i slumpmässig ordning. Denna
skillnad i korrektion kallas inducerad
anisometropi.
För att bestämma patientens dominanta
öga formade denne ett hål med sina händer
och fokuserade på en optotyp på syntavlan
(dataskärmen). Sedan drog patienten händerna närmare ansiktet och då framkom
vilket öga som var dominant.
Stereotestet utfördes på så sätt att patienten
höll ett par röd-gröna glas framför ögonen
(rött glas för det högra ögat och grönt för det
vänstra) och samtidigt uppmanades att läsa
det som stod på tavlan. Testet började med
det lättaste steget på 218”. När de inte längre
kunde urskilja bokstaven efter 3 – 4 försök,
antecknades värdet för stereoseendet.
Första testet för stereoseende gjordes
med avståndskorrektion på båda ögonen,
dels för att patienten då vet hur det ska se
ut, dels för att se att de har stereoseende.
När ett slutvärde fåtts fram, byttes linsen
på det icke-dominanta ögat till antingen
+1,00 eller +2,00 D utöver värdet på deras
avståndskorrektion. Patienten skulle vara
omedveten om vilken av de två styrkorna
som valts. Sedan utfördes testet igen med
den andra additionen.
RESULTAT
Ålder
Hos de presbyopa var medelåldern 47,3 år
och medianåldern var 47 år. Hos de ickepresbyopa var medelåldern 22,2 år och
medianåldern 22 år.
Ögondominans
Bland de presbyopa patienterna var 71,4
procent (5/7) högerdominanta, och bland
de icke-presbyopa var 83,3 procent (5/6)
högerdominanta.
Refraktion
Hos de presbyopa låg den sfäriska refraktionen mellan -0,50 och +6,25 D, med astigmatismen upp till -1,00 D. Vid BKC-mätningen erhölls en addition mellan +1,25 →
+2,00 D. Majoriteten hade en refraktion på
mellan +0,50 och +1,00 D med en addition
på +2,00 D.
För de icke-presbyopa patienterna låg den
sfäriska refraktionen mellan -4,00 och +0,50
D, med en astigmatism på upp till -0,75 D.
BKC-värdet låg mellan +0,75 och +1,50 D.
Huvudparten hade en refraktion mellan -1,50
och -2,00 D med en addition på +1,00 D.
NORDIC VISION 6·2006 25
EX AMENSARBETE
200
AVST. KORR
BÅGSEKUNDER
Stereoseende
Medelvärdena för de presbyopa patienterna
var 47” med avståndskorrektionen, 66” med
+1,00 D i addition, och 93,6” med addition
+2,00 D. Räknar man bort extremvärdena
(120” med avståndskorrektion, 131” med
addition +1,00 D och 218” för addition +2,00
D) blir medelvärdena 34,8” med avståndskorrektionen, 49,3” med addition +1,00 D
och 72,8” med addition +2,00 D. Medianvärdena med alla värden inräknade var 44” med
avståndskorrektionen, 55” med addition
+1,00 D och 98” med addition +2,00 D.
För de icke-presbyopa patienterna blev
medelvärdena 31,2” med avståndskorrektionen, 38,5” med addition +1,00 D och 31,2”
med +2,00 D i addition. Medianvärdena
blev 33” med avståndskorrektion, 38,5” med
addition +1,00 D och 27,5” med addition
+2,00 D.
Medelvärdena för den första gruppen
visar en försämring av stereoseendet med
ökande addition (i snitt 23,3” per dioptri,
eller 19”/D om extremvärdena räknats
bort). Även medianvärdet visar på försämring, med i snitt 27”/D.
De icke-presbyopa visar inget tydligt
mönster; medelvärdet försämrades en
aning med +1,00 D i addition (7,3”), men
en återgång till ursprungsvärdet med +2,00
D i addition. (Tabell IV, Figur 15) Medianvärdet visar en liten försämring (5,5”) med
addition +1,00 D, men sedan en förbättring
med 11”, alltså till och med bättre än
ursprungsvärdet.
Värdena för respektive patient demonstreras i tabell II-III och figur 13-14.
Figur 13
Resultat av stereotestet för presbyopa patienter. Patient 1, 4, 5 och 6 visar tydligt att stereoseendet
försämras med addition, medan patient 2 och 3 inte visar på något avvikande. Patient 6 kunde med
addition +2,00 D inte urskilja bokstaven vid 218”. Patient 7 hade nedsatt stereoseende, alltså svårigheter att få fram den tredimensionella bilden, men lyckades till slut få fram tre värden som tycks
bli sämre vid ökande addition.
ADD +1,00 D
ADD +2,00 D
150
100
50
0
1
2
3
4
26 NORDIC VISION 6·2006
6
7
Figur 14
The CCLRU photographic scale and the Efron diagrammatic version.
Resultat på stereotestet för icke-presbyoper patienter. Staplarna visar tydligt ett bättre resultat, lägre
värden, än för de presbyopa patienterna. Patient 5 fick samma resultat med avståndskorrektionen som
med +1,00 D i addition, och sedan en försämring med +2,00 D i addition. De övriga visar varierande resultat men de flesta tycks få sämst resultat med +1,00 D i addition.
200
AVST. KORR
ADD +1,00 D
ADD +2,00 D
150
100
50
0
1
2
3
4
5
6
PATIENT
Figur 15
Medelvärden av stereotestet. Här har medelvärdena räknats ut för presbyopa respektive icke-presbyopa
patienter. Det visar tydligt att de icke-presbyopa patienterna fick bättre resultat än de presbyopa. Speciellt med en addition på +2,00 D där de icke-presbyopas resultat är en tredjedel av de presbyopas.
200
BÅGSEKUNDER
PRESOBYOPA
DISKUSSION
Resultatet i denna studie visar att de ickepresbyopa patienterna hade bättre stereoseende än de presbyopa patienterna, vilket
stämmer överens med vad Koetting fann i
sina studier.
Peters fann att stereopsis minskade för
4 av 5 individer med 1,00 dioptris inducerad
anisometropi. I min studie minskade den
för 6 av 7 presbyopa och 3 av 6 icke-presbyopa patienter, med inducerad aniso-
5
PATIENT
BÅGSEKUNDER
Visus
Med båda ögonen korrigerade för avstånd
var visus runt 1,5 för båda grupperna. En i
vardera gruppen fick 1,2 i visus med
avståndslinserna.
IKE-PRESOBYOPA
150
100
50
0
AVST. KORR
ADD +1,00 D
ADD +2,00 D
PATIENT
metropi av samma grad. För de presbyopa
patienterna stämmer detta ungefär med
vad Peters fick fram. En praktisk och säker
nivå på stereopsis är enligt Koetting och
EX AMENSARBETE
Mueller mellan 50” och 115”, medan Pardon
fann 51” till 103” mer användbar. Koetting
testade stereopsis på ett antal patienter som
hade tillpassats monovisionlinser och hittade att 94 procent hade stereopsis inom
normerna för deras åldersgrupp. De ickepresbyopa patienterna i min undersökning
kom alla inom de gränserna med båda
additionstilläggen, de flesta hamnade till
och med under den gränsen. Det kan bero
på att värdena som nämns i Koettings rapport endast gäller presbyopa patienter. I
min studie låg de presbyopa patienterna
mellan 22” – 131” med +1,00 D i addition.
3 av 7 patienter (43 procent) låg inom gränsen, men om man räknar med dem som
även hade lägre värden än 50”, så var det
6 av 7 som låg inom en adekvat gräns. För
en addition på +2,00 D var värdena mellan
22” och 131” (borträknat patient 6 som inte
såg 218”). Andelen som låg inom eller över
gränsen var 71 procent (5 av 7), medräknat
patient 4 som fick 109”. Att det var färre
som fick ett funktionsdugligt resultat med
+2,00 D i addition kan bero på att det blev
för stor skillnad mellan ögonen och att de
helt enkelt fick det för svårt med djupperceptionen. Resultaten i Koettings rapport
är framtagna från ett stereotest för nära
håll, vilket även det kan påverka ramarna
för värdena.
Bland de icke-presbyopa patienterna
fanns det en del som fick ett bättre resultat
på stereotestet med +2,00 D i addition, vilket
inte är logiskt. En anledning kan vara att de
med +1,00 D i addition inte riktigt hade vant
sig vid att vara dimmade på ena ögat. Trots
den slumpmässiga ordningen av additionstillägget fick de flesta +1,00 D innan +2,00
D, men resultaten skiljer sig trots det inte.
Peters fick dock fram att varken trötthet eller
övning påverkar resultaten, i alla fall inte för
presbyopa patienter, eftersom det var gruppen i hans undersökning.
I USA diskuteras det huruvida det ska
vara lagligt att köra bil vid användning av
monovisionlinser, på grund av försämringen av stereoseendet. Wood, Wick, Shuley, Pearce and Evans gjorde en studie i
Queensland, Australien, på tretton presbyoper som under olika omständigheter
fick köra med monovisionlinser och med
sin habituella korrektion. De kom fram till
att det inte skiljde så mycket mellan de
båda korrektionssätten. De poängterar
dock att den låga deltagarsiffran är en av
några felkällor, vilket även gäller min studie. Jag tycker att de trots felkällorna fick
fram ett översiktligt resultat i de olika
momenten som visar på att riskerna med
att köra bil med monovisionlinser är låga.
Alltså att det grova stereoseendet inte
påverkas märkbart. Testet i min studie kräver även bra detaljstereoseende, patienten
behöver alltså kunna se små skillnader i
disparitet, vilket verkar påverkas med
monovisionlinser. Det finns inte så många
avståndssysslor som kräver bra detaljstereoseende, annars kan man tänka sig att
sömnadsarbeten kan påverkas negativt.
De höga siffrorna på lyckade monovisiontillpassningar visar dock ganska säkert att
de flesta klarar sig utmärkt trots att de är
dimmade på ena ögat.
Patient 7 räknas till en stor felkälla, dels
eftersom jag fick använda Acuvue2 för
addition +1,00 och +2,00 D för att de inte
fanns i rätt styrkor i Focus Dailies, dels för
att patienten hade anisometropi på 1,75 D
med avståndskorrektionen vilket kan försvåra sammansmältningen av de olika bilderna på ögonen. Patienten hade dessvärre
det lägsta refraktionsvärdet på det dominanta ögat, så vid additionstilläggen fick
patienten ännu större anisometropi. Patienten lyckades trots detta få fram stereoskopisk bild, även om det tog ett tag och värdena blev ganska höga.
När patienterna vid refraktionsbestämningen dimmades, fick de +1,50 D framför
ögonen och jag kollade sedan att de inte
kunde läsa 0,67-raden. En ”gyllene regel”
är annars att om man dimmar en patient
som har 1,0 i visus +1,00 D, ska synskärpan
sänkas till 0,5, och på så vis fås ett riktvärde
för om refraktionen ligger rätt. Kan patienten med +1,00 D dimning fortfarande läsa
0,5-raden kan det tyda på att patienten har
fått för mycket minus, och refraktionen
måste korrigeras. I min studie fick jag
dimma +2,00 D för någon enstaka patient,
vilket kan tyda på att patienten var felkorrigerad. Resultatet för stereotestet kan därmed ha påverkats, vilket ger ännu en felkälla. Med tanke på att jag gjorde en binokulär refraktion, där ena ögat var dimmat
medan det andra korrigerades, ville jag
hellre dimma lite för mycket än för lite.
Vissa patienter hade mer dominans i ena
ögat, vilket gjorde att det behövdes mer
dimning för att patienten skulle kunna
koncentrera sig på att titta med det ickedominanta ögat.
SLUTORD
Arbetet gick ut på att undersöka om stereoseendet påverkas av monovisionlinser.
Till studien användes 13 patienter. Eftersom
responsen inte var tillräcklig från presbyopa personer, användes även icke-presbyopa patienter.
Med hjälp av stereotestet på Thomson
Test Chart 2000PRO mättes deras stereoseende med avståndslinser samt med addition +1,00 D och +2,00 D på det icke-dominanta ögat.
Det som framkom av resultaten var att
de presbyopa fick försämrat stereoseende
med i snitt ca 23”/ dioptri i additionstillägg.
Gruppen med icke-presbyoper fick en försämring av stereoseendet med +1,00 D i
addition men sedan en förbättring med
addition +2,00 D. Detta kan eventuellt bero
på adaptation. I snitt fick de samma resultat med avståndskorrektionen som med
+2,00 D i addition.
NORDIC VISION 6·2006 27
XXX
Den här broschyren kan göra
dig till en ännu bättre optiker.
Annons 170x235
Här satt en broschyr om The Vision Care Institute i Prag
– ett av världens mest moderna utbildningscentrum för
kontaktlinsoptiker som vill utvecklas professionellt.
™
™
På The Vision Care Institute får du klinisk träning i en stimulerande miljö baserad på
den senaste forskningen inom synvård och med den senaste teknologin som stöd.
Här får du värdefulla och tillämpbara kunskaper inte bara inom ditt fackområde
utan även inom kommunikation, kundvård och problemhantering. Allt för att göra
dig till en ännu bättre optiker.
Har någon redan tagit broschyren? E-posta [email protected] eller ring 08-626 22 50
så ser vi till att du får ett eget exemplar.
28 NORDIC VISION 6·2006
VETENSK APLIGT
Optikdagen i Kista
Mötesplatsen för svensk optikforskning
Referat: Bengt Nordberg
Kommer människor i framtiden att
behöva synkorrigerande optiska hjälpmedel? Kommer det att räcka med ett
enkelt kirurgiskt ingrepp en gång för
alla? Rent tekniskt är det möjligt redan
med dagens teknik. Det var en av de
saker som togs upp när Svenska OptikSällskapet under hösten arrangerade
sin återkommande Optikdag.
Vartannat år arrangerar Svenska OptikSällskapet (SOS) en Optikdag för sina medlemmar och andra intresserade. Årets
Optikdag hölls i samverkan med Kungliga
Tekniska Högskolan i Stockholm (KTH) på
Kista Photonics Research Center i Kista
den 26 oktober. 180 deltagare kunde ta del
av ett gediget vetenskapligt program.
Optikdagen avslutades med utdelning av
pris till årets optronikföretag och till årets
examensarbeten inom optronik. En utmärkt
leverantörsutställning fanns också tillgänglig under hela dagen.
Optikdagens program var indelat i tre
sessioner:
Optik för ögat,
Optikkomponenter, trender och
tillämpningar,
Den teknologiska plattformen
för Fotonik.
De första två delarna genomfördes parallellt under förmiddagen. Deltagarna fick
välja föreläsningar efter eget intresse. Den
sista delen hölls under eftermiddagen. I den
•
•
•
här artikeln väljer vi att begränsa referatet
till det som närmast berör optikeryrket,
nämligen föreläsningarna om Optik för
ögat.
Först måste man konstatera det man
redan vet – ämnet optik är enormt omfattande. Den fysikaliska optiken är en förståelsegrund för hur ögon, glasögon och
kontaktlinser fungerar, men är i mycket
större omfattning tillämpbar för modern
teknik när det gäller laser, fotonik och optronik.
Laser är förkortning för Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation. Förenklat uttryckt så utsänder ett
laserinstrument koncentrerad elektromagnetisk monokromatisk strålning, vilken
kan vara mycket energirik. Monokromatisk betyder att strålningen i varje enskilt
fall har en väldefinierad våglängd. Kortare
våglängder är mer energirika än längre
våglängder på grund av att de har högre
frekvens. Ett exempel är att ultraviolett
strålning är betydligt mer energirik än
infraröd strålning, som har längre våglängder. Ultraviolett och infraröd strålning är
inte synliga för människans öga, men laser
med synligt ljus används också och då
bland annat inom ögonkirurgin.
Fotonik definieras som vetenskap och
teknik som behandlar generering, styrning
och detektering av ljus med tillämpningar
inom informations- och mätteknik.
Optronik definieras som den teknik som
SVENSKA OPTIKSÄLLSKAPET, SOS
Svenska Optiksällskapet är en ideell förening för personer och organisationer som arbetar med optik i utbildning, forskning, utveckling, vård, produktion och handel. Föreningens syfte är att främja optikens utveckling och
användning samt att ta till vara och samordna medlemmarnas intressen.
SOS grundades 1991 och har nu 140 medlemmar. Föreningens mest omfattande aktiviteter är den med ett och ett halvt års mellanrum återkommande konferensen ”Optik i Sverige” samt ”Northern Optics”, som arrangeras vart
tredje år. Ordförande är Fredrik Laurell, professor i fysik vid KTH i Stockholm.
Hans specialistområde är laserteknik. Svenska OptikSällskapet kommer att
presenteras mera utförligt i ett kommande nummer av Nordic Vision.
bygger på kombination av optiska och elektroniska komponenter.
Ögats bildkvalitet
Linda Lundström, snart färdig doktor i
fysik, talade om människans syn med
tyngdpunkt på ögats bildkvalitet. Deltagarna fick information om innebörden av
begreppet bildkvalitet och förklaringar till
hur den påverkas av inte bara refraktionsfel utan även av ögats optiska avbildningsfel. Ett nyckelbegrepp i sammanhanget är
vågfrontsmätning med vars hjälp ögats
refraktionsfel och samtliga avbildningsfel
kan kartläggas.
Tre system samverkar för att skapa visuell uppmärksamhet:
Ögats optik,
Näthinnan,
Hjärnan som tolkar avbildningen
i ögat.
Ögats optik har en stark påverkan på refraktionsfel och vilken typ av refraktionsfel respektive öga har. Näthinnan har fysiologisk
kapacitet att ge ungefärlig visus 3,5. Visus
(synskärpa) kan tolkas som ett uttryck för
ögats bildkvalitet och hjärnans förmåga att
tolka synintrycken. Visus 1,0 till 1,4 betraktas som normala värden, men visus upp till
2,4 har noterats hos människor. Begränsningen av ögats bildkvalitet beror mest på
refraktiva fel men också på monokromatisk
och kromatisk aberration samt ljusets
spridning inne i ögat.
Ljusets spridning beror på grumlingar i
ögat vilket medför ökad mängd ströljus i näthinnebilden. Diffraktion är något annat och
innebär att ljuset ändrar riktning när det
passerar kanten på en yta utan att det bryts.
Diffraktion är den minsta möjliga störning
man kan ha i bilden vid konstant pupillstorlek. Om alla optiska fel är borta finns bara
diffraktionen kvar. Bildens suddighet på
grund av diffraktion blir större när pupillen
minskar, alltså tvärt emot hur det är för de
optiska felen. Diffraktion är den huvudsakliga begränsningen för god syn vid pupilldiameter mindre än två millimeter.
•
•
•
NORDIC VISION 6·2006 29
VETENSK APLIGT
Ögats optik korrigeras vid behov för
refraktionsfel. Utöver glasögon och kontaktlinser är refraktiv laserkirurgi i ögats
hornhinna numera vanligt. Intraokulära
linser opereras in i ögonen oftast som ersättning för ögats naturliga lins vid grå starr.
Då utnyttjas ofta möjligheten att korrigera
ögats brytkraft så att det inte blir något
kvarvarande refraktionsfel. För att eliminera behovet av optisk korrektion utförs
sådana operationer även när det inte finns
grå starr. Att kompensera för ögats aberrationer är numera möjligt. Detta fordrar
dels noggrann uppmätning av ögats refraktionsfel samt av de optiska avbildningsfelen,
vilket är möjligt med vågfrontsmätning.
Detta innebär att näthinnan belyses och att
det ljus som reflekteras därifrån passerar ut
från ögat genom det optiska systemet och
sedan genom vågfrontsmätaren.
Sfärisk aberration är det avbildningsfel
i ögat som i första hand kan kompenseras
med kontaktlinser, refraktiv kirurgi och
intraokulära linser. Ny teknik gör det möjligt att tillverka asfäriska linser med olika
design. Möjligheterna att kompensera för
andra avbildningsfel som koma, trefoil och
quadrifoil är under utveckling. För att motverka effekterna av ljusets spridning inne i
ögonen kan man använda glasögonglas
som är färgade och därmed absorberar
vissa våglängder av det synliga ljuset. Vi
kan se fram mot en intressant utveckling
när det gäller att förbättra synkvaliteten för
att tillgodose ökade krav i dagens och morgondagens yrkesliv.
Ackommodativa intraokulära linser
Fil dr Sverker Norrby föreläste om ackommodativa intraokulära linser, vilka medger
seende på olika avstånd utan annan optisk
korrektion. Sverker Norrby är svensk och
har arbetat som forskare vid Advanced
Medical Optics (tidigare Pharmacia) i Groningen i Holland i 23 år. Intraokulära linser
har under lång tid använts som ersättningslinser för ögats naturliga lins vid operation
av grå starr. Dessa har dock mestadels varit
monofokala och endast medgett syn på
avstånd. För syn på nära håll har glasögon
krävts.
Särskild glasögonstyrka för nära håll fordras som regel efter 45 års ålder eftersom
ögonens ackommodationsförmåga har
minskat. De naturliga linserna har då förlorat sin formbarhet. Tidigare intraokulära
30 NORDIC VISION 6·2006
Aberrationer som påverkar vågfrontens yta: En smal ljusstråle sänds in i ögat. Detta ljus reflekteras
från näthinnan och går ut genom ögats optiska system. En vågfront bildas utanför ögat. De optiska
felen i ögat deformerar avbildningen vilket registreras av vågfrontsmätaren. Den färgade bilden är
en höjdkarta som visar vågfrontens avvikelse från en idealt plan yta utan optiska fel. Tekniken
möjliggör exakt bestämning av ögats felsynthet och optiska avbildningsfel.
Bilden visar ett exempel på att avbildningsfelet sfärisk aberration kan ge större skärpedjup.
Zernikepolynomen. Bilden visar vågfrontens deformation vid olika fel i ögat.
linser har vanligtvis inte gjort det möjligt
att se tydligt på kortare avstånd. I de fall
linserna har varit multifokala, precis som
glasögonglas kan vara, har de möjliggjort
VETENSK APLIGT
tydligt seende på olika avstånd. Multifokala linser har funnits en längre tid, men
de har inte blivit särskilt populära. Man ser
visserligen skarpt på flera avstånd, men
samtidigt har man ett antal oskarpa bilder
i synfältet som ögat måste undertrycka om
det ska vara helt bekvämt.
På senare tid har ett antal intraokulära
linskoncept förts fram för att möjliggöra
äkta ackommodation, och ger förmågan
att se på olika avstånd genom att den inopererade linsens optiska styrka ändras efter
behov. Det nya är att dessa linser är formbara. Några används redan vid operationer
av grå starr. I vilken utsträckning de olika
koncepten fungerar är dock under debatt.
Det går naturligtvis att ersätta ögonens
medfödda linser med ackommodativa linser hos personer äldre än 45 år, trots att
detta inte motiveras av grå starr. Därmed
kan behovet av optisk korrektion för ålderssynthet elimineras.
Tekniken för att operera in nya ackommodativa linser är väl utvecklad. Ögonen
har också förutsättningar. Ciliarmusklerna
med sina 300 zonulatrådar i respektive öga
fäster i den kvarvarande linskapseln. Sedan
innehållet, den naturliga linsen, har tagits
bort sätts den formbara intraokulära linsen
in. Ciliarmuskeln åldras visserligen, men
behåller sin funktion och kan på så sätt
påverka den ackommodativa linsen så att
dess styrka ändras beroende på personens
varierande synavstånd. Mycket återstår att
utveckla och spännande forskning pågår.
Refraktiv kirurgi
Optiker Jörgen Ringman är ägare och VD
för företaget Opticare, med fem ögonkliniker specialiserade på ögonlaserbehandlingar. Jörgens föreläsning behandlade
refraktiv kirurgi. För att ge ögonen tydligt
seende oberoende av optisk korrektion
ändras hornhinnans optiska brytkraft.
Under lång tid har många olika metoder
använts.
Redan år 1898 gjordes operativa snitt i
hornhinnan med syftet att minska behovet
av glasögon. Tekniken är nu, mer än hundra
år senare, synnerligen väl utvecklad. Nya
instrument för att mäta bildkvaliteten
bidrar till detta.
Vågfrontsmätning ger all information
om optiken i ögat och dessa värden utgör
underlag för den kirurgiska behandlingen.
Excimerlaser med mycket hög precision
används för det operativa ingreppet. Laserstrålningens våglängd vid refraktiv kirurgi
är 193 nanometer, vilket innebär ultraviolett strålning som inte är synlig för ögat.
Bindningen mellan molekylerna i hornhinnan bryts upp och avlägsnas så att ytans
form ändras. Laserbehandlingen tar mellan 10 och 45 sekunder per öga. En operation tar i sin helhet cirka 15 minuter. Dagen
efter operationen brukar patienterna vara
verksamma i normal omfattning, och
ingen konvalescens behövs.
De två vanligaste metoderna när det gäller refraktiv kirurgi är lasek och lasik. Båda
metoderna innebär laserbehandlig av horhinnans yta, vilket påverkar ögats optiska
brytkraft. Lasek innebär att hornhinnans
yttersta skikt, epitelet, lösgörs med en
kemisk lösning. Efter laserbehandling av
den underliggande hornhinnan förs epitelskiktet tillbaka och fungerar som ett
bandage under läkningsperioden.
Lasik är den vanligaste metoden och
innebär att ett cirka 160 mikrometer tunt
lock skapas med ett högprecisionsinstrument kallat mikrokeratom. Locket lyfts upp
och efter laserbehandlingen, som görs på
hornhinnans stroma, återplaceras locket.
Skarven i epitelets lock växer samman under
timmarna efter operationen så att synförmågan återkommer samma dag.
Idag görs många miljoner refraktiva laseroperationer varje år i världen. En påtaglig
ökning av antalet operationer förväntas. Av
de personer som söker för refraktiv kirurgi
är 15 – 20 procent inte lämpliga för operation.
För tunna hornhinnor, för stora mörkerpupiller eller instabila synfel är vanliga orsaker.
Efterkontroll görs i upp till ett år efter det
operativa ingreppet. 95 procent av samtliga
som opererats får rätt värden på en gång.
Övriga får en andra behandling, vilket
räcker för ett fullgott slutresultat.
Gråstarrskirurgi
Carl-Gustav Laurell är överläkare och klinikchef vid S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm. Han gav en intressant resumé av de
förbättringar inom gråstarrskirurgin som
kommit patienterna till del under de
senaste årtiondena.
Grå starr, linsgrumling, orsakas av ökad
proteinhalt i linsen. Sedan 1992 finns ett
rikstäckande register över opererade
patienter. Under 2005 genomfördes nästan
80 000 gråstarrsoperationer i Sverige. År
1980 var antalet mindre än 8 000. Många
fler människor får alltså hjälp nu. Av dem
som nu opereras är knappt 64 procent
kvinnor och drygt 36 procent män. Genomsnittsåldern är 75,6 år. 77 procent av alla
opererade är äldre än 70 år. Gränsen för att
blir opererad ligger formellt vid synskärpa
0,6 på det sämsta ögat, men hänsyn tas till
hur den grå starren påverkar den enskilde
patientens vardagliga sysslor. Allvarliga
infektioner med ögonskador som följd av
gråstarrsoperation har minskat från en
promille år 1998 till 0,32 promille år 2005.
Väntetiden på S:t Eriks Ögonsjukhus är nu
en månad.
Ögonläkarna kan välja typ av intraokulärlins beroende på patientens individuella
behov. Alla intraokulära linser är numera
försedda med skydd för ultraviolett ljus.
Vid risk för makuladegeneration kan gula
linser som absorberar synlig kortvågig
energirik ljusstrålning väljas. Intraokulära
linser kan också vara utformade för att
motverka avbildningsfelet sfärisk aberration. En målsättning vid operationerna är
att göra ögonen fria från behovet av optisk
korrektion för avståndsseendet.
För att patienten ska bli mindre beroende av läsglasögon används ackommodativa intraokulära linser vid tio procent
av alla operationer. Dessa linser är formbara vilket medför att linsens form och
därmed brytkraft ökar när ciliarmusklerna kontrakterar. Dessutom är det gynnsamt när linsen under operationen skall
placeras i linskapseln inne i ögat. Intraokulära linser anses också stimulera ögonens ackommodation.
Ett framtidsperspektiv kan vara att göra
människor oberoende av synkorrigerande
optiska hjälpmedel för resten av livet. Med
ovan beskrivna teknik är detta helt möjligt.
Utan att det finns grå starr kan ackommodativa intraokulära linser opereras in i ögonen vid 40-årsåldern även om personen
inte är i behov av optisk korrektion för
avståndsseendet. Ackommodationsförmågan blir därmed tillräcklig för resten av
livet och personen kommer inte heller att
få grå starr. Är det däremot en ung person
som blivit närsynt kan nya linser opereras
in så att närsyntheten elimineras. Om
dessa är ackommodativa linser förblir ackommodationsförmågan tillräcklig genom
hela livet utan att glasögon eller kontaktlinser kommer att behövas.
NORDIC VISION 6·2006 31
VETENSK APLIGT
Europeiskt Orto-K symposium i London
Vi förväntade oss att 150 delegater
skulle komma på den här kongressen. Våra förväntningar har vida
överträffats och vi fick boka om konferenslokalen två gånger för att de
250 anmälda deltagarna skulle få
plats. Intresset har varit mycket
större än vi kunde föreställa oss,
sa Procorneas VD D.V. van der Spek,
när han hälsade alla välkomna.
Procornea, Nederländska och No7
Contact Lenses, Brittiska var värdar
och arrangörer för detta det första
europeiska Orto-K symposiet.
Det första föredraget handlade om studier
som genomförts för att försöka kontrollera
myopi. Myopins etiologi har gett upphov
32 NORDIC VISION 6·2006
till spekulationer och kontroverser. Teorierna för att förklara myopins utveckling
har varit lika geniala och fantasifulla som
motsägelsefulla.
Patrick J. Caroline, FAAO Portland, Oregon, redovisade tre stora studier som visar
hur svårt det är att förstå och kontrollera
mekanismerna som styr utvecklingen av
myopi.
Bifokala glasögon på myopa barn, för
att motverka ackommodation. Det
visade sig vara svårt att få barnen att
titta genom rätt ruta. Resultatet: bifokala glas fungerar inte för att motverka
myopisering.
Myopi har historiskt associerats med
närarbete. Bland universitetsstuderande hittar man mycket högre antal
1
2
3
myopa än bland hantverkare, jordbrukare och sjömän. Underkorrektion av
myopi förstärker snarare än stoppar
myopins progression, visade en studie
där man jämförde 870 judiska tonåringar från olika länder. Ortodoxa
manliga judar tittar på nära håll 16 timmar per dag. De böjer med huvudet
och ackommoderar för att kunna läsa
mycket liten text med bokstäver som
är 1 mm höga. Deras myopi var mycket
högre än hos manliga studerande i
vanliga skolor och kvinnliga studerande i ortodoxa och vanliga skolor.
Försök med stabila RGP-linser resulterade i att inom gruppen som bar linser
var utvecklingen av myopi 0,07 D lägre
än i gruppen utan kontaktlinser. Ögats
VETENSK APLIGT
Pauline Cho.
Pat Caroline.
D. V. van der Spek.
Pat Caroline talar med Jeffrey J Walline.
längd var 0,05 mm längre än axellängden i gruppen utan kontaktlinser.
Alltså: ingen effekt!
Inga famakologiska studier för kontroll
av myopiutveckling pågår idag.
Två studier för kontroll av myopiutveckling
med Orto-K-linser redovisades.
Pauline Cho, PhD i Hong Kong, har gjort
en studie med 35 myopa barn i åldern 7 – 12
år. Hon jämförde barn som inte bar kontaktlinser med barn som tillpassats med
Orto-K linser.
Jeffrey J Walline, OD, PhD, i Montreal,
har gjort en studie med myopa barn, ålder
9 – 12 år. Den ena gruppen bar mjuka
2-veckors-linser och den andra gruppen
bar Orto-K-linser. Båda studierna visade
att ögats axellängd ökade mindre på barn
som tillpassats med Orto-K-linser.
P. Caroline sa, att undersökningar och
experiment har visat att ögats tillväxt styrs
av ett visuellt feedbacksystem. Våra två
ögon växer koordinerat och mot ett idealiskt optiskt tillstånd: emmetropisering.
Om retina hindras från att få en klar bild
blir ögat för långt, alltså myopt. Ögat växer
inte om perifera retina stimuleras. En fungerande fovea är inte avgörande för
emmetropisering. Om man kan ge både
centrala och perifera retina en klar bild
växer inte ögat på längden. Orto-K-linser
med en liten optisk zon och annan kurvatur i periferin kan ge både centrala och
perifera retina en klar bild. Mjuka kontaktlinser kan tillverkas på samma sätt.
Bland kinesiska barn i åldern 13 – 15 år är
andelen myopa 82 procent. Bland den vita
befolkningen är endast 41 procent myopa.
Det är främst föräldrarna till myopa barn
som vill att deras barn ska bära Orto-Klinser för att de vill förhindra att deras barn
blir mer myopa. Flickor ser inte bra ut med
glasögon, tycker man.
Barnen har ofta ingenting emot att bära
linserna. De fungerar bättre än glasögon
när man sportar och de tycker det är skönt
att slippa glasögon.
Problem uppstår med hygienen då barnen inte själva vill eller kan ta ansvar för
rengöring och desinfektion. De flesta hanterar sina linser i badrummet och i Kina är
badrum mycket små.
Orto-keratologi i framtiden innebär förhoppningsvis att vi får tillgång till hyperopikorrigerande Orto-K-linser och korrektion för astigmatismer. Korrektion av högre
grader av myopi än – 4 D innebär att den
optiska zonen blir mindre, vilket kan vara
ett problem.
Vi lär oss mer om vad som händer när
man korrigerar synfel med hjälp av OrtoK-linser. Förändringarna i cornea påverkas
av många faktorer: cornea böjs och cellerna
omformas och trycks ihop. I de hoptryckta
cellerna transfereras vätskan till andra celler. Mitosen ökar och cellerna byts ut snabbare. Stromat omformas också lokalt.
Anita Robertson
NORDIC VISION 6·2006 33
I oktober var
professorn och
optometristen Jan
Bergmanson på
besök i Sverige. Han
är en uppskattad
föreläsare och det
är många som vill
Under workshopen ingick även praktiska övningar.
vara med och
lyssna när han är i
landet. Den här
gången ordnade
bland annat SKLF
en workshop på
S:t Eriks ögonsjukhus. Årets optometristudenter i
Norrtälje var några
andra som fick
chansen att träffa
professorn. Här
följer ett par
iaktagelser från
dessa två dagar.
Text: Yvonne Helmfrid Agartz
Fotograf: Teuvo Jokinen,
Yvonne Helmfrid Agartz
34 NORDIC VISION 6·2006
En vidgad upplevelse
Den 8:e oktober anordnade SKLF en
workshop på S:t Eriks Ögonsjukhus.
Jan Bergmanson gav en lektion i hur
man dilaterar, avläser kammarvinkeln
via gonioskopi och oftalmoskoperar
med hjälp av +60-till +90D linser och
ett biomikroskop.
Vi var ett blandat gäng optiker från hela Sverige som valde att spendera söndagsförmiddagen ihop på workshopen med vår ”svenske”
professor som lärare.
Jan är en karismatisk workshop-ledare och
stämningen blev snabbt hög. Vi började med
en teoretisk genomgång av dagens ämnen.
Jan Bergmansons pedagogiska bilder och
förklaringar var synnerligen givande. Hans
bok om ögats anatomi har många eget framtagna bilder, sedda ur optometristens synvinkel. Det var många av deltagarna som
passade på att beställa ett eget exemplar av
boken till sina mottagningar. Han har lagt
ner stor möda på att hitta modeller av ögats
strukturer, som känns självklara då han
exakt och målande förklarade bilderna och
vad vi skulle förvänta oss att se.
Vi som sedan tänkt smita undan utan att
bli dilaterade, fann en halvtimme senare att
vi var droppade, men ändå helt övertygade
om att vi inte skulle utgöra någon trafikfara
under hemfärden…
Vi blev visade hur man håller i hjälplinsen
och ställer in biomikroskopet rätt, för att
hitta till ögonbotten och kunna bedöma
papillens utseende med olika starka hjälplinser. (Linserna finns i en mängd styrkor och
tydligen hittar man sin favoritstyrka om man
är van att oftalmoskopera indirekt med biomikroskopet.) Jan hade med sig en egen liten
portfölj med ett urval av olika styrkor och
filter som vi fick prova på varandra.
Tekniken var lätt att ta till sig, och korridoren utanför undersökningsrummen på KI
där kursen hölls, ekade resten av eftermiddagen av alla aahhh och oohhh, jag ser!!! Vi
lyckades faktiskt alla hitta rätt och se det vi
skulle, trots fullständig oförmåga att ackommodera och störda av ett flertal olika bländningsfenomen i våra vidgade ögon. Timmarna flög förbi och plötsligt var det roliga
slut. Kvar var bara den mindre roliga uppgiften, att köra hem dilaterad och i bländande
solsken utan solglasögon ... jag, om någon,
borde veta bättre!
Det här numrets profil, Tommy Mårtensson,
var en av deltagarna på workshopen.
Bergmanson signerar sin bok om ögats anatomi.
Studenterna följde engagerat med i Jan Bergmansons uttrycksfulla föredrag.
Inget ”bullshit” i Norrtälje
Professor Jan Bergmanson passade
även på att besöka den nya utbildningen
KY-Optometritekniker i Norrtälje, under
sitt Sverigebesök i mitten av oktober i
år. Utbildningen är ett privat initiativ och
genomförs av Svenskt Centrum för
Optometri på Campus Roslagen.
Årets optometristudenter hade bara hunnit
gå i sex veckor och nervositeten bland eleverna var stor. Skulle man förstå vad han sa?
Tänk om nivån blir för avancerad? För att
förbereda eleverna maximalt inför besöket
fick höstterminens ämnen byta plats och
mycket tid hade ägnats åt att hårdplugga terminologi. Detta visade sig vara ett lyckat
drag. Alla kunde lätt hänga med i föreläsningarna.
Dagen inleddes med ett föredrag om det
utbytesprogram som Texas har med de
svenska optikerutbildningarna . Samma föredrag hölls även för studenterna i Kalmar och
Stockholm. Kryddat med Texasbiffar och lättsamma skämt blev föredraget en mjuk uppvärmning inför den lite svårare föreläsningen
om ögats anatomi. Förberedelserna hade gett
resultat. Professorns egen ordkunskap sattes
ibland på hårda prov av studenterna. Diskussionerna blev livliga och samspelet mellan
föreläsaren och klassen låg på topp.
Eftermiddagen rundades av med en föreläsning om UV-strålningens påverkan på
ögat. Ett ämne som lätt försvinner i debatten.
UV-skyddets vara eller inte vara i kontakt-
linser är ett utmärkt exempel på hur olika
man resonerar från tillverkarhåll vid framtagning av nya linsmaterial. Professor Bergmanson påpekade flera gånger under dagen,
som svar på elevernas frågor, hur lätt det är
att negligera forskningsresultat ” that doesn´t
kill you”. Klassen fick öva sig i att uttala ett
ord som de har mycket av i Texas.
– Bullshit. Bullshit!
Dåliga argument kräver svar på tal, sa
Bergmanson och försäkrade sig flera gånger
om att klassen varit läraktig. Undermeningen i budskapet var slutligen:
– Om man besitter kunskap kan man alltid genom bra information låta kunden välja
grad av skydd och den kvalitet de vill ha för
sina ögon.
Strax efter 16 rundades dagens föreläsningsserie av och biomikroskopet åkte
fram.
En improviserad workshop tog vid, och
deltagarna fick en genomgång av praktisk
mikroskopering. Det hittades en hel del
intressanta fall bland klassens ögon. Klockan
hann bli 17.30 innan det var dags att packa
ihop. De eventuella planer som kursledningen haft på att plocka lite svamp och
hinna visa lite av Roslagen blev nerbantade
till en kort stadsvandring i Norrtälje. Trots
den korta tiden hann man med en spontanvisit hos en av de lokala optikerna i staden.
Utvärderingarna visade att studenterna
var mycket belåtna med dagen.
”Trots hög nivå, inte för svårt”
”Helt i linje med skolans nivå!”
”En heldag kändes som en timme!”
”Ett privilegium att vi har så hög klass på
våra föreläsare”.
Tack och välkommen åter professorn!
OPTOMETRITEKNIKER
• CSN-stödd KY-utbildning
• 40 veckor heltid
• 12 veckor lärande på
arbetsplatser
• 30 platser/år
• Ansökningsperiod mars – maj
• Anordnas av Svenskt Centrum
för Optometri
• Läs mer på:
www.optometri.se
www.ky.se
www.campus-roslagen.se
Jan Bergmansons bok
”Clinical Ocular Anatomy and Physiology”
kan beställas från kansliet,
mailadress [email protected].
Den kommer även att finnas för försäljning
på kontaktlinskongressen i Göteborg.
Pris: 700 kronor.
NORDIC VISION 6·2006 35
DreamLens
den moderna ORTHO K linsen.
Klarsynt
på dagen
DreamLens
på natten
Tätpositioner
Insamlad data från det amerikanska företaget Health Products Research visar på en
tätposition för Vistakon när det gäller volymen av tillpassade astigmatiska mjuka linser, Acuvue Advance for Astigmatism.
Johnson & Johnson har även utsetts till
det mest respekterade företaget i världen i
Barrons andra gallupundersökning för år
2006.
(Contact Lens Spectrum, november 2006).
FDA-godkännande
Alcon har fått sin produkt Travatan Z (travoprost ophthalmic solution 0,004 %) godkänd för behandling av patienter med förhöjt tryck vid öppenvinkel glaukom samt
okulär hypertension.
Användningen är främst avsedd för
patienter som är intoleranta eller inte tillräckligt responsiva till andra trycksänkande droppar.
(Contact Lens Spectrum, november 2006).
Annons 170x235
Handhållen
spaltlampa
• 85% of Ortho K wearers are
former soft lens wearers
• Discomfort during the day
• Computer workers
• Aircondition
• Poor blinkers
Reichert Ophthalmic Instruments har
introducerat en handhållen spaltlampa,
PSL (Portable Slit Lamp), som kan användas på patienter som inte kan placeras
framför en vanlig spaltlampa, till exempel
de som är sängliggande. Instrumentet väger
cirka ett kilo och förvaras i en specialtillverkad väska. Spaltlampan har en ljuskälla
med en livstid på minst 50000 timmar utan
byte. Två laddningsbara batterier och en
laddare ingår.
www.reichertoi.com
• Marginal dry eyes
Nytt styrkeomfång
Nordiska Lins AB • Box 9053 • SE-400 92 Göteborg • Tel. 031-748 49 40
[email protected] • www.nordiska-lins.se
36 NORDIC VISION 6·2006
Joh n s on&Joh n s on k a n nu leverera
1-day Acuvue MOIST i samma styrkeomfång
som ”vanliga” 1-day Acuvue. Omfånget är
nu från +6,00D till -12,00D. Även Acuvue
Advance for Astigmatism har begåvats med
ytterligare en cylinderstyrka, -2,25. Finns
i axellägen 90/180 ±20° och från plan till
-9,00 sf.
PRODUKTNYHETER
Bildskärm istället för projektor?
T op c on s n ya 23”LCD-skärm CC-100/
CC100P för optotypvisning har bland annat
följande egenskaper:
Unikt utrustad med polarisationstester
utan krav på att filter skall hängas på
skärmen, bara att välja polatest precis
som på en vanlig projektor.
Slumpval av optotyper
Spaltning horisontellt, vertikalt
samt en optotyp
Spegelvändning av bilden möjlig
• Visar bokstäver, Snellens E, Landolt C,
barntavlor, siffror. Visus 0,05 – 2,0
•
• Kontrasttestning möjlig
• Ställbart refraktionsavstånd 3 – 6 meter
• Fotografiska bilder (landskap etc) för
•
•
till exempel avslappnad kontroll av
ordinationen.
Integrerad i CV-5000
CC-100 är en enklare modell som saknar
polarisationstester, men den är också billigare.
•
•
Nytt instrument för mätning av korneas
biomekaniska egenskaper
R e ic h e rt Op h t h a l m ic I n s t ru m e n t s lanserar ett nytt instrument som
mäter av trycket i ögat samtidigt som det
mäter vissa egenskaper i kornea. Instrumentet kallas Reichert Ocular Response Analyzer (ORA) och kan liknas vid en lufttonometer. När luftpuffen träffar kornea planas ytan
ut och man får ett värde på ögontrycket.
Men korneas yta fortsätter att tryckas in och
en konkav yta uppstår. När puffen upphört
börjar kornea att återta sin ursprungliga
form och på vägen tillbaka blir den plan
igen, och då tas ett andra tryckvärde.
Skillnaden mellan de två tryckvärdena
kallas corneal hysteresis, CH. Genom jämförelsen kan korneas elasticitet mätas och
man får därmed ett mer exakt värde på
ögontrycket. Något som kan vara av värde
vid glaukombehandling. Den fjärde egenskapen hos kornea som instrumentet mäter
Ny Topcon foropter
T op c on pr e s e n t e r a r si n nya autoforopter CV-5000. Det är den femte generationen och den minsta som Topcon producerat. Den är inte större än en mekanisk
modell, vilket ger bra patientkontakt och
gör den lättare att stuva undan för att
komma åt andra instrument. Dessutom
kommer den med Windows eller manöverpanel med kraftigt förbättrade funktioner
och gränssnitt. Autoforopter cv 5000 har
integrerad projektorstyrning, antingen
optisk projektor eller LCD-projektorn
CC-100/CC100P, samt kommunikation med
marknadens vanligaste journalsystem för
snabb överföring av refraktionsdata.
1-Day Acuvue
Colours utgår
F r å n de n  december kommer 1-Day
Acuvue Colours inte längre att tillverkas
eller säljas. Resurser kommer i stället att
omfördelas för att utveckla framtidens linser. Acuvue 2 Colours kommer dock att
finnas kvar i sortimentet.
är motståndskraften mot luftpuffen, corneal
resistance factor, CRF.
Patienten upplever inget extra obehag i
jämförelse med andra lufttonometrar, snarare tvärtom. Direkt efter mätningen visas
resultatet på en dataskärm där värdena presenteras i numerisk och grafisk form. Patienten ges en ”korneal signatur”.
Forskning som har publicerats av David
Luce (2005) visar att elasticiteten i kornea är
nedsatt hos patienter med keratoconus och
Fuchs dystrofi, men även efter refraktiv
kirurgi, LASIK.
Instrumentet har också en inbyggd ultraljudsmätare som mäter korneas tjocklek. Det
är lätt att använda och kan hanteras av en
assistent.
För mer information:
www.ocularresponseanalyzer.com
RÄTTELSE
p g a av et t be k l ag l igt,
tekniskt fel har vi skickat in en felaktig text till Nordic Vision angående
vår nya rengörningsvätska Synergi™.
Synergi`s™ producent är Sauflon, och
inte VitaResearch. De aktiva ämnena
i Synergi™ marknadsförs under
namnet Oxipol™.
Vi beklagar om det har uppstått
missförstånd i förhållande till andra
producenter. Det var inte avsikten.
Hydrolens Vision Care
NORDIC VISION 6·2006 37
SKLF
Översta raden från vänster: Marie Wallman Andersson, Olof Nesterud, Matilda Bremme, Erik Sundbom och Inga-Lill Thunholm-Henriksson.
Nedre raden från vänster: Birgitta Nordin, Kurt Östlund och Anna-Karin Dahlin. Saknas på bilden gör Jan Johnsson, Nils Juto och Sven Åström.
Information från SKLFs styrelse Kalendarium
SK L F g e nom f ör de de n 8 oktober en mycket uppskattad workshop med Jan
Bergmanson som lärare. Benämningen på workshopen var ”Tredimensionell bild av centrala
ögonbotten med hjälp av biomikroskop och +90 dioptriers lins”. (Se även sid 34.)
11 – 14 januari
De t h a r ä n n u inte kommit någon reaktion från Socialstyrelsen på det remissvar
angående optikerns framtida yrkesroll som SKLF skickade in den 17 september, och som
publicerades i Nordic Vision nr 5 2006.
25 – 28 januari
V i u n de r s ök e r j u s t nu möjligheten att ordna en kurs i tillpassning av stabila linser.
Det har även framförts önskemål om en vågfrontskurs i södra Sverige. SKLF kommer att
undersöka förutsättningarna för detta och återkomma i ärendet.
SK L F h a r be v i ljat Saber Abdi med kolleger 95 000 – 100 000 kronor i forskningsbidrag för en studie inriktad på ackommodativ esotropi. Studien beräknas vara klar för
publikation hösten 2007/våren 2008.
Optik 2007, Stockholmsmässan.
[email protected]
Global Keratoconus Congress,
Las Vegas, USA, www.GKC2007.com
2 – 4 februari
11th Winter Refractive Surgery Meeting,
Athen, Grekland
22 – 25 februari
8th International Congress of
Wavefront Sensing and Optimized
Refractive Corrections, Santa Fe, USA
S v e r ig e s Kon ta k t l i n sf ör e n i ng h a r under alla år varit befriad från skatt på
medlemsintäkter och förmögenhet, men nu har Skatteverket plötsligt fått för sig att ändra
på detta. SKLFs ordförande har i samarbete med övriga styrelsen samt föreningens revisor
författat ett brev till Skatteverket i syfte att överklaga detta beslut.
16 – 18 mars
SK L F s s t y r e l s e h a r beslutat att ett nytt inslag på Kontaktlinskongressen 2007
kommer att bli en posterutställning i regi av optikerstudenter från Karolinska Institutet
och Högskolan i Kalmar.
Nordisk Kontaktlinskongress,
Kongsberg, Norge.
L i k s om på Kon ta k t l i n skongr e s se n 2006 kommer årsmötet i samband med
Kontaktlinskongressen 2007 att förläggas som sista programpunkt på lördagen.
Finsk Kontaktlinskongress,
Nokia, Finland.
SK L F h a r e f t e r styrelsebeslut blivit medlemmar i Vision For All
(www.visionforall.org).
31 maj – 3 juni
BCLas kongress i Manchester
På s t y r e l s e mö t e t  ok t obe r valdes Jenny Lundström och Johanna Enbuske
in som aktiva medlemmar i SKLF. Annelie Bohman och Jens Falkvall valdes in som passiva
medlemmar.
38 NORDIC VISION 6·2006
Kontaktlinskongressen 2007,
Göteborg. [email protected]
20 – 22 april
21 – 22 april
(Galamiddag på Manchester Uniteds
hemmaarena Old Trafford),
www.bcla.org.uk, [email protected]
Optiker till
Högskolan i Kalmar
Sedan hösten 2002 bedrivs en treårig optikerutbildning vid Högskolan i Kalmar. På grund av
ökade möjligheter till forskning ska vi nu utöka
personalstaben och med anledning av detta söker
nu institutionen för kemi och biomedicinsk
vetenskap minst en lärare till vår optikerutbildning.
Bedömningsgrunderna är de som anges i HF 4
kap §15. Meriterande är erfarenhet av undervisning, erfarenhet som optiker och utvecklingsprojekt inom yrkesområdet.
Annons
170x115
Ytterligare upplysningar lämnas av prefekt
Arbetsuppgifterna omfattar undervisning inom
området optometri samt deltagande i vidareutvecklingen av kurser inom optikerprogrammet.
Möjlighet till forskning kan beredas för den
intresserade. Administrativa uppgifter i form av
visst kursansvar kan också komma att efterhand
ingå i arbetsuppgifterna
Håkan Hallmer, tel 0480-44 62 01, mobil 070566 2141 ([email protected]), docent Peter
Gierow, tel 0480-44 62 57 ([email protected]),
universitetsadjunkt Catarina Ericson, tel 0480-44
69 16 ([email protected]) eller universitetslektor Jörgen Gustafsson, tel 0480-44 63 98
([email protected]). Fackliga företrädare
nås via växeln, tel 0480-44 60 00.
Som universitetsadjunkt i optometri krävs högskoleexamen i optometri eller motsvarande.
Högskolan kan tillhandahålla högskolepedagogisk
utbildning vid anställningen. För övrigt hänvisas
till HF 4 kap §9.
Välkommen med Din ansökan ställd till
Registrator, Högskolan i Kalmar, 391 82 Kalmar,
senast den 12 januari 2007. Märk Din ansökan
med diarienummer 2.2-589/06.
Annons 170x115
God Jul & Gott Nytt År!
Stort tack till alla företag, föreläsare, handledare och LIAplatser som medverkat till en fantastisk hösttermin.
Nästa LIA-period är mellan v.12 - v.16 2007.
Information om vår utbildning finns på www.optometri.se
Besök oss i vår monter på mässan Optik 2007.
Ansökningar till nästa kursstart kan skickas in från Mars
månad
Högskolan i Kalmar
har ca 800 anställda
och ca 10 000 studenter. Högskolan
bedriver utbildning
och forskning inom
naturvetenskap, teknik, sjöfart, humaniora, samhällsvetenskap, ekonomi,
omvårdnad, socialt
arbete, media samt
l ä ra r u t b i l d n i n g .
Högskolan i Kalmar
har universitetsstatus inom vetenskapsområde naturvetenskap.
Posttidning B
Avs: Sveriges Kontaktlinsfond AB
Isafjordsgatan 22B
164 40 Kista
7 317074 936924