Kroppen

Människokroppen
Åk 8
VT 2014
Namn: ………………………………………………………………………….……………
Klass:
8C
Människokroppen
Syfte:
 Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att Du utvecklar kunskaper om biologiska
sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om dig själv och naturen.
I arbetsområdet ”kroppen” lär Du dig om hur din kropp fungerar.
Ju mer du känner till desto mer kan du påverka hur du mår.
Dessa förmågor ska du träna:



använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och
ta ställning i frågor som rör människokroppen
genomföra undersökningar
använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
biologiska samband gällande hälsa och livsstil
Tidsplanering:
Måndag 80
8C
2
3
4
5
6
7
8
Torsdag 50
6/1
9/1
Terminsplanering
13/1
Uppgift: Matspjälkning
Film: ”Matspjälkningssystemet” (14 min ström)
20/1
Uppgift: Luftvägar och lungor
16/1
Genomgång: Matspjälkning
Film: ”Fetma” (25 min DVD)
23/1
Genomgång: Luftvägar och lungor
Film: ”Lungorna och rökning” (20 min)
30/1
Genomgång: Cellen
27/1
Uppgift: Cellens delar och funktioner
Film: ”Allt om våra celler” (18 min DVD)
3/2
Uppgift: Hjärta och blodomloppet
Film: ”Blodet och blodomloppet” (12 min ström)
10/2
Uppgift: Immunförsvar
Film: ”Förkylningskriget” (25 min DVD)
17/2
PROV
6/2
Genomgång: Hjärta och blodomloppet
13/2
Genomgång: Immunförsvar och sjukdomar
20/2
Idrottsdag
24/2 Sportlov
27/2 Sportlov
10
3/3
Hälsa och upptäckter
11
10/3
Anatomi könsorgan, pubertet
6/3
Könssjukdomar
(nya uppgifter i nytt häfte)
13/3
Mens, spermier
12
17/3
Preventivmedel
20/3
Befruktning, fosterutveckling
24/3
27/3
Dissektion hjärta
9
13
PROV
Människokroppen
Litteratur att söka i:
Biologi Spektrum Lgr11 (svart bok):
 Cellen
s.230-237
 Matspjälkning
s.238-241
 Andning
s.242-244
 Hjärta och blodomlopp
s.245-252
 Immunförsvar
s.253-256
 Vad är hälsa och sjukdom?
s.306-309
 Träning, mat och sömn
s.310-319
 Bakterier och virus
s.320-326
 Hälsoproblem hos unga
s.327-333
 Vanliga sjukdomar hos vuxna s.334-338
 Sjukvård och alternativ medicin s.340-349
 Tobak
s.352-354
Arbetssätt:
Uppgifter i arbetshäfte
Genomgångar
Filmer
Undersökningar




Centralt innehåll:
Kroppens celler, organ och organsystem samt deras uppbyggnad, funktion och samverkan
Aktuella samhällsfrågor
Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och
beroendeframkallande medel (ex. tobak)
Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas
Virus, bakterier, infektioner och smittspridning samt antibiotika och resistenta bakterier
Historiska och nutida upptäckter samt deras betydelse för samhällets och människans
levnadsvillkor, till exempel penicillin och transplantationer
Dokumentation av undersökningar







Vad bedöms?





Genomförande av uppgifter
Användning av begrepp, modeller och teorier
Deltagande, motiveringar och resonemang i diskussioner
Upptäckter som rör människokroppen och dess betydelse för människans levnadsvillkor.
Läxförhör och skriftligt prov
Människokroppen
Kunskapskrav:
E
C
A
Eleven kan samtala om och diskutera
frågor som rör hälsa och skiljer då
fakta från värderingar och
formulerar ställningstaganden med
enkla motiveringar samt beskriver
några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och
diskutera frågor som rör hälsa och
skiljer då fakta från värderingar
och formulerar ställningstaganden
med utvecklade motiveringar samt
beskriver några tänkbara
konsekvenser.
Eleven kan samtala om och
diskutera frågor som rör hälsa och
skiljer då fakta från värderingar
och formulerar ställningstaganden
med välutvecklade motiveringar
samt beskriver några tänkbara
konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven
frågor och framför och bemöter
åsikter och argument på ett sätt
som för diskussionerna framåt.
I diskussionerna ställer eleven
frågor och framför och bemöter
åsikter och argument på ett sätt
som för diskussionerna framåt och
fördjupar eller breddar dem.
I diskussionerna ställer eleven
frågor och framför och bemöter
åsikter och argument på ett sätt
som till viss del för diskussionerna
framåt.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika
källor och för enkla och till viss del
underbyggda resonemang om
informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika
källor och för utvecklade och
relativt väl underbyggda
resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen på
ett i huvudsak fungerande sätt i
diskussioner.
Eleven kan använda informationen
på ett relativt väl fungerande sätt
i diskussioner.
Eleven har grundläggande kunskaper
om biologiska sammanhang och visar
det genom att ge exempel och
beskriva dessa med viss användning
av biologins begrepp, modeller och
teorier.
Eleven har goda kunskaper om
biologiska sammanhang och visar
det genom att förklara och visa på
samband inom dessa med relativt
god användning av biologins
begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra enkla och till viss
del underbyggda resonemang om
hälsa, sjukdom, sexualitet och
ärftlighet och visar då på enkelt
identifierbara samband som rör
människokroppens byggnad och
funktion.
Eleven kan föra utvecklade och
relativt väl underbyggda
resonemang om hälsa, sjukdom,
sexualitet och ärftlighet och visar
då på förhållandevis komplexa
samband som rör människokroppens
byggnad och funktion.
Eleven kan ge exempel på och
beskriva några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Eleven kan förklara och visa på
samband mellan några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika
källor och för välutvecklade och
väl underbyggda resonemang om
informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen
på ett väl fungerande sätt i
diskussioner.
Eleven har mycket goda kunskaper
om biologiska sammanhang och visar
det genom att förklara och visa på
samband inom dessa och något
generellt drag med god användning
av biologins begrepp, modeller och
teorier.
Eleven kan föra välutvecklade och
väl underbyggda resonemang om
hälsa, sjukdom, sexualitet och
ärftlighet och visar då på komplexa
samband som rör människokroppens
byggnad och funktion.
Eleven kan förklara och
generalisera kring några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Människokroppen
Begrepp, sjukdomar, funktionshinder:
Viktiga begrepp
Sjukdomar och funktionshinder
Proteiner/aminosyror, kolhydrater/druvsocker,
fett/fettsyror och glycerol,
sönderdelning, enzym, tarmludd
karies, diabetes, diarré, magkatarr och
magsår, ätstörningar
Lungblåsor, gasutbyte, diafragma, stämband,
flimmerhår, struplock,
lunginflammation, allergi och astma,
Förbränning/cellandning, druvsocker, koldioxid,
proteinfabrik (ribosom), energiverk (mitokondrie),
cellmembran, stamcell, energiflöde,
cancer,
Artär, ven, kapillär, lilla och stora kretsloppet,
klaffar, kranskärl
EKG, högt/lågt blodtryck, åderförkalkning,
kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke,
Röda och vita blodkroppar, blodplättar, lymfkörtlar,
antikroppar, blodgrupp (”AB0”)
anemi, leukemi, förkylning
Exempel på provfrågor som kräver faktakunskaper men korta svar:

Vilket organ suger upp vätskan i maten vi har ätit?

Skriv formeln för cellernas förbränning, den så kallade cellandningen.

Vilka uppgifter har andningsorganen?

Vad kallas ådror som för blod till hjärtat? Vilken nytta gör flimmerhåren i luftrören?

Vad innebär åderförkalkning?
Exempel på provfrågor där du förväntas förklara sammanhang och använda begrepp:

Varför får turister som reser utomlands ofta diarré?

Varför andas man häftigt efter en kraftig kroppsansträngning?

Berätta vad som händer en köttbulle på dess väg från mun till anus.

Resonera hur rökning kan påverka din hälsa.

Ge exempel på naturvetenskapliga upptäckter som har att göra med människokroppen,
och förklara vilken betydelse upptäckterna har haft för människors levnadsvillkor.
Människokroppen
Uppgift - Kroppen i balans
Kroppen är en finurlig konstruktion som måste ha bränsle för att fungera.
Alla aktiviteter vi utsätter oss för kräver energi oavsett om det är att gå,
spela basket, titta på TV eller sova. Energin finns i näringen vi äter,
såsom kolhydrater, fett och protein.
Behovet av energi varierar från person till person. Det som påverkar hur mycket du behöver
är främst den fysiska aktiviteten, men även ålder, kön, arv, kroppsstorlek och klimat har
betydelse för energibehovet.
Vad och hur mycket du bör äta beror på hur mycket du rör dig.
När du idrottar ökar din energiförbrukning kraftigt.
Regelbunden träning kräver mycket mer energi än enstaka promenader.
Det handlar helt enkelt om balans. Energibalans innebär att du äter lika mycket som
du gör av med under ett dygn. En vuxen människa förbränner vid vila ca 1500 kcal/dygn.
Vid normala aktiviteter vanligen ca 2000 - 3000 kcal/dygn. Grovt räknat förbrukar man
1,2 kcal per km och kg.
Sportaktiviteter och andelen kalorier som
förbrukas på 10 minuter utan paus:
Vardagsaktiviteter och andelen kalorier
som förbrukas på 10 minuter utan paus:
Aktivitet
Badminton
Basket
Bordtennis
Dans (lugn)
Dans (intensiv)
Fotboll
Längdskidor
Löpning (10 km/h)
Löpning (20 km/h)
Promenad (snabb)
Ridning
Utförsåkning
Volleyboll
Aktivitet
Bädda
Laga mat
Sitta och prata
Skotta snö
Sova
Stå stilla
Titta på TV
Tvätta fönster
Tvätta golv
1.
Ca 60 kg
45
60
30
35
50
70
100
120
165
50
55
80
45
Ca 60 kg
30
30
15
65
10
10
10
35
40
Du äter en chipspåse på 100g med energiinnehållet 525 kcal. Beräkna hur länge du
måste utföra en valfri aktivitet för att förbruka chipspåsens energiinnehåll.
Aktivitet: …………………………………………………………………………………………………………………………………………
Beräkningar: ……………………………………………………………………………………………………………………………………
2. Vad händer om du har fått i dig för lite energi och varför?
Enstaka tillfällen: …………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Under längre tid: ……………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. Vad händer om du fått i dig mer energi än du gör av med?
Enstaka tillfällen: …………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Under längre tid: ……………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
7
Människokroppen
Uppgift – Matspjälkning:
Bi Spektrum s.238-241
1. Varför måste vi äta? ……………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2. Vilka är de viktigaste näringsämnena i maten? ………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. Hur lång är matspjälkningskanalen som bryter ner maten vi äter? ……………………………………………
4. Vad heter delarna på bilden?
Fyll i tabellen:
a)
a)
b)
c)
b)
h)
d)
c)
e)
f)
g)
h)
i)
j)
d)
e)
f)
i)
j)
g)
8
5. Maten måste sönderdelas. Varför? ……………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
6. Sönderdelas maten mekaniskt eller kemiskt av tänderna? Motivera ditt svar.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
7. Förklara hur ”enzymer” hjälper till vid matspjälkningen? ……………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
8. a) Vad kallas proteinets minsta byggsten? ……………………………………………………………………………………
b) Vad används proteiner till i kroppen? …………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
9. När vi är magsjuka och spyr kan det smaka surt. Varför blir maten sur?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
10. a) Var hamnar maten efter den varit i magsäcken? …………………………………………………………………………
b) Vad händer med saltsyran? ………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
11. Tarmluddet gör att tarmväggens yta blir väldigt stor.
Varför är det viktigt att ytan är stor? ………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
12. Tjocktarmen innehåller miljarder bakterier. Vilken nytta gör bakterierna här?
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
13. Hur lång tid tar det för maten att ta sig från mun till anus? ………………………………………………………
9
14. Vilka av följande påstående än sanna? ………………………………………………………………………………………………
A. Druvsocker är kolhydratens minsta byggsten.
B. Syran i magsäcken är så frätande att de flesta bakterier som hamnar här dör.
C. Saliv innehåller enzymer som bryter ner stärkelse till mindre delar.
D. Galla bryter ner fett.
E. Matspjälkningskanalen passerar genom levern.
F. Om inte maten vi äter bryts ner till sin minsta byggsten, kan den inte tas upp i blodet.
15. Koppla samman organen till vänster med rätt funktion till höger:
1. Tunntarm ………
2. Bukspottkörtel ………
3. Tolvfingertarm ………
4. Tjocktarm ………
5. Magsäck ………
6. Matstrupe ………
A. Bildar enzymer och insulin.
B. Suger upp vatten och salt från maten.
C. Pressar ner maten mekaniskt till magsäcken.
D. Bryter ner proteiner och dödar bakterier.
E. Suger upp den mesta näringsämnen från maten.
F. Blandar maten med bukspott och galla.
16. Skriv och berätta vad som händer en köttbulle på vägen från mun till anus.
Köttbullen innehåller både proteiner, kolhydrater, fetter och vatten.
Berätta var det finns enzymer, vad enzymerna gör och vad som bildas av
de olika näringsämnena! Ta hjälp av tabellen på sidan 241 i biologi spektrum.
Skriv gärna på löspapper!
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
10
Människokroppen
Uppgift – Luftvägar och lungor:
Bi Spektrum s.242-244
1. Markera luftvägar och lungor (a-f).
a) luftstrupen
b) bihålor
c) lungor (2 st)
d) struphuvud med stämbanden
e) näshåla
f) luftrören
g) svalget
2. Varför måste vi andas? ………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. a) Vad heter de allra minsta cellerna som sitter längst ut på luftrören?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Hur många lungblåsor innehåller en lunga? …………………………………………………………………………………
c) Beskriv hur lungblåsorna kan ta upp syrgas. Använd modellen till vänster.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. a) Hur många liter luft andas en person i vila normalt på ett andetag?………………………………………
b) Hur många liter luft andas en person i vila på en minut? …………………………………………………………
c) Varför andas en person i kroppsansträngning oftare och mer än i vila?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
5. Vad kallas den stora muskel som vi andas med? ………………………………………………………………………………
11
6. Var och hur uppstår vårt tal? ……………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Tobaksrökning Biologi spektrum s.352-353
7. Varför är röken från tobak farlig? ……………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
8. Nämn minst 3 sjukdomar tobaksrökning kan orsaka. ……………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
9. Luftstrupen och luftrören innehåller en slemhinna med små flimmerhår.
Vilken nytta gör flimmerhåren?
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
10. Varför drabbas rökare oftare av problem med luftrören än ickerökare?
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
11. Personer som rökt i många år kan få lungsjukdomen KOL, som innebär att lungblåsornas
väggar går sönder. Beskriv hur det påverkar hur mycket syre blodet kan ta upp.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
12
Människokroppen
Undersökning – Luftvägar och lungor:
1. Undersök: Hur länge kan du hålla andan?
Material: Klocka med sekundvisare eller tidtagarur
Genomförande: Ta ett djupt andetag. Håll andan så länge du kan…
Anteckningar: ……………………………………………………………………………………………………………………………………
2. a) Undersök: Hur många andetag tar du på en minut vid låg ansträngning?
b) Undersök: Hur många andetag tar du på en minut efter ansträngning?
Material: Klocka med sekundvisare eller tidtagarur
Genomförande: Sitt ner, blunda och andas naturligt och lugnt. Låt din gruppkamrat
räkna in och stoppa tiden åt dig. Räkna hur många andetag du tar under 60 sekunder.
Anteckningar: ……………………………………………………………………………………………………………………………………
3. Undersök: Vad händer med revbenens omfång vid inandning?
Material: Måttband
Genomförande: Mät omkretsen på din bröstkorg när du tar ett djupt andetag.
Mät sedan omkretsen på din bröstkorg när du andas ut ordentligt. Lägg måttbandet
strax under brösten.
Anteckningar: ……………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. Undersök: Hur stor lungvolym har du?
Material: Spirometer
Genomförande: Dra in ett djupt andetag och blås allt du kan i spirometern.
Anteckna ditt resultat.
Anteckningar: ……………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
5. Undersök: Hur ser din näshåla ut egentligen?
Material: Spegel, ficklampa
Genomförande: Titta med en spegel i dina näshålor. Använd ficklampa för att se bättre.
Anteckningar: …………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
13
Människokroppen
Cellandningen - förbränning i celler:
En bil förbrukar bränsle (t.ex. bensin) för att kunna röra sig framåt.
Bränslet omvandlas till avgaser, framförallt koldioxid (CO2).
Att bränslet förbrukas märker vi när bränsletanken är tom och måste fyllas på.
Inget bränsle – ingen rörelse! För att bränslet ska kunna omvandlas till rörelseenergi
måste motorn även ha syrgas!
Syrgas
Rörelseenergi
Bränsle
Avgaser
Vattenånga
Detsamma gäller för en vedbrasa. Så länge det finns bränsle (ved)
brinner brasan och ger värme och rök (CO2). Om vi kväver eller
inte stoppar i mer bränsle i elden så slutar det brinna.
Även i människokroppen behöver vi stoppa i oss bränsle i form av kolhydrater!
Socker omvandlas till energi som vi behöver för att kunna och orka röra oss, hålla en jämn
temperatur (ca +37° C), sova m.m.
Syrgas
Rörelseenergi
Bränsle
Avgaser
Vattenånga
Äter vi för lite bränsle blir vi trötta.
Äter vi för mycket bränsle lagras energin i levern och i fettcellerna.
Den här förbränningen sker i ALLA våra 100.000 miljarder celler!
Mitokondrierna (kraftverken) tar in socker och syre och omvandlar det till energi.
Som avfall bildas det även koldioxid och vatten.
Formel för cellandning:
Druvsocker + Syrgas → Energi + Koldioxid + Vatten
14
Människokroppen
Uppgift – Cellens delar och funktioner:
1.
Bi Spektrum s.231
Placera ut cellens delar på bilden.
…………………………………………
………………………………………
………………………………………
………………………………………
……………………………………………
2.
(kanten)
…………………………………………………
Beskriv kortfattat (i tabellen) vad cellens delar har för funktion.
Del i cellen
Funktion/Beskrivning
1. Cellkärna
2. Ribosomer
3. Mitokondrier
4. Cellmembran
5. Lysosom
6. Cellplasma
3.
a) Vad kallas den kemiska reaktion som ger cellen energi?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Skriv formeln för den kemiska reaktionen.
…………………………… + …………………………… → …………………………… + …………………………… + …………………………
15
Människokroppen
Uppgift – Cellens delar och funktioner:
Bi Spektrum s.232-235
6. Kroppen består av ca 200 olika specialiserade celler.
Ge exempel på minst 4 olika sorters celler: …………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
7. Hur förökas cellerna i kroppen? ………………………………………………………………………………………………………
8. Varje dygn delar sig många miljarder celler i din kropp. De nya celler som bildas
väger mer än 1 kg. Varför blir du då inte ca 1 kg tyngre varje dag?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
9. a) Vad är stamceller? …………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Vad kan stamceller användas till? ………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
10. Kroppen organ delas in i olika organsystem.
Ge exempel på två olika organsystem och beskriv vad systemen gör i kroppen.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
16
11. a) Hur kan cellerna skicka meddelande till varandra? …………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Ge exempel på vilka order ett sådant meddelande kan innehålla.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
12. Koppla samman begreppen till vänster med rätt beskrivning till höger.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Stamcell ………
Mitokondrie ………
Cellmembran ………
Cell ………
Cellkärna ………
Organsystem ………
Ribosom ………
A. Del av cellen där proteiner tillverkas.
B. Innehåller arvsanlagen och styr hur cellen fungerar.
C. Ursprunglig cell som kan bilda alla typer av celler.
D. Flera organ i kroppen som samarbetar.
E. Cellens energiverk, där förbränningen sker.
F. Den minsta levande byggstenen i alla organismer.
G. Genom det kan ämnen passera in och ut ur cellen.
Cancer Biologi spektrum s.336
13. Vad skiljer en cancercell sig från en vanlig cell? ……………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
14. Vad är en metastas eller en dottertumör? ……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
15. Hur kan cancer behandlas? …………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
16. Hur kan man minska riskerna att få cancer i framtiden? (Tänk på vad som orsakar cancer)
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
17
Människokroppen
Uppgift – Hjärta och blodomlopp:
Bi Spektrum s.245-252
1. a) Hjärtat pumpar runt blodet genom blodkärlen. Varför måste blodet cirkulera i kroppen?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Vad kallas blodkärlen som transporterar blod FRÅN hjärtat?
………………………………………………………………………………………………………………………………
c) Vad kallas blodkärlen som transporterar blod TILL hjärtat?
………………………………………………………………………………………………………………………………
d) Vad kallas de allra minsta blodkärlen? ……………………………………………………………
2. Kroppens innehåller ca 100.000 km kapillärer och finns överallt i kroppen.
Berätta vad som händer när blodet kommer till kapillärerna?
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
18
3. a) Vilket viktigt organ passerar blodet i det lilla kretsloppet? …………………………………………………
b) Vad händer med blodet när det passera lilla kretsloppet? ……………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. I det stora kretsloppet passerar blodet flera viktiga organ.
a) Vad tar blodet upp från tunntarmarnas tarmludd?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Vad gör levern för nytta? ……………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………
c) Vad tar njurarna bort från blodet, och vad händer med det efter rening?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………
5. Markera hjärtats delar på bilden (A-G).
A) hålvener
B) höger förmak
C) lungartär
D) klaffar
E) stora kroppspulsådern/aorta
F) lungvener
G) vänster kammare
6. Hjärtats blodådror kallas kranskärl. Vilken uppgift har de?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
19
7. Vad kan hända om hjärtats klaffar inte fungerar som de ska?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
8. Är blodtrycket högst i artärer eller i vener? ………………………………………………………………………………
9. Hur förändras pulsen när du springer, och varför?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
10. Beskriv hur benmuskler och fickklaffar hjälper blodet att ta sig
hela vägen upp från fötterna tillbaka till hjärtat?
………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………
11. Din kondition beror på flera olika faktorer.
Vilket av följande påstående är felaktigt?
A) Konditionen påverkas av hur mycket syre vi kan andas in och hur mycket syrerikt
blod hjärtat kan pumpa till musklerna.
B) Träning gör att hjärtat blir starkare och kan pumpa mer blod till musklerna.
C) Träning gör att musklerna blir bättre på att ta upp syre från blodet.
D) Det är bara om man har dålig kondition som man får mjölksyra i musklerna.
20
12. a) Hur många liter blod har en vuxen människa? …………………………………………………………………………
b) Nämn några ämnen som finns i blodplasman. ……………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
13. Var bildas våra blodkroppar? ……………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
14. Röda blodkroppar består av ett protein som kallas hemoglobin.
Vilken nytta gör hemoglobinet i blodet?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
15. Vilken uppgift har blodplättarna i blodet? ……………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
16. Vita blodkroppar försvarar vår kropp. Ge exempel på vad de angriper.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
17. Varje dygn renar njurarna 1500 liter blod.
a) Hur många liter urin bildar njurarna varje dygn? ………………………………………………
b) Vilka är njurarnas viktigaste uppgifter? ……………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
18. Människor kan ha fyra olika blodgrupper enligt AB0-systemet.
a) Vad kallas dessa fyra blodgrupper? …………………………………………………………………………………………
b) En person har blodgrupp B. Till vem kan denna person lämna blod till? ……………………………
c) Varför är det viktigt att testa allt blodgivare lämnar? ……………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………
21
Hjärt- och kärlsjukdomar Bi spektrum s.334-335
19. Varje år dör ca 36.000 människor av sjukdomar i hjärta och blodkärl.
En orsak till dessa sjukdomar är åderförkalkning. Vad innebär åderförkalkning?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
20. Vad kan åderförkalkning i hjärtats kranskärl leda till? ……………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
21. Kurt misstänker att han har fått en hjärtinfarkt.
a) Vilka symtom ger nästan alltid hjärtinfarkt? …………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Vad har hänt i Kurts hjärta om det är en hjärtinfarkt?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
c) Varför kan hjärtinfarkt leda till döden?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
22. Vad kan ha hänt i hjärnan om en person drabbas av en stroke?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
23. Vad kan Du göra för att minska risken att själv drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
22
Människokroppen
Laboration – Hjärta och blodomlopp:
1. Undersök: Hur låter ditt hjärta?
Material: Stetoskop
Genomförande: Lyssna med stetoskop på dina eller kompisens hjärtslag.
Hur låter det?
Anteckningar: ………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2. Undersök: Hur snabb är din puls vid låg ansträngning?
Material: Klocka med sekundvisare eller tidtagarur
Genomförande: Sitt ner, blunda och andas lugnt. Kontrollera att du känner din puls
genom att sätta pek- och långfingret på handledens insida alt. på halsen. Låt din
gruppkamrat räkna in och stoppa tiden åt dig. Räkna din puls under 60 sekunder.
Anteckningar: ………………………………………………………………………………………………………………………………
3. Undersök: Hur snabb är din puls vid hög ansträngning?
Material: Klocka med sekundvisare eller tidtagarur
Genomförande: Spring snabbt i trappan – ända ner till bottenplanet och tillbaka
in i klassrummet igen. Kontrollera att du känner din puls genom att sätta pekoch långfingret på handledens insida alt. på halsen. Låt din gruppkamrat räkna in
och stoppa tiden åt dig. Räkna din puls under 60 sekunder. Är det någon skillnad?
Anteckningar: ………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. Undersök: Hur kan blod rinna i uppförsbacke?
Genomförande: Sitt ner i 3-5 minuter med ena armen hängande orörlig rakt ner.
Den andra armen håller du rakt upp mot taket. Undersök skillnader mellan dem
vad gäller synliga ådror, färg och temperatur. Försök förklara resultatet.
Anteckningar: ………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
23
Människokroppen
Laboration – Hjärta och blodomlopp:
5. Undersök: Hur ser ditt blod ut i mikroskop?
Risk: Blodsmitta, infekterade sår,
Material: Mikroskop, objektglas, täckglas, steril blodlansett, rengöringssprit,
natriumcitratlösning, plåster!
Genomförande: Tvätta händerna med tvål och vatten. Torka av ringfingertoppen med en
bomullstuss som fuktats i sprit. Gör ett stick i fingertoppen med en steril blodlansett.
Avsätt en droppe blod på ett helt nytt och rent objektglas. Pressa fram blodet
så att fingret ej kommer i kontakt med objektglaset.
Späd blodet med en droppe natriumcitratlösning. Lägg på ett täckglas och iaktta blodet
i mikroskopet. Börja med minsta förstoringen och öka när du hittat fokus.
VIKTIGT! Släng blodlansetten där läraren anvisar!!!
Rita av det du ser i mikroskopet. Rita STORT!
Anteckningar: …………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………
24
Människokroppen
Uppgift – Immunförsvar:
Bi Spektrum s.253-256
1. Ge exempel på hur din kropp skyddar dig mot främmande och skadliga ämnen?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2. Vilka organ ingår i immunförsvaret och försvarar dig mot virus och bakterier i kroppen?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. Varför blir halsen öm och svullen om du har en halsinfektion? ………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. I ett sår finns det gulvitt var. Vad består det av? ……………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
5. Beskriv hur olika typer av vita blodkroppar samarbetar för att
bekämpa en bakterieinfektion.
………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………
25
6. Immunförsvarets celler kan minnas. Om man har haft en viss
infektionssjukdom är man därför ofta immun mot den under många år.
Vad beror det på att vi ändå blir förkylda så ofta?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
7. Varför blir en AIDS-sjuk person så känslig för infektioner? …………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
8. a) Hur fungerar en vaccination? …………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Ge exempel på sjukdomar vi vaccineras för i Sverige (s.326). ……………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
9. Xerxes, Yngve och Ziv diskuterar vaccinationer.
Vem använder ett korrekt naturvetenskapligt argument?
Motivera ditt svar.
Xerxes - Vaccinationer kan ge biverkningar,
och därför är det säkrast att inte vaccinera sig alls.
Yngve – Vaccin gör att det bildas antikroppar som kan skydda oss
mot den sjukdom vi vaccinerats oss mot.
Ziv – Det är naturligare och bättre för kroppen att immunförsvaret
bildar antikroppar mot riktiga smittämnen och bekämpar olika
sjukdomar utan hjälp av vaccin.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
26
Människokroppen
Uppgift – Sjukdomar:
Ta reda på fakta om olika sjukdomar genom att söka i olika källor.
Försök förklara:
-
orsaken till sjukdomen,
vilka symtom sjukdomen visar
vilka skador sjukdomen eventuellt kan ge och
hur sjukdomen botas eller behandlas
hur sjukdomen eventuellt kan förebyggas
Matspjälkning:
 Karies
 Magkatarr
 Diarré
 Ätstörningar
 Diabetes
Luftvägar och lungor:
 Lunginflammation
 Förkylning
 Tuberkulos
Celler:
 Cancer
Hjärta:
 Åderförkalkning
 Hjärtinfarkt
 Stroke
Blod:
 Anemi
 Blödarsjuka
Immunförsvar:
 Leukemi
27