Kroppen

Människokroppen
Åk 9
HT 2016
Namn: ………………………………………………………………………….……………
Klass: 9G, 9H
Människokroppen
Syfte:
 Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att Du utvecklar kunskaper om biologiska
sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om dig själv och naturen.
I arbetsområdet ”kroppen” lär Du dig om hur din kropp fungerar.
Ju mer du känner till desto mer kan du påverka hur du mår.
Dessa förmågor ska du träna:



använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och
ta ställning i frågor som rör människokroppen
genomföra undersökningar
använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
biologiska samband gällande hälsa och livsstil
Människokroppen
Litteratur att söka i:
Biologi Spektrum Lgr11 (svart bok):
 Andning
 Hjärta och blodomlopp
 Immunförsvar
 Vad är hälsa och sjukdom?
 Träning, mat och sömn
 Bakterier och virus
 Hälsoproblem hos unga
 Vanliga sjukdomar hos vuxna
Arbetssätt:




Uppgifter i arbetshäfte
Genomgångar
Filmer
Undersökningar
s.242-244
s.245-252
s.253-256
s.306-309
s.310-319
s.320-326
s.327-333
s.334-338
Centralt innehåll:
Kroppens celler, organ och organsystem samt deras uppbyggnad, funktion och samverkan
Aktuella samhällsfrågor
Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och
beroendeframkallande medel (ex. tobak)
Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas
Virus, bakterier, infektioner och smittspridning samt antibiotika och resistenta bakterier
Historiska och nutida upptäckter samt deras betydelse för samhällets och människans
levnadsvillkor, till exempel penicillin och transplantationer
Dokumentation av undersökningar







Vad bedöms?





Genomförande av uppgifter
Användning av begrepp, modeller och teorier
Deltagande, motiveringar och resonemang i diskussioner
Upptäckter som rör människokroppen och dess betydelse för människans levnadsvillkor.
Läxförhör och skriftligt prov
Människokroppen
Kunskapskrav:
E
C
A
Eleven kan samtala om och diskutera
frågor som rör hälsa och skiljer då
fakta från värderingar och
formulerar ställningstaganden med
enkla motiveringar samt beskriver
några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och
diskutera frågor som rör hälsa och
skiljer då fakta från värderingar
och formulerar ställningstaganden
med utvecklade motiveringar samt
beskriver några tänkbara
konsekvenser.
Eleven kan samtala om och
diskutera frågor som rör hälsa och
skiljer då fakta från värderingar
och formulerar ställningstaganden
med välutvecklade motiveringar
samt beskriver några tänkbara
konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven
frågor och framför och bemöter
åsikter och argument på ett sätt
som till viss del för diskussionerna
framåt.
I diskussionerna ställer eleven
frågor och framför och bemöter
åsikter och argument på ett sätt
som för diskussionerna framåt.
I diskussionerna ställer eleven
frågor och framför och bemöter
åsikter och argument på ett sätt
som för diskussionerna framåt och
fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika
källor och för enkla och till viss del
underbyggda resonemang om
informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika
källor och för utvecklade och
relativt väl underbyggda
resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen på
ett i huvudsak fungerande sätt i
diskussioner.
Eleven kan använda informationen
på ett relativt väl fungerande sätt
i diskussioner.
Eleven kan söka naturvetenskaplig
information och använder då olika
källor och för välutvecklade och
väl underbyggda resonemang om
informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen
på ett väl fungerande sätt i
diskussioner.
Eleven har grundläggande kunskaper
om biologiska sammanhang och visar
det genom att ge exempel och
beskriva dessa med viss användning
av biologins begrepp, modeller och
teorier.
Eleven har goda kunskaper om
biologiska sammanhang och visar
det genom att förklara och visa på
samband inom dessa med relativt
god användning av biologins
begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra enkla och till viss
del underbyggda resonemang om
hälsa, sjukdom, sexualitet och
ärftlighet och visar då på enkelt
identifierbara samband som rör
människokroppens byggnad och
funktion.
Eleven kan föra utvecklade och
relativt väl underbyggda
resonemang om hälsa, sjukdom,
sexualitet och ärftlighet och visar
då på förhållandevis komplexa
samband som rör människokroppens
byggnad och funktion.
Eleven kan ge exempel på och
beskriva några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Eleven kan förklara och visa på
samband mellan några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Eleven har mycket goda kunskaper
om biologiska sammanhang och visar
det genom att förklara och visa på
samband inom dessa och något
generellt drag med god användning
av biologins begrepp, modeller och
teorier.
Eleven kan föra välutvecklade och
väl underbyggda resonemang om
hälsa, sjukdom, sexualitet och
ärftlighet och visar då på komplexa
samband som rör människokroppens
byggnad och funktion.
Eleven kan förklara och
generalisera kring några centrala
naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Människokroppen
Begrepp, sjukdomar, funktionshinder:
Viktiga begrepp
Sjukdomar och funktionshinder
Förbränning/cellandning, druvsocker, koldioxid,
proteinfabrik (ribosom), energiverk (mitokondrie),
cellmembran, stamcell, energiflöde,
cancer,
Artär, ven, kapillär, lilla och stora kretsloppet,
klaffar, kranskärl
EKG, högt/lågt blodtryck, åderförkalkning,
kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke,
Röda och vita blodkroppar, blodplättar, lymfkörtlar,
antikroppar, blodgrupp (”AB0”)
anemi, leukemi, förkylning
Exempel på provfrågor som kräver faktakunskaper men korta svar:

Skriv formeln för cellernas förbränning, den så kallade cellandningen.

Vad kallas ådror som för blod till hjärtat? Vilken nytta gör flimmerhåren i luftrören?

Vad innebär åderförkalkning?
Exempel på provfrågor där du förväntas förklara sammanhang och använda begrepp:

Varför får turister som reser utomlands ofta diarré?

Varför andas man häftigt efter en kraftig kroppsansträngning?

Ge exempel på naturvetenskapliga upptäckter som har att göra med människokroppen,
och förklara vilken betydelse upptäckterna har haft för människors levnadsvillkor.
Människokroppen
Uppgift – Hjärta och blodomlopp:
Bi Spektrum s.245-252
1. a) Hjärtat pumpar runt blodet genom blodkärlen. Varför måste blodet cirkulera i kroppen?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Vad kallas blodkärlen som transporterar blod FRÅN hjärtat?
………………………………………………………………………………………………………………………………
c) Vad kallas blodkärlen som transporterar blod TILL hjärtat?
………………………………………………………………………………………………………………………………
d) Vad kallas de allra minsta blodkärlen? ……………………………………………………………
2. Kroppens innehåller ca 100.000 km kapillärer och finns överallt i kroppen.
Berätta vad som händer när blodet kommer till kapillärerna?
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
6
3. a) Vilket viktigt organ passerar blodet i det lilla kretsloppet? …………………………………………………
b) Vad händer med blodet när det passera lilla kretsloppet? ……………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. I det stora kretsloppet passerar blodet flera viktiga organ.
a) Vad tar blodet upp från tunntarmarnas tarmludd?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Vad gör levern för nytta? ……………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………
c) Vad tar njurarna bort från blodet, och vad händer med det efter rening?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………
5. Markera hjärtats delar på bilden (A-G).
A) hålvener
B) höger förmak
C) lungartär
D) klaffar
E) stora kroppspulsådern/aorta
F) lungvener
G) vänster kammare
7
6. Hjärtats blodådror kallas kranskärl. Vilken uppgift har de?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
7. Vad kan hända om hjärtats klaffar inte fungerar som de ska?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
8. Är blodtrycket högst i artärer eller i vener? ………………………………………………………………………………
9. Hur förändras pulsen när du springer, och varför?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
10. Beskriv hur benmuskler och fickklaffar hjälper blodet att ta sig
hela vägen upp från fötterna tillbaka till hjärtat?
………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………
11. Din kondition beror på flera olika faktorer.
Vilket av följande påstående är felaktigt?
A) Konditionen påverkas av hur mycket syre vi kan andas in och hur mycket syrerikt
blod hjärtat kan pumpa till musklerna.
B) Träning gör att hjärtat blir starkare och kan pumpa mer blod till musklerna.
C) Träning gör att musklerna blir bättre på att ta upp syre från blodet.
8
D) Det är bara om man har dålig kondition som man får mjölksyra i musklerna.
12. a) Hur många liter blod har en vuxen människa? …………………………………………………………………………
b) Nämn några ämnen som finns i blodplasman. ……………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
13. Var bildas våra blodkroppar? ……………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
14. Röda blodkroppar består av ett protein som kallas hemoglobin.
Vilken nytta gör hemoglobinet i blodet?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
15. Vilken uppgift har blodplättarna i blodet? ……………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
16. Vita blodkroppar försvarar vår kropp. Ge exempel på vad de angriper.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
17. Varje dygn renar njurarna 1500 liter blod.
a) Hur många liter urin bildar njurarna varje dygn? ………………………………………………
b) Vilka är njurarnas viktigaste uppgifter? ……………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
18. Människor kan ha fyra olika blodgrupper enligt AB0-systemet.
a) Vad kallas dessa fyra blodgrupper? …………………………………………………………………………………………
b) En person har blodgrupp B. Till vem kan denna person lämna blod till? ……………………………
9
c) Varför är det viktigt att testa allt blodgivare lämnar? ……………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Hjärt- och kärlsjukdomar Bi spektrum s.334-335
19. Varje år dör ca 36.000 människor av sjukdomar i hjärta och blodkärl.
En orsak till dessa sjukdomar är åderförkalkning. Vad innebär åderförkalkning?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
20. Vad kan åderförkalkning i hjärtats kranskärl leda till? ……………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
21. Kurt misstänker att han har fått en hjärtinfarkt.
a) Vilka symtom ger nästan alltid hjärtinfarkt? …………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Vad har hänt i Kurts hjärta om det är en hjärtinfarkt?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
c) Varför kan hjärtinfarkt leda till döden?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
22. Vad kan ha hänt i hjärnan om en person drabbas av en stroke?
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
23. Vad kan Du göra för att minska risken att själv drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar?
10
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Människokroppen
Laboration – Hjärta och blodomlopp:
1. Undersök: Hur låter ditt hjärta?
Material: Stetoskop
Genomförande: Lyssna med stetoskop på dina eller kompisens hjärtslag.
Hur låter det?
Anteckningar: ………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2. Undersök: Hur snabb är din puls vid låg ansträngning?
Material: Klocka med sekundvisare eller tidtagarur
Genomförande: Sitt ner, blunda och andas lugnt. Kontrollera att du känner din puls
genom att sätta pek- och långfingret på handledens insida alt. på halsen. Låt din
gruppkamrat räkna in och stoppa tiden åt dig. Räkna din puls under 60 sekunder.
Anteckningar: ………………………………………………………………………………………………………………………………
3. Undersök: Hur snabb är din puls vid hög ansträngning?
Material: Klocka med sekundvisare eller tidtagarur
Genomförande: Spring snabbt i trappan – ända ner till bottenplanet och tillbaka
in i klassrummet igen. Kontrollera att du känner din puls genom att sätta pekoch långfingret på handledens insida alt. på halsen. Låt din gruppkamrat räkna in
och stoppa tiden åt dig. Räkna din puls under 60 sekunder. Är det någon skillnad?
Anteckningar: ………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. Undersök: Hur kan blod rinna i uppförsbacke?
Genomförande: Sitt ner i 3-5 minuter med ena armen hängande orörlig rakt ner.
Den andra armen håller du rakt upp mot taket. Undersök skillnader mellan dem
vad gäller synliga ådror, färg och temperatur. Försök förklara resultatet.
Anteckningar: ………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
11
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Människokroppen
Uppgift – Immunförsvar:
Bi Spektrum s.253-256
1. Ge exempel på hur din kropp skyddar dig mot främmande och skadliga ämnen?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2. Vilka organ ingår i immunförsvaret och försvarar dig mot virus och bakterier i kroppen?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. Varför blir halsen öm och svullen om du har en halsinfektion? ………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
4. I ett sår finns det gulvitt var. Vad består det av? ……………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
5. Beskriv hur olika typer av vita blodkroppar samarbetar för att
bekämpa en bakterieinfektion.
………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………
12
……………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………………
6. Immunförsvarets celler kan minnas. Om man har haft en viss
infektionssjukdom är man därför ofta immun mot den under många år.
Vad beror det på att vi ändå blir förkylda så ofta?
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
7. Varför blir en AIDS-sjuk person så känslig för infektioner? …………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
8. a) Hur fungerar en vaccination? …………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
b) Ge exempel på sjukdomar vi vaccineras för i Sverige (s.326). ……………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
9. Xerxes, Yngve och Ziv diskuterar vaccinationer.
Vem använder ett korrekt naturvetenskapligt argument?
Motivera ditt svar.
Xerxes - Vaccinationer kan ge biverkningar,
och därför är det säkrast att inte vaccinera sig alls.
Yngve – Vaccin gör att det bildas antikroppar som kan skydda oss
mot den sjukdom vi vaccinerats oss mot.
Ziv – Det är naturligare och bättre för kroppen att immunförsvaret
bildar antikroppar mot riktiga smittämnen och bekämpar olika
sjukdomar utan hjälp av vaccin.
13
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Människokroppen
Uppgift – Sjukdomar:
Ta reda på fakta om olika sjukdomar genom att söka i olika källor.
Försök förklara:
-
orsaken till sjukdomen,
vilka symtom sjukdomen visar
vilka skador sjukdomen eventuellt kan ge och
hur sjukdomen botas eller behandlas
hur sjukdomen eventuellt kan förebyggas
Hjärta:
 Åderförkalkning
 Hjärtinfarkt
 Stroke
Blod:
 Anemi
 Blödarsjuka
Immunförsvar:
 Leukemi
Celler:
 Cancer
14