Antikens världar
Instuderingsfrågor
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
Vilka spår av antikens kulturer kan vi uppfatta i vår egen tid?
Vad menas med ord och uttryck som folk och kultur?
Vad är skillnaden på ett kulturarv och ett kulturmöte?
Vilka orsaker fanns det till att människor och kulturer möttes under antiken och vilka
konsekvenser fick dessa möten?
Vad är det för skillnad mellan begreppen folk, kultur och civilisation?
Hör du själv till ett eller flera folk?
Rita fyra enkla bilder eller kartor som föreställer ett nomadsamhälle, en stadsstat, ett rike
(land) och ett imperium så att man ser skillnad mellan dessa.
Vilket tidsbegrepp tror du att historiker som lever om 2000 år kommer att använda om vår
tid, alltså den vi lever i nu?
Med vilka ord beskrivs kung Kyros och hans erövring av Babylon?
När skrevs texten och ur vems perspektiv skildras händelserna?
Jämför skildringen av beskrivningarna av assyriernas erövringar i text och bild på s.23. Hur
beskrivs erövringarna där?
Vad talar för att kung Kyros textcylinder är att ett ”fredsdokument” som en del nutida f
orskare vill se det som, och vad talar emot?
I vilket sammanhang har du tidigare hört talas om antikens kulturer? Har du rest i området
som turist eller sett någon film, varit på museum, läst i böcker eller hört någon berätta om
detta? Har du släkt eller vänner som bor i det här området idag? Vad var nytt i kapitlets text
och vad kände du redan till?
Ge exempel på skillnader och likheter mellan olika sätt att leva i medelhavsvärlden under
antiken. Jämför arbete, religion, politik och lagar!
Resonera om orsaker till att perserkungen kunde skapa ett nytt stort imperium i
medelhavsvärlden under 500-talet f.Kr?
Om du hade levet under antiken, i vilka två av alla dessa civilisationer tror du att du helst v
elat leva? Motivera ditt svar med fördelar och nackdelar!
Vilket samband finns det mellan de goda jordarna i medelhavscärlden och uppkomsten av
högkulturer i området?
Ge exempel på en kontinuitet respektive en förändring på tidslinjen på sidan 26-27?
Viktiga begrepp
Följande ord är bra att känna till för att förstå texten.
Perserriket
Hammurabi Sumer
Babylonien Assyrien
Kilskrift
Hieroglyfer papyrus
farao antiken
by
folk högkultur
imperium
kultur kulturarv
kulturmöte
nomad
rike stad stadsstat
Ur
Uruk Fenicier
civilisation flodkultur
Mesopotamien
Övergripande frågor till kapitlet
1. Vilka spår från antikens kulturer kan vi uppfatta i vår egen tid?
I de tre delkapitlen (Medelhavsvärldens antika kulturer, Antikens Grekland och Romarriket)
finns många inslag av spår från antiken i vår egen tid. Om de uppdelas i kategorier kan de
troligen fungera som ledtrådar för nya upptäckter, också utanför skolan och i elevernas egna
liv.
Vi tänker oss att det finns tre olika typer av spår i boken som kan fungera som mönster för
sådana upptäckter:
1. Direkta, fysiska eller konkreta spår
Det mest konkreta är naturligtvis föremål, byggnader eller ruiner från antiken. I
boken finns foton på byggnadsruiner från Byblos, Babylon, Kreta, Aten och Rom
och museiföremål från Egypten, Mesopotamien, Persien, Grekland och Rom.
Sådana kan man också se på museer på många andra platser, också i Sverige.
Ett mycket näraliggande (men ofta förbisett exempel) på ett fysiskt spår (sådana vi
upplever med våra sinnen) är vårt alfabet som omnämns på flera ställen i texten. Till
denna kategori hör också den moderna grekiskan, de latinska språken samt de
många lånorden från grekiska och latin i andra språk (se lektionsförslag).
2. Indirekta, idémässiga spår
I kapitlet nämns många exempel på detta.
• Ett av dessa är monoteismen, idén att det bara finns en gud (ursprungligen i
judendomen, därefter i kristendomen och islam. Kristendomen kan i sin
helhet ses som ett idémässigt spår från antiken.
• Föreställningar om rätten – eller skyldigheten – att bygga upp imperier (hos
assyrier, perser, greker, egyptier och romare). Idén om en världsfred, ibland
påtvingad genom krig/imperialism (främst Persien och Rom) finns också
företrädd i dagens värld (exempelvis i EU och FN).
• Tanken på lagar som sammanhållande idé för ett samhälle (främst hos
babylonier, judar, greker och romare); den romerska rätten ligger till grund
för stora delar av Europas nuvarande lagsystem.
• Många bestående vetenskapliga upptäckter i naturvetenskap och matematik
(främst babylonier och greker)
• Det kulturarv i form av ”klassisk” litteratur, konst, filosofi ; idéer om
politik (främst från greker och romare).
3. Symboliska spår, antiken i historieanvändning (historiebruk)
Det kanske viktigaste symboliska spåret rör det historiska tidsbegreppet antiken
som i sin tur hör samman med andra sådana tidsbegrepp som medeltiden och
renässansen: dvs. tanken på antiken som en ”ljus tid” före medeltidens ”mörker” och
så småningom ersatt av renässansens ”pånyttfödelse”. Knutet till denna tredelade
tankefigur: födelse (antiken); undergång (medeltiden och återuppståndelse (den ”nya
” tiden) finns mängder av försök att återskapa antika ideal. Detta märks inte minst i
arkitektur, litteratur och annan konst, också i vår egen tid exempelvis genom de
moderna olympiska spelen. Sådant nämns löpande i texten. Se också bilderna från
Stockholms tunnelbana (sid. 35), jättestatyn av Alexander i Skopje (sid. 39) eller det
moderna biblioteket i Alexandria (sid.41). Turism (sid. 19, 22, 28, 44, 58-59) och
populärkultur i form av böcker, bilder (sid. 47), serier (sid. 50) eller filmer (sid. 54,
57) visar på många andra sätt att använda antikens historia i vår egen tid.
2. Vad menas med ord och uttryck som folk och kultur?
Begreppen folk och kultur är mycket vaga och föränderliga och att de kan av den
anledningen dölja lika mycket som de säger. FoM-övningen på sid. 14-15 (uppgift 1 och 2)
är tänkt som en viktig utgångspunkt för jämförelser med hur det är i dag och som en grund
för att förstå kapitlets uppdelning i egyptier, judar, fenicier, assyrier och så vidare.
Om begrepp som folk och kultur är så mångtydiga, varför används de då för att försöka dela
in människor i olika grupper i dag? Och varför används de i kapitlet Antikens världar i den
här boken? Svaret är antagligen att vi ofta förenklar komplicerade sammanhang. Att läsa om
”fenicierna” gör det också lättare att få syn på ”grekerna” – trots att vi genom modern
forskning vet att många individer från båda dessa grupper flyttade/gifte sig/ bodde med
varandra och att en hel del greker eller fenicier förmodligen kunde uppleva sig som greker
och som fenicier samtidigt, något som myten om Europa (FoM-övningen på sid. 32) kan
reflektera.
Genom att få perspektiv på begreppen folk och kultur i antiken kan vi därför också få korn
på hur det är i dag. Begreppen folk och kultur kan både vara till hjälp att få syn på andra
människors grupptillhörighet och utveckla vår egen gemensamma identitet. Men det kan
också vara en grogrund för våra fördomar. Därför måste vi se upp med dessa beteckningar.
Alla sådana förenklingar är med andra ord exempel på hur ”historia kan användas för att
skapa eller stärka gemenskaper” (Lgr 11, s. 177).
3. Vad är skillnaden mellan ett kulturarv och ett kulturmöte?
”Redan de antika grekerna levde i en värld där folk och kulturer möttes.” På sid. 28–31
försöker vi reda ut skillnaden mellan kulturarv och kulturmöte i berättelsen om de antika
grekerna som genom flera vågor av migration, handel och krig kom i kontakt med så gott
som alla andra antika civilisationer runt Medelhavet. Samtidigt som de antika grekerna alltså
inte ”uppfann” den grekiska (ändå mindre den antika) kulturen ur ett tomrum kom mycket
som utvecklades av grekerna vid senare tidpunkter i historien att uppfattas som ett
ursprungligt tillstånd, en föreställning som speglas i uttrycket ”Redan de gamla grekerna”. I
Alexandria (i Egypten!) fastställdes en del av det som ligger till grund för vår idé om det
klassiska grekiska kulturarvet (sid. 33-35) trots att hellenismen i sig själv kan beskrivas
som ett kulturmöte. FoM-övningarna ”Historiska begrepp” på sid 14-15 och ”Kulturarv
och kulturmöte” på sid. 32 är avsedda att kunna fördjupa elevernas förståelse för hela denna
komplexitet.
4. Vilka orsaker fanns det till att människor och kulturer möttes under antiken och vilka
konsekvenser fick dessa möten?
De kulturmöten som boken talar om kan delas in tre områden: migration, handel och krig.
Alla dessa fick konsekvenser av olika slag. På ett konkret och långsiktigt sätt innebar
kontakten sannolikt att bärande drag i en kulturkrets kunde föras över till en annan. Så
skedde på Kreta och så skedde under hellenismen samt genom romarrikets handelskontakter
och migrationsvågor.
5. Vad är det för skillnad på begreppen folk, kultur och civilisation?
•
Begreppet kultur betyder ordagrant att odla jorden, men kan också betyda gemensamma
drag i sättet att leva.
• En civilisation (ett annat ord för högkultur) är ett begrepp som används för att beskriva hur
en viss typ av samhälle är uppbyggt (ett viktigt drag är exempelvis att det finns olika
yrkesspecialister, att inte alla är inblandade i direkt matproduktion)
• Folk är det begrepp som troligen är svårast att definiera eftersom det oftast handlar om
identitet, både vad andra människor har skapat för identitet åt en främmande grupp och vad
denna grupp själv kan tänkas ha för tankar om sin gemenskap. Till svårigheterna hör att
många individer genom historien har hört till olika folk samtidigt.
6. Hör du själv till ett eller flera folk?
poängen är att eleverna ska kunna fundera över att det som var mycket vanligt under antiken (olika
former av migration och kulturmöten) ännu är mycket aktuellt.
7. Rita fyra enkla bilder eller kartor som föreställer ett nomadsamhälle, en stadsstat, ett rike
(land) och ett imperium.
Här kan man tänka sig att eleverna arbetar både med bilder och med och kartor i sitt svar.
• Nomadsamhället är kanske enklast att avbilda som en teckning med en grupp jägare och
samlare på jakt efter villebråd, stadsstaten av en stad med stadsmur och några byar intill.
• Rike och imperium avbildas troligen tydligast med hjälp av kartor, exempelvis genom en
återgivning av några av kartorna i kapitlet eller också med kartor med nutida exempel.
Några av eleverna kanske genomgående använder kartor medan andra uteslutande jobbar
med bilder. En poäng med frågan är att eleverna får klart för sig att gränser ständigt har varit
föränderliga historiskt.
8. Vilket tidsbegrepp tror du historiker som lever om 2 000 år kommer att använda om vår
tid, alltså den vi lever i nu?
Här kan ju bara fantasin sätta gränser för ditt svar: IT-åldern, plaståldern, datortiden, klimathotseran,
globaliseringstiden etc etc. Avsikten är att du ska tänka över historiska tidsbegrepp som
konstruerade av historiker, inte något som finns ”på riktigt” i den tid som avses.
9. Med vilka ord beskrivs kung Kyros och hans erövring av Babylon?
Det väsentliga är att du lägger märke till att dokumentet har så många värdeord som rör kungen
och hans handlingar, exempelvis:
• ”universums kung”, ”den mäktige kungen”
• ”mina stora arméer marscherade fredligt in”
• ”hela […] folket hade inget att frukta”
• ”jag befriade invånarna”
Dessa ord är alltså starkt tendentiösa till förmån för kungen.
10. När skrevs texten och ur vems perspektiv är den skriven?
Här är det viktigt att eleverna förstår att texten är någorlunda samtida med händelserna och att detta
ökar dokumentets trovärdighet som källa. Att den helt och hållet är skriven ur kungens perspektiv
ger samtidigt eleverna fördjupad förståelse för att texten är tendentiös. Det ger också viktig
förståelse för att den källkritiska frågan om samtidighet nästan alltid måste kopplas till frågor om
vem som skapat dokumentet och i vilket syfte.
11. Jämför skildringen av assyriernas erövringar i text och bild på sidan Assyrien cirka 1300
f.Kr.‒600 f.Kr. Hur beskrivs en erövring där?
Eleverna bör efter övningen kunna uppfatta …
• … den starka kontrasten till texten på Kyroscylindern: i både bild och text framstår
assyrierna som skickliga med vapen och i texten dessutom som hänsynslösa.
• … att assyrierna skildrar sig själva som vapenskickliga. Lejonet som jagas kan också
uppfattas symboliskt. Så kan den assyriske kungen göra med vilken fiende som helst.
• att Bibeltexten är skriven ur det förföljda folkslagets perspektiv.
• att det finns en viss samstämmighet om assyriernas ”hänsynslöshet” mellan dokumenten.
12. Vad talar för att kung Kyros textcylinder är ett ”fredsdokument” som en del nutida
forskare vill se det som, och vad talar emot?
Det som talar för att det är ett fredsdokument: Det som talar emot att det är ett fredsdokument:
• Till skillnad från andra antika härskare
• Det är bara kungens egna ord, troligen
vill Kyros framställa sig som fredlig,
endast propaganda, så har också andra
han är ”fredens budbärare”.
makthavare gjort för att dölja sin grymhet.
• Kungen vill framställa sig som den
• Källan kan inte ensam berätta något om hur
som kan ”skapa säkerhet” och frihet.
erövringen gick till.
Poängen är alltså att eleverna bör kunna resonera om några eller flera av följande punkter:
• Det är mycket svårt att svara entydigt på den här frågan.
• Kyroscylinderns text kan inte användas som ensam källa till frågor om hur fredlig
erövringen av Babylon ”verkligen” var. Det finns tvärtom mycket som talar för att det är
propaganda och att en militär erövring trots allt var blodig – det finns få exempel på
motsatsen i historien.
• Det här dokumentet skiljer sig starkt från andra dokument om erövringar från antiken,
exempelvis de som finns på sidan Assyrien cirka 1300 f.Kr‒600 f.Kr..
• Av just den anledningen framstår det som ganska säkert att kungen ville framställa sig som
en ”fredens budbärare” och en frihetens förkämpe. Detta skulle alltså tala för att det skulle
kunna vara ett ”fredsdokument”.
13. I vilket sammanhang har du tidigare hört talas om antikens kulturer?
Har du rest i området som turist eller sett någon film, varit på museum, läst i böcker eller hört någon
berätta om detta?
Har du släkt eller vänner som bor i det här området idag?
Vad var nytt i kapitlets text och vad kände du redan till?
Svar: Efter dina egna svar.
14. Ge exempel på skillnader och likheter mellan olika sätt att leva i Medelhavsvärlden under
antiken. Jämför arbete, religion, politik och lagar!
Svar: Jämförelse exempelvis mellan Egypten, Fenicier, Judar, Mesopotamien, Babylonien,
Assyrien, Perserriket.
15. Resonera om orsaker till att perserkungen kunde skapa ett nytt stort imperium i
Medelhavsvärlden under 500-talet f.Kr
Svar: I området fanns många konflikter mellan olika kungar, ledare och präster. Detta gjorde att
Kyros kunde ett litet område i sänder. Visa såg Kyros som en befriare och välkomnade honom
vilket gjorde erövringarna lättare. Alla erövrade folk fick behålla sina religioner och traditioner och
kungarna fick ofta sitta kvar som ledare på sin tron vilket gjorde de flesta mer benägna att böja sig
istället för att sätta sig upp mot Kyros. Kyros tog ut stora skatter och de erövrade folken var tvungna
att ställa upp med soldater i hans arme.
16. Om du hade levet under antiken, i vilka två av alla dessa civilisationer tror du att du helst velat
leva? Motivera ditt svar med fördelar och nackdelar!
Svar: Exempelvis mellan Egypten, Fenicier, Judar, Mesopotamien, Babylonien, Assyrien,
Perserriket.
17. Vilket samband finns det mellan de goda jordarna i Medelhavsvärlden och uppkomsten av
högkulturer i området?
Svar: I området runt Medelhavet finns några av världens bästa jordbruksmarker. Längs de stora
floderna kunde de jordbrukande folken få mycket stora skördar. Detta gjorde att alla människor inte
behövde arbeta med att framställa mat. Detta lede till att andra yrken uppstod och att människorna i
dessa områden kunde ägna sig åt andra saker. Efter hand bildades städer som växte sig stora och
blev stadsstater som blev riken och länder och till sist imperier.
18. Ge exempel på en kontinuitet respektive en förändring på tidslinjen på sidan 26-27?
Svar: En förändring är något som ändrats i världen sedan antikens kulturer och en kontinuitet är
något som är likadant som då
