Inför läsåret 2016/17, färdig senast 17/6
Enhet: Segevångs förskola
Datum: 160614
1. Lägesbedömning
Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen utifrån läroplanens mål och
riktlinjer.
Gör en kortfattad bedömning av styrkor och svagheter.
Normer och värden
Styrkor: Sammansättningen av barn och pedagoger gör att vi kan lyfta varandras olikheter som
en tillgång. Vi har olika kulturellbakgrund och talar olika språk. Vi kan se förskolan som en
mötesplats för alla.
Vi spelar mångfaldsspelet som gör att vi måste tänka till kring våra normer och värderingar.
Vi använder oss av teamet som föreläst kring diskriminering och kränkande behandling
Svagheter: Hela samhället bygger på normer och värden som ibland inte går att se förbi, inte
ens för oss i förskolan. Dessa normer och värden påverkar oss mer än vad vi ibland önskar
och ger oss utmaningar kring hur vi tillåts bemöta olikheter. Språket man använder i samtal
med barn förstärker stereotypa föreställningar, tänka på språket!
Utveckling och lärande
Styrkor:
Att skapa nyfikna och kreativa individer som tror på sin egen förmåga gör vi genom att
tillsammans stärka, lyssna och respektera varandra. Jag stärkande lekar och lekar där vi
utvecklar en grupptillhörighet. Projekt som utvecklar vår förmåga att känna empatinaturvetenskap.
Svagheter: Vi behöver hitta strategier för att synliggöra det enskilda barnet bättre och
dokumentera lärprocesser som utvecklar vår verksamhet. Göra dokumentationerna
pedagogiska tillsamman med barn och pedagoger.
Barns inflytande
Styrkor: Att barnen väljer projektens innehåll. Att det finns ett stort lekutrymme för barnen.
Svagheter: Att hitta strategier för att ta in barnen i dokumentationsarbetet, barnen väljer fullt ut
bilder och text. Vad berättas om mig. Att göra miljön mer tillgänglig och tydlig för barnen, ta
med barnen i utvecklingen av miljöerna
Förskola och hem
Styrkor: Vi är bra på att ha ett nära samarbete med hemmet. Vi lägger stor vikt vid den
kommunikation som förs mellan förskola och hem. Vi har många träffar såsom dropp in,
förskolans dag och andra begivenheter då vi bjuder in vårdnadshavarna till verksamheten på
förskolan.
Svagheter: Vi behöver arbeta mer med att se oss som ett komplement till hemmet, inte en
dubblett. Vi måste arbeta med att presentera vår information på ett tydligt sätt till
vårdnadshavarna.
2 (4)
Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
Styrkor: Vi erbjuder överlämningssamtal vid önskemål och behov. Närhet till skolan och
möjligheter att vistas på skolans gård samt använda gymnastiksalen har underlättat samarbete
och kommunikation mellan skolan och förskolan. Förskoleklasspedagogerna har besökt
avdelningen där de äldsta barnen går. Pedagoger från förskolan och förskoleklass har haft
möte och överlämningssamtal. Vi har särskilda överlämningar i enskilda fall.
Svagheter: Vi kan bli bättre på att ha ett samarbete med fler kringliggande skolor för att ge fler
barn möjlighet till en bra övergång. Genom att våra verksamheter möts skapar vi större
förståelse för varandra, både kring likheter/ olikheter.
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Styrkor: Att varje barn följs upp och har en ansvarspedagog som ansvar för några specifika
barn. Ansvarspedagogen har till uppgift att se varje enskilt barn och ha samtal med
vårdnadshavare om barnets dag på förskolan/ lärande.
Svagheter: Vi måste utveckla den pedagogiska dokumentationen och ha egna mappar till varje
enskilt barn för att kunna följa upp och utmana dem i vår verksamhet. Vi behöver bli bättre
på att se perspektiv på det vi ställs inför, detta genom att tillsammans tolka det vi gör. Vi
behöver bli bättre på att analysera det vi gör för att lättare förstå vad vi behöver utveckla och
på vilket sätt vi behöver utveckla det.
2. Framgångsområde
Identifiera ett eller flera framgångsområden utifrån lägesbedömningen.
Beskriv hur ni har arbetat för att nå en god måluppfyllelse inom detta område.
Projekterande arbetsätt
Under hösten var pedagogista inne på varje avdelning och tillsammans med
pedagogerna tittade de på pedagogernas dokumentationer och vad barnen var
intresserade av. Preprojekt- undersökningsfas.
Utifrån detta har pedagogerna anammat barnens intresse och utvecklat deras
nyfikenhet och vilja att lära.
Alla fyra avdelningarna har haft olika projekt som har resulterat i helt olika
ämnesområden. Allt från naturvetenskap, teknik, emotionell utveckling till
skapande verksamhet.
Genom att pedagogerna har varit lyhörda och in lyssnande så har barnen
kunnat ”hålla på” i sina projekt.
Att som pedagog stanna kvar i processen och inte skynda vidare är en viktig
komponet för att hålla kvar barnens intresse och utforskande.
Att som pedagog inte ge barnen de ”rätta” svaren utan låta barnen vila i deras
tro eller tillsamman leta upp ett svar som blir tillfredställande för barnet.
3 (4)
3. Utvecklingsområden
Dokumentera kortfattat minst två utvecklingsområden utifrån läroplanen som
identifierats på enheten, samt det kommuncentrala utvecklingsområdet.
Utvecklingsområde utifrån läroplanen: 2.1 Normer och värden
Område: Diskriminering och kränkande behandling
Varför har ni valt detta område?
Vi har valt detta område då vi anser att detta fortfarande är en stor utmaning för oss
och att vi behöver utmana oss på andra sätt än vad vi tidigare gjort. Att få syn på att
olikheter berikar. Att se över vårt förhållningssätt och vårt språkbruk på förskolan
Vilket/vilka mål vill ni uppnå? (Vad ska vi göra)
- Att öka förståelsen för varandra och våra olikheter/likheter.
- Att ha en samsyn.
- Att bemöta alla människor med respekt, vare sig det gäller förhållningssätt eller
språkbruk.
Vilka insatser ska leda till uppsatt/a mål? (Hur ska vi göra)
- Vi ska fortsätta att arbeta med Trygg och säker förskola. Plan mot diskriminering
och kränkande behandling
- Spela mångfalsspelet
- Försöka få förskolan att se sig som en enhet där alla är lika viktiga- Bjuda in teamet
på APT som föreläser eller gör olika övningar med personalen/pedagogerna.
Utvecklingsområde utifrån läroplanen: 2.2 Utveckling och lärande
Område: IKT – Informations- och kommunikationsteknik
Varför har ni valt detta område?
Vi har valt detta område då vi kan se att IKT är ett verktyg och ett hjälpmedel för
framtidens barn. Kompetensen ser olika ut och varje medarbetare behöver utmanas
individuellt och parallellt med det arbete som sker på respektive avdelning.
Vilket/vilka mål vill ni uppnå? (Vad ska vi göra)
- Vi vill utveckla vårt arbete med lärplattan och datorerna.
- Vi vill öka vår kompetens inom IKT
Vilka insatser ska leda till uppsatt/a mål? (Hur ska vi göra)
- Skapat en IKT grupp där vi tillsammans diskuterar appar och förhållninggsätt
- Genom att skapa möjlighet för kollegialt lärande inom IKT.
- Genom att skapa ett förhållningssätt till vad lärplattan ska erbjuda i vår verksamhet
- Genom att använda kompletterande material som gör att vi kan projicera upp saker så att
många barn/pedagoger kan delta
- Genom att erbjuda pedagoger kompetensutveckling i IKT
Kommuncentralt utvecklingsområde:
Område: Alla barns rätt till stöd
Vilket/vilka mål vill ni uppnå? (Vad ska vi göra)
- Vi vill skapa ökad förståelse kring olikheter och likheter – vad kan vara av betydelse
för att varje individ ska stärkas och utvecklas utifrån den man är, allas lika värde
Vilka insatser ska leda till uppsatt/a mål? (Hur ska vi göra)
- Använda oss utav specialpedagogiska myndighetens material
- Använda miljön som den första pedagogen
4 (4)
- Genom att skapa en systematik i hur vi får syn på och dokumenterar det individuella
barnets utveckling och lärande
- Genom att använda oss av kringresurser som stöd i verksamheten och i arbetet med
barnen (t.ex. utvecklingsteam, specialpedagogteam, psykologteam)
- Genom att arbeta med oss själv som verktyg för att vidare vara professionella
förebilder till barnen och koppla arbetet ut i verksamheten:
- utmana oss i att ge positiv feedback (se vad varje individ är bra på)
- utmana oss i att ge och ta konstruktiv kritik (kunna gå till någon annan för att berätta
hur något kändes/upplevdes för att tillsammans göra bättre, en metod vi ofta
anser att barnen ska utöva, men som vi vuxna har svårt för att utöva)
- utmana oss i vad det är att vara en god förebild (barn gör vad vuxna gör, inte vad vi
säger)
Förskolechefens underskrift:
Vikarierande förskolechef (160125-160430)
Åsa Adamsson
