Microsoft PowerPoint - Socialepidemiologi Utvecklingsl

Socialepidemiologi :
Utvecklingsländer
Folkhälsovetenskap 1, Moment 1
Fredag 2011/09/09
Diddy Antai
[email protected]
9 september 2011
1
Vad är Epidemiologi?
•
Epidemiologi är ”vetenskap som beskriver och analyserar
fördelningen och bestämningsfaktorerna av hälsa och sjukdom i
befolkningen”.
•
Folkhälsovetenskap och samhällsmedicin har ett grundläggande
flernivåsperspektiv, där man betraktar samspelet mellan individen
och det samhälle där individen bor för att identifiera faktorer som
påverkar hälsa, sjukdom och sjukvårdskonsumtion.
Diddy Antai
9 september 2011
2
1
Vad är socialepidemiologi?
•
Socialepidemiologi är ”den del av epidemiologi som studerar sociala
fördelningar och sociala bestämningsfaktorer som anges för hälsa”
- Berkman & Kawachi 2000.
•
Hälsoförhållanden (hälsa, sjukdom och välbefinnande) varieras mellan olika
personer och grupper i samhället.
•
Socialepidemiologi avses forskning om hur sjukdomar och
hälsoförhållanden varierar mellan olika grupper i samhället och hur
interventioner påverkar sjukdomsförekomst i olika grupper.
Diddy Antai
9 september 2011
9 september 2011 3
Befolkningsperspektivet
•
Det är viktigt att studera betydelsen av den sociala miljön som
bestämningsfaktor för individens hälsa.
•
Individer är inneslutade i samhällen och befolkningar (Rose 1992).
•
Om man accepterar att individer är inneslutade i samhällen och
befolkningar, då kan man postulerar att en individs hälsa är inneslutade i
befolkningens hälsa.
Sjukdomsrisk för en person kan inte betraktas isolerat från sjukdomsrisk av befolkningen
som personen tillhör;
t.ex. en person som bor i Finland är mer sannolikt att dö i förtid av en hjärtinfarkt jämfört
med någon som bor i Japan (pga. distribution av kolesterolnivåerna i det finländska
samhället som helhet är högre än den japanska distributionen).
Grunden för dessa skillnader är inte genetisk.
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september 2011
9 september 2011
4
2
* Det ät viktigt att integrera det sociala sammanhanget i förklaringar om varför
vissa människor är friska och andra blir sjuka.
* Detta innebär att man bör alltid fråga:
1. ”Varför har denna patientgrupp denna riskfördelningen?”, utöver att fråga ;
2. ”Varför blev just denna individ sjuk?
* De största förbättringarna i befolkningens hälsa kommer sannolikt från svaret på
den första frågan (eftersom de flesta sjukdomsfall uppstår inom större delen av
befolkningen som står utanför ”svans” med hög risk).
september
99september
2011
Namn Efternamn
Diddy
Antai
2011
5
Sociala skillnader i hälsa
•
” är skillnader i hälsa mellan socialt definierade grupper”
•
Utbildningsnivå
Yrke
Inkomstnivå
Kön
Etnicitet
Geografi
Dessa faktorer varierar med det sociala sammanhanget (social
kontext)
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september 2011
9 september 20116
3
Vad menar man med ett ”utvecklingsland”?
•
Utvecklingsland (U-land eller ”fattigt ” land) (ingen enskild definition!!)
- ”är ett land med låg BNP per capita” (motsatsen är industriland)
- Ett U-land har även dåligt utbyggd industri och hög befolkningstillväxt
(ett land med utvecklingspotential)
- en nation med en låg nivå av materiellt välstånd.
- Utvecklingsnivå kan varierar mycket inom sk u-länder (vissa har hög
genomsnittlig levnadsstandard
(Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land
under en tidsperiod, vanligen ett år)
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september
9 september
2011
2011
7
Kan förbättrad hälsa minska fattigdomen?
- Barnadödligheten varierar mellan länder.
- Inom länder, inte bara är barnadödligheten störst bland de fattigaste
hushållen, men också att det finns en social gradient: ju högre
socioekonomisk nivå hushållet desto lägre dödlighet.
Namn
Efternamn
Diddy
Antai
9 september 2011
9 september 2011 8
4
Socialepidemiologi i I-länder och U-länder:
Varför uppstår skillnader?
•
Social epidemiologi skiljer sig i U-länderna på grund av dessa länders särskiljande
politiska, ekonomiska och sociala historia.
•
Många av dessa länder kämpar med:
Vanliga folkhälsoproblem (malaria, diarrésjukdomar, akuta luftvägsinfektioner,
hög mödradödlighet, ökande sjukdomar som går att förhindra med
vaccinering, icke fungerande välfärdssamhället).
Fattigdom;
Humant immunbristvirus (HIV)/förvärvad immunbrist syndrom (AIDS) epidemin;
Stagnerande hälsan och sjunkande medellivslängden.
•
•
Samtliga dessa problem är nära relaterade till sociala bestämningsfaktorer
I skillnad till I-länder med
- bra välfärdssamhället
- den välstrukturerat arbetssystem
- hierarkiska strukturering av samhället i höginkomstländer.
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september
9 september
2011
2011 9
Dödsrisken mellan ålder 15 och 60 år per region i världen mellan 1970 och 2002.
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september 2011
10
9 september 2011
5
Social kontext
•
Social kontext /det sociala sammanhanget ”utgörs av centrala sociala
strukturer i samhället som skapar och distribuerar makt, prestige,
inkomst, förmögenhet och risker i olika sociala positioner.
•
•
•
den omfattar de strukturella, kulturella och funktionella egenskaper hos
ett visst samhälle
ett spektrum av samhälleliga faktorer som inte direkt kan mätas på
individuell nivå
existerar på lokal, regional, nationell och global nivå
Fattigdom och bristande resurser
Konflikt
Korruption och dålig statsledning
Snabb/hastig urbanisering
Genus diskriminering
Namn Efternamn
Diddy
Antai
•
9 september
9 september
2011
201111
Samhällets socioekonomiska kontext kan påverka hälsa genom:
- skadliga förhållanden i underdeprivilegierad områden,
- genom andra mekanismer:
* tillgång till hälso- och sjukvård,
* nutrition
* anordningar för rekreation,
* god/trygg fysisk miljö,
* socialt stöd, och
* normer (dvs. underförstådda förväntningar och regler i en social
gemenskap) som stödjer hälsosamma beteenden
Diddy
Antai
Namn
Efternamn
9 september 2011
12
9 september 2011
6
•
Dessa mått är delvis beroende av varandra.
•
Hälsoeffekter som tillhör en kategori kan påverkas av tillhörigheten till en annan
kategori
T.ex. hälsoeffekterna av låg social position, i kombination med bostad i ett socialt utsatt
område, kan vara större än effekten av dessa aspekter behandlade var och en för sig.
september
99september
2011
Namn Efternamn
Diddy
Antai
2011 13
Förklaringsmodell över sambandet mellan social kontext, social
position och hälsa samt policyåtgärder.
•Modellen beskriver fyra huvudmekanismer:
I. Social stratifiering,
II. Differentiell exponering,
III: Differentiell sårbarhet, samt
IV: Differentiella konsekvenser som skapar hälsoskillnader mellan olika sociala
positioner, i detta fall de vanliga mått på social position i U-länder.
Diddy Antai
9 september 2011
7
Förklaringsmodellen
Diddy Antai
9 september 2011
Vad utgör socialt sammanhang?
•
Socialt sammanhang består av centrala sociala strukturer i samhället som
skapar och distribuerar makt, prestige, inkomst, förmögenhet och risker i
olika sociala positioner.
•
Utgör underliggande faktorer för hälsoskillnader
fattigdom,
konflikter,
genus diskriminering,
snabb urbanisering,
politiska struktur och styrning,
korruption,
Bristande media frihet,
fritt tillgång till information
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september 2011
16
9 september 2011
8
Social position
•
Social position är ”en individs position eller plats i det samhälle där han/hon lever”
•
Position i den socioekonomiska hierarkin och ställning i andra dimensioner av den
sociala struktur (såsom kön, ras / etnicitet, ålder, geografi, politisk eller religiös
tillhörighet, funktionshinder och sexuell läggning)
•
Sociala positioner genereras av ett visst socialt sammanhang (dvs. klassifikationer
av sociala position kommer att variera i samhällen med olika ekonomiska och
industriella strukturer).
Namn Efternamn
Diddy Antai
9 september 2011
17
9 september 2011
Indelningen av befolkningens sociala position i I- och U-länder
I-länder
I-länder
1. Social position
1. Social position
- Utbildning
- Utbildning
- Yrke
- Yrke
- Inkomst
2. Kön
- Inkomst
2. Kön
3. Geografiskt område där man bor
3. Geografiskt område där man bor
4. Etnicitet/ras
4. Etniskt tillhörighet / Kast (i Indien),
5. Tillgång till materiella resurser
5. Religiös tillhörighet
(t.ex. bostad av en viss storlek och
6. Civilstånd,
standard, bil, fritidshus etc
7. Politiskt tillhörighet
7. Migration
8. Polygami (månggifte)
9. Ålder
10. Antal och kön av barnen
11. Inkomst- och material egendom och
Namn Efternamn
Diddy
Antai
12. Mark- eller husdjur ägande
9 september 2011
9 september182011
9
Vad orsaker social ojämlikhet i hälsa?
Orsaker till social ojämlikhet i hälsa kan förklaras med att analysera 4 mekanismer:
•
Mekanism I - Sociala stratifiering /social position
•
Mekanism II - Differentiell exponering
•
Mekanism III – Differentiell sårbarhet
•
Mekanism IV - Differentiella konsekvenser av ohälsa
9 september 2011
Diddy Antai
Mekanism I (Sociala stratifiering /social position)
•
Sociala stratifieringsprocessen beror på den sociala kontexten, och påverkas av
policyinsatser.
•
Här inbegrips stratifierande faktorer såsom fattigdom, korruption, snabb
urbanisering, samt normer om vad som är passande manliga och kvinnliga
sysslor etc.
•
Resulterar i samhällen som är socialt rangordnat i olika sociala positioner.
•
Människors position i den sociala hierarkin i stort sätt påverkar deras livslängd
och risken för att bli sjuk.
•
Ju högre upp i den sociala rangordningen man befinner sig, desto friskare är
man.
•
Sjuklighet och dödlighet ökar med minskad social position.
Diddy Antai
Namn Efternamn
9 september
9 september
2011
2011
20
10
Mekanism 2 (Differentiell exponering)
- innebär att olika social positioner för med sig olika risk att utsättas för ogynnsamma
förhållanden (dvs. exponeringen för riskfaktorer kan vara olika).
- Personer från lägre sociala positioner utsättas för fler olika hälsorisker jämfört med
personer högre sociala positioner.
t.ex. låg social position är mer sannolikt att förknippas med att:
- lever i fattiga miljöer, som i sin tur
utsätter folk för ogynnsamma miljöförhållanden,
vattenburna sjukdomar,
trångboddhet,
andra sjukdomar (malaria, tuberkulos, och infektiös hepatit)
Diddy Antai
9 september 2011
Mekanism 3 (Differentiell sårbarhet)
- Social stratifiering kan leda till att individer i olika sociala positioner utsätts
för olika riskfaktorer, som i sin tur resulterar i differentiell sårbarhet; detta kan leda
i sin tur till olika effekten av specifika sjukdomar och skador.
- Samma nivå av exponering därmed kan leda till olika konsekvenser.
t.ex. samma alkohol konsumtion mätt i ren alkohol förorsakar 2 – 3 gånger större risk
att utveckla ’alkoholrelaterad ohälsa/olycksfall hos arbetare jämfört med högre
tjänstemän).
Hur förklaras detta?
1. Högre tjänstemän förmodligen friskare och har bättre och mer hälsosam livsstil än
arbetare;
2. Skillnader i socialt stöd i familjen och på arbetsplatsen;
3. Ökade sårbarheten kan vara en effekt av en ansamling av riskfaktorer.
Namn Efternamn
Diddy
Antai
september
99september
2011
2011 22
11
Mekanism 4 (Differentiella konsekvenser av ohälsa)
- Social stratifiering kan leda till att individer i olika sociala positioner med nedsatt
hälsa att få helt olika sociala konsekvenser.
- Personer i högre SEP mindre löper risk att behöva sluta sitt arbete vid samma sjukdomstillstånd
som personer i lägre SEP.
- I många u-länder, avsaknad av socialt stöd såsom: - ett välfärdssystem, sjukvård täckning,
arbetslöshets- eller invaliditetsförsäkring leda till att bördan av kostnader för vård eller frånvaro
från arbete på grund av sjukdom eller funktionshinder bärs direkt av enskilda och deras familjer.
- Förmågan att klara sig i sådana omständigheter skulle bero på individens socioekonomiska
förhållanden, som i sin tur är beroende av den enskildes sociala position – ju lägre social
position, desto mer sannolikt avsaknaden av copingstrategier eller buffertar (t.ex. andra
familjemedlemmar), eller oförmåga att ha råd med privata försäkringar, vilket resulterar i
funktionshinder / dödlighet.
- De sociala och ekonomiska konsekvenser av sjukdom får återkoppling till den etiologiska vägar
och bidra till den fortsatta utvecklingen av sjukdomen hos den enskilde.
Diddy Antai
Namn Efternamn
9 september 2011
23
9 september 2011
Religiös tillhörighet
•
Religiös stratifiering är ”användning av religiös tillhörighet som kriterium för
tillgång till sociala, ekonomiska och politiska resurser.
•
Religiösa ojämlikhet uppstår i samhällen där det finns ≥ 2 religiösa grupper,
då anslutning till en religiös grupp ger sociala, ekonomiska och politiska fördelar
som inte är lätt tillgängliga för medlemmar i andra religiösa grupper
Diddy Antai
Namn Efternamn
9 september
9 september
2011
201124
12
Hur påverkar religion folkets hälsa?
Förhållandet mellan religion och hälsa tolkats ofta inom ramen för 2 hypoteser.
1.
Att religiösa tillhörighet i sig har liten eller ingen oberoende påverkan på en persons
hälsa (utan snarare att skillnaden i den socioekonomiska och
demografiska egenskaper av religiösa grupper som till stor del står för observerade
skillnader i hälsa).
2. Att skillnader i hälsa inom religiösa grupper är ett resultat av specifika doktrin
/lärosats om en religion (dvs. påverkan av övertygelser och värderingar av religiösa
grupper som påverkar hälsa och överlevnad).
Diddy Antai
•
9 september 2011
Religiösa tillhörighet påverkar också hälsan genom att tillhandahålla en plattform
för social interaktion och spridning av vårdrelaterade idéer. Förskrivning eller
förbud för vissa livsstilar samt reglering av hälsorelaterade beteende av dess
anhängare kan leda till antagandet av hälsoskadliga eller hälsofrämjande beteenden,
vilket påverkar barns hälsa och överlevnad.
•
t.ex.
- Jehovas vittne som vägrar blodtransfusion.
- Traditionell religiös grupper in många u-länder som ber till olika gudar
(vattengud mm.). Detta ibland fördröjer att söka moderna sjukvård ifall av
sjukdom (istället söker de behandling dessa traditionell gudar.
- När Islam blandad med politisk (Islamiska religiösa ledare i de norra delstater i
Nigeria uppmuntrade föräldrar att inte låta sina barn bli vaccinerade under
vaccineringskampanjen i 2003. De påstådde att polio vacciner var smittat med
anti-fertilitetsmedel av västländer. Detta lede till spridning av polioviruset i
Nigeria och till 10 andra länder i Afrika samt även i Asien.
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september 2011
26
9 september 2011
13
Etniskt tillhörighet
”den grupp människor tillhör och/eller uppfattas tillhöra, som en följd av vissa
gemensamma drag, bland annat geografiska och förfädernas ursprung, men
framför allt kulturella traditioner och språk”.
•
Etnicitet är - en social konstruktion;
- ett mångfasetterat kvalitet.
•
Etnicitet kan vara en viktig indikator på social position beroende på samhället.
•
Etniska minoritetsgrupper kan ha sämre hälsa än majoriteten.
•
Ofta kan dock den sämre hälsan förklaras av att gruppen har en lägre social
position.
•
I den traditionella användningen av begreppet etnicitet är aspekter såsom
tillhörighet, identitet och gemensam kultur, historia och traditioner starka
markeringar för de egenskaper som gör en grupp unik.
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september 2011
27
9 september 2011
Hur påverkar etnicitet folkets hälsa?
Tänkbara förklaringar till etniska skillnader i hälsa och överlevnad i låg- och
medelinkomstländer har lagts fram:
•
Etniska skillnader i hälsa/överlevnad avspeglar:
i. skillnader i socioekonomiska och demografiska egenskaper.
ii. effekterna av kulturella och traditionella faktorer som förknippas med etnicitet i
sig (vilka är oberoende av socioekonomiska och demografiska faktorer).
Anslutning till och genomförande av kultur-specifika beteenden och
övertygelser kan förstärka eller hindra hälsa.
iii. Politisk dominans av vissa etniska grupper i den nationella politiken bidrar till
att dessa etniska grupper kan säkerställa och upprätthålla större politisk makt
och fördelar jämfört med andra etniska grupper
Diddy Antai
9 september 2011
14
•
Etniska skillnader i risk för under-5 död var associerade med skillnader
mellan etniska grupper i socioekonomiska egenskaper
- moderns utbildning
- skillnader i åldern kvinnorna börja skaffa barn
- korta ”birthspacing”
Antai D. Inequalities in under-5 mortality in Nigeria: do ethnicity and socioeconomic position matter?
J Epidemiol. 2011; 21(1):13-20.
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september
9 september
2011
2011
29
Migration
•
Migration, i dess mest grundläggande form är ”en förändring i den vanliga
bostadsort”.
•
Migration bör omfatta minst 2 dimensioner:
i) Passage av en fysisk gräns t.ex. provinsgränsen i den interna migrationen eller
nationella gränser i internationell migration, och
ii) Tid på de "vanliga" bosättning (t.ex. 10 år).
•
Effekten av migrationen på hälsa beror dels på olika livsvillkor hos den som
migrerar, dels på förhållandena i det nya hemmet.
•
Stora skillnader i hur man påverkas av migrationen beroende på:
- i vilken ålder migrationen skedde (personer som är yngre och mer utbildade är
mer benägna att flytta än lågutbildade personer);
- Integrationsprocessen,
- Migrationsprocessen,
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september 2011
30
9 september 2011
15
Dessa i sin tur påverkas av en rad olika faktorer:
- faktorer som skäl till invandring,
- individens hälsotillstånd,
- utbildningsnivå,
- ålder vid invandring, samt
- situationen i hemlandet och för anhöriga som är kvar.
- situationen i hemlandet och för anhöriga som är kvar
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september
9 september
2011
2011
31
Hur påverkar migrationen folkets hälsa?
Förklaringar om hur migrationen påverkar hälsan:
1. Migrationsprocessen innebär alltid ett uppbrott och en förlust av ett kulturellt och
socialt sammanhang. Migrationen också stör den familjära och sociala nätverk som
fanns före migrationen;
2. Faktorer förknippade med migrationen, såsom fysisk miljö, sjukdom exponering,
bostäder kvalitet och tillgången till mat kan också påverka resultatet av migration;
3. Rural-urban migrants (folk som flytta från landsbygden till staden) är ofta yngre,
välutbildade, ekonomiskt mer välmående och friskare än icke-invandrare.
4. Svårigheten för invandrare att anpassa sig till, och effektivt utnyttjande av
hälsotjänster och resurser i den nya stadsmiljön
Diddy Antai
9 september 2011
16
•
Barn till icke-immigrerade mödrar som bor på landsbygden hade signifikant lägre
risk för barnadödlighet jämfört med barn till mödrar som immigrerade från
landsbygden till staden.
- Störningar i familj- och samhällsband,
- låg socioekonomisk position och sårbarhet,
- svårigheter som invandrare möter i anpassningen till den nya urbana
miljön,
Detta kan predisponera barn till de immigrerande mödrar till högre dödlighet.
Antai D, Wedrén S, Bellocco R, Moradi T. Migration and child health inequities in Nigeria: a multilevel analysis of
contextual- and individual-level factors. Trop Med Int Health. 2010 Dec;15(12):1464-74.
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september 2011
9 september 201133
Urban bosättning
•
Missgynnade stadsmiljöer kan påverka hälsan på flera sätt arbetar tillsammans.
•
Fattiga och missgynnade stadsmiljöer kännetecknas av överbeläggning, brist på
rent vatten, saknar lämpliga avfall och sanitära tjänster;
•
Att bo i socioekonomiskt missgynnade områden leder till ökad risk för smittsamma
sjukdomar och dödlighet;
•
Miljöriskfaktorer står för omkring en femtedel av den totala sjukdomsbördan i
låginkomstländer;
•
Geografisk täthet för befolkningen i städerna ökar risken för smittsamma
sjukdomar, såsom andnings- och andra smittsamma sjukdomar, sexuellt överförbara
infektioner, effekten av ohälsosamma beteenden, vattenföroreningar och snabbt
sprider epidemier
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september
9 september
2011
2011
34
17
•
Barnadödligheten ökade stadigt bland stadsbefolkningen mellan 1983 och
2003.
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september 2011
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september 2011
35
9 september 2011
9 september 201136
18
•
Underprivilegierade områden var signifikant associerade med
barnadödlighet
Antai D, Moradi T. Urban area disadvantage and under-5 mortality in Nigeria: the effect of rapid urbanization.
Environ Health Perspect. 2010 Jun;118(6):877-83.
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september 2011
9 september 201137
Vilka åtgärder och insatser minskar hälsoskillnader?
Nivåer för åtgärder och insatser:
1. Att återupprätta social stratifiering (Policy inkörsport A)
• Det mest kritiska området för att minska skillnaderna i hälsa.
• Två typer av strategier föreslås:
Att främja politik som förändrar eller minskar den sociala stratifieringen genom
att minska ojämlikheter i makt, prestige, inkomster och förmögenhet i samband
med olika socioekonomiska positioner t.ex. utbildningspolitik som främja
utbildning av kvinnor och flickor.
Ändring av välfärdspolitiken för att mildra deras effekter på social stratifiering.
Effekten av social bakgrund kan därmed minska.
2. Att minska skillnaden exponeringar (Policy inkörsport B)
•
Föreslår minskning av den särskilda exponeringen för hälsoskadliga faktorer som
drabbar människor i utsatta positioner.
Dessa bör omfatta sådana aspekter som ohälsosamma bostäder, farliga
arbetsförhållanden och näringsbrist som påverkar exponering för risker barns
hälsa.
Namn
Efternamn
Diddy
Antai
9 september
9 september
2011
2011
38
19
3. Att minska skillnaden i sårbarhet (Policy inkörsport C)
* Här avses specifika åtgärder för att skydda speciellt sårbara grupper, t.ex. åtgärder
riktade mot kvinnor och tjejer eller andra utsatta grupper (som utrikes födda);
* Fördelarna av att höja läsförståelse och utbildningsnivå för kvinnor och tjejer är en av
de mest effektiva sätt att medla kvinnors differentiell sårbarhet;
* Tanken är att de som är utsatta för många exponeringar och därmed har en ökad
sårbarhet kräver särskilda åtgärder.
4. Att förebygga differentierad följder (Policy inkörsport D)
* Här inbegrips exempelvis sjukförsäkringssystemet och dess roll för att garantera alla
rehabilitering eller utbildning på lika villkor vid skada eller sjukdom;
* De som drabbas särskilt hårt av ohälsa kan också kräva extra insatser för att förhindra
ytterligare socioekonomiska försämring;
* De politikområden som är mest aktuella ur ett uppföljningsperspektiv är de som har
en direkt betydelse för hälsoeffekterna av social position, och i andra hand de som
påverkar den sociala stratifieringen.
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september 2011
39
9 september 2011
Vad är sociala bestämningsfaktorer för hälsa? (Social Determinants of
Health)
•
”Faktorer i de sociala förhållanden som bestämma hur människor lever, växer, arbetar
och åldrar”.
•
Sociala bestämningsfaktorer kan kombineras på ett sätt som introduceras av Mosley
& Chen (1984);
•
Bestämningsfaktorer presenteras i ett hierarkiskt sätt baserat på närhet i tid och rum
till resultatet;
•
Detta kan indelas i proximala och distala faktorer:
•
Socioekonomiska faktorer, såsom moderns utbildning, egenskaper i hushållen och
hushållens inkomster, påverka barnadödlighet genom sina effekt på proximala
bestämningsfaktorer;
•
Dessa påverkar ojämlikheter i barnadödlighet genom proximala bestämningsfaktorer,
Diddy Antai
9 september
9 september
2011
2011
40
20
Proximala (downstream) bestämningsfaktorer:
•
•
Direkt påverkar risken för sjuklighet och dödlighet;
Uppdelade i fem kategorier:
1. moderns faktorer:
* moderns ålder,
* antalet gånger en kvinna har fött ett foster med graviditetslängd på 24 veckor
eller mer;
* födelse avstånd.
2. Miljöföroreningar:
* luft, mat, vatten, fingrar, hud, mark, föremål, och smittbärande insekter;
- Miljön är en viktig proximal bestämningsfaktor för barnadödlighet,
- Miljöfaktorer står för omkring en femtedel av den totala sjukdomsbördan i
låginkomstländer (World Bank 2001).
- Hygien, användning av säkert vatten och hushållsmiljön där barnet bo, samt
luftföroreningar inomhus kan agera för att direkt eller indirekt påverkar barns
hälsa.
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september
9 september
2011
2011
41
- Användningen av säkert dricksvatten, säker hantering av avföring och
handtvätt efter defekation och innan matlagning kan skydda barn från
diarré och andra smittsamma sjukdomar;
- miljöfaktorer fungera som mekanismer för social stratifiering och är direkt
korrelerade med socioekonomisk ställning på individ-, hushåll och stadsdel
eller samhällsnivå ;
- Dessa egenskaper ökar exponeringen för sjukdomens patogen, och påverkar
barns välbefinnande.
3. Näringsbrist för modern och barnet;
- Undernäring är en viktig proximal bestämningsfaktor i låg- och
medelinkomstländer;
- En undernärd barn har svårt att bekämpa infektioner;
- Undernäring är en bidragande orsak till mellan en tredjedel och hälften av alla
dödsfall av barn < 5år;
4. Skador (oavsiktlig eller avsiktlig);
5. Personlig sjukdomskontroll (förebyggande åtgärder och behandling).
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september
9 september
2011
2011
42
21
Distala (upstream) bestämningsfaktorer:
•
•
Längre tillbaka i orsakskedjan;
Påverka barnadödlighet via proximala faktorer, deras inbördes relaterade
mekanismer, nivåer, trender och fördelningar;
• Består av socioekonomiska faktorer, som är grupperade i tre kategorier:
i) Individnivå - föräldrars utbildning och yrke
- kulturella faktorer * tradition,
* övertygelser,
* normer,
ii) Hushållsnivå - inkomst och förmögenhet, och
iii) Samhällsnivå - klimat, politisk ekonomi och hälsosysytem
Namn Efternamn
Diddy
Antai
9 september
9 september
2011
201143
22