Tjänsteutlåtande
Kvalitets- och utvecklingsledare
Carin Erlandh Engman
08-590 975 10
[email protected]
2016-11-22
Dnr:
SÄN/2016:335
33721
Social- och äldrenämnden
Lägesrapport om mottagande av ensamkommande barn
och unga
Förslag till beslut
Social- och äldrenämnden noterar informationen till protokollet.
Sammanfattning av ärendet
Social- och omsorgskontoret (SOK), individ- och familjeomsorgen (IFO), har
ansvar för mottagande och placering av ensamkommande barn och unga som av
Migrationsverket anvisats plats som asylsökande eller med uppehållstillstånd i
kommunen.
Kommunen har det yttersta ansvaret för att ensamkommande barn och unga får
del av de stödinsatser som socialtjänsten kan erbjuda samt möjligheter till
skolgång.
Under hösten år 2015 ökade antalet som anvisades från 35 till 160 barn. Den stora
ökningen gjorde att verksamheten under kort tid både fick utöka sin
personalstyrka samt hitta akuta placeringar.
Till största delen består de ensamkommande barnen av pojkar mellan 13 och 17
år. Afghanistan är sedan länge det vanligaste ursprungslandet följt av Syrien,
Somalia, Eritrea och Irak.
Det är staten som ansvarar för finansieringen av mottagandet av ensamkommande
barn och unga. Genom de statliga ersättningarna ska kommunerna ges ekonomisk
ersättning för mottagandet av ensamkommande barn och unga så att trygghet och
kvalitet i mottagandet kan upprätthållas.
Från och med den 1 juli år 2017 avser staten att förändra ersättningsnivåerna till
kommunerna.
1
Av anledning har kommunen ett omställningsarbete att göra där
såväl de ekonomiska som praktiska boendelösningarna för målgruppen behöver
förberedas.
Ekonomiska konsekvenser
Beslutet innebär inga ekonomiska konsekvenser.
Barnrättsperspektivet
I det planerade arbetat tas hänsyn till barns och ungas utveckling och de behov
denna målgrupp har.
Målgruppen ensamkommande utgör inte en homogen grupp. Behoven kan se
mycket varierade ut och också förändras över tid. Att vara ungdom på väg mot
vuxenblivande påverkas i hög grad av en rad psykosociala faktorer.
De olika insatser för stöd, boende och aktiviteter som skapas möter barns och
ungas olikheter där individuella skillnader beaktas.
_____
Beslutsunderlag
1. Social- och äldrenämndens tjänsteutlåtande 2016-11-22, SÄN/2016:335
2. Regeringens promemoria från 2016-06-21 ”Ett nytt ersättningssystem för
mottagandet av ensamkommande barn och unga”
3. SKL-Kommentarer, förslag till yttrande över ovanstående promemoria
(Dnr 16/03623)
__________________________________________________________________
Ärendet i sin helhet
Bakgrund och ansvar
Social- och omsorgskontoret (SOK), individ- och familjeomsorgen (IFO), har
ansvar för mottagande och placering av ensamkommande barn och unga som av
Migrationsverket anvisats plats som asylsökande eller med uppehållstillstånd i
kommunen.
Samtliga som anvisas placeras i någon form av boende; familjehem, gruppboende
eller träningsboende.
Kommunen har det yttersta ansvaret för att ensamkommande barn och unga får
del av de stödinsatser som socialtjänsten kan erbjuda samt möjligheter till
skolgång.
2
Under hösten år 2015 ökade antalet som anvisades från 35 till 160 barn. Den stora
ökningen gjorde att verksamheten under kort tid både fick utöka sin
personalstyrka samt hitta akuta placeringar.
Till största delen består de ensamkommande barnen av pojkar mellan 13 och 17
år. Afghanistan är sedan länge det vanligaste ursprungslandet följt av Syrien,
Somalia, Eritrea och Irak.
Aktuell situation
Placeringar idag
De boendeformer som IFO placerar målgruppen i varierar beroende på ålder och
behov. De olika former som används är familjehem, HVB (hem för vård eller
boende), stödboende samt träningslägenhet. Placeringar görs såväl i Upplands
Väsby som i andra kommuner.
Sedan 1 juni år 2016 finns ramavtal för såväl HVB (10 företag) som stödboende
(8 företag). Ramavtal för stödboende avser unga mellan 18 och 20 år.
Det kommunägda vårdbolaget Vårljus är den utförare med störst verksamhet i
kommunen med i dagsläget 48 plus 28 platser. Upplands Väsby kommun har i
dagsläget abonnemang eller entreprenadavtal med Vårljus om 28 plus 15 av de
platser de erbjuder inom kommunen. Deras verksamhet beskrivs under egen
rubrik.
Staten ansvarar för finansieringen av mottagandet av ensamkommande barn och
unga. Genom de statliga ersättningarna ska kommunerna ges ekonomisk
ersättning för mottagandet av ensamkommande barn och unga så att trygghet och
kvalitet i mottagandet kan upprätthållas.
Stödboende, en ny boendeform
Från den 1 januari år 2016 kan ungdomar i åldern 16-20 år placeras i stödboende.
Ett stödboende ska ge en ungdom det stöd som behövs för förberedelse för ett
självständigt boende och vuxenliv. De ungdomar som tas emot ska i stor
utsträckning kunna klara sin dagliga livsföring utan hjälp.
Formen för ett stödboende kan variera. Det kan bestå av enskilda lägenheter eller
någon form av kollektivt boende. Ungdomen ska ha tillgång till eget rum.
Förändrade regler från Migrationsverket
Regeringen har den 30 augusti år 2016 meddelat att man från den 1 juli år 2017
kommer att sänka ersättningsnivåerna och förändra regelverket för mottagandet av
ensamkommande barn och unga.
De förändringar som regeringen föreslår kommer att innebära stor omställning för
kommunen. Det gäller särskilt kravet på att anvisningskommunen inte ges rätt att
placera i annan kommun för att ha rätt till ersättning från Migrationsverket från
det att den unge fyller 18 år.
3
Statens intentioner och mål med förändrade ersättningsnivåer och regelverk
Den snabba och kraftiga ökningen av antalet asylsökande ensamkommande barn
och unga har inneburit att behovet av olika boendealternativ kraftigt har ökat.
Kommunens behov av att hitta snabba boendelösningar har bidragit till att
efterfrågan på boende under en tid ökade. Privata aktörer såg en expanderande
marknad med möjlighet att ta ut höga priser. För att stävja en osund
kostnadsutveckling av statliga medel behövs regelverk kring ersättning.
Den ersättning som ges till kommunerna idag står i relation till placeringskostnad.
Staten gör bedömningen att kommunens drivkraft att anpassa boendeform efter
behov uteblir. Många ensamkommande bedöms vara i mindre behov av vård än
vad många placeringar ger.
Inriktningen för det nya ersättningssystemet är vidare att förenkla regelverket och
minska den administrativa bördan. Nuvarande ansökningsförfarande för ersättning
till kommunerna har en eftersläpning i utbetalningar. Kommunerna har lång tid på
sig att söka ersättning och det med anledning av långa handläggningstider hos
Migrationsverket. Ett system som är baserat på schabloner och som innebär att
ersättningen kan betalas ut automatiskt bidrar till att förbättra för båda parter.
Målgruppen och föreslagna nya ersättningsnivåer från Migrationsverket
Gruppen ensamkommande barn och unga kan delas in i olika grupper. De
kommande, förändrade ersättningsreglerna beror på ålder och placeringsform och
är baserade på schabloner. Utöver nedanstående schabloner utgår ersättning för
beredskap, kapacitet och administration.
Schablon 18-20 år med uppehållstillstånd
•
750 kronor/dygn (för folkbokförda i kommunen med gymnasiestudier)
Asylsökande som fyller 18 år
•
Avslutas och förs över till Migrationsverket. För dessa kommer
kommunen inte att få någon ersättning. Denna grupp likställs i de nya
reglerna med vuxna asylsökande och har rätt till logi på en förläggning.
Schablon under 18 år, asylsökande och med uppehållstillstånd
•
1 350 kr/dygn
Ensamkommande barn och unga med ett omfattande vård- och
behandlingsbehov ska beredas vård av socialtjänsten. För denna vård
ersätts faktiska vårdkostnader.
4
Påbörjat arbete inför omställning
Under hösten har IFO påbörjat omflyttningar av de barn och unga som idag är
placerade utanför kommunen. Individuella bedömningar görs i samband med att
barnen fyller 18 år. I de fall de är asylsökande och inte bedöms vara i behov av
vård har de flyttats över till Migrationsverket. I oktober är en första inventering
gjord av hela målgruppen, som underlag för den praktiska planeringen likväl som
den ekonomiska.
Målgruppen ensamkommande barn och ungas behov kommer att kräva flera
enheters arbete inom IFO då gruppen kommer att ha behov av olika grad av stöd i
de olika boendeformer som behöver skapas. Övriga delar som avgör den kvalitet
och kontinuitet som kommunen ska kunna erbjuda är planering för försörjning,
sysselsättning och skolgång.
Omställningsarbetet har utöver enhetschefer för IFO även inkluderat kommunens
integrationssamordnare och representant för Vårljus.
Uppsägningstider för abonnemangsavtal har setts över och uppdrag har getts till
leverantörer att bistå med hjälp för den unge att hitta alternativt boende.
Dagens volymer
Kommunen har idag (uppgifter från den 16 november år 2016) ansvar för 142
ensamkommande barn och unga. Boendeformerna varierar och i dagsläget ser
fördelningen utanför kommunen ut som tabellen visar.
HVB
Under 18 år 3
Över 18 år
16
Familje- och
jourhem
39
Stödboende
24
10
Eget
boende
Summa
42
1
50
1
Totalt 93
Fördelningen av boendeform för de barn och ungdomar som är placerade i
Upplands Väsby ser ut som nedan.
HVB
Under 18 år
14
Familje- och
jourhem
6
Över 18 år
25
3
Stödboende
1
Summa
20
29
Totalt 49
Kommentarer
I förberedelser för framtida boende i kommunen finns en rad parametrar att ta
hänsyn till utöver antalet barn och unga.
Frågan är komplex och behöver vid framtagandet av tänkbara alternativ i
kommunen ta hänsyn till:
5
•
•
•
•
•
•
Ersättningsnivån
Hur fördelningen av asylsökande och de med uppehållstillstånd ser ut
Gymnasiestudier eller annan sysselsättning
Individuella behov
Lokaler och driftsform
Resursbehov och organisation
Vårljus
Sedan april år 2016 driver det kommunägda vårdbolaget Vårljus ett HVB-boende
på entreprenadavtal med kommunen, Vilunda ungdomsboende.
Nedan visas en sammanställning av de boenden som Vårljus driver i kommunen.
Namn på
boendet
Vilunda
ungdomsboende
Boendeform
Antal
platser
28 platser
med 17
boenderum
18 varav
Väsby idag
har 3
Väsby
ungdomsboende
(8:an)
HVB
Klockbacka
(6:an)
HVB
15
Löwenströmska
(12:an)
HVB
15 varav
Väsby idag
har 12
HVB
Drift
Entreprenadavtal
med Upplands
Väsby kommun
Idag på uppdrag
av fem kommuner
inkl Upplands
Väsby
Idag på uppdrag
av Järfälla och
Sundbyberg
Idag på uppdrag
av tre kommuner
inkl Upplands
Väsby
Pris/dygn,
2016
1 400 kr
1 665 kr
1 665 kr
1 665 kr
De platser som kommunen har hos Vårljus idag är abonnemangsplatser med sex
månaders uppsägningstid.
Samarbete och diskussioner med placerande kommuner pågår mellan Vårljus och
respektive kommun för planering för ”hemtagning”. Vårljus bedömning är att
samtliga kommuner med barn placerade på Vårljus boenden i Upplands Väsby
kommer att lyckas med att hitta alternativa platser inom sina respektive
kommuner.
Upplands Väsby kommun bör därmed ha en möjlighet att nyttja de platser som
Vårljus har i kommunen.
Med anledning av den nya boendeformen stödboende ser Vårljus över sina
möjligheter till omställning med nya lägre dygnspriser och annat innehåll i
verksamheten.
6
Behovsanalys-samarbetet med KSB
IFO arbetar med en behovsanalys som ska resultera i en beställning av boende till
KSB, Kontoret för samhällsbyggnad. De behoven som IFO ser initialt i analysen
handlar om varierade boenden, såväl stödboende som någon form av kollektivt
boende samt enskilda lägenheter med angränsande gemensamhetslokal. Volymen
och boendeformerna kommer att preciseras efter fördjupad analys före årsskiftet.
Ytterligare frågor som är viktiga att analysera och jämföra är kostnad för drift i
kommunens egen regi, hyreskostnader och jämförelse med de erbjudanden som
Vårljus som extern leverantör kan ge kommunen i dygnspriser.
De platser som Vårljus har i kommunen i dagsläget beräknas dock inte
vara tillräckliga för det antal ensamkommande barn och unga som Upplands
Väsby initialt kommer att behöva platser för.
De barn som idag bor i familje- och jourhem tillhör i regel de yngsta varför
familjehem fortsatt kan anses vara den lämpligare formen för boende än till
exempel stödboende.
Vid en genomlysning av ärendena kan dock konstateras att flertalet i målgruppen
kommer att vara över 16 år och därmed kunna erbjudas stödboende.
Konsekvenser av förändring från 1 juli år 2017
Att som ung etablera sig i ett nytt land utan sina anhöriga är en stor utmaning.
Barn och unga utan vårdnadshavare har ofta stora behov av insatser från samhället
för att kunna växa upp under förutsättningar som i så stor utsträckning som
möjligt motsvarar de som barn som bor med sina föräldrar har.
Utöver avsaknad av familj och släkt anländer ensamkommande barn och unga
ofta med dramatiska upplevelser som kan försvåra integrationen i ett nytt land.
Mottagandet innebär ett ansvar som sträcker sig under flera år. De restriktiva
regler som gäller för uppehållstillstånd och anhöriginvandring gör det också svårt
för denna grupp att göra en långsiktig planering vilket också försvårar en
tillfredsställande integrationen.
Målgruppen ensamkommande barn och unga utgör inte en homogen grupp.
Behoven kan se mycket varierade ut och också förändras över tid. Att vara
ungdom på väg mot vuxenblivande påverkas i hög grad av en rad psykosociala
faktorer.
7
Praktiska konsekvenser för socialtjänstens verksamhet
Flera verksamheter förbereder sig för att möta målgruppens behov. Ett utökat
samarbete inom socialtjänsten och med andra aktörer i samhället är nödvändigt.
•
Vägval Ungdom som följer upp och erbjuder insatser för unga 16-24 år
kommer att ha flera av målgruppen i sina aktiviteter. Ett projekt planeras
att starta i februari år 2017 som erbjuder ensamkommande ungdomar
praktikplats på privata företag.
•
Vägval Vuxen, introduktion för nyanlända, förväntas få en högre andel
unga som enligt bosättningslagen ska tas emot i kommunen
•
Enheten ekonomiskt bistånd kommer att ha fler unga vuxna
ensamkommande med uppehållstillstånd i behov av stöd till sin
försörjning och bostad.
Fortsatt analys och strategiarbete
Kontoret avser att fördjupa sin analys under november och december och ta fram
strategier för handläggning, boenden, resursbehov och ekonomi inför de
förändringar som enligt regeringsförslaget ska börja gälla från och med den 1juli
år 2017. I denna analys tas hänsyn till de barn och unga som redan anvisats till
kommunen och deras individuella förutsättningar samt prognos för kommande års
mottagande. Kontoret väntar parallellt på att slutligt beslut fattas av regeringen
och att lagförslagen närmare preciseras i en förordning så att planeringen kan bli
mer detaljerad och definitiv.
Social- och omsorgskontoret
Barbro Johansson
Socialchef
Anna Conzen
Resultatenhetschef
8
