Annan kränkande behandling

Trygghetsplan
för
Garphyttans
förskola
17/07/15
Trygghetsplan för Garphyttans förskola
Om lagen
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
• Diskrimineringslagen (2008:567) och
• 14a kap. i Skollagen (1985:1100).
De har ersatt den tidigare Barn- och elevskyddslagen om förbud mot
diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs av
anställda och uppdragstagare i verksamheten.
Diskrimineringslagen ska främja barns och elevers lika rättigheter,
motverka diskriminering på grund av:







kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
könsöverskridande identitet eller uttryck1
ålder2
Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig
kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som
utgör kränkande behandling.
Begreppen trygghetsarbete och trygghetsplan kommer fortsättningsvis
att användas och innefattar då arbetet för likabehandling och mot
kränkande behandling.
1
Sedan 1 januari 2009 skyddas elever mot diskriminering och
trakasserier i
skolan som har samband med könsöverskridande identitet eller
uttryck och ålder.
Men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande mot
diskriminering på dessa grunder eller att inkludera dem i sin plan. DO
rekommenderar ändå att skolan arbetar förebyggande även när det gäller de nya
grunderna och tar med dem i planen
2
Se fotnot 2
2
Trygghetsplan för Garphyttans förskola
Definition och begrepp3
Barn: Den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller
skolbarnomsorg enligt skollagen.
Elev: Den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen.
Diskriminering: Är ett övergripande begrepp för negativ och
kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder.
Diskrimineringen används också som begrepp i fall där institutioner
genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De fem
diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs
värdighet och som har samband med någon av de fem
diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och kön eller
som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan
utföras av vuxna gentemot barn/elever, eller mellan barn och elever.
Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara
trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet.
Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några
medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan
skada eller obehag.
Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet
utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan
folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed
legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Främlingsfientlighet: Rädsla för/stark motvilja mot grupper som
definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga
karaktäristika.
Homofobi: En uppfattning eller medveten värdering hos en individ,
en grupp eller samhälle och som ger uttryck för en stark negativ syn
på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer.
Sexism: Negativ betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars
könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön
som registrerats vid födseln.
Enligt Skolverkets allmänna råd och kommentarer 2006 ”För
arbetet med att främja likabehandling”.
3
3
Trygghetsplan för Garphyttans förskola
Diskrimineringslagen ska främja barns lika
rättigheter, motverka diskriminering på
grund av :
Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck:
Etnisk tillhörighet:
Funktionshinder:
Sexuell läggning:
Ålder:
Religon och annan trosuppfattning :
4
Trygghetsplan för Garphyttans förskola
Barns rätt till stöd
Det är den utsatte barnet som avgör om ett beteende eller en handling
är oönskad eller kränkande. Barnet har rätt att få stöd och hjälp när
han/hon känner sig kränkt. Barns upplevelser av kränkningar får inte
avfärdas. Vem barnet än kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på
allvar och få stöd. För att förskolan ska kunna göra något måste
någon i personalen få vetskap om det inträffade. Åtgärderna ska i
möjligaste mån ske i samråd med barnet. Personal har dock alltid ett
vuxenansvar att skydda barn från att fara illa.
Barns delaktighet
Det är barnens rättigheter att vara delaktiga i trygghetsarbetet. De ska
bland annat delta i arbetet med att upprätta, följa upp och se över
trygghetsplanen. Delaktigheten ska anpassas efter barnens ålder och
mognad.(Se förordning 2005:1083)
Örebro kommuns Trygghetsvision
”Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö
i förskolor och skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta
är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och ungdomar”
(Kommunstyrelsen, 2002).
Förskolans vision
Garhyttans förskola skall ge grundtrygghet, bildning och skapa
förutsättningar för en god inlärning till barn i åldern 1 – 6 år så att
var och en utvecklas efter sin förmåga, till kompetenta, självständiga
och ansvarstagande människor.
Ansvarsfördelning
Rektor
Det är rektors ansvar enligt lag och förarbeten att:
– se till att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att
diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på
förskolan.
– se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns lika
rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder samt annan kränkande behandling.
– årligen upprätta, utvärdera och revidera en trygghetsplan i
samarbete med personal och elever.
– om förskolan får kännedom om att diskriminering eller annan
kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att
åtgärder vidtas.
5
Trygghetsplan för Garphyttans förskola
Rektor ska även:
– se till att personalen har ett gemensamt system för hur de
dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande
behandling och de åtgärder som vidtagits.
Personal
Det är all personals ansvar att:
– följa förskolans Trygghetsplan.
– ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som
han/hon förmedlar och sträva efter likabehandling.
– se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande
behandling misstänks/anmäls/upptäcks.
– dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan
kränkande behandling samt de åtgärder som vidtas.
– bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande
behandling följs upp.
Barn
Det är alla barns gemensamma ansvar att:
– inte utsätta andra för kränkande behandling
– påtala diskriminering och annan kränkande behandling som
förekommer på förskolan. Barnen kan t.ex. prata med:
 föräldrar/vårdnadshavare
 kompisar/kamrater
 pedagog
 rektor
 kuratorn, eller någon i barn- och elevhälsan
Allmänna åtgärder
Utvärdering av Trygghetsplan
Mål
Förskolan ska ha en Trygghetsplan som syftar till att förverkliga
förskolans vision.
Aktiviteter
 Vi ska utvärdera och revidera Trygghetsplanen varje läsår.
Uppföljning och utvärdering av Trygghetsplanen ska redovisas i
den årliga kvalitetsredovisningen.
Tidpunkt:
Ansvar:
Maj
Rektor, barn- och elevhälsan.
Kontrollfrågor vid utvärdering
Har vi nått vårt mål? Om inte, varför? Var målen för högt satta eller
var åtgärderna felaktiga eller otillräckliga?
Vad var det som gjorde att vi nådde målet?
6
Trygghetsplan för Garphyttans förskola
Har åtgärderna gett positiv effekt?
Information
Mål
Alla anställda på förskolan, alla barn och vårdnadshavare ska få
information om lagen (2008:567) om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling av barn och om förskolans
likabehandlingsplan.
Om ytterligare information behövs finns det att läsa i bilaga 1.
Aktiviteter
Vuxna
 Trygghetsplanen delas ut till anställda efter revidering eller när
anställda börjar på förskolan under pågående läsår.
 Information om Trygghetsplanen finns med i förskolans
information till föräldrar vid läsårsstart och vid föräldramöten.
 Trygghetsplanen läggs ut på förskolans webbplats.
 Trygghetsplanen finns på alla förskolans enheter, i skolans
bibliotek samt i personalrum.
 Trygghetsplanen skickas in till förvaltningens diarium.
Barn
 Bearbetas i barngruppen regelbundet. Diskutera med barnen om
tex. Vad trygghet är ?
Ansvar: Rektor, med hjälp av och personal
Kartläggning
Mål
Vi ska inhämta kunskap om förekomsten av diskriminering och
kränkande behandling för att kunna utforma relevanta åtgärder.
Aktiviteter
För Barn
 Intervjuer med barnen och/eller göra observationer.
 Resultatet ligger sedan till grund för eventuella åtgärder.
Tidpunkt:
Ansvar:

Kontinuerligt
Rektor och ansvarig personal i förskola
Frågor om trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen för
att få kunskap om förekomsten av diskriminering och kränkande
behandling.
Tidpunkt:
En gång per termin
7
Trygghetsplan för Garphyttans förskola
Ansvar:
Ansvarig personal
Uppsikt/upptäckt
Kännedom om rådande förhållande och signaler om att ett barn känner
sig eller är utsatta för trakasserier eller annan kränkande behandling
kan fås även på andra sätt än genom kartläggningar. Det sker t.ex.
genom att vårdnadshavare berättar om sitt barns upplevelser, att
kamrater signalerar att något inte står rätt till och inte minst genom
personalens egna observationer av barnens beteende eller
uppträdande. Andra signaler på utsatthet kan vara t.ex. hög frånvaro
eller att barnet själv kränker andra varför vuxennärvaro är av central
betydelse för att på ett tidigt stadium upptäcka kränkningar och för att
kunna ingripa.
Mål
Om det förekommer diskriminering och kränkande behandling ska vi
upptäcka det tidigt. Vi ska prata med berörda parter barn,föräldrar
och personal.
Aktiviteter
Barn
 All personal ansvarar för att se barnen och hålla uppsikt över vad
som händer.
Tidpunkt:
Ansvar:

Varje dag hela läsåret
Rektor och förskolepersonalen
Vuxna
Vi har ett aktivt förhållningssätt som innebär att vi avsätter minst
en arbetslagsträff per termin till att kritiskt granska och reflektera
över vårt bemötande och över de normer och värderingar som
förskolan förmedlar, genom sin organisation och verksamhet.
Tidpunkt: En gång per termin
Ansvar:
Varje arbetslagsledare ansvarar för att träffen genomförs
och att anteckningar förs och lämnas till rektor.

Vi reflekterar över förskolans och den enskilda personalens
förhållningssätt till och bemötande av kränkta barn. Personal ska
också under läsåret utbildas i förhållningssätt till, och bemötande
av, kränkta barn, genom t.ex. ICDP4. Personal som önskar, ges
möjlighet till spegling, vilket innebär att kollega bevistar
personalen i dennes arbete och återkopplar sedan sina intryck.
Tidpunkt:
Kontinuerligt
ICDP – International Child Development Programmes, till vardags
kallat ”Vägledande samspel” har som mål att stimulera och utveckla ett positivt
samspel mellan vuxna och barn, barn sinsemellan och mellan vuxna.
4
8
Trygghetsplan för Garphyttans förskola
Ansvar:
Rektor, arbetslagsledare och personal
Specifika åtgärder
Kön
Mål
All verksamhet på vår förskola ska genomsyras av ett könsperspektiv
för att öka jämställdheten med frågor som t.ex. vad blir/är effekten för
flickor respektive pojkar om/när vi gör så här?. Inga barn ska känna
sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön.
Aktiviteter
Vuxna
 Vi arbetar för en jämställd förskola genom att ha ett
könsperspektiv på förskolans organisation och verksamhet. Det
gör vi genom att beakta könsaspekten i alla beslut, i
organiseringen av förskolans arbete samt i kvalitetsredovisningar.
Tidpunkt: Kontinuerligt samt vid läsårets slut när
kvalitetsredovisningen görs
Ansvar:
Rektor och all personal


Medvetandegöra och reflektera över vårt nuvarande
förhållningssätt gentemot pojkar/flickor.
Vad läser vi personal(föräldrar) för böcker , sånger.
Tidpunkt:
Ansvar:

Barn
Under läsåret arbetar vår förskola med språkbruk relaterat till kön,
t.ex. ”killbaciller”, ”tjejgöra” och nedsättande sexualiserat språk.
Varje grupp diskuterar konsekvenser kring användandet av
ovanstående språkbruk.
Tidpunkt:
Ansvar:

Kontinuerligt under läsåret 2010/2011
All personal
Kontinuerligt under läsåret
All personal och barn
Under läsåret ska vår förskola arbeta med att uppmärksamma
normativa påståenden om kön i undervisningsmaterial, t.ex. och
sagoböcker. Diskussion ska föras mellan kollegor. Vid mindre
grova påståenden kan pedagogen föra en öppen diskussion med
barnen om påståendena. När det är befogat ska klagomål även
framföras till ansvarig utgivare för materialet.Vi lämnade in boken
till biblioteket vid ett specifikt tillfälle.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vid upptäckt
All personal
9
Trygghetsplan för Garphyttans förskola
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Mål
På vår förskola ska alla barn oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, ha samma rättigheter och
möjligheter.
Aktiviteter
Vuxna
 Vid behov ska vi engagera tolkar och översättare. Förskolan ska
översätta viktig information till vårdnadshavare samt informera
om att det finns möjlighet att få tolkhjälp vid samtal och möten på
förskolan.
Tidpunkt:
Ansvar:

Kontinuerligt
Rektor och personal
Vid etnocentriska 5 påståenden kan pedagogen föra en öppen
diskussion med gruppen. När det är befogat ska klagomål även
framföras till ansvarig utgivare för materialet.
Tidpunkt:
Ansvar:

Vid upptäckt
All personal
Om vi hamnar i situationer där etnisk, kulturell eller religiös
tillhörighet har betydelse löser vi varje situation individuellt, i
samråd med berörda.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vid behov
Rektor och berörd personal
Funktionshinder
Mål
På vår förskola ska alla barn ha samma rättigheter och möjligheter
oavsett funktionshinder.
Aktiviteter
 Arbeta för att alla barn ska ha lika möjligheter att delta i
förskolans verksamhet, oavsett funktionshinder. Vid planering
av förskolans verksamhet ska konsekvenserna för barnen med
olika funktionshinder beaktas.
5
etnocentrism benägenhet eller tendens att se sin egen kultur som central
samt att bedöma eller tolka andra kulturer med utgångspunkt i värdesystem formade i det
egna kultursystemet. Etnocentrism kan innebära en överlägsen och nedvärderande attityd
gentemot vad som uppfattas som annorlunda, men kan också innebära en uppfattning om att
den egna kulturen är unik och central.
10
Trygghetsplan för Garphyttans förskola
Tidpunkt:
läsåret
Ansvar:

All personal och rektor
I samarbete med myndigheter och organisationer med
specialkunskaper om hur man anpassar den fysiska,
psykosociala och pedagogiska miljön för funktionshindrade
ska vi vid behov göra en kartläggning av hur vår förskola ser
ut och fungerar.
Tidpunkt:
Ansvar:

Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under
Vid behov
Rektor och Specialpedagog
Under läsåret ska vår förskola arbeta med att öka kunskapen
om bemötande av barn med olika funktionshinder, synliga och
osynliga. Personalen ska erbjudas handledning.
Tidpunkt:
Ansvar:
Under läsåret
Rektor och barn- och elevhälsan
Sexuell läggning
Mål
Vår förskola ska arbeta för ökad kunskap och förståelse för olika
sexuell läggning. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering
eller trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller
familjebildning.
Aktiviteter
 När vi diskuterar frågor som sexualitet, könsidentitet eller
familjebildning ska vi ta upp funderingar som barnen har om
homo-, bi- och transsexualitet ingå. Vi läser även böcker som
tar upp olika familjekonstellationer.
Tidpunkt:
Ansvar:

Kontinuerligt under läsåret
All personal
Granska undervisningsmaterial i syfte att inte använda material
som förmedlar en diskriminerande bild av homo-, bi- och
transsexualitet. Vid mindre grova påståenden kan pedagogen
föra en öppen diskussion med gruppen om påståendena, vid
grova normativa påståenden ska klagomål framföras till
ansvarig utgivare för materialet.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vid upptäckt
All personal
Ålder
Könsöverskridande identitet eller uttryck
11
Trygghetsplan för Garphyttans förskola
Annan kränkande behandling
Mål
Inga barn på vår förskola ska känna sig utsatta för kränkande
behandling.
Aktiviteter
Tidpunkt:
Ansvar:


Kontinuerligt
All personal
Vi ska arbeta med att få ett gott klimat bl.a. genom att arbeta
med personalens förhållningssätt. Målet är att all personal ska
få utbildning i ICDP, vägledande samspel.
Alltid vuxennärvaro där barn finns.
Tidpunkt:
Ansvar:
Kontinuerligt
Rektor och all personal
12
Trygghetsplan för Garphyttans förskola
Rutiner för utredning och dokumentation
1. Upptäcka
När trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller annan
kränkande behandling, upptäcks eller anmäls ska Trygghetsplanens
rutiner och ansvarsfördelning tillämpas.
Det är det utsatta barnet som avgör om beteendet eller handlingen är
oönskad eller kränkande. Den personal som får kännedom om eller
upptäcker kränkningen är ansvarig för att utredning görs.
2. Utreda
a) Så snart någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en
anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande
behandling föreligger skyldighet att utreda uppgifterna. Den som
upptäcker eller får reda på kränkningen är ansvarig för att utredning
påbörjas. Utredningen skall alltid ske med all möjlig hänsyn till den
som är utsatt och övriga inblandade.
b) Utredningen inleds med ett samtal med den som varit utsatt och den
som utövade kränkningen. Ex: Vad var det som hände? Vilka var
inblandade? Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och
omfatta både den som kan ha eller har utövat kränkningen och den
som blivit utsatt.
När ett barn kränker ett annat barn bör, om det är möjligt, två anställda
närvara vid samtalet, en leder samtalet och den andra antecknar. Om
den/de går på annan förskola ska rektorn på den andra förskolan
kontaktas.
När personal misstänks ha kränkt ett eller flera barn ska rektor alltid
ansvara för utredningen, som dokumenteras.
Alla utredningar ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och
ska sedan ligga till grund för vilka åtgärder som ska vidtas.







Förskolan ska ha tolerans för att olika personer kan ha olika
versioner och reagera på olika sätt.
Personalen ska vara goda lyssnare och inta information, men
förhålla sig neutrala. Det behöver vara personal som ej är
inblandad känslomässigt.
Personalen ska inte lova saker som senare inte kan uppfyllas.
Den som har ansvar för utredningen ska samla in information
och aldrig inta en medlarroll, kan även vara någon annan. Det
är bra med olika vinklingar.
En kränkning är inte en konflikt.
Medling görs endast på begäran av den kränkte.
Utredningen ska kännetecknas av hänsyn till alla parter.
13
Trygghetsplan för Garphyttans förskola

Utredningen ska finna och analysera orsakerna till den
uppkomna situationen.
Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkningen. All
personal som får kännedom om en kränkning ska först lyssna på
barnen som tar kontakt. Om det är ett annat barn än den utsatte som
tagit första kontakten så ska det utsatta barnet kontaktas. Exempel på
aktuella frågor:
 Vad har hänt?
 Hur ofta?
 Hur länge?
 Var?
 Vilka är de inblandade?
 Hur upplever barnet det och vad har barnet/eleven för
önskemål?
Den vuxne ska vara tydlig, och visa att kränkningar är fel och
oacceptabla. Den vuxne ska skapa förtroende, och alltid tala om att ett
uppföljningssamtal kommer.
c) Vårdnadshavare till de barn som är inblandade bör informeras
skyndsamt. Vårdnadshavare måste få förtroende för att förskolan tar
tag i situationen på ett professionellt sätt i vilken de har en naturlig
roll. Dock kan hänsyn till barnets hemförhållande avgöra om kontakt
med vårdnadshavarna ska ske. Förskolan ska i dessa fall rådfråga
utomstående expertis, se länkar och kontakter.
d) All personal som fått kännedom om kränkningen ska noga
dokumentera och utifrån detta agera.
3. Åtgärda
Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. En
kränkning ska inte göras mindre eller större än vad den är. Målet med
åtgärderna är att en trygg situation ska skapas.
Ibland kan det vara tillräckligt att genom några få frågor få händelsen
klarlagd och därigenom utagerad. En sådan enkel utredning kan dock
bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och situationen
därefter är uppklarad och utagerad. I andra fall kan
utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler åtgärder.
Uppfölja och utvärdera
Förskolan ska ha rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Det är
viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Därför
rekommenderas att uppföljningen inleds med ett samtal med den som
varit utsatt. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid, och innehålla
utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen:
Vad gjorde förskolan bra, vad kunde göras bättre och nådde förskolan
målet med de vidtagna åtgärderna?
14
Trygghetsplan för Garphyttans förskola
Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på
förskolan. I sådana fall måste skolan upprätta en handlingsplan för att
ta tag i problemet i stort. Det kan också leda till att trygghetsplanen
behöver revideras.
Stäm av med de inblandade när de vill att man ska återkoppla. Vilka
förväntningar finns och vad är lämpligt? Avstämning bör ske löpande
och anpassas till kränkningens omfattning, oavsett om kränkningen
varit stor eller liten och situationen börjar lägga sig och åtgärderna kan
avta.
Varje gång något inträffat ska åtgärderna ha ett tydligt avslut så att
alla parter är införstådda.
När man har haft en uppföljning och åtgärderna avslutas är det viktigt
att den utsatte känner sig så trygg att personen vet vart den ska vända
sig om något händer igen.
Vid mindre grova kränkningar
Återkoppling med berörda ska ske efter en vecka och
uppföljningssamtal ska hållas efter en månad.
Medlingssamtal: Om den kränkte vill kan medlingssamtal
genomföras.
Vid allvarliga kränkningar även kallat mobbning
Vid allvarliga kränkningar ska individuella handlingsplaner upprättas
för den/de som utövat kränkningen och för den som utsatts. Planen
upprättas av berörd personal. Planen ska i stort spegla de åtgärder som
ska vidtas för att situationen ska lösas. Både akuta och långsiktiga
åtgärder ska ingå i planen. Den individuella handlingsplanen ska även
beskriva vilka kommunikationsrutiner som ska gälla mellan barn,
pedagog, rektor och annan förskolepersonalpersonal.
Barn- och elevhälsan kan utifrån sin kompetens ge råd, stöd och
vägledning. När förskolan inte själva har kompetensen ska den tas
utifrån, efter samråd med rektor och/eller barn och elevhälsa.
Dokumentation
Skolan ska ha rutiner för hur utredning om kränkningar och
uppföljningar ska dokumenteras. Dessa rutiner ska följa Örebro
kommuns övriga rutiner för dokumentation. I denna dokumentation
ska utredningen, åtgärden och uppföljningen ingå.
15
Råd och stöd
i arbetet för likabehandling
16
Råd och stöd
Kontakter
Rektor Garphyttans skola Ann Lundström
019-21 50 30
Barn och elevhälsa Garphyttans skola
Christina Graff-Mönkönen 070-52 95 051
Lena Carlsson, samordnare, 019-21 21 68
Programkansli Barn- och utbildning
019-21 11 70
Polisen
019-15 60 00
Socialtjänsten väster
019-21 32 93
Socialtjänsten öster
019-21 30 90
Nätverkscentrum
019-21 42 97
Stödcentrum för unga brottsoffer
019-12 97 18 eller 070-389 15 23
Antidiskrimineringsbyrån Örebro kommun
019-21 10 31
Örebro Rättighetscenter mot diskriminering
019-18 40 18
Projektet Ungdomars spel- och datorproblematik
Frågor om Internet och e-mobbning
019-21 62 54
ANT-Center, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting
019-602 58 00
Hälsoutvecklaren i Örebro kommun
019-21 13 74
Regionförbundet Örebro län
Frågor om hedersrelaterat våld
019-602 63 51
Fritid Ungdom, Kultur- och medborgarförvaltningen
Frågor om Ung och Jämställd
019-21 49 22
ÖCAD - Örebro centrum för alkohol- och drogprevention
019-21 25 51
Lokala aktörer
Antidiskrimineringsbyrån Örebro kommun
www.orebro.se/antidiskriminering
Örebro Rättighetscenter – mot diskriminering
www.rattighetscenter.se
17
Råd och stöd
Stödcentrum för unga brottsoffer
www.orebro.se
ANT-center –bl a kamratstödjarutbildning
www.orebroll.se/ANTcenter
18
Råd och stöd
Länkar
Örebro kommun
www.orebro.se
Skolverket och Barn- och elevombudet (BEO)
www.skolverket.se
Ombudsmän
Jämställdhetsombudsmannen (JämO)
www.jamombud.se
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO)
www.do.se
Handikappombudsmannen (HO)
www.ho.se
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning
(HomO)
www.homo.se
Barnombudsmannen (BO)
www.bo.se
Övrigt Myndigheten för skolutveckling
www.skolutveckling.se
Arbetsmiljöverket
www.av.se
Skolliv – Arbetslivsinstitutets särskilda satsning på skolan
www.skolliv.nu
Barnens rätt i samhället – BRIS
www.bris.se
Rädda Barnen
www.rb.se
Brottsförebyggande rådet
www.bra.se
Handisam
www.handisam.se
RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande)
www.rfsl.se
Jämrum
www.jamrum.nu
Sverige Mot Rasism
www.sverigemotrasism.nu
Elektra –mot hedersrelaterat förtryck
www.elektra.nu
Medierådet – om Internet, TV, datorspel och film
www.medieradet.se
Folkhälsoinstitutet – Skolan förebygger
www.fhi.se/skolanforebygger
19
Lagen (2008:567) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
I denna lag ingår även barn och elever. Lagtexten nedan är korrigerad till att
innehålla endast det som rör barn och elever.
Om du vill läsa lagtexten i sin helhet går det lätt att söka på ordet
diskrimineringslagen på Internet.
Lagens ändamål och tillämpningsområde
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt
främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Lagens definition av begreppet diskriminering
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än
någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en
jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt
men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss
religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell
läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller
förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga
och nödvändiga för att uppnå syftet.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons
värdighet.
Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera
någon på ett sätt som avses i 1–4 och som lämnas åt någon som står i
lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller
instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.
Diskrimineringsförbud
5 § Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) eller
annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera
något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker
till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska
likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för
anställningen eller uppdraget. Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall
en utbildningsanordnare genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas
tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person med
funktionshinder, som söker eller har antagits till utbildning enligt
högskolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan leda fram till en
20
Lagen (2008:567) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina,
kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder.
6 § Förbudet i 5 § hindrar inte
1. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor
och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i
skollagen(1985:1100),
2. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om
förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, utbildning i förskoleklass, i det
obligatoriska skolväsendet eller i en fristående skola som motsvarar
grundskolan, särskolan eller specialskolan, eller
3. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de
medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studieförbund vidtar
åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter
oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier
7 § Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev,
student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens
verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för
trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att
utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att
förhindra trakasserier i framtiden.
Uppgift om meriter
8 § Om en sökande har nekats tillträde till en utbildning, eller inte tagits ut
till prov eller intervju om sådant förfarande tillämpas vid antagningen, ska
sökanden på begäran få en skriftlig uppgift av utbildningsanordnaren om
vilken utbildning eller andra meriter den hade som blev antagen till
utbildningen eller togs ut till provet eller intervjun.
Målinriktat arbete
14 § En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan
verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen
(1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen
(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna
verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter
och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till
verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter
om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15och 16 §§.
Att förebygga och förhindra trakasserier
15 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta åtgärder för att
förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som
deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband
med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier.
21
Lagen (2008:567) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Likabehandlingsplan
16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan
med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika
rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i
eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga
och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en
redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att
påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de
planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i
efterföljande års plan.
Förbud mot repressalier
19 § Den som påstås ha handlat i strid med bestämmelserna, får inte utsätta
en enskild person för repressalier på grund av att han eller hon
1. anmält eller påtalat ett sådant handlande,
2. medverkat i en utredning enligt lagen, eller
3. avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier från den som
påstås ha diskriminerat.
Diskrimineringsombudsmannens uppgifter
1 § Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att denna lag följs.
Ombudsmannen ska i första hand försöka få dem som omfattas av lagen att
frivilligt följa den. Bestämmelser om ombudsmannens uppgifter finns också
i lagen(2008:568) om Diskrimineringsombudsmannen.
2 § Av 6 kap. 2 § framgår att Diskrimineringsombudsmannen får föra talan i
domstol för en enskild som medger det.
Uppgiftsskyldighet
3 § Den som omfattas av förbuden mot diskriminering och repressalier, av
skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller av
bestämmelserna om aktiva åtgärder i denna lag är skyldig att på begäran av
Diskrimineringsombudsmannen.
1. lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan ha
betydelse för tillsynen.
2. lämna uppgifter om meriter när ombudsmannen biträder en begäran av en
enskild enligt 2 kap. 4 eller 8 §,
3. ge ombudsmannen tillträde till arbetsplatser eller andra lokaler där
verksamheten bedrivs för undersökningar som kan ha betydelse för tillsynen.
4. komma till överläggningar med ombudsmannen.
Skyldigheten enligt 1–3 gäller inte om det i ett enskilt fall finns särskilda
skäl som talar däremot.
22