Imperialismen
Latin Imperium – världsherravälde
Slutet av 1800-talet
Varför Imperialism?
•
•
•
•
•
Hämta råvaror till industrierna.
Större marknad för varor = större kolonier
Nationell prestige –stormakt.
Européer övertygade om sin överlägsenhet.
De erövrade områden i Asien och Afrika. Svårt
för invånarna att stå emot vapenmakt.
• Missionärer ville sprida kristendomen.
Vilka? (Aktörer?)
• Europas stormakter:
1. Storbritannien
• Indien
• Egypten
• Sudan
• Rhodesia
• Sydafrika
• Australien
2. Frankrike
• Stora delar av nordvästra Afrika (Marocko,
Algeriet)
• Madagaskar
• Indokina
3. Övriga:
Belgien
Italien
Tyskland
Holland
Händelseförlopp
• 1850 var de europeiska länderna rikare än
någonsin.
• Med hjälp av snabbare fartyg och bättre vapen
tog européerna makten i världen.
• Väldiga områden i Afrika och Asien erövrades
med våld.
• Bismarck (tysk ledare) och andra europeiska
ledare delade upp Afrika mellan sig. Använde sig
av kartan. Splittrade folk.
• Européer såg sig som överlägsna. Ville ”frälsa”
det andra folket.
Indien
•
•
•
•
•
Brittisk koloni.
1600-talet britter till Indien för handel.
Ostindiska kompaniet – brittiska köpmän
Tyger, socker, kryddor, opium, ädelstenar
Skydda handel – egna soldater - armé
Forts. Indien
• 1700-talet: kamp mellan Storbritannien och
Frankrike.
• Skydda handelsstationer, ämbetsmän och
officerare från Storbritannien.
• Indiska soldater – Sepoys.
• Bygge av vägar, järnvägar, kanaler, skolor och
universitet.
• Indisk medelklass (lärare, läkare) eng.
gemensamt språk.
forts. Indien
• Britter hade kontroll över hela indiska halvön.
• Ville ha råvaror; silke och bomull till industrier i
Storbritannien.
• Produktionen ökade – ny marknad – indierna= deras
hantverk slogs ut.
• Britterna överförde sina lagar och regler på det indiska
samhället. Struntade i hinduiska och muslimska
sedvanor.
• Indiska soldater gjorde uppror: Sepoysupproret, 1857.
• Rykte om gevär med patroner insmorda med ko – eller
grisfett. Uppror spred sig – slogs ned med våldsamma
metoder av britterna.
Afrika
• Oupptäckt kontinent – endast kustområden
med handelsstationer.
• Kamp om landmassor och råvaror.
• Gummi (kautschuk), elfenben, sällsynta träslag
etc.
• Berlinkonferensen 1884 – Otto von Bismarck
(rikskansler i tyska riket).
• Afrika delades upp mellan Storbritannien,
Frankrike, Tyskland och Belgien.
Forts. Afrika
•
•
•
•
•
•
•
•
Folk och stammar splittrades.
Afrika delades upp med linjal.
Stora rikedomar erövrades.
Det afrikanska folket utnyttjades, sågs som lägre
stående varelser.
De fick hjälp och ”räddades” av den vite mannen,
genom bl.a. kristendom, kläder och kultur.
Splittringar
Inbördeskrig.
Krig mellan stormakterna i området.
Imperialismen skapade en brutaliserad
människosyn
• Imperialismen i dess värsta form ledde till ofattbara
grymheter då länder exploaterades hårt och folk
utrotades.
• Imperialismen ledde till en mer brutaliserad
människosyn.
Imperierna faller
• Kolonierna blir självständiga ca 1945-1975
Det har med det andra världskriget att göra då européerna har slagit
varandra sönder och samman i två världskrig och efter 1945 har de inte
styrkan att upprätthålla imperierna längre. Kolonierna blir då
självständiga på två sätt.
Den fredliga vägen;
Britterna som styrde Indien hade inte längre krafter att hålla Indien så
de backade helt enkelt ut därifrån.
Med hjälp av krig;
Folket i kolonierna kunde också göra uppror såsom Algeriet och
Vietnam. Kolonialmakten Frankrike krigar länge för att hålla kvar sina
kolonier men faller tillsut.
Nationalismen
• Att ha en känsla för sitt land, sin nation. Den
känslan kallas nationalkänsla eller nationalism.
• Vad förenar ett folk?
•
•
•
•
•
•
•
Språk
Kultur
Seder och bruk
Traditioner, symboler, musik
Religion
Gränser
http://www.youtube.com/watch?v=MdKvUSikIjA&feature=related
I Norden på 1600-talet såg man sig inte som svenskar, det
fanns inga kartor som visade gränserna. Man såg sig
snarare som östgötar, västgötar, finnar, smålänningar.
Nationalism
Handlar om tillhörighet och att känna
gemenskap i sin nation
En nation och ett folk
Det kan få effekten av att göra skillnad på
folk – bättre/sämre?
