Ett magasin från optikbranschen
Nyexat i Kalmar
och Stockholm
TEMA:
ING
UTBILDN
Många nya
disputationer efter
branschsatsning
Kontaktlinsutbildning
på nätet
Så internutbildar
kedjorna i Sverige
NR 6/7.11
H DO
®
WITh hIgh DEFINITION TM OpTICS
CRYSTAL CLEAR
VISION FOR
ACTIVE LIFESTYLES
Hero photograph
I got my first SofLens® daily disposable
lenses with High DefinitionTM Optics
when I was 15 years old.
Art student, 19 years
WWW.bAuSCh.SE
START
Äntligen sommar!
S
ommarvärmen drog in redan i maj. Bara att hoppas att den håller i sig i
några månader till. Oavsett om håller sommaröppet eller är på semester
är det vackra vädret en njutning. Jobbar man är det läge att passa på att
sälja solglasögon, fotokromatiska glas och kontaktlinser med uv-skydd
till turister och ”vanliga” kunder. För den som är ledig är det bara att ta på sig sina
nya solglasögon och njuta.
Många svenskar köper sina solglasögon på bensinmacken, i kiosken eller i
närmsta matvarubutik. Synd för dem att kvaliteten på produkterna är mycket sämre, än om de hade gått till närmaste optikerbutik och införskaffat ett par bättre solglasögon. Men ännu mer synd är det att de inte passade på att gå till optikern. De
hade då kanske också kunnat få goda råd och tips, samt eventuellt fått en tid bokad för ögonundersökning. Möjligen kan optikerna bli ännu bättre på att profilera
sig som de kunskapsbärare och fackpersoner de faktiskt är. För inte vet killen på
macken något om optik och solglasögon. Men det gör ju optiker.
16
3
examensdags!
Detta sommarnummer av OPTIK handlar om kunskap. Naturligt, då branschen
fått nya optikerkollegor. I dagarna tog studenterna på KI och Linnéuniversitetet sin examen. Men kunskap är inte något man en gång
skaffar sig och sen är det bra med det. Därför skriver
vi också om vidareutbildningar, e-learning och annat
i detta nummer. För som alla kloka optiker redan vet:
det lönar sig alltid att ha mer kunskap.
20
patientsäkerhetslagen
I övrigt önskar OPTIK-redaktionen en riktigt skön
sommar, vare sig du ligger i hängmattan eller om du
står och säljer solglasögon och ger goda råd till dina
kunder.
MATS AL ME GÅ R D
redaktör
omslagsb ild: wilhelm jaresa nd
ANNONS och DISTRIBUTION
REDAKTION
08-410 114 20
[email protected]
Mats Almegård, redaktör
Micke Jaresand
Wilhelm Jaresand
Curt Lundberg, AD
ANSVARIG UTGIVARE
Fredrik Thunell
optik 6 / 7-2011
Bokning och annonsförsäljning:
Renée Lindén
08-601 25 20
[email protected]
Annonsmaterial:
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Prenumerationsärenden
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Tryck Exaktaprinting AB, Hässleholm 2011
28
plockat från branschen
... och mer ur innehållet:
• Optiker – ett framtidsyrke
• Med bravur godkänd
• Nya rön från ny doktor
• Examensdags när och fjärran
• Utbildning på nätet
• Utbildning och konkurrens
• Krönika
• Vetenskap 4
5
6
10
23
24
30
33
4
UTBI L D NIN G
TEXT MICKE JAR E S AN D | Foto: w il helm jaresa n d
Det är högtryck inom optikerutbildningen. Antalet doktorander är
fler än någonsin och intresset för att börja på optikerprogrammen stiger bland gymnasielever. Branschen är på väg att nå målen med en högkvalitativ nivå på tillväxten av optiker i Sverige.
Optiker - allt mer ett framtidsyrke
För bara några år sedan var situationen
inom optikerutbildningen ganska dyster. Det
var svårt att hitta kvalificerade lärare till optikerprogrammen och antalet ansökningar till
utbildningarna riskerade att sjunka.
Viss forskarfinansiering förekom i Optikerförbundets regi, men genom att skapa
Optikbranschen möjliggjordes att branschen
gemensamt kunde vidta åtgärder för att höja
kvaliteten på den svenska optikerutbildningen.
Bland annat genom finansiering av doktorandtjänster skulle man intressera fler studenter för
att stanna inom den akademiska världen.
I Optikbranschens dokument om mål och
vision kan man läsa följande:
Optikbranschen skall tillsammans med Optikerförbundet säkerställa branschens kvantitativa och kvalitativa behov av legitimerade
optiker.
Optikbranschen skall säkerställa medel
för finansiering av forskarstudenter i syfte att
uppnå god lärartillgång och hög utbildningskvalitet på optikerutbildningen.
– Hela branschen bidrar unisont. Leverantörerna genom att annonsera i tidningen Optik
och kedjorna via en del av sin omsättning, säger Fredrik Thunell, vd för Optikbranschen.
Tillsammans ger detta intäkter som betalar
häften av vad en doktorandutbildning kostar.
Resultaten av satsningen börjar nu synas på
allvar. Under de senaste två, tre åren har sju
doktorander disputerat på KI. Fler är på gång,
i såväl Kalmar som på KI.
– Det vi ser är effekterna av den satsning vi
påbörjade för flera år sedan. Den forskning
som startade i mitten av 2000-talet börjar bli
klar och doktoranderna redo att disputera, säger Fredrik Thunell.
Förhoppningen är förstås att de disputerade
Kanske en eller flera blivande optiker finns med på det här studentflaket vid Sergels torg i Stockholm.
studenterna kommer att fortsätta den akademiska karriären och på så vis stärka lärarkåren
inom optikerprogrammen.
– Syftet med den här satsningen har ju inte
primärt varit att vi ska få fler disputerade. Vi
har varit intresserade av att säkra att det finns
lärare av hög kvalitet till programmen. Men
givetvis är det bra att vi får fler disputerade,
det höjer nivån allmänt på svensk optometri.
Hoppas att de stannar kvar inom akademin i
Sverige och fortsätter utbilda framtidens optiker, säger Roland Olsson, vd för Synoptik och
ledamot av Optibranschens styrelse.
Inger Tallén, vd för Klarsynt, håller med.
– Det här är självfallet en väldigt positiv utveckling. Det är en stolthet för hela branschen
och Sverige, säger hon.
Men det är inte bara i ”toppen” av utbildningen det ser ljust ut. Intresset för att söka till
optikerprogrammen ser också ut att öka efter
en liten svacka för ett par år sedan. Under våren har KI, med stöd av Optikbranschen och
Optikerförbundet gjort en drive mot utvalda
gymnasieskolor för att locka studenter till sitt
program.
– Genom en undersökning identifierade vi
ett geografiskt område som var ”uppsamlingsområde” för KI. Ett 25-tal skolor valdes ut
och besöktes av elever från KI. Resultatet var
mycket lyckat och vi har sett en ökning av söktrycket, säger Fredrik Thunell.
Aktiviteten gav mersmak och kommer kanske upprepas inför nästa ansökningsomgång,
beroende på behovet.
– Utan att vi har detaljutvärderat aktiviteten
indikerar utfallet att det var en lyckad satsning.
I år hade LNU andra aktiviteter inplanerade,
men om vi gör en upprepning nästa år ska vi
såklart höra med dem om de är intresserade av
att, vara med då, säger Fredrik Thunell.
optik 6 / 7-2011
5
Johannes van der Steen presenterar forskningsområdet.
Därefter försvarade Ulrika
Sverkersten sin avhandling.
Med bravur godkänt
T ext :
M ats
Almegård
Foto:
Wilh elm
Jaresand
Ulrika Sverkersten disputerade med avhandlingen
”Visually Induced Ocular Torsion” fredagen den 10
juni. En enig betygsnämnd gav henne godkänt, och
lade till att försvaret skett ”med bravur”. Därmed
är Ulrika den senaste doktorn vid Institutionen för
Klinisk Neurovetenskap.
Ute strålade solen och kvicksilvret letade sig upp en bra bit
över 20-strecket. Möjligen var det därför som handflatorna
på respondenten, UIrika Sverkersten, var en smula fuktiga.
Men egentligen handlade det nog mer om att det är nervöst
att gå upp med sin avhandling för en disputation. Det är ju
inte varje dag man blir ”grillad” publikt i två timmar och en
kvart.
– Det var nervöst och svettigt, men nu känns det skönt,
säger Ulrika Sverkersten direkt efter avslutad disputation.
Bihandledare professor Jan Ygge hälsade välkomna, och
gav därefter ordet till Ulrika som hänvisade till sin (korta)
erratalista, där de sista felaktigheterna hade rättats till. Sedan
var det dags för opponenten Johannes van der Steen, Associate Professor Erasmus MC vid Department of Neuroscience
Rotterdam i Holland att presentera forskningsfältet. Sedan
började utfrågningen.
optik 6 / 7-2011
– Kunskapen har gett oss en större förståelse för hur hjärnan tar hänsyn till information från flera sinnesorgan i ögonrörelsekontrollen. Vi har redan nu påbörjat en ny studie där
vi studerar visuellt inducerad torsion hos yrselpatienter med
icke fungerande balansorgan. Detta är ett samarbetsprojekt
med läkarna på yrselkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Vi hoppas med resultaten från denna studie bättre förstå inverkan av balansorganet på visuellt inducerad torsion
och behovet av god syninformation hos denna patientgrupp,
säger Ulrika.
Efter opponentens frågestund var det dags för frågor från
betygsnämnden som bestod av professor Måns Magnusson,
Lunds universitet; docent Hans Richter, Högskolan i Gävle;
och docent Anna Lundvall, KI. När de hade borrat djupare
i ämnet var frågorna öppna för publiken, som också ställde
några riktigt kniviga frågor.
Efter två timmar och 15 minuter var det sedan dags för be-
I sin avhandling har Ulrika studerat hur synsinnet en-
tygsnämnd, bihandledare filosofie doktor Gustaf Öqvist Seimyr och huvudhandledare medicine doktor Tony Pansell att
dra sig tillbaka för överläggningar. Resterande åhörare och
gäster bjöds på förfriskningar och buffé i biblioteket. Det
tog dock inte lång stund, förrän betygsnämnden återvände
och en stolt huvudhandledare kunde konstatera att Ulrika
Sverkerstens avhandling och hennes försvar av den under
disputationen fick godkänt – och det med bravur.
samt kan kontrollera en ögonrörelse som inte är viljemässigt
styrd.
Tidningen Optik gratulerar Ulrika till sin doktorstitel.
6
utb i ld n i n g
text mats almegård | foto w il helm jaresa n d
I förra numret av OPTIK rapporterade vi att Marika Wahlberg
Ramsay blivit medicine doktor i Optometri. Hennes avhandling innehåller nya rön om ackommodationssystemet som också är mycket användbara för optikerns vardagliga kliniska verksamhet.
Nya rön om
ackommodationssystemet
Marika Wahlberg Ramsay försvarade sin avhandling
”Accommodation – Clinical and Theoretical Investigations”
med stor bravur under disputationen den 13 maj. I och med
det blev Marika medicine doktor i optometri.
– Det var nervöst, men veckorna som föregick disputationerna har jag ägnat åt att läsa på och träna på föredraget.
Min handledare, Rune Brautaset, har också ställt kniviga frågor och förberett mig på vilka frågor som kunde dyka upp,
säger Marika.
Avhandlingen har hon arbetat med i dryga fyra år. Hon
startade med forskningen kort efter hon blivit antagen som
doktorand vid KI. Att valet föll på att forska om just ackommodation var självklart säger hon:
– Mitt examensarbete på Optikerprogrammet handlade om ackommodation, vergens och samsynsproblematik.
Rune forskar också kring det, så i kombination med mitt
stora intresse för ackommodation och att det är min handledares specialkompetens var det naturligt att ägna mig åt det.
Marika med sin
avhandling.
En disputation är en sorts avslutning. Tiden som doktorand är över. Men samtidigt innebär en disputation en start:
det är nu den disputerade kan och får börja forska självständigt. Ofta tar forskaren då ämnet som behandlades i avhandlingen vidare.
Marikas avhandling består av fyra delar. De två första arbetena är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Strabismus, det tredje i Journal of Modern Optics.
– Den sista artikeln ska publiceras, men förmodligen ändrar jag lite och samlar ett större material innan jag skickar in
den artikeln till en tidskrift. Det vore önskvärt att ha ett källmaterial som grundar sig på kliniska undersökningar av ett
20-tal personer.
Marika har i sin avhandling undersökt vilken som är den
bästa behandlingen för ackommodativa problem: addition
för nära håll eller ortoptisk träning. Syftet med dessa två behandlingsmetoder är att normalisera ackommodationssystemet hos personer med ackommodationsinsufficiens (AI).
Det ackommodativa systemet stimuleras av en suddig bild.
Stimulit saknar riktningsinformation om man ska ackommodera mer eller mindre.
– Syftet med avhandlingen var att utvärdera effekten av de
två olika behandlingsmetoderna hos personer med AI samt
att undersöka effekten på ackommodationen när ackommodationsledtrådar ändras. Vidare var syftet att utvärdera effekten av en multifokal lins på ackommodationen hos unga
individer.
Totalt inkluderade Marika 46 försökspersoner med AI i
åldrarna 7–18 år i studie I och II. Försökspersonerna tilldelades en addition för nära håll med +1,00D eller +2,00D, eller
så fick de genomgå ortoptisk träning med sfärisk flipper.
– Studie ett och två är mycket användbara kliniskt. Läsglasögon och flipperträning har visat sig vara bra metoder
för ackommodationsproblem i allmänhet. Det man bör tänka på är att inte använda för höga additionstal.
Varför fungerar inte en addition av +2.00D?
– Antagligen för att ögat inte behöver jobba. När man inducerar +2.00D reduceras en större del av stimulit, vilket tar
bort ackommodationsbehovet. Dock tränas det ackommodativasystemet inte heller och förbättring uteblir. Det vore
intressant att kartlägga plusstyrkorna och se exakt var gränsen går. Ingen har tidigare undersökt detta.
I studie III och IV inkluderades 40 försökspersoner i en nor-
malgrupp samt 5 personer med AI. Försökspersonerna genomgick aberrationsmätningar på långt håll samt ackommodationsmätningar i olika ljusförhållande, med och utan
multifokal kontaktlins på ögat.
– I den tredje studien provade vi en sfärisk abberrationsoptik 6 / 7-2011
7
”... det skulle vara underbart att forska
vidare. Det jag tänkte börja med är att åka
på utländska konferenser och se om jag
kan få talartid eller sätta upp postrar samt
även börja spåna på nya projekt.”
kontrollerad kontaktlins, som säljs normalt i butik och som
ofta tillpassas till patienter som har problem med mörkerseendet. Frågan jag ställde var vad den har för inverkan på ackommodationssystemet då linsen faktiskt ändrar en av de troliga ackommodationsledtrådarna.
Resultatet visade att ackommodationen i alla fall inte påverkades negativt när två av de möjliga riktningsledtrådarna ändrades. Ackommodationen reducerades heller inte hos
unga personer när de tittade genom en multifokal kontaktlins.
Så vad skulle du säga, utifrån dina undersökningar,
är den bästa behandlingen av AI?
– Addition av +1,00D eller ortoptisk träning med sfärisk
flipper alternativt en kombination av dess två. Mutifokal
kontaktlins (Center Distance) bör däremot inte användas för
behandling av AI. En sfärisk aberrationskontrollerad kontaktlins kan tillpassas utan oro för negativ påverkan på ackommodationen.
De artiklar som redan har publicerats bär både Marikas
och andra medförfattares namn. Rune Brautaset har medverkat i egenskap av handledare. Saber Abdi har varit behjälplig med patientunderlag för den ortoptiska delen. Även Peter
Unsbo, Robert Rosén och Linda Lundström från KTH har
varit med på ett hörn.
optik 6 / 7-2011
– De har hjälpt mig att göra matematiska abberrationsberäkningar, som är väldigt avancerade. Jag förstår givetvis mer
eller mindre vad de gjort, men jag har behövt deras hjälp
med uträkningarna. Det är kul att kunna samarbeta.
Den som Marika jobbat allra närmast tillsammans med är
Anna Lindskoog-Pettersson.
– Vi har arbetat tillsammans med arbete III och IV. Hennes avhandlingsarbete handlar om aberrationer. Vårt samarbete har gett oss båda ett bredare perspektiv och bättre förståelse.
Efter disputationen tog Marika en veckas semester för
att pusta ut efter anspänningen. Därefter var hon som vanligt på St Eriks akutmottagning för att arbeta där. Möjligen kommer hon att kombinera arbetet där med forskning
framöver.
– Jag träffar 80-100 patienter varje dag så det finns ett
väldigt underlag för framtida studier. Det skulle vara roligt
att vidga vyerna på sin forskning och samtidigt bidra till en
ökad kompetens på mottagningen.
För närvarande arbetar Marika halvtid på akuten och resterande tid med undervisning med delat kursansvar på Diagnostisk Optometri och Magisterprogrammet i klinisk
optometri. Samtidigt drömmer Marika alltså om att forska
vidare.
– Absolut, det skulle vara underbart att forska vidare.
Det jag tänkte börja med är att åka på utländska konferenser och se om jag kan få talartid eller sätta upp postrar samt
även börja spåna på nya projekt. Det brukar mest handla om
sjukdomar och aberrationer på konferenserna, men man kan
tänka sig att de kan vara intresserad av ackommodationsproblem också.
Vi har förmodligen alltså inte sett den sista forskningsrapporten från Marika.
8
UTBILDNING
text mats almegård
Examensdagen, 14 maj 2011: Professor Jan Bergmanson och Johanna Tukler Henriksson i examensregalia.
Amerikansk disputation en tuff grillning
Den 11 februari 2011 disputerade Johanna Tukler Henriksson vid University of Houston College of Optometry i
Houston, Texas, USA. Hon har forskat
under ledning av professor Jan Bergmanson. I maj fick hon sin doktorshatt
vid den stora avslutningsceremonin.
En amerikansk disputation börjar med att
doktoranden håller en offentlig presentation
av sin forskning, varefter åhörarna får tillfälle
att ställa eventuella frågor. Den delen av disputationen varar cirka en timme. Därefter stängs
dörrarna och en i förhand utvald kommitté
som läst avhandlingen får chans att ställa frågor till doktoranden.
– Detta tar ett par timmar eller tills kommitén är nöjd. Jag satt nog och besvarade frågor
i dryga två timmar, säger Johanna Tukler Henriksson.
Var det tufft?
– Det är klart att det är lite nervöst att få
massor med frågor från fem stycken professorer. Men det gick bra.
Efter utfrågningen får doktoranden lämna rummet. Kommitén konfererar sedan för
att avgöra om studenten har klarat sin disputation eller inte. Johanna blev enhälligt
godkänd. Det firades sedan rejält. Först med
champagne och tilltugg tillsammans med anhöriga och kollegorna på universitet. Därefter gick kommittén och den färska doktorn ut
tillsammans.
– Vi njöt av en god middag för att fira det
framgångsrika forskningsarbetet. Det var väldigt trevligt, men jag var också väldigt trött.
Det var en lång dag och det blev ingen sen
kväll direkt.
Mer firande blev det sedan vid avslutningsceremonin som ägde rum den 14 maj. Då fick
Johanna sin doktorshatt och kappa.
I sin forskning har Johanna undersökt likheter och skillnader mellan musens och människans hornhinna i exempelvis tjocklek, utformning, antal korneala lameller, ultraviolett
transmission etc. I den andra delen av avhandlingen studerade hon den palpebrala konjunktivan i det normala och torra ögat med primär
fokus på bägarcellerna. Avhandlingen heter
‘Validating the mouse model for ocular surface research and assessing morphological changes in the dry eye palpebral conjunctiva.’
Just nu sitter Johanna och väntar på att få
ett visum, så hon ska kunna påbörja en post
doc-tjänst vid universitetet i Houston. När det
kommer vet hon inte riktigt. Hon kan varken
lämna landet – eller jobba i USA, innan det
kommer.
– Det är bara att vänta. Men så fort det
kommer börjar jag på mitt nya forskarprojekt.
Det lär därmed finnas anledning att återkomma till den första svenska optiker som
doktorerat i USA vid ett senare tillfälle.
optik 6 / 7-2011
10
EXAMEN: Karolinska Institutet
Text : MATS AL ME GÅ R D | FOTO : WILH E LM JA R E SA N D
Efter tre år på Optikerprogrammet kliar det i Karin Green Jonsson fingrar. Snart får hon komma ut och omsätta sina kunskaper i
praktiken. Därefter väntar förhoppningsvis magisterstudier vid KI.
Nyutexaminerad med kli i fingrarna
Karin Green Jonsson har länge vetat att hon vill ägna
sig åt ett yrke med mycket kontakt med människor. Efter att
ha valt bort läkare, logoped och lärare, insåg hon att det var
optiker hon skulle bli.
– Jag har haft glasögon sedan jag var 14 år, och har nog
tänkt att det verkar vara ett roligt yrke. När jag var hos optikern för några år sedan bestämde jag mig, säger Karin.
Nu är hon färdigutbildad optiker. Utbildningen har överträffat hennes förväntningar.
– Yrket omfattar så mycket mer än undersökningen. Jag
tyckte verkligen det var kul med fysikdelen, alltså optiken,
och medicinen var också intressant och rolig.
Under andra året på Optikerprogrammet valde Karin att
studera utomlands, vid School of Optometry på University
of Waterloo i Kanada.
– Det var spännande att komma till ett nytt land och
plugga i en ny miljö. Det fanns andra resurser där, eftersom
studenterna betalar för sin utbildning själva. Antalet undersökningsrum var större och de har utbildat optiker väldigt
länge. Men det var kanske inte så pedagogiskt. Där är det
mer föreläsningar. På KI är det mycket grupparbeten och det
märks att det är ett väl genomtänkt program där alla bitar
hänger ihop.
Efter examen väntar sju veckors sommarvikariat på Synsam i Sundbyberg.
– Det kliar verkligen i fingrarna på mig. Det ska bli roligt
och spännande att få göra de första synundersökningarna på
egen hand. Jag har pluggat i tre år och äntligen får jag omsätta mina kunskaper i praktiken.
Tanken är dock att fortsätta på magisterkursen till hösten,
förutsatt att hon blir antagen.
– Jag vill passa på nu när mina kunskaper från Kanada är
färska. Eftersom jag redan lärt mig om diagnostiska droppar
exempelvis har jag en del gratis. Sen vill jag givetvis också bli
behörig fullt ut, när väl lagen ändras här i Sverige.
På magisterkursen hoppas Karin också få fortsätta det arbete hon påbörjade i sitt examensarbete på Optikerprogrammet: ”Dövas erfarenhet av optikerbesök”.
– Jag har alltid varit fascinerad av teckenspråk och läste det
på gymnasiet. Att integrera det på något sätt i mitt optikeryrke är självklart för mig. Det finns många fler infallsvinklar
som jag gärna skulle vilja följa upp.
Tänker du på något särskilt?
– De döva är väldigt utsatta när de kommer till optiker
eftersom de kommunicerar med hjälp av synen. Det är viktigt att tänka på. Undvik helst foroptern, och använd istället
provbågar.
Karin menar också att det är extra viktigt att tidigt upptäcka ögonsjukdomar på döva patienter.
– Det är väldigt bra om man kan upptäcka och bromsa utvecklingen av AMD och glaukom i tid. Speciellt för döva,
eftersom det påverkar hela livet för den som blir dövblind.
Det gäller allt från arbete, sociala kontakter till att ta sig fram
i vardagen.
optik 6 / 7-2011
11
Mer gediget än väntat
Ända sedan hon var tio år har hon haft
kontaktlinser och glasögon. Optikeryrket
blev ett naturligt val.
Ända sedan Johanna Lindblom var liten har hon
vetat att hon ville arbeta med människor. Ett yrke
inom vården hägrade. Valet föll dock på optikeryrket, där hon både får träffa patienter i undersökningsrummet, och kunder ute i butiken. I
början av juni gick hon ut Optikerprogrammet
på KI. Efter två veckors ledighet väntar nytt jobb
i Västerås.
– Jag har gjort praktik på Levins optik i Västerås och sen blev jag erbjuden en tjänst. Förutsättningarna där är bra. Det ska bli
kul att visa vad jag kan och vad jag lärt mig, säger Johanna.
Hon har trivts bra på Optikerprogrammet och säger att utbildningen motsvarade, och till och med överträffade, hennes förväntningar.
– Jag trodde faktiskt inte att man kan så mycket som optiker. Att det är så gedigna studier. Det var roligt att nivån överträffade mina förväntningar.
I framtiden blir det förmodligen aktuellt med studier på magisternivå. Men
först vill hon ut i ”verkligheten”.
optik 6 / 7-2011
Hög stämning på examensfest
Priser och stipendier, god buffémat och trolleriuppträdande.
KI:s examensfest för Optikerprogrammet, Magisterprogrammet och Diagnostisk Optometri var mycket uppskattad.
Talare och prisutdelare avlöste varandra i rask takt. Kvällens konferencier, Fredrik Källmark, betonade redan i inledningen att det var viktigt att talen var korta – eftersom det
var många priser och utmärkelser som skulle delas ut. Middagens sponsor, Essilor AB, hälsade sedan välkomna genom
vd Hans Widahl. Tillsammans med en läcker buffé och långa
rader av tal bjöds det också på trolleriföreställning in på
bara huden. Ett mycket uppskattat inslag.
Optikbranschens vd, Fredrik Thunell, var en av många
som gratulerade studenterna till sitt yrkesval:
– Studenter brukar sjunga om den ljusnande framtid och
det har ni all rätt att göra. Den tillhör verkligen er. Sveriges
befolkning åldras och behovet av duktiga optiker kommer
bara att öka. Grattis allihop och ett särskilt grattis till pionjärerna som läst Diagnostisk Optometri.
Programmet avslutades med att Rune Brautaset dansade upp på scenen och låtsades imitera trollkarlens tidigare
strippshow. Men kläderna togs inte av. Istället blev det ett
par allvarsord, följda av fler gratulationer. Därefter fortsatte
festen till långt in på natten.
12
EXAMEN: Karolinska Institutet
Text: MATS AL ME GÅ R D | FOTO : WILH E LM JA RE SA N D
Tillbaka till studierna
När han var klar med Optikerprogrammet kände han att det var definitivt slutpluggat. Två år senare sökte han till Magisterprogrammet i Klinisk optometri. Nu tar Oscar Hagelberg examen, men flaggar för att han vill studera mer.
Oscar Hagelberg bestämde sig ganska sent för att bli optiker. Tidigare hade han
läst olika kurser på naturvetenskapliga program, men inte riktigt känt att det var
rätt. På Optikerprogrammet upptäckte han att det ju var optiker han ville bli. Efter examen 2008 började han arbeta och tänkte att han aldrig mer skulle plugga.
– Då kände jag mig verkligen färdigpluggad. Jag ville tjäna pengar och komma
ut i verkligheten, säger Oscar.
Det första halvåret var ”superspännande” men redan efter drygt ett år började
han känna att det fanns moment han ville utföra, men som han inte riktigt hade
behörighet för.
– Det kändes som jag blivit en försäljare, när jag egentligen var mest intresserad
av det kliniska med ögat.
Optometridagarna 2010 fick bli ett test. Tyckte han att de var intressanta, skulle
han studera vidare på Magisterprogrammet.
– Det var väldigt intressant, men samtidigt hängde jag inte riktigt med i diskussionerna. Det kändes jobbigt: hade jag
börjat halka efter redan två år efter att
jag var klar med utbildningen? Då bestämde jag mig och sökte magistern.
Målet var att självständigt kunna
ställa bättre diagnoser, samt skriva
bättre och mer välgrundade remisser. Ett annat mål var att självständigt
kunna ställa bättre diagnoser. Magisterprogrammet har utvecklat Oscar i
sin yrkesroll. Det märkte han också på
Optometridagarna 2011.
– Jag hängde med till 80–90 procent. Optometridagarna kommer jag
fortsätta besöka. Målet är att alltid
hänga med i diskussionerna och utvecklas.
I dagarna börjar Oscar en ny an-
ställning hos en optiker i Stockholm
som har införskaffat ögonbottenkamera och andra instrument.
– Jag ser fram emot att få göra
grundliga synundersökningar.
Året som gått har varit givande, och
nu kommer han aldrig mer säga att
det är ”färdigpluggat”:
– Studierna har gett mig ny energi
att läsa vidare. Det var också bra att
ha jobbat lite innan. Då visste jag rent
praktiskt vad de pratade om och jag
fick teorin bakom det hela. Jag hoppas det lanseras fler kurser, så man kan
bygga på även efter magistern.
”Alla borde läsa vidare”
För två år sedan tog Ulrika Jansson examen
på Optikerprogrammet. Därefter arbetade
hon ett år. Sedan återvände hon till KI och Magisterprogrammet i klinisk optometri. Ett beslut hon är mycket nöjd med.
Efter examen från grundutbildningen arbetade UIrika
Jansson i ett år hos Specsavers i Vällingby. Under den
tiden kände hon att hon ville läsa vidare och lära mer.
– Alla borde läsa vidare på Magisterprogrammet. Det
har varit ett oerhört givande år. Man lär sig otroligt
mycket och får fördjupad kunskap, säger Ulrika.
Hon säger att hon ville ha utbildning och kompetens
för mer än ”den vanliga synundersökningen”. Att så
småningom få rätten att använda diagnostiska droppar
var en viktig del i beslutet.
– Jag har fått ett nytt jobb, på Synvårdsinsitutet här
på S:t Eriks, så jag kommer att kunna börja droppa redan nu. Men jag hoppas att mina kollegor i branschen
snart kommer att ha samma möjligheter.
En annan viktig aspekt har varit att Ulrika ville ha
kunskapen om varför vissa moment är viktiga i synundersökningen.
– Jag är mycket bättre kliniskt, jämfört med tidigare.
Jag kan bedöma ögonbottenbilder mer självständigt.
Till hösten ska hon söka doktorandtjänst, men har
inte bestämt något ämne än. Lusten att plugga och att
veta mer är stark.
– Jag antar att det blir ett ämne som på något sätt behandlar det främre segmentet eller binokulärseendet.
optik 6 / 7-2011
en
Nu äv med
g
för dim
atism
astig
LACREON™-teknologin
för fukt som aldrig tar slut.
% kumulativt kvarvarande vätande
ämne i linsen (ug/lens)
100
80
60
Ingen förlust
av vätande
ämne under
användning
40
20
0
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Tid (timmar)
Förändringar av linsens egenskaper under användning bidrar i hög grad till försämrad
komfort i slutet av dagen. Med LACREON™ -teknologin bäddas ett fuktbevarande ämne
in i linsmaterialet och det stannar kvar i linsen under hela dagen1. Det fuktrika ämnet
simulerar mucinskiktets naturliga vätande egenskaper. Det frisätts inte under användning och bidrar till att bevara tårfilmens stabilitet och linsens hydrofila egenskaper,
vilket avsevärt förbättrar komforten i slutet av dagen.
1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1•DAY ACUVUE® MOIST® and 1•DAY ACUVUE® Contact Lenses. ARVO. 2006. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon eftersom de inte helt täcker ögat och det omkringliggande området.
ACUVUE®, 1•DAY ACUVUE® MOIST®, 1•DAY ACUVUE® MOIST® for ASTIGMATISM, LACREON™ och SEE WHAT COULD BE™är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011.
14
UP P G R AD E RIN G
Text: MATS AL ME GÅ R D | foto: wi l h elm jaresa n d
Ett år med Diagnostisk Optometri
Halvfartskursen Diagnostisk
Optometri på KI introducerades
i höstas. De studenter som gått
den är nu utexaminerade. Deras
omdömen är övervägande positiva.
Frågan om när de diagnostiska dropparna får börja användas är ännu inte
avgjord. Många optiker har dock valt
att utöka sin kompetens inför denna
förväntade lagändring. Elva stycken har valt att införskaffa nödvändig
kompetens genom att läsa på distansutbildningen i Diagnostisk optometri. Genom studier på distans, där
studenterna varit uppkopplade via
webb-plattformen Ping Pong och ett
knappa femtontal kurssammankomster
i Stockholm har de läst in Neurooptometri; Okulär farmakologi och diagnostisk undersökningsmetodik; Ögats
sjukdomar och diagnostik; samt Binokulärseende och behandling.
– Jag är imponerad av studenternas
prestationer. Många har jobbat heltid
vid sidan om detta och de kommer alla
att klara studierna. De har verkligen
lagt ner sin själ i denna utbildning, säger med dr Maria Nilsson, KI, som är
kursansvarig för Diagnostisk Optometri.
I början var de flesta studenterna
ovana att tolka fundusbilder. Mot slutet har de både kunnat utvärdera och
utreda patienter självständigt berättar
Maria.
– De har fått beröm från ögonläkare
för väl underbyggda remisser. Det är
ett kvitto på att deras remisser är relevanta och det är värt mycket för vården.
Diagnostisk Optometri är ett komplement till Magisterprogrammet i klinisk optometri. Många av kurserna är
desamma på dessa båda utbildningar.
Men kursupplägget är nytt och en ny
kurs innebär alltid några ”barnsjukdomar”.
– Möjligen har vi varit lite för am-
Ett lyft för yrket
Jättekul, jättekul!
Anders Fejne, på Optica i Helsingborg tycker
att Diagnostisk Optometri var en bra personlig
satsning.
– Resultatet och kursen har varit över förväntan. Kursen har lyft mig i min yrkesroll. Som exempel kan jag nämna de nya undersökningsmetodiker som jag lärt mig använda. Jag har alltid
det fackmässiga i fokus och tidigare har det inte
funnits någon riktigt bra vidareutbildning för mig,
men denna har passat fint.
Anders är egen företagare sedan 30 år tillbaka
och de många resorna till Stockholm har frestat
på en del. Det handlar inte bara om kursavgift,
utan också om förlorad arbetstid.
– Det gäller att se på det i ett längre perspektiv. Jag investerar i mig själv här och det kommer att löna sig i framtiden, inte minst för mina
patienter som får bättre synundersökningar. Jag
tycker det vore bra för vår yrkeskår om fler gick
denna kurs, jag rekommenderar den varmt. Det
är ett bra alternativt till magisterutbildningen
som ju kräver att man bor i Stockholm.
Eva Andersson, på Tells Optik i Visby är entydigt positiv till Diagnostisk Optometri:
– Det har varit jättekul, jättekul. Vi har lärt
oss väldigt mycket och vi har haft bra kommunikation med de kursansvariga. Alla borde gå
den här kursen.
Inget negativt alls?
– Jag hade kanske hoppats att få se fler sjuka ögon. De hade kunnat handplocka patienter med olika åkommor lite mer. Vi har träffat många patienter, men friska ögon möter vi
dagligen i vårt yrke.
Eva säger att hon alltid tycker om att gå kurser och hon vill alltid lära sig mer. När hennes
chef erbjöd sig att betala för kursen var det ett
enkelt val att söka:
– Många andra läste nog kursen för att få behörighet till de diagnostiska dropparna, men
det var inte huvudsyftet för mig. Jag tycker det
är viktigt att uppdatera kunskaperna i allmänhet, men visst är det roligt att kunna vara med
och droppa från start också.
bitiösa. Studenterna har tagit emot 500 patienter
och skickat 100–200 remisser. Det är möjligen något vi ska fundera på, om ambitionen ska sänkas
något.
Nyss gick ansökningstiden för Diagnostisk Op-
tometri ut inför hösten. Precis som förra året var
det 15–20 personer som anmält intresse.
– Förmodligen innebär det att vi har 10–11 studenter även denna gång. Vår kapacitet är något
högre: 16 studenter.
optik 6 / 7-2011
UPGRADE
Tid för UPGRADE.
I en ACUVUE®-värld står linsbäraren i fokus. Erbjud kontaktlinser som överträffar förväntningar.
Målet är synhälsa vid varje tillfälle till varje kund - varje dag!
Ge dina kunder upplevelsen redan idag, nu är det tid för UPGRADE.
optik 6 / 7-2011
ACUVUE® och SEE WHAT COULD BE™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011.
16
EXAMEN: Kalmar
Text oc h foto W il helm Jaresa n d
Hanna Nilsson tar emot stipendium från
Synsams Monica Söderqvist.
Marcus Svensson och Maria Elfström tar
emot stipendium från Sveriges Kontaktlinsförenings representant Johanna Enbuske.
Solen strålar på examensdagen för Linnéuniversitetets optikerstudenter. Men söktrycket sjunker
och utbildningen ska förändras.
– Vi arbetar på en ny utbildningsplan, säger Peter Gierow, utbildningsansvarig.
Soligt firande på Linnéuniversitetet
Studenterna samlas utanför restaurangen Byttan vid
Kalmar Slott. Solen ligger på. Optikerutbildningens avskedsmåltid ska strax serveras. Studenterna står finklädda i
klungor och pratar och tar bilder på varandra. Det är den 1
juni och dagen för Linnéuniversitetets optikerstudenters avslutning. Utbildningsansvarige Peter Gierow ser tillbaka på
en kull med likpresterande studenter.
– I år har det varit en jämnare klass än tidigare. Inte så
många toppar som sticker upp. Det går från år till år, förra
året var exceptionellt, säger han.
Anledningen till det kan hittas i ett minskat antal sökande.
– Vid ett par tillfällen har vi haft över hundra sökanden.
I år är det 40 eller 41 stycken.
I framtiden kommer blivande studenter möta en lite annorlunda optikerutbildning.
– Vi håller på och arbetar på en ny utbildningsplan. Idag
händer det att kurser kortas ner på grund av julledighet och
andra lov. Vi vill att kurserna ska överlappa varandra bättre.
Det minskar tidspressen och sätter det man lär sig i bättre
perspektiv. Men det är fortfarande på skisstadiet, säger Peter.
Förutom överlappande kurser ska utbildningen även anpassas bättre till den europeiska marknaden.
– Just nu går vi igenom byråkratin för att anpassa utbild-
ningen till det Europeiska diplomet. Det är några utbildningar, bland annat den i Kongsberg, som håller på att ackreditera sig. Rune Brautaset hjälper oss med jämförelserna
och allt väntas rulla igång år 2012.
Efter lunchen som Synsam bjudit på promenerar representanter från branschen, studenter och lärare mot Kalmar
slott. Där ska avslutningsceremonin hållas och stipendierna
delas ut.
Efter att familjerna fått chansen till gruppfotografering
ställer de nyblivna optikerna upp sig i två led. Två fanbärare tar täten. Förväntansfulla leenden blandas med nervösa
skratt.
Dörrarna till salen slås upp och studenterna tågar in.
Föräldrar sitter i rader till höger, lärare blandat med branschrepresentanter till vänster.
Talen avlöser varandra. Det ena längre än det andra. Ett
återkommande tema är vikten av vidareutbildning. Uppmaningarna kommer redan på examensdagen.
När stipendierna delats ut och musiken klingat av samlas de nyblivna optikerna på gräsmattan utanför. Familjerna
möter upp och kramar, grattisrop och strålande leenden fyller borggården.
Ännu en kull optiker är examinerade.
optik 6 / 7-2011
17
,
optik 6 / 7-2011
18
EXAMEN: Kalmar
Text oc h foto: W il helm Jaresa n d
Nu börjar allvaret ...
Lockad av det sociala
Mats Carlssons väg till optikyrket har varit krokig. Egent-
ligen skulle han bli läkare. Men när han läste biomedicin insåg han att det inte passade honom.
– Det var inte speciellt socialt och det passade inte mig.
Jag behöver jobba i en social miljö, säger han.
– Det jag mest ser fram emot med optikeryrket är inte en
specifik del, utan hela processen. Att träffa, hjälpa och släppa
iväg patienten.
Mats gudfar är optiker och har en butik i Falun. Det var
där han fick upp ögonen för yrket.
– Jag jobbade där och tyckte det var väldigt trevligt.
Men det är inte bara det praktiska som lockar. Mats biomedicinstudier verkar ha gett mersmak.
– Utbildningen har varit bra. Jag gillar att det har varit
mycket kliniskt. Det har inte bara handlat om undersökningar och att sälja glasögon. Vi har gått djupare, säger han.
För ett år sedan såg Mats ett inslag på nyheterna om att
det är svårt att få jobb som optiker. Han tog det med en
nypa salt och är nu positiv inför framtiden.
– Det verkar rätt lugnt. Alla i min klass har fått jobb. Det
är lite svårare neråt i landet, men jag kommer längre norrifrån. Jag ska jobba i Falun och det är skönt att ha något att
komma till.
Nya utmaningar varje dag
”Alla
i klassen
har fått
jobb”
Eleonor Tjerngren är 23 år och kommer från Stockholm.
Hon är själv glasögon- och kontaktlinsbärare och ville ha ett
socialt jobb.
– För mig är det viktigt att jobba med människor. Och
optikeryrket verkade roligt, säger hon.
– Det ska bli roligast att informera och upplysa, att göra
något bra helt enkelt. Eftersom jobbet går ut på att hitta lösningar som funkar för varje enskild individ blir det nytt varje
dag, vilket hon tycker är skönt.
Eleonor tycker att utbildningen varit bra överlag. Men
hon var inte riktigt beredd på att det var så mycket teori.
– Jag visste inte att det var så mycket fysiologi och anatomi. Men jag är naturvetare i grunden så det var inget
främmande. Men det roligaste var att praktisera. Det kändes
bra att praktiskt använda det man lärt sig i teorin, säger hon.
Efter examen väntar nu sommarjobb i Stockholm.
– Sedan tvåan har jag jobbat helger på Synsam i Haninge. Nu ska jag jobba sommaren ut där. Sedan vet jag
inte. Jag har inte kikat runt så mycket.
Ett krav är dock att jobbet finns i Stockholm. I alla fall
på pendlingsavstånd.
– Det är inte aktuellt att bosätta mig i en annan stad.
Blir det inget jobb i Stockholm, får vi se hur det blir.
optik 6 / 7-2011
Upptäck mer med
optomap , helt enkelt
®
Tel: 0707 57 22 59
[email protected]
www.optos.com
Den patenterade laserskanningsteknologin från Optos ger panoramabilder av näthinnan som täcker upp till 200°.
Det innebär ca 82 % av näthinnan i en enda bild. Bilderna skapas
digitalt på 0,25 sekunder och kan omedelbart betraktas för
bedömning. Bilder kan tas genom pupillöppning ner till 2 mm och
dilatation är inte nödvändig.
optomap är ett registrerat varumärke för Optos plc. Alla rättigheter reserverade.
20
PATIENTSÄKERHETSLAGEN
Patientsäkerhetslagen och fri handel med kontaktlinser
”Lagändringen ett allvarligt
hot mot patientsäkerheten”
Tanken med att släppa försäljningen av kontaktlinser fri var
bland annat motiverad av utländska nätaktörers konkurrens
på den svenska marknaden och svårigheten med att upprätthålla en kontroll eller vidta sanktioner. För svenska optiker,
som alltjämt måste följa patientsäkerhetslagens regler, är lagändringen till nackdel eftersom lagändringen inte är konkurrensneutral. Den som säljer kontaktlinser och inte är optiker
har inga regler att följa medan optikern måste följa patientsäkerhetslagen.
För optikern innebär detta bland annat att han eller hon
måste arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet samt
föra journal för att tillgodose kravet på spårbarhet av medicintekniska produkter. En konsekvens av att optiker bryter
mot patientsäkerhetslagen kan bli återkallelse av legitimationen. Även arbetsgivaren kan drabbas eftersom denne svarar
för ledningssystem och rutiner. Det är mot bakgrund av detta som Optikerförbundets rekommendation ska ses (se Optikerförbundets hemsida).
en rapport som lämnades in i december samma år. Här fastslogs att inga hinder förelåg.
I viss utsträckning har vi oss själva att skylla för att rapporten såg ut som den gjorde: Rapporteringen av skador &
incidenter har varit undermålig – alltför ofta har leg optiker
valt att endast beordra linsvila eller remitterat till läkare, utan
att anmäla det inträffade till Socialstyrelsen, vilket faktiskt är
optikerns skyldighet. De uteblivna rapporterna innebar att
Socialstyrelsen inte kunde finna några argument som talade
för att det finns faror med kontaktlinser – tvärtom verkade
det som att bärande var bekymmersfritt.
Utifrån Socialstyrelsens rapport valde regeringen att ta
med den föreslagna förändringen i den proposition som lades fram om en ny Patientsäkerhetslag.
Patientsäkerhetslagen ersätter den gamla LYHS-lagen. I
LYHS-lagen 4 kap. 3§ angavs: ” förbud för andra än hälsooch sjukvårdspersonal att prova ut och tillhandahålla kontaktlinser.”
En proposition om lagändring underställds alltid ett Lagråd. Enligt dessa ”framstod LYHS-lagens formulering om att
bara hälso- och sjukvårdspersonal får sälja kontaktlinser som
otidsenlig med hänsyn till att det numera är möjligt och vanligt
att köpa kontaktlinser över Internet”.
Ambitionen var att minska de konkurrensmässiga skillnaderna och möjliggöra konkurrens på lika villkor. I Patientsäkerhetslagen 5 kap 1§ ändrades därför formuleringen till ”
förbud för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att prova
ut kontaktlinser.”
Historien bakom lagändringen
Intensiva myndighetskontakter
I linje med sin strävan bort från regleringar och för en ökad
valfrihet uppdrog Alliansregeringen 2006 Socialstyrelsen att
utreda konsekvenserna av att släppa kontaktlinshandeln fri,
OPTIKs läsare har under det senaste året kunnat följa Optikbranschens och Optikerförbundets strävan att påverka lagens
slutliga utformning.
I juni 2010 antog Sveriges Riksdag en ny patientsäkerhetslag. Lagen trädde i kraft vid årsskiftet.
Den största förändringen vad vår bransch anbelangar är att försäljningen av kontaktlinser släpps
fri. Patientsäkerhetslagen innebär genomgripande förändringar inom hälso- och sjukvården och
sett ur det perspektivet är förändringen när det
gäller kontaktlinser en liten del.
optik 6 / 7-2011
21
Nästa steg
Socialdepartementet har som ett första steg uppdragit åt
Socialstyrelsen att granska effekterna av lagändringen under de kommande två åren. Socialdepartementet vill invänta
utfallet av denna granskning innan eventuella förändringar
föreslås. För vår del innebär detta att vi ska noggrant följa
incidenter och rapportera dem. Leg optiker är skyldig att
rapportera vårdskada eller risk för vårdskada. Blankett för
detta finns på Optikerförbundets hemsida under information – dokument.
En oväntad konsekvens av lagändringen var dessutom att
barn under 8 år fritt får köpa kontaktlinser. Detta påtalades
vid möte med statssekretare Karin Johansson som lovade att
titta på frågan. Den 27 april presenterade Socialstyrelsen ett
betänkande där man föreslår att personer under 15 år endast
får köpa sina kontaktlinser av hälso- och sjukvårdspersonal.
I skrivande stund vet vi ej om departementet väljer att följa
rekommendationen.
optik 6 / 7-2011
Lagar, regler och förordningar
Om man läser samtliga lagar och föreskrifter som reglerar optikerns hantering av kontaktlinser framträder en bild
där verksamhet med leg optiker inte kan sälja kontaktlinser
utan att kontrollera giltig ordination och samtidigt följa de
många lagar och förordningar. Detta gäller även övrig icke
legitimerad personal i verksamheten.
Konsekvensen av detta är alltså att konkurrensen
snedvrids. Istället för att alla skall kunna konkurrera
på lika villkor öppnar lagen upp för verksamheter utan legitimerad personal att sälja kontaktlinser fritt, medan verksamheter med legitimerad personal måste säkerställa såväl
giltig ordination som spårbarhet.
Vi kommer med all sannolikhet ha anledning att återkomma till frågan längre fram. Tills vidare uppmanar vi alla leg
optiker att följa Optikerförbundets rekommendation och arbeta i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Pa u l Fo lk e ss o n
Ordförande Optikerförbundet
F re d ri k T hu n e ll
VD Optikbranschen
illustration: anna ödlun d
Vi, liksom Ögonläkarna och SKLF som
deltagit i våra ansträngningar att påverka
lagstiftaren, ser lagändringen som ett
allvarligt hot mot patientsäkerheten.
Enligt vår samstämmiga uppfattning
har lagstiftaren inte tagit hänsyn till
konkurrensneutraliteten eller beaktat
de långsiktiga skador som kan uppkomma
vid felaktigt användning av kontaktlinser.
Vi har därför informerat Socialdepartementet vilka de
långsiktiga konsekvenserna kan bli. Socialdepartementets
tjänstemän har varit lyhörda för våra kommentarer och glädjande nog har detta lett till nästa steg.
denna sida är en annons från svenskt centrum för optometri
Årets Optometritekniker!
2011 års Optometritekniker är nu utsedd.
I samband med den sjätte kullen Optometritekniker examens fest den 11 maj 2011 korades
för första gången ”Årets Optometritekniker”.
Ett stort tack till alla optiker, butikschefer och
optometritekniker som har nominerat era kollegor och anställda.
De nominerade var:
Van le Sabrie, Specsavers i Farsta
Madeleine Cederholm, Gjertz Optik i Uppsala
Anders Wennerström, Synsam Sundbyberg
Sina Gandomani, Synoptik Sverige AB
Vinnaren blev Madeleine Cederholm
Konstnären och leg.optiker Rolf Sandström, Annie Eriksson, vinnaren Madeleine Cederholm
och prisutdelare Carl Ameln.
Examen för Optometritekniker klass 6
Efter två års studier med totalt 26 veckors praktik är nu ytterligare en klass från Norrtälje examinerad. Detta ger ett tillskott
till branschen med ytterligare 28 optometritekniker där hela 99
procent av klassen går direkt från avslutade studier till anställning.
Den festliga dagen började i utbildningens lokaler kl 15.00
med utdelning av diplom och stipendier. Bland annat kan nämnas att Sandra Sellin fick Zeiss stipendium ”Bästa kurskamrat”. Grattis Sandra!
Efter att klassfotot tagits for de studerande tillsammans med
gäster till ”Kontrast Restaurang & Lounge” med den mest underbara utsikt över Norrtälje och Norrtäljeviken. Där hade restauratören Andreas Porath med personal tillagat en femrättersmiddag som gästerna avnjöt under trevligt småprat. Kvällen
fortsatte i högt tempo till live bandet ”Dr. Deo & His Soullotions”. Hela dagen bjöd på det mest fantastiska försommarväder så kvällen kunde avslutas på den generöst tilltagna uteplatsen klockan ett med den tradionella korvgrillningen. Svenskt Centrum för Optometri önskar alla Optometritekniker
lycka till i sitt nya arbetsliv!
optik 6 / 7-2011
23
Utbildning på nätet
en service i framkanten
Kontaktlinsleverantörerna ligger i
framkant när det gäller att erbjuda
vidareutbildning via Internet. De leverantörer som ännu inte erbjuder
e-learning, arbetar på att utveckla
verktygen.
text mats almegård
För kontaktlinsföretagen handlar det om att
både utbilda slutkonsumenterna som bär produkterna och de som tillpassar dem i butik,
det vill säga optikerna. Genom tips och råd,
filmsnuttar och andra animationer på hemsidorna som riktar sig till konsumenter instruerar bland andra Johnson & Johnson kunderna till ett säkrare kontaktlinsbärande. De har
också en professionell hemsida som riktar sig
till optiker där det går att läsa artiklar, ladda
ner studier, titta på animeringar som bland annat handlar om uv-strålning och kontaktlinser
och annan ny forskning.
– Det är en service till våra optiker. De kan
själva höja sin kliniska kompetens där, säger
Tina Stenhammar som är Professional Affairs
Manager, på Johnson & Johnson i Sverige.
För närvarande ger detta material inga CETpoäng.
Cooper Vision har för närvarande ingen elearning alls. Men arbetet pågår för fullt på att
lansera ett verktyg.
– Inget är färdigt än, men vi arbetar på det
och kommer att lansera snart, säger Cooper
Visions vd Carl-Anders Ivarsson.
De två kontaktlinsföretag som satsat
mest hittills på det digitala lärandet är Bausch
& Lomb och Ciba Vision. Båda företagen eroptik 6 / 7-2011
bjuder e-learning där vissa av kurserna ger
fortbildningspoäng. De kurser som är för produktorienterade ger inga poäng. Det är mer
allmänna kurser som exempelvis om presbyopi
och kontaktlinser som ger CET-poäng.
– Vi skapar kurser som informerar om våra
produkter, men de som ger poäng är mer kliniskt allmänna. Det tycker vi är helt rätt och
riktigt, säger Anita Robertson, Senior Professional Affairs Manager, på Ciba Vision Nordic
AB.
Cibas satsning på e-learning kallas för ”Aca-
demy for Eyecare Excellence” och enligt Anita Robertson har svenska optiker verkligen
anammat denna modell:
– Den begränsande faktorn är att optiker är
så fullbokade och har mycket att göra. Det är
under arbetstid de flesta vill göra sina kurser,
men det kan vara svårt att få ihop det med tiden.
Lösningen är att samarbeta med kedjeledningarna som hjälper kontaktlinsleverantörerna att sprida kunskapen om denna vidareutbildningsväg.
– När vi gjort så märker vi att användandet
går upp rejält.
Den mest populära kursen som ger CETpoäng i Cibas utbud är den som handlar om
multifokala linser.
– Det är ett ämne i tiden. Fler och fler vågar prova att tillpassa en multifokal lins på en
presbyop patient.
Ciba utvecklar ständigt nya kurser och satsar stort på sin ”Academy”. Men Anita säger
inte att detta ersätter faktiska möten.
– Nej, vi ser detta som ett tillägg. Det är
viktigt att träffas öga mot öga. Podcasts och
utbildningar via webbkameror är bra, men det
ersätter aldrig det mänskliga mötet. Jag upplever att de som går kurserna har lättare att ställa
frågor när de är på plats med någon som undervisar.
Bausch & Lombs motsvarighet kallas Academy of Vision Care. Företaget ser precis som
konkurrenten detta mest som ett komplement
till faktiska träffar, men säger också att det är
ett stort intresse i landet:
– Sverige är avlångt och ibland kan det vara
svårt att ta sig tid och åka ifrån arbetet. Med
dessa kurser blir det enklare. De går att göra
när det finns tid, säger Anita Hermelin, ansvarig för Professional Relations på Bausch &
Lomb Nordic AB.
I dagsläget är det cirka 1000 registrera-
de nordiska användare som använder sig av
Bausch & Lombs verktyg. Majoriteten av kurserna är på engelska, men detta kan komma att
ändras i framtiden.
– Vi märker att intresset ökar när kurserna
är på svenska och särskilt när de har lokal anknytning. Vi lade nyligen upp en kurs som Johanna Enbuske från Linnéuniversitetet höll.
Då ökade besöksstatistiken. För närvarande
finns två svenska lektioner, men vi jobbar på
att få fler. Vårt mål är att få upp en med mer
lokal prägel per år.
Att ”gå” en kurs som ger CET-poäng tar
mellan 30 och 60 minuter. Upplägget är oftast
att man först lyssnar på en föreläsning eller läser en artikel, sedan besvarar man flervalsfrågor.
– Men vi har också mycket informationskurser som inte ger poäng. Vissa av dem är
lämpade för assistenter också. Det är viktigt
att hela personalen kan fortbilda sig.
24
U T BI LD NIN G
text mats almegård
Micce Nyman är utbildningsanvsarig på Syn- Inger Tallén, vd på Klarsynt, sätter kompetens först.
sam och ansvarig för Synsam Academy.
Utbildning ett konkurrensm
I takt med det ökade prisfokuset i branschen har
många aktörer valt att gå en annan väg. Istället
för att kommunicera lågpris har de valt att starkare betona utbildning och kompetens för att locka
kunder till butikerna. Några av Sveriges största
optikkedjor satsar idag stort på utbildning.
Internutbildningar och vidareutbildningar är ett sätt att
kompetenshöja personalen. Det är också ett sätt för kedjorna
att profilera sig – både gentemot den arbetskraft de vill anställa och mot de kunder som attraheras av kompetens och
kvalitet. Möjligen är detta en reaktion på det stora prisfokus
som varit i branschen under senare år. Samtidigt är det ingen
motsägelse att prata lågpris och utbildning – det kan vara två
kompletterande satsningar bland många när kedjorna lägger
upp sina strategier.
En kedja som länge har satsat hårt på utbildning och kompetens är Synologen. För dem har utbildning länge varit en
profileringsfråga.
– Historiskt sett har vi satsat mest på utbildning i optikbranschen. Det är en av våra viktigaste grundvärderingar.
Under senare år har det funnits ett starkt utbildningssug i
branschen, vilket märks på att våra kollegor i branschen utbildar mycket. Kedjorna har nog blivit mer lika om man tänker på utbildningsnivån, säger Thomas Elfsberg, vd på Synologen.
Varför är utbildning så oerhört viktigt för er?
– Vi måste höja vår kompetens ständigt för att göra ett bra
jobb gentemot kunderna. Av den anledningen är det också
viktigt att all utbildning vi genomför också ska praktiseras i
butik. Utbildar man utan att ha avsättning för de nya kunskaperna är det meningslöst.
Synologen och andra kedjor som KlarSynt, Synsam och
Synoptik betalar avgiften för Optometridagarna för alla sina
medlemmar.
– Våra ledord är kompetens, valfrihet, omtanke. Ordet
”kompetens” kommer först och det av en anledning: utbildning och kompetens är oerhört viktigt! Vi bjuder våra medlemmar på avgiften till Optometridagarna så att de inte ska
stå över detta viktiga tillfälle av ekonomiska skäl. Vi har också valt att lägga vår mässa i anslutning, så att så många medlemmar som möjligt tar sig tid att komma till Stockholm
den helgen, säger Inger Tallén, vd för KlarSynt.
Finansierar ni andra vidareutbildningar också?
– Vi bekostar kurslitteratur och resor till USA för de som
vill läsa masterutbildningen. Vår signal till våra anställda är
att det är rätt att satsa på utbildning.
Kedjorna satsar också på interna utbildningar som bara
är avsedda för kedjans anställda. Synsam driver exempelvis
Synsam Academy som är ett stort utbildningspaket där kedjans optiker får skräddarsydd vidareutbildning.
– Vi har tagit fram ett utbildningspaket i samarbete med
Saber Abdi på KI där vi fokuserar på ortoptik och oftalmologi. Det är tre kurstillfällen per termin och vi blandar teori
optik 6 / 7-2011
25
Snart sista
chansen
på KI
De optiker som inte har
kontaktlinsbehörighet, eller som saknar legitimation,
uppmanas nu att kontakta
KI som överväger att ge legitimations- och kontaktlinskursen för allra sista
gången.
Roland Olsson är vd på Synoptik som har ett intern grupp som ansvarar för utbildning.
medel
och praktiska övningar. Vi ser till det behov som finns och
utformar kurser därefter, säger Micce Nyman, utbildningsansvarig på Synsam/ansvarig för optisk hantering i butik.
Hur är intresset?
– Kurserna fylls upp på en dag. Våra anställda skriker efter
kompetenshöjning och det är jättekul. Utbildningarna har
också fått bra utvärderingar och många står på kö för att gå.
Vi satsar ständigt på att utveckla detta.
I många kedjor finns ett internt råd som ansvarar för ut-
bildningen av personalen. Deras uppgift blir att ta fram bra
utbildningar, utvärdera dem och hålla sig uppdaterade på
vad som händer inom forskning och klinisk utveckling.
– I vårt fall handlar det om en grupp optiker på sex personer. Vi har en för varje region, ledda av Håkan Broman centralt, och de använder vi som sparringpartners när vi tittar
på kliniskt orienterad utbildning. Deras uppdrag är att utvärdera utbildningsalternativ och ta initiativ till kvalitetshöjning över huvud taget. Det kan också handla om anförskaffning av ny utrustning. Ambitionen är att lansera ett rullande
treårsprogram som ska säkerställa att alla optiker ska kunna
ta sina 12 CET-poäng varje år, säger Roland Olsson, vd för
Synoptik.
Andra satsningar är internutbildningar under mässor och
kick-offer, e-learningsystem, leverantörsinformation och
vardaglig uppdatering i butik. Utbildning och vidareutbildning tillhör vardagen för svenska optiker anställda hos de
stora kedjorna.
optik 6 / 7-2011
Thomas Elfsberg är vd på Synologen som
traditionellt satsar på utbildning.
– Vi får kontinuerligt förfrågningar om legitimations- och kontaktlinskursen. Främst handlar det om
kontaktlinskursen. Vi har tidigare
gjort bedömningen att efterfrågan
är för liten och att det inte skulle
finnas ekonomi i att genomföra
dessa kurser igen, men vi tror nu
alltså att behovet kan vara större
än vi tidigare trott, säger med dr
Maria Nilsson på Karolinska Institutet.
De optiker som är intresserade
uppmanas därför att ta kontakt
med Maria och anmäla sitt intresse. Frågan är mycket viktig, då optiker utan kontaktlinslegitimation
kan få en svår situation på arbetsmarknaden.
– Vi har förstått att många undrar, men alla når inte fram till oss.
Vi vill därför komma i kontakt
med de som eventuellt vill gå kursen. Den som är intresserad måste
agera nu! Det här är förmodligen
allra sista chansen, säger Maria.
Förra gången dessa kurser gavs
var hösten 2008. Legitimationskursen är en kurs på halvfart under två år. Totalt ger den 60 högskolepoäng. Kontaktlinskursen
ges på halvfart under 1 år och ger
totalt 31,5 högskolepoäng.
Kontakta Maria Nilsson: telefon 0812323036, eller e-post: [email protected]
26
U T BI LD NIN G
TEXT MATS AL ME GÅ R D
Nöjda kursdeltagare fick nyttig
Sveriges Optikerförbunds efterutbildningsprogram (SOFEP) rullar på. Under våren har ett antal
efterutbildningstillfällen anordnats. Deltagarna är
mycket positiva.
Sveriges Optikerförbunds efterutbildningsprogram (SOFEP) har som mål att svensk optometri ska ligga bland de
främsta i Europa. Tanken är att efterutbildningsverksamheten ska nå ut på olika orter i landet, så att deltagarna inte behöver resa långt för att kunna tillgodogöra sig sina efterutbildningspoäng. Varje kurstillfälle är tre timmar långt och
ger lika många efterutbildningspoäng.
– De som varit med under våren verkar jättenöjda. Vi behöver dock fler deltagare, säger Catarina Ericson som är SOFEP-ansvarig.
Återfuktar torra och irriterade
ögon och gör dem pigga igen.
nu hållbara i 6 månader!
NYHET! Ögondropparna
på [email protected]
Beställ gratis provflaskor
del!
Helt utan konserveringsme
Finns hos välsorterade optiker!
Telefon: 042-14 12 25 • www.medilens.se
Under våren har tre stycken efterutbildningar anordnats i Malmö, Jönköping och
Norrköping. På dessa platser har kursdeltagare kunnat lära sig mer om – eller repetera
sina kunskaper om – Volklinser, biomikroskopi och kompletterande undersökningar.
– Kurserna är till för alla verksamma optiker, inte enbart medlemmarna i Optikerförbundet, säger Catarina.
Ett kurstillfällen börjar med 45 till 60
minuters teoretisk genomgång. Därefter
följer cirka 2 timmars praktiska övningar i
undersökningsrummen.
– Vi hyr in oss i optikbutiker i olika städer så att övningarna ska bli så verklighetstrogna som möjligt. Målet är att ha cirka
8 till 12 deltagare, så att alla får tillräckligt
med tid för de praktiska övningarna.
Upplägget är tänkt att passa alla verksamma optiker, oavsett om det var länge
sedan man tog sin legitimation, eller om
det var nyligen. Simon Dahlberg, som arbetar hos Optiker Jahnke i Jönköping tog sin legitimation
2010. Under våren gick han en kurs om volklinsen.
– Det var bra med en repetition. Vi fick inte så mycket utbildning på just detta på skolan, så det var ett bra tillfälle att
fräscha upp kunskaperna. Sen var det ju oerhört smidigt att
kursen gavs här i Jönköping. Det var enkelt att gå kursen
och sen tillämpa kunskaperna redan dagen därpå, säger Simon.
Något längre fick Anna Kajanus åka. Hon åkte från hemmet på Styrsö till Jönköping för att delta.
– Jag blev legitimerad optiker med kontaktlinsbehörighet
1996 och eftersom jag arbetar själv tycker jag det är extra viktigt att gå på kurser av det här slaget. Får man inte bolla med
någon annan, glömmer man bort saker. För mig är input av
det här slaget mycket viktig.
Jobbar själv gör också Fia Göransson, som tog legitimation 1990 och kompletterade med kontaktlinskursen 1996 på
KI. Hon fick användning av SOFEP-kursen redan dagen efter hon gått den.
– Jag fick in en patient med en tumör i ögat. Det kändes
verkligen bra att kunna remittera på ett bra sätt för något så
relevant.
Erik Ryderberg blev så sporrad av kursen att han nu har
valt att läsa vidare på MSc i Klinisk Optometri i Buskerud.
Han tog sin legitimation med kontaktlinsbehörighet 1996.
Sedan dess har han bland annat arbetat hos Synsam. Sedan
någon månad tillbaka arbetar han på Memira med refraktiv
optik 6 / 7-2011
repetition
silmo
i händelsernas
centrum
Kursledarna för SOFEP samlade.
kirurgi, men väljer nu alltså samtidigt att läsa vidare
på masterutbildningen och fördjupa sina kliniska
kunskaper.
– Jag hade funderat på att gå mastern, men visste inte om jag fortfarande var road av att plugga. Så
jag tänkte att SOFEP fick bli ett litet test. Jag tyckte
mycket om det, jag tycker alla borde gå den.
Varför?
– Det är väldigt praktiskt och ”hands on”. Ju mer
kunskaper vi optiker har, desto bättre blir våra remisser till ögonläkarna, vilket ger en snabbare och
enklare hantering inom vården. Det sparar tid för
patienterna och det innebär också besparingar för
samhällsekonomin. Sen är det bra för oss optiker, vi
kan mer än vad vi tror.
FAKTA
Till hösten och våren ges följande kurser:
• Att använda Volk-lins
• Att bedöma cataract, ögonlock och främre segment
• Att bedöma synfältsresultat, pupillrespons och motilitetstest
Kurserna ges på olika platser i Sverige.
Mer info finns på www.optikerforbundet.se
optik 6 / 7-2011
1 400 varumärken - 900 utställare
affärsmässan, källa till innovation och kreativitet
silmo - mondial de l’optique
beläget mindre än 2h30 timma från de stora
europeiska huvudstäderna.
nära flygplatsen roissy charles de Gaulle och
tågstationen Gare tGV, detta idealiska läge gör
det möjligt att upptäcka det rika utbudet på denna
välkända mässa, belägen mitt i Grand Paris Capitale de
la Création.
Glasögonbågar l Solglasögon l Glas l
Kontaktlinser l instrument l Utrustning l
Nedsatt syn l Materiel och komponenter
För mer information
3 silmoparis.com
28
BRANSCHPLOCK
REDAK TÖR W IL HE L M JA R E S AND, op ti k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST R AT I O N E R A N N A Ö D LUN D
Terry
+ Moscot = Sant
Få av er har nog missat en av vår tids mest
obscena fotografer, Terry Richardson. Hans
bilder präglas av naket och sex, gärna med sig
själv i centrum. Något annat som kännetecknar Terry är hans ständigt närvarande glasögon. Nu gör Moscot, i samarbete med Terry
själv, en modell i limiterad upplaga. The Terry,
som modellen heter, säljs i 350 exemplar för
290 dollar styck och finns endast att beställa
via nätet.
Rosa flamingos och sol
Östermalms optik bjöd på annorlunda visning i slutet av maj. På plats fanns
Magnus Brismar från Noxe och Joachim
Johansson från Safilo. Bredvid ett rosa
solparasoll och två rosa flamingos, erbjöd
de kunderna de senaste modellerna från
Tom Ford, Carrerra och andra varumärken. Ett annorlunda och uppskattat sätt
att sälja solglasögon.
Knappa in väder och sport
Adidas och Silhouette är senast i raden av glasögontill-
verkare med iPhone-app. Appen ska vara ett hjälpmedel i
sökandet efter rätt solglas. Det hela går till så att man knappar in den sport som ska utövas och under vilka väderomständigheter. Appen föreslår sedan det glas som kan passa.
På iPhonens skärm visas till exempel ett skogsparti i motljus. I mitten är ett par glasögon med det glas som valts ut.
Igenom dem är motljuset uppvägt och exempelvis cykelspåret syns tydligt.
Retrofuturism från Carrera
De senaste årens enorma framgångar från Carrera
beror nästan uteslutande på en stilsäker uppgradering av tidigare modeller ur företagets arkiv.
Därför förvånar det föga att det nu är dags igen.
Carrera har tittat långt ner i gömmorna och hittat
två sjuttiotalsmodeller som försetts med ett modernt formspråk. Färgvalet är lika vågat som rätt.
Modellerna 5530 och 6630 blir nog sommarens
stora succéer i modetidningarna.
... även Oscar har en app!
Den svenske glasögondesignern Oscar Magnuson hakar på
iPhone-trenden och lanserade nyligen en app som innehåller bilder och information om de senaste glasögonkollektionerna från
företaget. Där finns också möjligheten att följa företagets blogg.
– Den typiske Oscar Magnuson-bäraren uppskattar design och
funktion och vill ständigt vara uppdaterad på de senaste nyheterna. Därför var iPhone en naturlig plattform för oss att utforska,
säger Oscar Magnuson i ett pressmeddelande.
Trendsugna kan nu ladda ner gratis-appen och först bläddra
igenom kollektionerna för att se vad som passar, oavsett om det
gäller sol eller oftalmiskt.
optik 6 / 7-2011
29
Designbutik med detaljer
Danska glasögonmärket Ørgreen har inte direkt
hymlat med att de kommer från Köpenhamn. På
solglasögonskalmar har de laserfräst Köpenhamns
skyline och företagets fräcka och färgrika design
känns också väldigt mycket som den danska huvudstaden. Det är elegant, avskalat men har ändå en
twist med färger eller detaljer.
Nu öppnar Ørgreen en flagship store hemma i
Köpenhamn. Givetvis med oerhört cool inredning
som ljusslingor som ändrar färg – för att påminna
om glasögonskalmarnas kontrastfärger.
I butiken finns också en loungeavdelning där
Arne Jacobsons Svanen står – i design av Ørgreen.
Ett givet utflyktsmål nästa gång du är på andra sidan sundet.
Vi på Optik önskar alla en riktigt vacker
sommar! Kom ihåg solskyddet bara!
Kvalitetsnorm
i ny version
Under vintern och våren
Tone ny världsordförande
Norska Tone Garaas-Maurdalen valdes ny-
ligen till den första kvinnliga ordföranden för
The World Council of Optometry (WCO).
Hon tog grundexamen 1976 och har sedan
dess bland annat arbetat som Professional Services Manager hos Ciba Vision i Norden. Under flera år har hon också arbetat på Optikerutbildningen i Norge. Hon är generalsekreterare
i Norges Optikerforbund – och kan nu alltså
lägga ytterligare en tung titel till sitt cv.
optik 6 / 7-2011
har certifieringskommittén
arbetat med en ny version av
kvalitetsnormen, med anledning av de förändringar som
skett i lagar och förordningar.
I samband med detta har även
en del formuleringar i kvalitetsnormen setts över och reviderats.
Den 9 juni slog Optikbranschens styrelse fast den nya
versionen av kvalitetsnormen,
version 13. Normen finns att
ladda ner på Optikbranschens
hemsida (www.optikbranschen.se). Alla butiker som är
anslutna till kvalitetsnormen
och certifieringen uppmanas
att läsa igenom den nya normen och säkerställa att man
arbetar i enlighet med denna.
Polaroid sponsrar miljöprojekt
I september 2010 lämnade båten PlanetSolar Monaco för
en färd runt jorden. Det unika är att båten drivs med solceller. Båten är samtidigt en manifestation för att få fler intresserade av miljövänliga alternativ. Med på resan är Polaroid
– både som sponsorer och i form av de glasögon som besättningen bär för att skydda sina ögon mot uv-strålningen ute
till havs. Glasögonen kommer från en särskilt framtagen och
givetvis miljövänlig kollektion. Plasten i glasögonen har tillverkats med naturliga oljor från plantor. Glasen är framtagna från material som bomull och träbaserad cellulosa. Dessa
ekologiska solglasögon är inte bara gjorda för besättningen.
Vem som helst kan stödja projektet genom att köpa ett par
solglasögon.
30
KRÖNIKA
TEXT åsa dethyre
Morötter motiverar
M
Åsa Dethyre är bosatt i Annecy i östra
Frankrike sedan fem år tillbaka. För närvarande arbetar hon som optiker i grannlandet Schweiz.
[email protected]
”
Den franska arbetsmiljön är inte
ett bra exempel på stimulerande
arbetsmiljö. Här regerar en hierarki som inte saknar dess like.
Att utvecklas är svårare än i något
annat land.
anager, direktör, ansvarig, chef
eller ledare är svårt att vara. Ja, i
allafall en BRA sådan. Sen finns
det ju delade meningar. Det som
är bra för en, är dåligt för en annan. Min uppfattning och erfarenhet är att antingen passar
man i rollen, eller så gör man det inte.
Det verkar faktiskt inte som att man kan lära
sig att bli en bra chef. Det ligger latent i blodet,
personligheten och karaktären redan från allra
första början. Managerkurser betyder säkert något. Men håller effekten i sig mer än en vecka
för de som verkligen behöver dem? I optikbranschen brukar ju någon bara ”bli” chef. Det är
ägaren till butiken helt enkelt. Han har utsett
sig själv. I större företag anordnas anställningsintervjuer, personlighetstester, utslagningsintervjuer, stressprov med mera för att hitta den
person som har de kvaliteter som behövs för att
hålla ihop ett team och coacha, motivera, peppa,
sporra, utmana, uppmuntra, ge positiv och negativ kritik, forma, utbilda, utveckla och pusha
de anställda framåt. En person som får de anställda att hålla motivationen uppe och känna
att arbetet är utvecklande. De genererar därmed
positiv energi till företaget, som i sin tur får en
positiv effekt på resultatet.
Tänker optikchefer på att skapa en utveck-
lande och sporrande atmosfär att arbeta i? Det
behövs kanske inte? Det löper liksom på rutin.
Ingen behöver väl tänka på hur det skulle kunna sporras till lite för en mer dynamisk ruljans?
Kunderna kommer som vanligt, de anställda
släntrar till jobbet dag ut och dag in. Alla veckor
ser likadana ut.
Personalmöten har de flesta, även på min arbetsplats. Då sitter vi och lyssnar på hur chefen
monotont drar siffrorna från den gångna veckan
och månaden. Vilken budget vi ska nå upp till
för att hålla nivån (gäsp) och hur vi ligger till i
förhållande till andra butiker inom kedjan. Ibland ordnas lite interna säljtävlingar för att skapa
dynamik. Vi blir som uppskruvade nickedockor
och ser genast hur siffrorna stiger. Bara genom
en liten intern ihopsnickrad tävling med en middag som pris ökar vår motivation rejält. Det
finns så många knep att ta till inför en slumrande
personal i vardagen! Med lite näring, energi och
morötter får alla upp ögonen.
Jämför exempelvis med idrottsvärlden. Innan
ett lag ska in och spela match är det motivationssnack från coachen, lagritualer, peptalk mellan
spelarna, dunkar i ryggen och jäklaranammavrål.
Coachen smittar av sig med sina motiverande
ord, gester och blodet rusar upp i huvudet på
spelarna som bara vill vinna. Fanns han inte där
med sin energigivande metod skulle spelarna
lamt mesa sej in på planen och besegras hur lätt
som helst. Titta på Rugbylaget Haka All Blacks
lagdans. Den lämnar ingen oberörd! Det skulle
säkert bli succé och skriverier i lokaltidningen
om optikpersonalen startade varje morgon med
en dans på trottaren!
Samma sak gäller i artistbranschen. Jag hade
en gång chansen att resa 1 år med gruppen Up
With People och medverkade i sång-och dansshower världen över (se reportage i Optiktidningen Nr 1 /1990). Innan vi trädde in på scenen
hade vi möte med alla i ett ”greenroom”. Där
samlades vi för en gemensam happening, vars
syfte var att vi skulle fokusera och koncentrera
oss på att göra ett bra resultat även denna gång.
Jag har (ännu) inte arbetat i USA, men där
tillämpas definitivt lite mer energiska metoder
med morötter/belöningar för att komma framåt.
Det viktigaste i exempelvis McDonaldskedjan är
inte att ha ”duktig” personal. Det är att få ihop
ett bra team som har kul. En glad prick med energi är mer värd än killen med den perfekt stela
servicen vid kassan. I USA klättrar man uppåt
snabbare än i andra länder, och chanserna att utvecklas verkar vara oändliga.
Kanske är det för mycket ”tävling” i yrket
för en svensk eller europé. Individuella poäng,
resultat, utmärkelser, applåder och skrällande
klockor vid eventuellt succéresultat är säkert en
stressande miljö. Det finns alltid något lagom
och mittemellan att inspireras av. Den franska
arbetsmiljön är inte ett bra exempel på stimulerande arbetsmiljö. Här regerar en hierarki som
inte saknar dess like. Att utvecklas är svårare än i
något annat land.
Går man till exempel på tågstationen för att
köpa en biljett kan man inte förvänta sig att personen i biljettluckan ska kunna svara på när tåget
går. Det ingår inte i arbetsuppgifterna. Jag missade mitt tåg när jag försökte. Nu, långt senare,
ångrar jag att jag inte gick och gav honom ett
knippe morötter.
optik 4-2011
VETENSKAP
•
31
Dags att även grilla de små grå
Vi på utbildningsinstitutionerna har haft våra avslutningar och många nya optiker
har överlämnats till er i branschen – ta väl hand om dem! De är duktiga och sitter
på en kunskapsbas ni kan lära av, samtidigt som ni hjälper dem med att skaffa den
erfarenhet som krävs för att överleva i undersökningsrummet.
När man nyss har utexaminerat nya optiker så funderar man på vad en ”riktig optiker” är för något. Tidigare visste man det i och med att en av kedjorna hade det
som sin slogan, men vad betyder det nu?
Själv har jag definierat en riktig optiker som en som följer kvalitetsnormen. Jag
har på senaste tiden försökt följa den till punkt och pricka i samband med att jag
har gjort några undersökningar. En riktigt bra norm är det som inte enbart ger riktlinjer för en refraktion, men för en hel undersökning av synen – en synundersökning
med ordination. Jag är kanske inte den snabbaste i undersökningsrummet, men
även på den enklaste sortens patienter hade jag svårt att komma under 30 minuter
om jag skulle leva upp till normen. I snitt tog det mig ofta mellan 40 och 45 minuter.
Följer jag normen så anser jag att jag förutom att vara en riktig optiker också är en
skicklig optiker.
Med en så bra norm är det roligt att så många i vår bransch är anslutna till kvalitetssäkringssystemet och kvalitetsnormen.
Våra studenter är examinerade efter kvalitetsnormen och samtliga som får sin examen har kunnat visa att de kan göra synundersökningar enligt den. Samtidigt hörs
allt oftare när man pratar med kollegor och med studenter som har varit ute på
praktik att undersökningarna, förmodligen refraktionen, ofta enbart tar 15–20 minuter. Det gör att jag ställer mig frågan om hur detta är möjligt. Å ena sidan säger man
att man är ”ansluten till normen”, men å andra sidan gör man undersökningar så
snabbt att man inte klarar av att leva upp till den.
Hur detta hänger ihop måste någon förklara för mig.
Det jag dock sa till mina studenter vid avslutningen var att ”när ni ska ut och arbeta så gör synundersökningar som ni kvalitetsmässigt vågar stå för”.
Ha en kvalitativ sommar!
Rune Brautaset
optik 6 / 7-2011
optik 5-2011
Vetenskap i detta nummer:
• Ögondominansens påverkan på
läshastigheten vid monovision korrektion
• Ger gulfilter bättre kontrast för
ögonfriska personer 36
• Visuella symptom – hur vanliga är de?
41
32
32
VETENSKAP
Av A nna Johansson o c h Marie Kotomaa N y holm , KI
Ögondominansens påverkan
på läshastigheten vid
monovision korrektion
För presbyoper som behöver näraddition och vill använda kontaktlinser finns det
idag olika lösningar, till exempel multifokala - eller bifokala kontaktlinser samt monovision. Kontaktlinskorrektion med monovision är en möjlighet som innebär att
man med ett öga ser på avstånd och med
det andra på nära håll. Detta har används
sedan början av 1960-talet (Sandeep Jain
R. O., 2001). Forskning har utförts för att
finna den optimala presbyopi kontaktlinskorrektionen, som uppfyller synkraven för
alla avstånd. I en tidigare studie har man
undersökt hur binokulärseendet och det
visuella systemet påverkas av monovision.
Detta har visat att djupseendet, kontrastkänsligheten och synskärpan både på långt
och nära håll påverkas (Johannsdottir Kamila R., 2001). I en annan intressant studie
har lyckade och misslyckade monovisiontillpassningar jämförts. Den har uppvisat
en betydlig försämring i just närseendet för
de misslyckade tillpassningarna (Arthur,
1995). En annan studie påvisar att monovision tillsammans med andra multifokala
linser försämrar läshastigheten. Kontaktlinser för presbyoper har jämförts med till
exempel ackommodativa intraokulär linser
och multifokala glasögon (Gupta Navneet,
2009).
Till 95 % tillpassas monovision genom att
det dominanta ögat används för avståndsseende och det icke-dominanta för närseende (Sandeep Jain I. A., 1996). Vid tillpassningen tar man fram ögondominansen på
avstånd med hjälp av ett dominanstest t ex
The Miles test. Hur påverkas närseendet
av detta, eftersom ögondominansen kan
variera på avstånd och nära håll? Inverkar ögondominansen på detta? Kan kvalitén förbättras på närseendet genom att utveckla tillpassningsmetodiken?
Denna studies syfte är att undersöka
om läsningen påverkas av valet av öga för
närseende vid monovision tillpassning. Frågeställningen är om det föreligger någon
skillnad i läshastigheten på nära håll på det
dominanta och icke-dominanta ögat, utifrån att dominanstestet utförs på avstånd.
Dominans
För de flesta människor, där synutvecklingen ger optimala förutsättningar för
lika synintryck från de båda ögonen till
primära syncortex, kommer dominansen
att bli förhållandevis lika. Olika dominans
kan påverkas av till exempel refraktiva fel,
anisometropi, amblyopi eller suppression
i ett öga. I dessa fall stimuleras det andra
ögats neuron starkare. Detta ger starkare svar och man utvecklar en dominans
(Schwartz, 2004) (Johannsdottir Kamila R.,
2001). Ögondominans kan inte bestämmas
genom att till exempel titta på vilken hand
patienten skriver med eller förvänta sig att
ögat med bättre visus är dominant. För att
bestämma dominansen behövs det ett dominanstest.
Exempel på två olika dominanstester är
The Miles test (M.F. Washburn, 1934) och
+1-preferens (Seiljas O., 2007). The Miles
test går ut på att patienten formar med hjälp
av sina händer en triangel på armlängdsavstånd och riktar den mot en optotyp på vi-
sustavlan på långt håll, t ex bokstaven K på
0.05-raden. Därefter okluderas ett öga i taget och det öga patienten ser optotypen med
är det dominanta. Det andra testet, +1 preferens utförs genom att patienten tittar på en
visusrad, till exempel 1,0-raden och undersökaren lägger en +1,00 D-lins framför ena
ögat. Detta gör man på båda ögonen så att
patienten kan avgöra vilket öga pluslinsen
kan ligga framför och ger minst störningar på avståndsseendet. Detta test kan även
utföras för att få fram dominansen på 40
cm, men istället med en +2,00 D-lins framför ögat. Patienten får då avgöra vilket öga
pluslinsen kan placeras framför för att få
det mest behagliga seendet på 40 cm. Detta
öga är då närdominant.
Närseende och läshastighet
Läsning är inte enbart ögats upplösningsförmåga, utan en kombination av flera viktiga komponenter såsom ögonrörelser,
visuell detektion och förståelse. För att förvissa sig om att patienten har ett bra och
fungerande närseende kontrolleras oftast
visus på nära håll med ett läsprov på 40
cm. Att mäta kontrastkänslighet, färgseende, synfält och läsförmåga ingår normalt
inte i en rutinundersökning. Alla dessa
pusselbitar skulle kunna ge ytterligare viktig information om patientens synförmåga
(Källmark, 2009). För att få information om
läsförmågan hos en person kan läshastigheten mätas. Läshastigheten påverkas av
textens utformning och innehåll, ögonrörelser, längder på sackader, fixeringstid och
antalet återfixeringar (G A Hahn, 2006).
optik 5-2011
33
Material och metod
I studien mättes läshastigheten genom att
läsa okända texter under tid. Medelläshastigheten jämfördes sedan mellan dominant
och ickedominant öga. Studien påbörjades
i augusti år 2010 och slutfördes i januari år
2011 vid optikerprogrammet på Karolinska
Institutet.
Inklusionskriterium för urvalsgruppen var:
• vana kontaktlinsbärare
• tillgång till fungerande habituell glasögonkorrektion
• habituell/fri visus mellan 0,8 – 2,0 på
6m
• habituell/fri visus minst 8p på 40 cm
• fungerande binokulärseende
• läsa svenska obehindrat
Eftersom studiens målgrupp är presbyoper
och försökspersonernas ålder innebär att
man har kvar sin ackommodationsförmåga
utfördes studien experimentellt. Ackommodationsförmågan paralyserades med ackommodationsavslappnade farmaka, Cyklopentolate Hydrochloride 1,0 %.
Försökspersonen informerades muntligen och skriftligen om studiens syfte, tillvägagångssätt och vilka effekter undersökningen kan ha på försökspersonen både
under och efter undersökningen. De fick
även skriftligen ge sitt samtycke till deltagande i studien. Okulär status och kompletterande anamnetiska frågor utfördes
och sedan droppades ögonen med Cyklopentolate Hydrochloride 1.0 %. För att kontrollera att full effekt hade uppnåtts användes ett läsprov på 40 cm. Vid tillräcklig
ackommodationsavslappning kunde inte
försökspersonerna läsa 10 p. Därefter utfördes The Miles test och +1 preferens på
avstånd. Båda resultaten protokollfördes
som höger/ vänster/ ingen dominans på avstånd och om testerna gav olika utfall utgick man från The Miles test. Om ingen uttalad dominans fanns på avstånd avbröts
mätningen helt.
Sedan utfördes +2 preferens testet på
optik 6 / 7-2011
Figur 1: Individuell medelläshastighet med det dominanta och icke-dominanta ögat.
nära håll och protokollfördes som höger/
vänster/ ingen dominans på nära håll. Försökspersoner fick läsa åtta okända texter
högt. Dessa är uppbyggda enligt International reading speed texts (IReST) och är
framtagna inom ett EU-baserat projekt
inom AMD-read. Den svenska versionen av
texterna är bearbetade och analyserade av
Marie-Louise Arvidsson (Arvidsson, 2010).
De två första texterna var enbart till för
att försökspersonen skulle komma igång
med högläsningen. Dessa lästes binokulärt
med ett par +2 läsglasögon. Försökspersoner med avståndskorrektion använde en
sfärflipper med +2 framför sina befintliga
glasögon.
Därefter fick försökspersonen en kontaktlins Dailies Aqua Comfort Plus (Svenska Kontaktlinsföreningen, Ciba Vision
Nordic AB, 2010)med +2,00 D på ena ögat,
som komplement till avståndsglasögonen.
Sedan fick de läsa tre olika texter högt och
med båda ögonen öppna. Tidtagning utfördes med hjälp av ett digitalt tidtagarur.
Tiden startades när försökspersonen började läsa högt och avslutades när texten
var slut. Sedan utfördes samma sak med
+2-linsen på det andra ögat. Tiden protokollfördes i sekunder och räknades sedan
om till ord per minut.
För att minska effekterna på ordningens påverkan på mätresultatet skedde en
randomisering av texterna. Mätningarna
påbörjas även varannan gång på det dominanta och varannan på det ickedominanta ögat. Detta för att öka sannolikheten för
ett verkligt resultat. Försökspersonen fick
själv hålla läsprovet på behagligt läsavstånd för att efterlikna så mycket som möjligt ett naturligt läsbeteende. På grund av
vidgad pupill användes ingen läslampa för
att undvika bländning och störande aberrationer. Belysningen i rummet uppmättes
till 350 lux.
Försökspersonerna kodades från 1-22
när mätvärdena protokollfördes för att garantera anonymiteten i presentationen av
studien. Mätvärdena räknades om till ord/
min med hjälp av matematiska funktioner i Microsoft Office Excel. De värden som
fördes in i Grahpad Instat 3 var ett medelvärde av läshastigheter för respektive öga.
Den beroende kvantitativa datan analyserades i Graphpad Instat med tvåsidigt T-test,
med p<0,05 som signifikansnivå (Pansell,
2010).
Resultat
Mätningarna gjordes på 24 försökspersoner (medelålder 24,6 år). Två av dem föll ,
34
VETENSKAP
Figur 2: Läshastighet för
det dominanta
och ickedominanta ögat.
Dominant öga
Icke dominant öga
Figur 3: Procentuell fördelning av lika dominans LH & NH, olika dominans LH & NH
samt ingen uttalad dominans.
utanför kriterierna. Dessa värden har uteslutits ur statistiken. Figur 1 visar medelläshastigheten för dominant respektive
icke-dominant öga för varje försöksperson. Resultaten visar att 64 % av försökspersonerna i studien fick en högre läshastighet med det dominanta ögat. P-värdet
0,1611 med signifikantnivå på 5 % tyder
dock på att det inte föreligger någon signifikant skillnad i medelläshastighet mellan
dominant och icke-dominant öga. Medelläshastigheten med det dominanta ögat
var 173,6(±16,2) ord per minut och för det
icke-dominanta 171(±15,2) ord per minut.
Skillnaden i medelläshastighet mellan det
dominanta och det icke-dominanta ögat
var 2,6 ord per minut. Detta har ytterligare tydliggjorts i figur 2, där man se skillnaden på fördelningen mellan det dominanta
och icke-dominanta ögat. Fördelningen är
relativt lika mellan det dominanta och ickedominanta ögat men fördelningen visar
sig vara något mer förskjuten mot en lägre
läshastighet för det icke-dominanta ögat.
Denna skillnad kan ses som försumbar.
En jämförelse gjordes även av medelläshastigheten mellan grupperna, se figur 3.
Resultaten visar att 41 % av försöksperso-
nerna i studien hade lika dominans på avstånd som på nära håll och där visade sig
att de flesta (78 %) läste snabbare med det
dominanta ögat. Skillnaden på läshastigheten var knappt signifikant (p=0,07), men det
indikerar på en tendens. För försökspersoner som hade olika dominans på avstånd
respektive nära håll, samt de utan uttalad
dominans på nära håll, visade sig läshastigheten vara mer jämnt fördelad.
Diskussion
En tidigare studie som har gjorts på monovisiontillpassningar visar att misslyckade
tillpassningar har påverkats av ett försämrat närseende (Arthur, 1995). När vi som
optiker testar närseendet tar vi fram visus
på nära håll med hjälp av ett läsprov på 40
cm. För att mäta kvalitén på närseendet
krävs det fler tester, till exempel att mäta
läsförmågan. Detta kan göras till exempel
genom att mäta läshastigheten. Denna studie valdes att göras experimentellt för att
kunna få så stor och lättillgänglig urvalsgrupp som möjligt. Vana monovisionbärare
skulle ha gett felaktiga värden vid en jämförelse i läshastighet, eftersom de redan
är vana att använda ena ögat för läsning.
Ovana kontaktlinsbärare var inget alternativ, eftersom en ny kontaktlinstillpassning
skulle ha blivit nödvändig och omfattningen
på studien hade ökat.
I denna studie mättes enbart läshastigheten som gav ett kvantitativt värde. Dessa
värden indikerar inte på en naturlig läshastighet eftersom inga specifika instruktioner
gavs på hur de skulle läsa. Detta kunde ha
kontrollerats med hjälp av instruktioner om
att de skulle läsa på ett naturligt sätt, men
ändå så fort som möjligt. Några enkla kontrollfrågor kunde ha ställts efter varje text.
Kvaliteten kunde ha mätts genom att föra
statistik över felsägningar, omläsningar av
ord och avbrott i texten. Man kunde ha frågat vilket öga varje försöksperson föredrog
att läsa med.
Studiens syfte var att undersöka en av
närseendets komponenter, det vill säga
läshastigheten och hur denna påverkas av
ögondominans. Totalt gjordes 24 mätningar, varav 22 användes i statistiken. De med
lika ögondominans på avstånd och nära
håll visar en tendens till att ögondominansen kan påverka läshastigheten. Det vill
säga att man läser snabbare med det dominanta ögat jämfört med det icke-domioptik 6 / 7-2011
35
nanta. För att styrka detta samband skulle
vidare studier krävas. De med olika eller
ingen uttalad dominans på nära håll visade
inte någon tendens till att dominansen påverkar läshastigheten nämnvärt. Studien
kan inte enbart utifrån dessa resultat påvisa om huruvida ögondominans påverkar
läsningen vid en monovision tillpassning.
Det man däremot kan säga är att läshastigheten visar sig vara något högre för det
dominanta ögat, då ögondominansen är
samma på avstånd och nära håll.
Genom att mäta läsförmågan och utvärdera om denna påverkas av ögondominans,
kan man eventuellt få mer förståelse för
om närdominans har någon inverkan på utgången vid en monovision tillpassning. Frågan är om man kan förutspå en misslyckad
monovisiontillpassning genom att ta reda
på närdominansen?
Denna studies resultat visar att det skulle kunna vara bra att även ta reda på patientens närdominans vid en monovision
tillpassning. När man korrigerar det dominanta ögat på avstånd och har samma öga
som är närdominant, kan detta försämra
läsförmågan. Ju mer information man har
om ögonens samspel, desto mer förståelse får man för dominansens påverkan i
det hela och därmed ökar möjligheterna
att modifiera tillpassningen. Monovision
är kanske inte det bästa korrektionsalternativet i de fall där dominansen är lika på
avstånd och nära. Kan andra korrektionsalternativ ge bättre resultat? För att kunna
avgöra detta krävs vidare studier, med riktiga presbyoper samt utvecklar metodiken
för att få ett mer tillförlitligt resultat.
Referenser
• Arthur, B. (1995, Juli/Augusti). Factors
Influencing Success and Failure in Monovision. ICLC, 22.
• Arvidsson, M.-L. (2010). Vilken läshastighet ger den svenska versionen av internationellt standardiserade läshastighetstexter? Examensarbete Optometri 15hp.
Linnéuniversitetet i Kalmar - Institutionen
för naturvetenskap.
• G A Hahn, D. P.-D.-K. (2006). New standardised texts for assessing reading performance in four European languages. British
Journal of Ophthalmology, 90, pp. 480-484.
• Gupta Navneet, W. J. (2009, augusti). Comparison of near visual acuity and
reading metrics in presbyopia correction. J
Cataract Refract Surg., 35.
• Johannsdottir Kamila R., L. B. (2001,
September). Monovision: a Review of the
Scientific Literature. Optometry and Vision
Science, 78(9), pp. 646-651.
• Källmark, F. (2009). Clinical investigations
of fixations stability and reading eye movements. Stockholm: Karolinska Institutet .
• M.F. Washburn, C. (1934). A comparison
betxeen The Miles A-B-C Method and retinal rivalry as tests of ocular dominance.
(U. o. Press, Ed.) The American Journal of
Psychology.
• Pansell, T. (2010, September 3:1). Statistik och vetenskapmetodik. Analytisk statistik. Stockholm, Karolinska Institutet.
• Sandeep Jain, I. A. (1996, Maj-Juni). Success of monovision in presbyopes: Review
of the literature and potential applications
to refractive surgery. Survey of Ophthalmology, 40, pp. 491-499 .
• Sandeep Jain, R. O. (2001, Aug). Monovision outcomes in presbyopic individuals after refractive surgery. American Academy
of Ophthalmology, 108, pp. 1430-1433.
• Schwartz, S. H. (2004). Visual Perception
optik 6 / 7-2011
- A clinical orientation (3:e ed.). New York:
McGraw-Hill.
• Seiljas O., G. d. (2007, 03). Ocular Dominance Diagnosis and Its Influence in Monovision. American Journal of Ophthalmology,
pp. 209-216.
• Svenska Kontaktlinsföreningen, Ciba Vision Nordic AB. (2010). Dailies AquaComfort Plus. Retrieved Januari 10, 2011, from
www.link.sklf.se: http://link.sklf.se/loggedin/search-contactlenses.aspx
36
VETENSKAP
Av Camilla Johansson, KI
Ger gulfilter bättre kontrast
för ögonfriska personer?
Bakgrund
Synsystemet består av många olika delar
som alla måste fungera tillsammans för att
vi ska få en god synskärpa och kontrastseende. Synen kan testas på många olika sätt
där upplösningsförmåga och kontrastseende är två av de vanligaste. Synen mäts för
att få svar på om synsinnet fungerar normalt (Martin, 2010). Visus dvs. synskärpa är
förmågan att urskilja små detaljer. Nedsatt visus kan bero på många olika saker
så som att ögats brytkraft är för svag eller
stark i förhållande till ögats längd, brytningsfel och ögonsjukdomar. Detta är oftast
något som kan rättas till med hjälp av en
refraktion och glasögon eller kontaktlinser
(Schwartz, 1999). Synskärpan varierar med
åldern men är normalt i genomsnitt ca 1,3
(Martin, 2010). Den största sänkningen av
synskärpa inträffar efter 60 års ålder (Frisén, et al., 1981). Trots att synskärpan var
bra i undersökningsrummet finns det ändå
patienter som klagar över att de ser dåligt.
Detta kan bero på att vi bor i ett samhälle
som är uppbyggd av både lågkontrast och
högkontrast objekt. I undersökningsrummet är syntavlan uppbyggd i svart och vitt
vilket ger hög kontrast (Schwartz, 1999).
Kontrast och kontrastkänslighet
Kontrast kan förklaras som de egenskaper
i en bild vilket gör att objektet kan skiljas
från andra objekt (Martin, 2010). En annan förklaring är att kontrast är förmågan att upptäcka små skillnader i luminansen. Luminans skulle kunna beskrivas
Figur 1: Y-axeln visar synskärpa, medan x-axeln
visar kontrast. Detta diagram visar hur de förhåller sig till varandra (Grosvenor, 2007).
som ljusstyrkan på ett föremål (Rabbetts,
2007). Svart text på vitt papper har nästan
100 % kontrast medan att uppfatta ett flygplan på en molnig himmel har närmare 0.
Vårt synsystem är känsligare för kontrastkänslighet än absolut luminans vilket gör
att världen uppfattas ungefär likadant i fullt
dagsljus som i skymning, under förutsättning att ett normalt kontrastseende finns
(Martin, 2010).
Det finns många olika kontrastkänslighetstest, dessa testas ofta monokulärt.
Synundersökningstavlor byggds på spatial frekvens och uttrycks i cykler per grad,
där en cykel består av ett svart och ett vitt
band i en linje av rader. Ett exempel på hur
detta fungerar är att en spatial frekvens på
30 cykler per grad ger ett mellanrum på en
bågminut. När bokstäverna uppbyggs på
detta vis, motsvarar detta ett visus på 1,0. I
figur 1 nedan visas hur kontrast och spatialfrekvens förhåller sig till varandra (Grosvenor, 2007).
Ögats optik påverkas vid höga spatiella
frekvenser vilket gör att ett mönster på 20
cykler/grad med full kontrast endast har en
40 % -tig kontrast på näthinnan. Det finns
andra orsaker som kan påverka en kontrastkänslighetssänkning vid höga spatiella
frekvenser trots ett friskt öga, men dessa
är inte helt förstådda. Teorier finns att det
beror på receptorernas begränsade storlek, läckage av ljus mellan receptorerna
och deras neurala förbindelser mm. Kontrastkänslighetssänkning vid låga spatiella
frekvenser beror inte på optiska grunder,
utan beror delvis på den hämmande effekt
en aktiverad nervcell kan ha på nervceller i
sin omgivning. Detta kallas för lateral inhibition. Skillnaden i kontrastkänslighet mellan ögonen hos en normal person kan som
mest vara 25 % men skillnaden mellan olika personer kan vara ännu högre. Pga. den
höga variabiliteten så blir det svårare att
utvärdera resultaten och detta kan vara en
anledning till att kontrastkänsligheten inte
mäts så ofta (Martin, 2010).
Det finns många olika sätt att mäta
kontrastkänslighet, ett par exempel är
Vishtech, Pelli-Robson bokstavstest och
elektroniska kontrast test som Topcon
CC100-P. Pelli-Robson eller någon annan kontrasttavla skulle vara användbart
för alla optikerbutiker. Kontrasttavlorna är
effektiva och kan användas till att snabbt
avgöra om patienten har en nedsättning
optik 6 / 7-2011
37
Figur 2: Kontrastkänsligheten har sin topp vid 3 till 6 cykler per grad, och sjunker gradvis vid både
högre och lägre spatialfrekvens (Grosvenor, 2007).
av kontrastkänsligheten (Schwartz, 1999).
Trots vetskapen om att ljusstyrkan på testet påverkar tröskelvärdet för kontrastkänsligheten men det finns ingen standard
för att kontrollera ljusstyrkan på dessa test
(Grosvenor, 2007).
Katarakt, cornealt ödem och andra
ögonsjukdomar ger ofta minskad kontrastkänslighet (Schwartz, 1999). Äldre
personer har dessutom ofta sämre kontrastkänslighet än yngre p.g.a. linsens förtätning reducerar kontrasten av den retinala bilden genom en ökning av ljusspridning
inuti ögat (Rabbetts, 2007). Försämrad
neural funktion vid normalt åldrande är en
annan anledning till försämrad kontrastkänslighet, detta händer oftast efter 60 års
ålder (Derefeldt, 1979).
Gulfilter
Gulfilter absorberar de korta våglängderna, det vill säga det blåa ljuset (se figur 2).
De korta våglängderna orsakar en ökning
av kromatiska aberrationer vilket ger en
defokusering. Gulfilter utvecklades för att
undvika försämring av synen vid aktiviteter
som segling, skytte, jakt, skidåkning och
körning i mörker och i dimma (Pérez et al.,
2002). Gulfilter rekommenderas ibland till
personer med sämre syn. Filtret designas
och marknadsförs för att förbättra komforten och synen hos människor med olika
okulära sjukdomar (Eperjesi et al., 2010).
optik 6 / 7-2011
Det finn många olika filter, en av dem
har våglängden 511nm och används mest
av personer som har katarakt eller macula
degeneration (Eperjesi et al., 2002). I tidigare studier så har det påvisats att gulfilter
ger en högre kontrast även hos ögonfriska personer (Eperjesi et al., 2010). Gulfilter
ökar reaktionstiden hos normalpersoner
beroende på spatialfrekvens och låg kontrastkänslighet. Dessutom ökar gulfilter
den upplevda ljusstyrkan hos stora objekt
under dagsljus (Lee et al., 2002).
Vid användning av gulfilter var pupillen mer adopterad till mörkret än vad man
kunde förvänta sig. Det har gjorts många
olika studier på gulfilter men en slutsats
var att gulfilter ger en psykologisk förbättring. Den förbättringen som mäts upp beror på ålder, storlek på bokstäverna och på
ljusnivån (Pérez et al., 2002).
Utprovning av filter görs genom att i undersökningsrummet kontrollera om behovet finns genom ett kontrastkänslighet
test sedan används en flipper på provtavlan med två olika filtertyper för att patienten ska kunna avgöra vad som känns bäst.
Därefter ska patienten prova samma sak
genom ett fönster för att få ett naturligt
ljus. Det filtret som patienten föredragit
lånas därefter hem för att utvärderas hur
mycket det hjälper i vardagsmiljön (Källmark, 2009).
Syfte
Syftet med denna studie var att ta reda på
om friska personer kan hjälpas av gulfilter,
då detta idag främst används av personer
med okulära sjukdomar. Syftet var även att
se om gulfilter inte bara förbättrade, utan
om det i så fall förbättrade mer eller mindre beroende på i vilket ljus det bars eller
vilken åldersgrupp testpersonerna befann
sig i. Detta för att få en uppfattning om när
gulfilter kan behövas.
,
Figur 3: Här visas att gulfiltret förhindrar de korta våglängderna (Källmark, 2009).
38
VETENSKAP
Metod
Studien utfördes på 40 testpersoner uppdelade på 2 grupper, 20-30 år och 60-75 år.
Krav för att medverka i studien var att de
var ögonfriska, de skulle även ha minst 0,8
i visus med glasögon. I studien togs ingen
hänsyn till om testpersonerna hade linser
eller glasögon.
Det gula filtret valdes till 511 nm då detta var det mest kommersiellt tillgängliga
på marknaden i dagens läge. Raden som
kontrastenkänsligheten testades på var
den minsta raden som testpersonen kunde
läsa, därmed blev detta olika för de olika
testpersonerna. Ljusstyrkan i rummet uppmättes i det ljusa rummet till 250 lux och
i det mörka rummet till 7 lux. Skärmens
ljusstyrka uppmättes till 300 candela/m².
Innan undersökningarna påbörjades
gjordes försök att eliminera de felkällor
som kunde uppstå. Ordningsföljden av testen varierades så att testpersonernas trötthet i slutet, inte skulle påverka resultaten.
Alla undersökningar utfördes i samma rum
med samma belysning och av samma undersökare. Alla använde en provbåge för
fasthållning av ev. glasögonstyrkor och gulfiltret samt ocklusionen för det icke dominanta ögat.
Testpersonerna fick en skriftlig förklaring på hur undersökningen skulle gå till
samt skriva under ett medgivande. Därefter förklarades testet muntligt och ev. frågor besvarades. Först genomförds en dominanskontroll för att veta vilket öga som
skulle testas. Dominanstestet ägde rum i
normal belysning på visusrad 0,05 och med
habituella glasögon eller linser enl. Bäckström et al., 2010. Det dominanta ögat var
det öga som testades.
Styrkorna i glasögon sattes in i en provbåge för att få samma förutsättningar för
alla. Då testpersonen hade kontaktlinser eller inte någon korrektion användes
en provbåge för att hålla gulfiltret på plats
samt för att ockludera det icke dominanta
ögat. En snabb kontroll av visus gjordes sedan för att kontrollera vilken rad de kunde
se, den minsta rad som de kunde läsa var
den rad som kontrasten mäts på.
Testet skedde med Topcon CC100-P, där
kontrast nivåerna var skrivna som den negativa logaritmen av kontrasten i decimal-
Figur 4: En signifikant skillnad sågs mellan unga personer i ljust och mörkt rum utan filter, p-värdet=0,0182, = 0,147 och = 0,150.
Figur 5: En mycket signifikant skillnad sågs mellan äldre personer i ljust och mörkt rum utan filter,
p-värde= 0,0012,=0,114 och =0,131.
form. Den lägsta kontrasten var 2,40 det vill
säga 0 % och den högsta kontrasten 0,00
motsvarande 100 %. Det var viktigt att variera om undersökningen startades med
gulfilter eller utan gulfilter samt i mörkt eller ljust rum så resultaten inte påverkades.
Detta gjordes genom att varannan testperson fick börja i ljust och de andra i mörkt
rum, samt att vissa fick börja med filter
medan andra fick börja utan.
Bokstäverna de tittade på varierades
slumpmässigt, de ändrades varje gång
kontrastnivån ökades. Testpersonen fick
adaptera till mörkret innan den mätningen
började, vilket tog ca 5 minuter . Mätningarna började på minsta kontrastnivå då tavlan var helt vit, varpå kontrasten höjdes tills
testpersonen kunde se raden och klara av 3
av 5 optoptyper korrekt. Instruktionerna om
testet upprepades under testningens gång
så att missförstånd undveks. Efter testet så
oftalmoskoperades de äldre personerna för
att utesluta ögonsjukdomar och kontrollera att medierna var klara (Bäckström et
al., 2010).
När testningen var klar fick testpersooptik 6 / 7-2011
39
Figur6: En signifikans sågs mellan äldre personer i ljust och mörkt rum med filter, p-värdet= 0,0182,
= 0,141 och =0,166.
Tabell 1:
Åldersgrupp 20-30 år
I ljust rum när
upplevdes den bästa
kontrasten?
I mörkt rum när
upplevdes den bästa
kontrasten?
Åldersgrupp 60-75 år
I ljust rum när
upplevdes den bästa
kontrasten?
I mörkt rum när
upplevdes den bästa
kontrasten?
Med filter
Utan filter Ingen skillnad
13 st
5 st
2 st
10 st
7st
3 st
Med filter
Utan filter Ingen skillnad
9 st
4 st
7 st
12 st
6 st
2 st
Tabell 2:
Båda åldersgrupperna
Kan du tänka dig
att använda gulfilter?
Har du hört talas
om gulfilter innan?
Ja Unga/gamla
Nej
Unga/gamla
11/14
9/14
16/3
4/17
Ljust
Unga/gamla
Mörkt
Unga/gamla
8/12
12/8
Tabell 3:
Båda åldersgrupperna
Var gulfilter bäst
i mörkt eller ljust rum?
nerna ett frågeformulär om vad som upplevdes vara den bästa kontrasten, när de
hade gulfilter eller utan gulfilter eller ingen
skillnad. Fler frågor ställdes också såsom
optik 6 / 7-2011
i vi vilket ljus de upplevde att
gulfilter hjälpte mest i.
Resultaten delades in i
två olika grupper efter ålder, 20-30 år och 60-75 år
och statistiken jämfördes i
Instat. Testet som användes
i Instat var ett parat Wilcoxon test och ett oparat MannWhitney test. För att få ett
signifikant resultat måste pvärdet≤0,05. De subjektiva
svaren från blanketten sammanställdes i en tabell.
Resultat
Inga signifikanta skillnader hittades mellan unga
och äldre, däremot hittades
signifikanta skillnader inom
grupperna vilket diagrammen visar. I dessa diagram
visas standard diversion på
hela gruppens resultat alltså
inte varje enskild individ. Vid
alla andra jämförelser hittades ingen signifikans.
Diskussion
Syftet med denna studie var
att ta reda på om friska personer kan hjälpas av gulfilter, då detta idag främst används av personer med okulära sjukdomar.
Syftet var även att se om gulfilter inte bara
förbättrade, utan om det i så fall förbätt-
rade mer eller mindre beroende på i vilket
ljus det bars. Detta för att få en uppfattning
om när gulfilter kan behövas.
Resultaten visade på en signifikant skillnad för unga personer i ljust och mörkt
rum utan filter. Detta visade att unga personer hade sämre kontrast i mörkt rum än
i ljust. Då kontrast beror på luminans så är
det normalt att kontrasten blir lägre i mörker. För de äldre personerna visade resultaten att de hade mycket sämre kontrast i
mörkt rum än i ljust rum utan filter. Vilket
troligtvis beror på fysiologiska orsaker och
att man med högre ålder får ett försämrat kontrastseende. En signifikant skillnad
för de äldre testpersonerna visades även i
ljust och mörkt rum med filter. Vid användning av gulfilter blir värdena jämnare än
om inget gulfilter användes. Då medelvärdet också blir högre med filter i både ljust
och mörkt rum, så innebär detta att gulfilter har en positiv effekt i mörkt och ljust
rum för de äldre personerna. Förbättringen
var dock inte så stor att den vid jämförelse
mellan med och utan filter i de olika ljusförhållandena gav någon signifikans.
Det som också kan ses av resultaten är att
det var individuellt om filter gav en förbättring. Då man inte kan visa att gulfilter hjälper alla så måste det även i fortsättningen
utredas individuellt vem/vilka som skulle
ha användning av gulfilter. Det som kan sägas utifrån resultaten är att vissa personer i den unga gruppen och fler i den äldre
gruppen, som upplever en kontrastkänslighets försämring skulle kunna hjälpas av
gulfilter.
I tidigare studie av Pérez så har det visats att gulfilter ger en bättre kontrast vid
låg och mellan frekvenser under ”skymnings” förhållanden. Detta är liknade resultat som jag har fått i mörker för de äldre
testpersonerna. De lika resultaten kan bero
på att det mörka ljusförhållande inte blev
så mörkt då skärmens ljusstyrka påverkade mycket. Att de ungas resultat inte stämmer med Pérez kan ha många orsaker, en
orsak kan vara att de har större pupill och
får då in mer ljus än de äldre.
Den subjektiva undersökningen där testpersonerna fick ge sin åsikt om hur de
upplevde gulfilter, gjordes främst för att
,
40
VETENSKAP
ta reda på hur många kunde tänka sig använda filter samt se om de psykologiska effekterna var större än den faktiska förbättringen. När de yngre testpersonerna skulle
välja i vilket ljus de upplevde att gulfilter
var bäst, tyckte 60 % att det hjälpte mer i
mörkt. Detta kan bero på att kontrasten blir
sämre i mörker och i det ljusa rummet har
de yngre personerna inga problem. De äldre testpersonerna svarade på samma fråga men 60 % tyckte då att det hjälpte mer
i ljust rum. Anledningen till detta resultat
beror antagligen dels på att de upplevde
det som vilsamt för ögonen i stark belysning samt att det var lättare att uppleva
kanterna som skarpare i det ljusa rummet
pga. den högre luminansen.
70 % av de äldre kunde tänka sig använda gulfilter vid olika tillfällen, så som
kvällspromenader, bilkörning, läsning och
i solljus. Endast 55 % av de yngre kunde
tänka sig ha gulfilter, detta är kanske inte
så konstigt då de yngre inte har några problem samt att många tycker att det är fult.
De tillfällen som de kunde tänka sig ha
gulfilter var vid skidåkning, solig väder och
när de blivit äldre.
På frågan om de hade hört talas om gulfilter tidigare så är de yngres resultat inte
tillförlitliga då majoriteten gick på optikerutbildningen och har då hört talas om detta. Samma fråga fast hos de äldre var det
85 % som inte hade hört talas om gulfilter
innan denna studie. Detta tyder på att kunderna inte får all information de bör få, det
är viktigt att informera att det finns hjälpmedel som kan fungera vid försämrat kontrastseende.
Hos mindre än hälften av försökspersonerna i de båda grupperna kunde en klinisk förbättring av kontrastenkänsligheten
uppmätas mellan utan filter och med filter. Trots detta var över hälften som kunde
tänka sig använda gulfilter. Detta tyder på
psykologiska positiva effekter som inte går
att mäta.
En fråga som har uppkommit efter hand
är om det hade varit bättre att dimma det
icke dominanta ögat istället så detta hade
gett ett mer naturligt seende än en ocklu-
sion. Vid ett dimmat öga får man in ljus till
ögat och då hade kanske bländningen som
uppkom ifrån skärmen inte varit lika störande som vissa upplevde den. Skärmens
ljusstyrka ligger på 300 candela/ m² och
dess styrka gjorde att rummet inte blev helt
optimalt för skotopiskt seende utan mer
ett mesotopiskt seende. Äldre personer
kan ha en ögonsjukdom utan att veta om
det, för att eliminera detta som en felkälla
så oftalmoskoperades alla äldre personer
efter undersökningen. Alla personer som
deltog i studien hade bra medier.
I tidigare studie av Briggs har visat att
kontaktlinser kan påverka kontrastkänsligheten negativt. Då två personer i den
yngre testgruppen använde kontaktlinser
är deras resultat inte lika tillförlitliga som
övrigas, dock sågs inget onormalt resultat
på dessa två. Vid en ny studie så är detta
något att tänka på, bäst hade varit att alla
hade antingen glasögon eller utan korrektion. Ingen hänsyn har tagits till de olika
korrektionsbehoven, detta pga. mitt inklinationskriterium. Det jag skulle ha gjort
annorlunda var att ta värdena på styrkorna
så att man kunde stryka att korrektionsbehovet inte påverkar kontrastkänsligheten.
Denna studie är inte heller helt rättvisande
mellan könen då det är flest kvinnor som
har testets, bäst hade varit att ha en jämn
fördelning mellan män och kvinnor.
Något som uppmärksammades när jag
gjorde min studie var att de flesta personerna upptäckte bokstäverna långt innan
de kunde läsa dem när de hade gulfiltret på
sig. Detta hade kanske varit något att undersöka mer i en annan studie. En annan
tanke som uppkommit är om det hade gjort
någon skillnad om man börjat med 100 %
kontrast och sänkt till de inte såg nått mer.
Anledningen till att jag gjorde det åt andra
hållet var för att hålla motivationen uppe.
Då de började kunna se något så ansträngde de sig mer än när de såg bra från början.
Min konklusion av denna studie var att
gulfilter inte hjälper friska unga personer,
dock kan man se att gulfilter ger en positiv
effekt för de friska äldre personerna. Förbättringen med gulfilter är individuell och
vem som verkligen får en kontrasthöjande effekt måste bedömas från fall till fall.
Den psykologiska faktorn spelar en stor
roll i användandet av gulfilter. Gulfilter kan
upplevas som behagligt och att det ger en
förbättring, utan att en förbättring går att
uppmäta kliniskt. Vi som optiker bör därför
bli bättre på att informera om att gulfilter
finns och att det kan vara värt att testa.
Referenser
• Briggs, S.T. (1999). Contrast sensitivity assessment of soft contact lens wearers
Bäckström, I., Guldbrandsen, K., Lukawski, H. (2010). Första Hjälpen för Optiker sid
11,114
• Derefeldt, G., Lennerstrand, G., Lundh,
B. (1979). Age variations in normal human
contrast sensitivity
• Eperjesi, F., Agelis, L. E. (2010). Effects of
yellow filters on visual acuity, contrast sensitivity and reading under conditions of forward light scatter
• Eperjesi, F., Fowler, C. W., Evans, B. J. W.
(2002). Do tinted lenses or filters improve visual performance in low vision? A review of
the literature
• Frisén, L., Frisén, M. (1981) How Good is
Normal Visual Acuity?
• Grosvenor, T. (2007). Primary Care Optometry fifth edition. Sid 13, 171-174 ISBN:
978-0-7506-7575-8
• Källmark, F . (2009). Fotofob, filter och
kontrastkänslighet. Föreläsningsmaterial
kursen Synsvag; Karolinska Institutet.
• Lee, J. E., Stein, J.J., Prevor, M.B., Seiple,
W. H., Holopigian, K., Greenstein V.C., Stenson, S.M. (2002) Effect of Variable Tinted
Spectacle Lenses on Visual Performance in
Control Subjects
• Lönwe, B. (2005) Ögonsjukdomar i primärvården. Sid 14-16 ISBN: 91-974368-4-4
• Martin, L. (2010) Att mäta syn. Sid 7-8, 65,
183, 185-187 ISBN: 978-91-7465-062-4
Pérez, M. J., Puell, M.C., Sánchez, C.,
Langa, A. (2002) Effect of a Yellow Filter on
Mesopic Contrast Perception and Differential Light Sensitivity in the Visual Field
• Rabbetts, R. B. (2007) Clinical Visual Optics fourth edition. Sid 46, 50 ISBN: 978-07506-8874-1
• Schwartz, S. H. (1999) Visual Perception
a clinical orientation third edition. Sid 186,
188, 189 ISBN: 0-07-141187-9
optik 6 / 7-2011
41
av Jeff Walline, A ssisterande professor på The Ohio State University College of Optometry
När en patient sätter sig i undersökningsstolen är den första frågan
från optikern vanligtvis ”Upplever du några problem med ögonen?” Det
brukar vara den första frågan eftersom den hjälper optikern med undersökningens inriktning; patienten får berätta om sina mest trängande
behov, och det är den viktigaste delen av undersökningen. Genom att ta
reda på patientens primära behov kan optikern ge bästa möjliga vård på
ett effektivt sätt. Huvuddelen av undersökningen i övrigt går sedan ut på
att ta reda på orsaken till problemet och ta fram en åtgärdsplan.
Visuella symtom: hur vanliga är de?
I studien Needs, Symptoms, Incidence,
Global Eye Health Trends (NSIGHT)1, en
global onlineundersökning för att utvärdera patientsymtom, deltog 3 800 ögonvårdspatienter i åldrarna 15 till 65 från Asien
(36,8 %), Europa (36,8 %) och USA (26,4 %).
Av dessa 3 800 patienter använde 78,9 %
främst glasögon och 21,1 % var huvudsakligen linsbärare. Över hälften (55,5 %) var
kvinnor, 20,1 % var 15 till 19 år, 25,4 % var
20 till 30 år, 26,9 % var 31 till 45 år och 27,6
% var över 45 år.
Patienterna fick en lista med 14 olika
symtom och ombads svara på frågan ”Vilka
av följande symtom upplever du för närvarande, även om det bara är ibland?” Nio
procent av de tillfrågade rapporterade inga
symtom alls, och en procent rapporterade
att de led av alla symtomen. Andelen europeiska patienter som upplevde varje symtom visas i tabell 1. De tre vanligaste symtomen (vart och ett upplevdes av mer än
hälften av patienterna) var trötta ögon, ansträngda ögon och bländning. Den största
skillnaden mellan patienterna globalt och i
Europa var förekomsten av torra ögon (11,9
% lägre för Europa) och känsliga ögon (12,2
% högre för Europa).
Synproblem som bländning, halos och
oskarp eller dimmig syn rapporterades
av en fjärdedel till hälften av patienterna.
Bländning var det näst vanligaste av de vioptik 6 / 7-2011
Every day
50%
45%
40%
35%
30%
25%
20%
29%
27%
26%
23%
15%
10%
5%
0%
3-4 times per week
24%
19%
100%
90%
80%
70%
60%
50%
Glare
Blurred or hazy vision
81%
88%
40%
30%
20%
10%
0%
Halo
75%
Halo
Glare
Blurry or
hazy vision
Figure 1 The proportion of European patients who
report the frequency of symptoms of glare, haloes and
blurry or hazy vision every day or 3-4 times per week
Figure 2 Proportion of patients who experience the
visual symptoms glare, halo and blurred or hazy vision
to be bothersome
Figur 1: Andel europeiska patienter som upplever bländning, halos och oskarp eller dimmig
syn varje dag eller 3–4 gånger i veckan.
Figur 2: Andel patienter som upplever de visuella symtomen bländning, halos och oskarp eller
dimmig syn som besvärande.
suella symtomen medan trötta ögon var
Extremely interested
Very interested
Quite interested
100%
det vanligaste symtomet överlag (tabell 1).
90%
46%
Dessa tre visuella symtom stod för 35,3 %
38%
80%
35%
70%
av de symtom som rapporterades av de eu60%
ropeiska patienterna, och alla symtomen
50%
28%
32%
40%
upplevs ofta. Ungefär hälften av patien32%
30%
terna angav att de upplevde dessa visuella
20%
21%
symtom minst tre till fyra gånger i veckan
10%
17%
12%
0%
(figur 1). På frågan om hur mycket man beHalo
Glare
Blur
svärades av symtomen var svarade 75 % av
Figure 3 Proportion of patients with specific interest
dem som rapporterat halos att de besvälevels for finding a solution for each of the visual
symptoms
rades lite eller mycket av halos, 81 % av
bländning och 88 % av oskarp eller dimmig Figur 3: Andel patienter med olika grad av insyn (figur 2). Mer än hälften av patienterna
tresse för att hitta en lösning för vart och ett av
de visuella symtomen.
rapporterar att de för närvarande inte har
någon lösning på sitt problem och att de
var intresserade av att hitta en lösning för ,
42
VETENSKAP
bländning (86,0 %), halos (83,3 %) och oskarp eller dimmig syn (90,1 %) (figur 3).
De visuella symtomens kliniska betydelse
Nästan alla ögonpatienter upplever besvär åtminstone tidvis. Även om glasögon
och kontaktlinser korrigerar brytningsfelen korrekt och ger en klar syn2-4 så klagar fortfarande många patienter över visuella symtom, som halos, bländning och
oskarp eller dimmig syn5-7. Det kan finnas
många anledningar till dessa symtom, men
de vanligaste orsakerna är gråstarr8, 9 och
högre ordningens aberrationer10.
Synförändringar som orsakas av gråstarr kan endast åtgärdas genom extraktion, men högre ordningens aberrationer
kan korrigeras genom kontaktlinser11-13.
Kundanpassade aberrationskorrigerande
mjuka kontaktlinser kan tas fram för att
korrigera en patients optiska aberrationer12,14, och massproducerade linser kan
förändra aberrationer baserat på populationens medeltal15,16.
Synkvaliteten är mycket viktig för patienter när de väljer ögonprodukter. Den är faktiskt dubbelt så viktig som komforten och
bekvämligheten och fem gånger så viktig
som bärarens utseende och prestanda1.
Om patienter klagar över bländning, halos
eller oskarp syn trots att de har linser med
adekvat synkorrigering bör optikern fundera över om högre ordningens aberrationer
kan vara orsaken. Om det inte finns någon
aberrometer på mottagningen kan man ge
patienten asfäriska mjuka kontaktlinser
för att ändra ögats sfäriska aberration och
eventuellt förbättra patientens synkvalitet.
Slutsatser
När man upprättar patientjournalen kan
det vara viktigt att fråga om synkvalitet och
symtom för att komma fram till en lämplig
behandlingsplan. Det är viktigt för patienten, och många patienter besväras ofta av
visuella symtom. Genom att överväga aberrationskorrigerande kontaktlinser kan man
förbättra vården avsevärt, för trots att det
finns så många typer av glasögon och linser
att välja på idag är ungefär hälften av alla
patienter mycket eller extremt intresserade
av en lösning som förhindrar halos, bländning och oskarp syn.
Referenser
1. Needs, Symptoms, Incidence, Global eye
Health Trends (NSIGHT) Study. Market Probe Europe. December 2009.
spherical aberration with soft contact lenses improves high and low contrast visual
acuity in young adults. Ophthalmic Physiol
Opt. Nov 2009;29(6):593-601.
2. Walline JJ, Bailey MD, Zadnik K. Visionspecific quality of life and modes of refractive error correction. Optom Vis Sci.
2000;77(12):648-652.
11. Roberts B, Athappilly G, Tinio B, Naikoo H, Asbell P. Higher order aberrations
induced by soft contact lenses in normal
eyes with myopia. Eye Contact Lens. May
2006;32(3):138-142.
3. Bailey MD, Walline JJ, Mitchell GL, Zadnik K. Visual acuity in contact lens wearers.
Optom Vis Sci. 2001;78(10):726-731.
4. Ritchey ER, Barr JT, Mitchell GL. The
comparison of overnight lens modalities (COLM) study. Eye Contact Lens. Mar
2005;31(2):70-75.
5. Allen RJ, Saleh GM, Litwin AS, Sciscio A,
Beckingsale AB, Fitzke FW. Glare and halo
with refractive correction. Clin Exp Optom.
Mar 2008;91(2):156-160.
6. Nichols JJ, Mitchell GL, Zadnik K. The
performance of the refractive status and vision profile survey in a contact lens clinical
trial. Ophthalmology. Jun 2001;108(6):11601166.
7. Schlote T, Kriegerowski M, Bende T,
Derse M, Thiel HJ, Jean B. Mesopic vision in myopia corrected by photorefractive keratectomy, soft contact lenses, and
spectacles. J Cataract Refract Surg. Jun
1997;23(5):718-725.
8. Babizhayev MA, Minasyan H, Richer SP.
Cataract halos: a driving hazard in aging
populations. Implication of the Halometer
DG test for assessment of intraocular light
scatter Appl Ergon. May 2009;40(3):545553.
9. Lee JE, Fos PJ, Sung JH, Amy BW, Zuniga MA, Lee WJ, Kim JC. Relationship of
cataract symptoms of preoperative patients
and vision-related quality of life. Qual Life
Res. Oct 2005;14(8):1845-1853.
10. Rae SM, Allen PM, Radhakrishnan H,
Theagarayan B, Price HC, Sailaganathan A,
Calver RI, O’Leary DJ. Increasing negative
12. Dietze HH, Cox MJ. Correcting ocular
spherical aberration with soft contact lenses. J Opt Soc Am A Opt Image Sci Vis. Apr
2004;21(4):473-485.
13. Hong X, Himebaugh N, Thibos LN. Oneye evaluation of optical performance of rigid and soft contact lenses. Optom Vis Sci.
Dec 2001;78(12):872-880.
14. Parker KE, Marsack JD, Elswick JD,
Brunstetter TJ, Applegate RA. Controlled induction of spherical aberration with
custom soft contact lenses. Clin Exp Optom. May 2009;92(3):283-288.
15. McAlinden C, Moore JE, McGilligan VE,
Moore TC. Spherical aberration and higher
order aberrations with Balafilcon A (PureVision) and Comfilcon A (Biofinity). Graefes
Arch Clin Exp Ophthalmol. Aug 6 2010.
16. Lindskoog Pettersson A, Jarko C, Alvin
A, Unsbo P, Brautaset R. Spherical aberration in contact lens wear. Cont Lens Anterior Eye. Aug 2008;31(4):189-193.
Jeffrey J. Walline,
OD PhD, är assisterande professor på The
Ohio State University College of Optometry. Han är chefsforskare i flera kontaktlinsstudier på barn, som omfattar allt från
myopikontroll med kontaktlinser till kontaktlinsbärandets effekter på barns självuppfattning. Han undervisar tredje årets
optometristudenter i barns syn och han är
klinisk instruktör inom Binocular Vision
and Pediatrics Service på College of Optometry.
optik 6 / 7-2011
VILL DU BYGGA EN FRAMGÅNGSRIK
FRANCHISEVERKSAMHET?
Som Franchise Manager för Synoptik Sweden kommer
du att vara den drivande kraften i att utveckla och
etablera ett franchisekoncept för den svenska marknaden. För att lyckas i rollen tror vi att du har relevant
erfarenhet av optikbranschen, alternativt erfarenhet
av franchiseverksamhet i annan detaljhandelsbransch.
Du vet vad som krävs för att en butik ska lyckas,
antingen genom att du framgångsrikt drivit egen butik,
gärna kedjeprofilerad, eller genom erfarenhet som
t ex regionchef eller möjligen i leverantörsledet. Då du
kommer att vara ansvarig för försäljning och resultat i
franchiseverksamheten behöver du ha en god ekonomisk
och kommersiell förståelse.
Du kommer att vara placerad på servicekontoret
i Solna tillsammans med 20 kollegor i den svenska
serviceorganisationen. Du får räkna med att vara en del
på resande fot, i huvudsak inom Sverige, i ditt dagliga
arbete att rekrytera och supportera franchisetagare.
Du rapporterar till VD för Synoptik Sweden.
OM DU KÄNNER ATT DETTA KAN VARA EN SPÄNNANDE UTMANING FÖR DIG SÅ VÄNTA INTE.
HÖR AV DIG REDAN IDAG! SKICKA DIN ANSÖKAN TILL [email protected]
Kontaktperson:
Roland Olsson, VD
[email protected]
0701 – 90 11 13
Synoptik är en del av holländska Grand Vision B.V.,
världens ledande operatör av optisk detaljhandel
med drygt 4 400 butiker i 41 länder. Vi är en av de
ledande kedjorna på den svenska marknaden,
med idag 104 butiker. Vi satsar offensivt och har
bland annat genomfört ett omfattande investeringsprogram där 75 butiker har moderniserats och
byggts om i linje med vårt moderna och framgångsrika butikskoncept. Vi har öppnat 18 butiker de
senaste två åren och har ambitionen att öppna ytterligare ca 40 butiker i Sverige. Ett viktigt steg på vägen
är att etablera ett framgångsrikt franchisekoncept.
Du kan läsa mer om Grand Vision på grandvision.com.
46
EFTER TEXT
SÖKES, SÄLJES
Slipmaskin
Essilor Kappa
med blockenhet
Regelbundet servad.
Fungerar bra men
vi har uppgraderat
med ny maskin.
Pris 45 000:Ögat Optik i Sundsvall
060-127705,
Pontus eller Lennart [email protected]
Piteå söker
Optiker
Vi söker optiker
för omgående anställning.
Vi hoppas att du,
liksom vi, gillar att ge bra
service och är intresserad
av att jobba med människor.
Kontakta
Ingrid Grankvist
0911–156 70
[email protected]
SATSA PÅ DIN FRAMTID SATSA PÅ A-OPTIK
Optiker till Vaggeryd, Ljungby och/eller Gislaved samt
Optikerassistent/säljare till Vaggeryd
Vi söker sociala, kunniga och ansvarsfulla personer som kan jobba självständigt och under
eget ansvar. Kunden måste alltid sättas i fokus och du behöver kunna fokusera på uppgiften till 100 % för att bli en av oss. Till Dig som uppfyller dessa krav och har rätt motivation
erbjuder vi mycket attraktiva lönevillkor kompletterad med en rörlig prestationsbaserad
gruppbonus varje månad
Målsättningen är att bli ett glatt gäng som gör roliga saker tillsammans och framgångsrikt jobbar i en positiv atmosfär mot våra gemensamt uppsatta mål. En av de viktigaste tillgångarna för oss på A-optik är därför att vi har en öppen och kontinuerlig dialog mellan
butikerna för att hjälpa och stötta varandra på bästa möjliga sätt.
Vi arbetar med väl beprövade och mycket framgångsrika leverantörer av kvalitetsglas och
bågar. Toppmodern optisk utrustning är en självklarhet för alla A-optik butiker.
Att ha roligt på jobbet är jätteviktigt och att Du som anställd hos oss ska få chansen att
utvecklas i Ditt yrkesval, vi uppmuntrar alltid vår personal till mer kunskap och utbildning.
Hör av er direkt så pratar vi om lösningar och möjligheter!
Med vänlig hälsning
Johan Olofsson, vd, teknologie doktor
E-mail: [email protected]
Sms: 070-777 53 55
Eye Care optik söker
legitimerade optiker
med kontaktlinsbehörighet
och optikerassistenter till vår
moderna optikerbutik i Södertälje
Vi söker dig som är serviceminded,
självgående, tycker om att skapa goda
relationer och sätter kunden i fokus,
stresstålig och självklart är du noggrann
och tar egna initiativ. Har social kompetens och har ambition
att vidareutveckla dig.
Är du intresserad maila din ansökan till:
[email protected]
Vi söker heltid/deltid optiker
och optikerassistenter.
Tjänsten är tills vidare.
Sista ansökningsdag 25 juni,
obs tjänsten kan komma att tillsättas
innan sista ansökningsdatum.
Säljes
Optiska instrument
till bra priser.
provrumsutrustningar unitar,
Optitec komplett datasystem
med kassa,
Aoutorefractor med bord,
Aoutvertometer, keratometer,
Projektor, taburetter, verkstads
utrustning,värmeapparat m.m
Hör av er till
070 492 42 10
eller [email protected]
Visste du att annonsöverskottet i OPTIK finansierar svensk forskning inom optometri? Med en annons bidrar du till branschens utveckling!
Hör av dig till Renée Lindén på [email protected] eller 08-601 25 20
optik 5-2011
Vill du bli en av oss? Välkommen till Synsam.
Just nu söker vi leg. optiker med kontaktlinsbehörighet till Boden, Borlänge, Gävle, Hedemora, Karlstad,
Lerum, Lindesberg/Nora, Ludvika, Norrköping (Hageby), Norrtälje, Simrishamn, Skövde, Södertälje,
Västervik, Ystad och Örebro. Optikerassistenter/butikssäljare sökes till Borlänge, Helsingborg, Uppsala
och Örnsköldsvik. Butikschef sökes till Eskilstuna.
Läs mer om tjänsterna och ansök på www.synsam.se.
Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 400 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare har vi en samlad kunskap
och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och
IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest
progressiva och innehåller starka varumärken så som Odd Molly, Cheap Monday, MaxMara, Hugo Boss, Polo Ralph Lauren m.fl.
48
EFTER TEXT
Butik till salu
Leg Optiker
med
kontaktlinsbehörighet
www.linserobagar.com
Ring Magnus
Tack Kollegor!
0733-55 27 54
2 annons+et:Optik-John5.0
07-02-20
12.24
Sida 53
Enbart synundersökningar
/kontroller.
Du får gärna arbeta deltid.
Glasögon från Sverige
gör skillnad!
Kontakt:
[email protected]
08 -753 09 99
Glasögon från Sverige
Kenya, januari 2007 - Foto: John J. Go
gör skillnad
Vi ser fram emot fortsatt gott
samarbete!
Hälsningar
90
06 61-0
pg 90 06 61-0
pg
optik 5-2011
Vi expanderar och söker:
Optiker
Falun
Skövde
Stockholm
Helsingborg
Vi söker dig som:
• Är legitimerad optiker
• Har några års erfarenhet
• Vill arbeta i branschens modernaste
system och miljö
• Meriterande med linsbehörighet
Vi söker heltids- och deltidsoptiker.
Optikerassistent
Stockholm
Vi söker dig som:
• Har erfarenhet från detaljhandeln
• Är kommunikativ
• Gillar att arbeta med människor
• Har ambition att vidareutveckla dig
• Är serviceminded, positiv och har
social kompetens
Vi söker heltids- och deltidsassistenter.
Vid frågor ring Madelene Olsson på 0763-392762.
Vid frågor ring Per Stommel på 0708-20 19 19.
Är du intresserad, ansök på www.smarteyes.se/karriar
optik 6 / 7-2011
Smarteyes finns i de flesta större svenska städer, läs mer på www.smarteyes.se
SÖKES:
Du som är egen företagare med
optikerbutik, eller som vill starta eget,
och som sätter ett stort värde på
frihet och självbestämmande.
FINNES:
Sveriges största sammanslutning
av privatägda optikerbutiker
med stor gemenskap och
en stor mix av centralt stöd.
Hos oss får du alla fördelar som en privat butiksägare har samtidigt som
du kan dra nyttan av att vara flera och på så sätt bli en starkare aktör.
Vi erbjuder:
Självbestämmande Du äger själv din butik och bestämmer själv
hur du vill profilera den. Samt vilka tjänster och produkter du vill
erbjuda. Vårt enda krav är att du erbjuder dina kunder
kompetens, valfrihet och omtanke.
Rikstäckande gemenskap Det finns en stor fördel att vara en bland
flera. Att få stöd och gemenskap från övriga 136 butiksmedlemmar
i KlarSynt, medlemmar som du träffar på våra mässor och events.
Eller som du håller kontakten med via vårt väl utvecklade intranät.
Centralt stöd Vi arbetar hela tiden aktivt med att bygga ut våra
tjänster till KlarSynts medlemmar. Att se till att vi servar er med
relevanta tjänster och produkter. Givetvis ingår här bra inköpsavtal
från starka leverantörer, en bred mix av marknadsföringsmaterial,
aktiv affärsutveckling av våra koncept som SynTrygg, DelBetala
och LinsBoxen samt mycket, mycket mera.
Kompetensutveckling Att främja och stödja vidareutbildning
för optiker är en självklarhet för oss. Det gör vi bland annat
genom satsning på interna seminarier och utbildningar samt
ekonomiskt stöd vid externa utbildningar.
IT-support Vi kan erbjuda dig ett av branschens absolut
bästa och mest kompletta affärs- och optiksystem – ServeIT.
Nordiskt samarbete Genom Nordic Optical Alliance samverkar vi
med 450 likasinnade privatledda optikerbutiker i Norge, Danmark
och Sverige för att samordna inköp samt affärs- och IT-utveckling.
Vill du kunna erbjuda dina kunder kompetens,
valfrihet och omtanke så kontakta oss
så kan vi berätta mer om vad vi kan erbjuda dig.
Inger Tallén, VD, 08-678 45 00, [email protected]
Anna Östlund, marknadschef, 08-678 45 00, [email protected]
Hos oss får du kompetens, valfrihet och omtanke. www.klarsynt.se
3D
OCT-2000®
CV-5000
SD-OCT with Non-Mydriatic, Color Fundus Camera
den modernaste provglaslåda man kan tänka sig.
» Integreted, high resoultion (12.3MP)
Ingen elektronisk
foropter har väl rönt så stor
fundus
camera
»
»
»
»
»
framgång och fått så mycket uppskattning som
CV-5000. Man blir dock inte marknadsledande
FastMap™
software for dynamic
genom ett produktnamn.
viewing
ofdels
3Dresultatet
and fundus
images
CV-5000 är
av många
års forskning och utveckling inom optometri och arbetserEmbedded
for
quick
gonomi, den ärtouch-screen
också resultatet av
våra
täta kontaktereasy
med användare
bland inte minst svenska
and
navigation
optiker som med sitt kunnande och sin erfarenhet
bidragit till att CV-5000-systemet
idag håller en
Automated
image acquisition
nivå som få kan mäta sig med.
process
(auto-focus,
auto-shoot)
Du kan välja
mellan en klassisk
panelversion eller,
som majoriteten av användarna, en direkt datorImport,
analyze
and där
view
OCT-1000
styrd variant
för Windows
foroptern
också
vidarebefordrar
undersökningsresultat till
and
Stratus® dina
data
patientjournalen i datorn.
För att göra systemet
ännu mer
komplett
kan du
Seamless
integration
with
EyeRoute®
välja mellan tre olika LCD-projektorer med styrImage
Management system
ning direkt från foroptern och där du har slumpgenerering av optotyper, kontrasttester, färgsinnestester och mycket annat, eller fortsätta med en
klassisk optisk projektor av modellerna ACP7 eller
8EM.
En sådan kanske du redan äger? I så fall passar
den bra ihop med din nya CV, även om vi nog
tycker att det är lämpligt att byta båda.
Intresserad av en provkörning? Hör av dig så tar vi
kontakt!
031-710 92 00 • www.topcon.se
Posttidning B
blinkaktiverad
återfuktning ger
stabilare tårfilm*.
vi kan bara hålla med forskarna.
När vi utvecklade DAILIES® AquaComfort Plus® hade vi
en sak för ögonen. Att ta fram marknadens bekvämaste
endagslins.
Därför gav vi den tre fuktgivande ämnen, en i blistern för
ökad initial komfort och två som friges och väter linsens
yta vid varje blinkning. Dessa ämnen bidrar till resultatet:
en stabilare tårfilm för högre komfort och bättre synskärpa
från morgon till kväll.
DAILIES® PLUS™ – förbättrad
blinkaktiverad återfuktning
som varar längre
Icke invasiv tårfilm BUT utanpå
linsen (sekunder)
20 s.
15 s.
1•DAY ACUVUE®
MOIST®
SofLens® daily
disposable
18,3**
16,3**
15,4
15,5**
14,1
13,4
13,1
12,4
11,5
10 s.
5 s.
0 s.
8h
12 h
16 h
Tid sedan linsen sattes in (timmar)
*Wolffsohn J, Hunt O, Chowdhury A. ”Objective clinical performance of ‘comfort
enhanced’ daily disposable soft contact lenses”, Contact Lens & Anterior Eye 2010.
**p<0.05
Det var vår övertygelse. Nu har vi fått det bekräftat av en
oberoende klinisk studie, som har genomförts vid Aston
University och publicerats i Contact Lens & Anterior Eye.
I studien mätte forskarna tårfilmens stabilitet efter 8, 12
och 16 timmars bärtid. Tack vare den unika, blinkaktiverande
återfuktningen och kombinationen av de fuktgivande
ämnena PEG och PVA har bärare av DAILIES® AquaComfort
Plus® en stabilare tårfilm även efter 16 timmars bärtid.
Med andra ord hjälper vi inte bara fler endagslinsbärare
att se skarpt med hög komfort. Vi gör det dessutom
under längre tid – genom innovation och klinisk precision.
Vill du veta mer? Följ utvecklingen på
www.cibavision.se.
CV/DD/FDSP/PA/110411/SE
Tidningen Optik
Karlbergsvägen 22
113 27 Stockholm
