Maxad kunskap - Optikbranschen

Ett magasin från optikbranschen
Derek Mladenovich & Co
gav allt på Optometridagar
Maxad
kunskap
Från import
till design
– EGO firar 50
Premiärdags
för optikmuseum
Storföretagen
satsar på showrooms
NR 2.11
BBGR Skandinaviska AB, Box 30041, 200 61 Malmö. Tel 040-36 38 60, fax 040-16 28 81.
START
Att lära av historien
O
ptometridagarna 2011 är ett bevis på att intresset för vidareutbildning aldrig varit större bland svenska optiker. På plats i Folkets hus i
centrala Stockholm tog hela 582 anmälda del av de senaste forskningsrönen och praktiska tips för det vardagliga arbetet från både svenska och internationella forskare.
Publikrekordet på Optometridagarna ger en kraftfull signal om att Sveriges
optikerkår längtar efter att fördjupa (och fräscha upp) sina kunskaper. Denna
trend hänger samman med ett i branschen ökat intresse för det kliniska. Vad detta
intresse beror på kan man bara spekulera i. En ofta uttalad åsikt är att det skulle
vara ett sätt att svara mot konkurrerensen från lågpriskedjor och näthandel. Men
frågan är om det är hela sanningen? Möjligen är det så att det bara gått upp för
många optiker att tiden är mogen för att ta betalt för sina kunskaper och att det är
dags att sluta rea ut undersökningstimmarna?
Intresset för ny kunskap verkar i alla fall vara omättlig
just nu. Men som alla vet: den som inte har kunskap om
historien, lär inte heller tillräckligt om nutiden. Därför
uppmärksammar vi i detta nummer också eldsjälarna
bakom Optikhistoriskt museum i Tumba. Samlingarna som visas i det lilla museet borde intressera alla i
branschen. Möjligen kommer de unika samlingarna
också kunna intressera framtida studenter. Det finns
garanterat gott om källmaterial för ett eller flera examensarbeten framöver.
3
4
dagar fyllda av kunskap
16
rum för show
Trevlig läsning!
20
MATS AL ME GÅ R D
redaktör
omslagsb ild: wilhelm jaresa nd
ANNONS och DISTRIBUTION
REDAKTION
08-410 114 20
[email protected]
Mats Almegård, redaktör
Micke Jaresand
Wilhelm Jaresand
Curt Lundberg, AD
ANSVARIG UTGIVARE
Richard Pettersson
optik 2-2011
Bokning och annonsförsäljning:
Renée Lindén
08-601 25 20
[email protected]
Annonsmaterial:
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Prenumerationsärenden
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Tryck Exaktaprinting AB, Hässleholm 2011
historiska vingslag
... och mer ur innehållet:
• Bass och Mladenovich
• Optometridagarnas utställare
• EGO fyller 50
• En diplomerad vadå...
• Branschnytt • Branschplock
• Krönika
• Vetenskap 9
12
18
23
24
28
30
33
4
O PTO M E T R I DAGA R NA
TEXT mats almegård
Foto: w il helm jaresa n d
Efter två intensiva dagar med besökarrekord, ett stort antal föredrag,
en leverantörsutställning och festligt mingel kunde Optikerförbundets ordförande Paul Folkesson summera årets Optometridagar med
ett enda ord: succé.
Positiva optometridagar
slog nytt rekord
Intresset var stort
för årets Optometridagar. Föreläsningssalen på
Folkets hus var
nästintill fullsatt.
Den femtonde upplagan av Optometridagarna var en solskenshistoria
redan från start. Inte nog med att solen
strålade över ett Stockholm i nysnö utomhus, inne i Folkets hus gick registreringen snabbt och de rekordmånga
besökarna kunde bänka sig för två intensiva dagars föreläsningar. Klockan
nio stod Optikerförbundets ordförande Paul Folkesson på scen och hälsade
välkommen med orden:
– Idag är det fest. Vi slår nu nytt rekord. Aldrig har så
många optiker i Sverige varit samlade på en gång.
Totalt samlade Optometridagarna 2011 582 stycken deltagare. I sitt avslutningstal på söndag eftermiddag påpekade
Paul Folkesson skämtsamt att om var och en i salen tar med
sig ytterligare en kompis nästa gång blir antalet närmare
1200 nästa gång. Det återstår att se om det blir så.
– Skämt åsido, men det är roligt att se att det finns ett växande intresse för vidareutbildning och kunskap i vår yrkeskår, säger Paul Folkesson.
Vad beror denna trend på tror du?
– Vi är en mer medveten yrkeskår idag. Det är naturligt
att gå på fort- vidareutbildning och det beror delvis på att
vi öppet kommunicerar fort- och vidareutbildning på vår
hemsida, så att alla kan gå in och se hur mycket vidareutbildning en optiker på den ort man bor har. Sen är det också ett
resultat av att vi har fått många unga kollegor som läst tre år
i akademisk miljö. De har ett stort behov av ny kunskap. Vi
som är lite äldre känner likadant.
Märktes detta på stämningen?
– Verkligen. Jag har fått mycket positiva återkopplingar,
både från deltagare och utställare. Dessutom märktes det under föreläsningarna. Åhörarna var delaktiga och engagerade.
Förutom svenska deltagare, fanns det också några besökare från Norge och Finland på plats. Detta ser Paul Folkesson
som ytterligare en positiv sak.
– Det bevisar att vi lyckas göra ett intressant program som
lockar besökare från våra grannländer.
Förutom föreläsningarna arrangerades en leverantörsutställning och en posterutställning som deltagarna kunde besöka i pauserna. Men mest intresserade var de givetvis av de
föreläsningar som avlöste varandra. Inhemska föreläsare från
KI och Linnéuniversitetet delade utrymme med namnkunniga forskare från utlandet. Derek Mladenovich gjorde ytterligare ett besök på Optometridagarna, efter förra årets uppskattade föreläsningar.
– Svensk optometri är inne i en väldigt bra fas. Som jag
har förstått det har intresset aldrig varit så stort som nu och
det är väldigt positivt. Utvecklingen går åt rätt håll, säger
Derek Mladenovich.
Derek Mladenovich reser ständigt jorden runt och håller
föredrag på konferenser om allmänhälsa, men även om optometri.
– Det är trevligt att komma tillbaka hit. Det är en välorganiserad konferens och besökarna är mycket intresserade. De
kanske inte ställer så många frågor under mina föreläsningar,
men så brukar det vara vid tillställningar av det större slaget.
Publiken vågar inte riktigt avbryta när det sitter flera hundra
optik 2-2011
5
Ovan: Glada finalister i Optometri-SM, fr v
Helena, Anders, Git och April .
Längst t v: Gunnar Harbom och Anders Åhrlin utses av ordförande Paul Folkesson till
hedersmedlemmar i Optikerförbundet.
Närmast: Sherry Bass och Derek Mladenovich höll uppskattade föreläsningar och gav
internationell tyngd åt seminariedelen.
andra i stolarna bredvid.
Sherry Bass besökte Stockholm för första gången. Även
hon var mycket nöjd med uppslutningen och intresset.
– Det är alltid intressant att prata med kollegor i andra
länder och diskutera vad som skiljer och vad som är likt, säger Sherry Bass.
Vad har du fått för bild av situationen i Sverige?
– På vissa sätt kan man nog säga att svenska optiker befinner sig på den punkt där vi var i USA för cirka femton år sedan. Jag tänker då på att de kämpar för rätten att få använoptik 2-2011
da diagnostiska droppar. Det är intressant att se hur svenska
Optikerförbundet och optiker hanterar frågor av det här slaget och jag hoppas att mina föredrag bidrar till att ge en bild
av hur det kan tänkas bli i Sverige framöver. Internationellt
går vi mot en mer klinisk utveckling av yrket och det ser jag
och många här som något väldigt positivt.
Det var inte bara Optometridagarna som slog besökar-
rekord. Optikerförbundets Årsmöte satte också rekord med
179 deltagare. Efter en tyst minut för Bernt Nilsson inleddes
>
6
O PTO M E T R I DAGA R NA
mötet med att två välkända ansikten i branschen utsågs till
hedersmedlemmar i Optikerförbundet. Gunnar Harbom,
tidigare vd på Synsam och Anders Åhrlin, tidigare vd på
KlarSynt uppmärksammades för sina insatser i Optikbranschen och deras arbete för optikeryrket.
Lördagskvällen ägnades åt en annan, nog så viktig sak:
mingel för deltagarna. Med god mat och dryck blev kvällen
mycket trevlig. Kollegor i branschen minglade och utbytte
en lagom dos branschsnack. Samtidigt avgjordes också SM i
Optometri. Av de som tävlat på Optikerförbundets hemsida
hade fyra deltagare kvalificerat sig till final. Finalisterna Helena Borgenvik, Anders Wedin, April Nilsson och Git Grönwall fick många kluriga frågor och deras kunskaper sattes
verkligen på prov av Rune Brautaset, Peter Lewis och Göran
Skjöld som agerade frågepanel. Paul Folkesson var domare
och delade ut poäng. Efter en hård kamp kunde Anders Wedin konstatera att han hade besegrat de övriga deltagarna.
– Allt landade väldigt trevligt på kvällen också. Vi i Optikerförbundets styrelse är väldigt nöjda. Och det är roligt att
vi fått så mycket bra respons, säger Paul Folkesson.
Efter två intensiva dagar i Stockholm kunde deltagare,
föreläsare, utställare och leverantörer konstatera att Optometridagarna 2011 var något utöver det extra. Nu är det bara
att se framåt och hoppas att det blir lika bra – eller bättre –
nästa år.
Nordiska besökare på Optometridagarna: Kerstin och Ernst-Erik Westerback från
Finland tillsammans med norrmännen Paul Arne Nævdal och Ole Kristian Voldern
Sex röster om helgen
Vad tycker ni om Optometridagarna?
Vad har varit särskilt intressant?
– Det är intressant för oss att komma
hit och lyssna på föredrag på svenska
(och engelska). Vi kommer från Närpes där finlandssvenska är det officiella språket. Men ämnena är också
mycket givande. Det är också roligt
att träffa svenska kollegor, säger Kerstin och Ernst-Erik Westerback.
– Genomgående väldigt bra föreläsningar, särskilt de som Sherry Bass
höll. Vilken fantastiskt inspirerande
föreläsare! Sen är det roligt att vara
med och träffa kollegor i min framtida bransch, säger Hanna Samuelsson.
Vad tar ni med er hem?
KlarSynt-mässan på Norra Latin drog många besökare.
Vad kommer du att ha praktisk användning av?
– Derek Mladenovichs föredrag om
amblyopi var mycket intressant och
det kommer vi att ha nytta av på jobbet. Han håller alltid en väldigt hög
nivå, men glömmer inte det som är
praktiskt matnyttigt, säger Paul Arne
Nævdal från Indre Arna och Ole
Kristian Voldern från Mosjøen.
– Mycket. Jag har fått bra leverantörsinformation. Dessutom är det
väldigt bra föredrag. Det är särskilt
intressant att höra om vad som händer i USA. Trenderna därifrån kommer ju så småningom hit, säger Andreas Sir.
Hanna Samuelsson går tredje året på
Optikerprogrammet vid KI.
Andreas Sir, Synoptik, Frölunda Torg.
optik 2-2011
UPGRADE
Tid för UPGRADE.
I en ACUVUE®-värld står linsbäraren i fokus. Erbjud kontaktlinser som överträffar förväntningar.
Målet är synhälsa vid varje tillfälle till varje kund - varje dag!
Ge dina kunder upplevelsen redan idag, nu är det tid för UPGRADE.
ACUVUE® och SEE WHAT COULD BE™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011.
8
OPTOMETRIDAGARNA
REFERAT AV CATA R INA ericson
Kunskap stod i centrum under föreläsningarna under Optometridagarna.
Här följer referat av Sherry Bass föredrag och på sidan 10 ytterligare referat.
Patientens hälsa alltid i fokus
Dr Sherry Bass, OD, FAAO New York, star-
tade med ett föredrag om amblyopi och hur
viktigt det är att undersöka och veta vad som
är orsaken till denna. En standardundersökning ska alltid innehålla undersökning av Pupillrespons, Cornea med biomikroskop och
topografi. Linsen, oftalmoskopi av macula och
papill och konfrontationssynfältstest för att avfärda att inte sjukdomstillstånd finns. Många
sjukdomar kan visa sig med nedsatt visus på
ett öga och då gäller det att vara uppmärksam.
Några av de möjliga sjukdomarna är bl.a. tidig Stargardt’s, Coat’s diseases och Medicin
toxicitet. Dr Bass redogjorde för fler kompletterande undersökningar som bör användas
som synfältsundersökning, OCT och analys av
nervfiberlagret.
Några viktiga punkter att tänka på vid am-
blyopi är:
l Var uppmärksam om synskärpan sjunker
efter sex års ålder
Dr Sherry Bass, uppskattad föredragshållare under
l Utför minst ett centralt screening synOptometridagarna.
fältstest.
l Var säker på att linsen och cornea är utan
ma OD då höger öga inte går att mäta söker
opaciteter.
föräldrarna även en annan OD för en andra
l Om det inte är amblyopi kan visusminskbedömning. Här hänvisas han vidare till en
ningen öka.
ögonläkare som utför fler undersökningar och
l Om du ska göra uppföljningen själv återdiagnosen blev Craniopharyngioma (långsamt
kalla om 3 månader, undvik att det går ett år!
växande tumör på hypofysen).
Amblyopi är en sjukdom av känslighet för
En annan patient var en 11-årig flicka som
form inte känslighet för ljus, det innebär att
har fått diagnosen ”amblyopi från exotropi”.
synfältet är normalt och synfältsundersökning
Vid första besöket konstaterades att hon hade
går att utföra.
en exotropi och svag myopi, bästa visus på höNär Dr Bass fortsatte var det många tänkger öga är 0,28 och vänster 1,0. Vid återbesök
värda patientfall där det i början är likt amblytvå år senare berättar flickan att synen på höopi men när fler tester utförs så diagnosticeras
ger öga är suddig, nu är visus 0,05 på höger
helt andra sjukdomar. Ett fall handlar om en
och 1,0 på vänster, IOP var 51mmHg på höger
12-årig flicka med reducerad visus, vid oftaloch 49mmHg på vänster. Diagnosen är juvemoskopieringen upptäcks inte någon maculareflex i något öga. Vidare undersökningar med nil öppenvinkel glaucom. Här visar Dr Bass
verkligen hur viktigt det är att veta orsaken till
OCT visar på foveal ”aplasia” (dåligt utvecklad fovea). Här berättar Dr Bass att man ska se synnedsättningen och att utföra alla undersökningar.
en maculareflex på personer upp till 40 år om
Nästa föreläsning bar titeln ”Hur vi ska
inte, ska man undersöka orsaken till det. Ett
undvika felbehandling i ögonvården” och här
annat fall var med en 10-årig pojke som fick
tog Dr Bass upp utvecklingen som sker inom
diagnosen ”Amblyopi på grund av översyntögonvården och det viktiga att ha en bra stanhet”. Efter återbesök ett år senare hos sam-
dard att följa. Detta illustreras på ett bra sätt
med ”Standard i vården”, ”Ny Teknologi” och
”Ny standard i vården”. Här poängterar hon
det viktiga med att hälsopersonal följer med
i utvecklingen. Det som var en basundersökning förr kanske inte är tillräckligt idag om
arbetet ska utföras på ett patientsäkert sätt.
Det gäller både att ta till sig den nya vetenskapen från forskning och att se till att det finns
möjlighet att utföra nya tekniker, det gäller allt
från OCT, GDX, Optomap och Perimetri.
Det finns idag möjlighet att behandla
många sjukdomar, men om kunskapen inte
finns att upptäcka dessa ökar risken för att felbehandling sker. Detta ska undvikas och som
Dr Bass sa, även om åtal inte är vanligt i Sverige så gäller det patientens hälsa. Det gäller
att använda sig av en kvalitetsstandard som
uppdateras i takt med utvecklingen för att
minska risken för felbedömningar. För att minimera riskerna för felbehandling ska alltid
följande frågor besvaras: Är bästa visus 1,0?
Är IOP mätt? Är fundusundersökning utförd?
Är automatisk synfältstest utförd och är den
rätt utförd? Dessutom ska kommunikationen
fungera, har du som optiker berättat och har
patienten förstått vad du har sagt?
Dr Bass avslutande föredrag handlade om
patientfall för att visa vad som har gått fel och
hur allvarligt det kan vara. Allt ifrån en diagnosticerad cataract som egentligen var en
hypofystumör till ett litet chorioidalt neavus
som var ett malignt melanom. Det mest ingående var en diabetespatient med ett vattnigt
rött öga, det behandlades som den irit det var.
Men det missades att det också var diabetesretinopati som utvecklats till proliferativt stadium som följts av Iris rubeos, neovasculär
glaucom med högt IOP 70mmHg med cornealödem som följd. Alla Dr Sherry Bass föredrag innehöll bra exempel från vår vardag som
optiker. Med bra förklaringar om varför alltid
alla undersökningar skall utföras och värderas
samt vikten av att ha gedigen kunskap inom
området ögonhälsovård.
Att lyssna på Dr Sherry Bass var en mycket
positiv upplevelse.
optik 2-2011
en
Nu äv med
g
för dim
atism
g
i
ast
LACREON™-teknologin
för fukt som aldrig tar slut.
% kumulativt kvarvarande vätande
ämne i linsen (ug/lens)
100
80
60
40
Ingen förlust
av vätande
ämne under
användning
20
0
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Tid (timmar)
Förändringar av linsens egenskaper under användning bidrar i hög grad till försämrad
komfort i slutet av dagen. Med LACREON™ -teknologin bäddas ett fuktbevarande ämne
in i linsmaterialet och det stannar kvar i linsen under hela dagen1. Det fuktrika ämnet
simulerar mucinskiktets naturliga vätande egenskaper. Det frisätts inte under användning och bidrar till att bevara tårfilmens stabilitet och linsens hydrofila egenskaper,
vilket avsevärt förbättrar komforten i slutet av dagen.
1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1•DAY ACUVUE® MOIST® and 1•DAY ACUVUE® Contact Lenses. ARVO. 2006. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon eftersom de inte helt täcker ögat och det omkringliggande området.
ACUVUE®, 1•DAY ACUVUE® MOIST®, och LACREON™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011.
10
O P TO M E T R IDAGA R NA
REF E R AT AV CATA R INA ericson
”Ta ansvar i vardagen”
Dr Derek Mladenovich OD FAAO MPH
startade optometridagarna i år med en repeterande genomgång av synnerven och synbanan.
Med en del humorbilder av hjärnan började
han att förmedla sin kunskap. Först gav han
en uppfräschning om vad primär ögonhälsovård är och vikten av att utföra undersökningar som motilitetstest, amslertest, främre
segment, pupillrespons samt konfrontationssynfältstest och vid defekt göra synfältsundersökning. Allt ska ingå i en undersökning för
att vara ögonhälsovård.
Ämnet nu var synfältsdefekter vid normalt
visus. Här visade han många fall där visus
är 1,0 och det finns synfältsdefekter. Synfältet ska undersökas även vid full visus var hans
uppmaning. Skador på synsystemet är vanligt efter skador i hjärnan, det kan ge problem
med bland annat ackommodationen, ögonens
motilitet och reducerad synskärpa. Men det
kan även ge strabism och synfältsförluster och
många gånger uppger patienten att de ser dåligt på ett öga.
Dr Mladenovich berättade om olika typer
av synfältsbortfall och var i synbanan skadan
då sitter. En homonymous hemianopsi (liksidigt synfältsbortfall) kan orsakas av till exempel aneurysm, hypofystumör eller MS och
kan upptäckas vid ett synfältstest, men även
missas om man inte utför synfältstesten. Även
Dr Mlandeonvichs visade att den nya tekniken gör det möjligt för den med kunskap att
upptäcka sjukdomar tidigt. Det gällde allt från
undersökningar med fluorescein angiografi till
Paul Folkesson
hälsar välkommen och i bakgrunden står en
av föredragshållarna och
väntar.
OCT. Sist av allt hölls en interaktiv föreläsning med patientfall som besvarades via telefonerna.
Kortare föredrag hölls också av universitetens forskare och forskarstudenter. På lördagen var det lärarna från Linnéuniversitetet,
Peter Lewis, leg optiker BSc, var först ut. Han
berättade om sin forskning inom perifer synfunktion. Studien handlar om visus på specifika områden i det perifera synfältet. Därefter
var det Baskar Theagarayan, BSc PhD, som
visade sin forskning av myopiprogressionens
roll i perifera retina.
Sist ut var Johanna Enbuske, leg optiker
BSc, vars forskning är i området ögontorrhet.
Föredraget handlade om att diagnosticera detta. Här gavs förslag på metoder och scheman
som kan användas.
Från Karolinska Institutet var det Alba Lucia Törnqvist, MSc PhD, som berättade om
sin forskning inom ”Okulära komplikationer
efter stamcellstransplantationer på barn”. Det
visar på bra resultat men eventuellt torra ögon
och vissa synfältsdefekter.
Anna Lindskog-Petersson, leg optiker, berättade om sin forskning om aberrationer och
visuell kvalitet vid användandet av asfäriska
och multifokala kontaktlinser. Det handlar om
att öka synkvaliteten. Sista föredraget från KI
hölls av Marika Wahlberg Ramsay, leg optiker
BSc. Hennes forskning är ackommodationens
betydelse i framtid och vardag. Undersökningar på patienter med ackommodationsinsufficiens och resultaten efter att ha behandlat med
olika +glas alternativ sf-flipper.
optik 2-2011
Safilo Nordic - GratiS Nummer 020 32 89 60 - fax 08 630 38 70 - mail: [email protected] - www.Safilo.com
mod. carrera 4 -
12
O P TO M E T R IDAGA R NA
Text: MATS AL ME GÅ R D FOTO : WILH E LM JA RE SA N D
Leverantörerna intog golvet
Optometridagarna bestod inte enbart av
föreläsningar. Precis som förra året fanns
det också en leverantörsutställning där
företagen ställde ut sina produkter. 2011
års utställning bokades och arrangerades
av Eva Seifter på SOLF/Branschkansliet
och de flesta utställare var nöjda.
– Stämningen är positiv. Jag tror att detta är något
man kan bygga vidare på. Deltagarna strömmar förbi utställarnas montrar under pauserna och flödet är
naturligt. Både de som ställer ut och de som besöker
montrarna verkar nöjda, säger Eva Seifter på SOLF.
Alcon, Atterfors (Götti/Hamburg Eyewear), CDesign, Ciba, Consol, Cpac, Grappa Polar, InnZ
Medical, Maxab, Optileks, Optos, Sefo, Thorberg,
TopCon, Vasuma och Vision For All ställde ut i anslutning till Optometridagarna.
Tvärs över gatan, på Norra Latin, ställde KlarSynts partnerleverantörer ut.
– 121 av våra 136 butiker har anmält sig så uppslutningen är god. Det är positiv stämning och många
tycker det är bra att ha detta i anslutning till Optometridagarna, då man ändå reser till Stockholm, säger Inger Tallén, vd på KlarSynt.
Fokus på kontaktlinsvätskor i Alcons monter.
Johan Atterfors visade nyheter från Götti och
Hamburg Eyewear.
Julia Lundkvist, C Design, informerade om nyheter från bland annat JF Rey..
Förpackningar från Cpac ställdes ut sida vid sida med
verktyg från Maxab.
Consol ställde ut för första gången. ”Vi är mycket nöjda
med vårt deltagande”, säger Jan Johnsson, vd på Consol.
TopCons Göte Kalnins i samtal med intresserade kunder.
optik 2-2011
13
Grappa Polar visade nya glasögonkollektioner.
Vision For All informerade om sitt viktiga arbete.
InnZ Medicals vd Dheeraj Banzal var en i raden av nöjda utställare.
Göran Börjesson, Optos, visade kosmetika som endast ska säljas av optiker.
Fredrik Denlert, SEFO, hade det
stressigt i föreläsningspauserna.
Vd Inger Tallén och de övriga på KlarSynt var nöjda med uppslutningen.
Dag Sundin, Optileks, i samtal med
en av kunderna under Optometridagarna.
optik 2-2011
Lars Malmsten, Vasuma, visar nya trendiga bågar.
Markus Pettersson från Multilens informerar kunder i montern.
AIR OPTIX® AQUA MULTIFOCAL
Tydlig klar syn på alla avstånd*
TIDIgA PResbyOPeR
lÅG–ADD–≤–+1.25D
eTAbLeRADe PResbyOPeR
MEDIUM–ADD–+1.50D–tIll–+2.00D
HÖG–ADD–>–+2,25–tIll–2,50D
–– Precision Profile Lens-designen ger klar syn på alla avstånd*
med jämn övergång från nära till långt håll.
–– Jämn övergång från begynnande till etablerade stadier av
presbyopi tack vare 3 ADD systemet.
–– På 86% av begynnande presbyoper passar det första paret
AIR OPTIX AQUA MULTIFOCAL vid tillpassning.1
Om du har frågor, kontakta din CIbA VIsION
representant eller vår kundeservice.
*In emerging presbyopes. AIR OPTIX® AQUA Multifocal (lotrafilcon B) Dk/t = 138 @ -3.00D. AIR OPTIX® AQUA Multifocal:
For daily wear or up to 6 nights extended wear for presbyopia. References: 1. CIBA VISION, data on file, 2008.
CIBA–VISION–Nordic–AB,–Telefon: 031–722 66 10, Stora Åvägen 25, 436 34 Askim, www.cibavision.se
15
KUNGÖRELSE
ANSÖKAN OM STIPENDIUM
FRÅN
STIFTELSEN KARL SIMSONS FOND
Fondens ändamål är att skapa en allmän bred professionalism inom kåren, att stimulera unga optikers
utveckling till goda yrkesmänniskor och att främja forskning inom optikerområdet. För år 2011 finns
det 25 000 kronor att utdelas till en eller flera sökande.
Som upplysning kan nämnas att inga stipendier utdelas för grund- eller påbyggnadsutbildning inom
optikeryrket. Detta innebär att inga stipendier utdelas för utbildning till legitimerad optiker eller kontaktlinsbehörighet.
Stipendierna lämnas bl.a. för att vidga stipendiaternas vyer inom det yrkesmässiga området för optiker, såsom kundpsykologi, organisation, administration m.m. Det är därför möjligt att få stipendium
inte enbart för redovisning och företagsekonomi utan även för kurser i muntlig och scenisk framställning, språkstudier, yrkespraktik utomlands m.m.
Ansökningsblankett kan hämtas på fondens webbplats,
alternativt rekvireras ansökningsblankett från:
Stiftelsen Karl Simsons Fond
c/o Optimax
Götgatan 83A
116 62 STOCKHOLM
Tel: 08-642 34 07 • Fax: 08-644 89 00
Internet: www.simsonfond.se
Ansökan oss tillhanda senast 2011-04-15
Eventuellt ytterligare upplysningar kan erhållas från nedanstående styrelseledamöter.
Stockholm i februari 2011
Karl Simson, 08-642 34 07
Mikael Simson, 08-649 89 15
Ingalill Thunholm, 08-53177820
Manfred Brunnenkant, 08-648 46 79
Tommy Glückman, 08-679 56 60
Sören Mattisson, 08-29 48 30
optik 2-2011
16
SHOWROOMS
Landets optikbutiker får ofta besök av säljare från
leverantörsföretagen. Men på senare år har också
trenden gått mot att leverantörsföretagen gärna
bjuder kunderna till sig. De båda italienska storföretagen Luxottica och Safilo satsar båda på fräscha visningslokaler i Stockholm där kunderna
kan se kollektionerna i sin helhet.
Möjligen tänker man först och främst på bilar när
ordet ”showroom” kommer på tal. Det krävs stora
hallar för att visa upp de senaste bilmodellerna.
Glasögonbågar är en rejält mycket mindre produkt
och kräver inte samma ytor. Men leverantörerna
ser ändå stora fördelar med att bjuda in till sina
showrooms.
Utställningsrum för bågar ger
Luxottica
Luxotticas nordiska huvudkontor ligger i Frihamnen i Stockholm. Sedan april 2010 rymmer
kontoret också ett avgränsat
showroom, där företagets
säljare kan ta emot kunder i
en avslappnande miljö.
– Vi har flyttat ekonomiavdelning och
kundtjänst så att dessa ytor ska bli renare. Det är en plats där vi kan visa
våra kollektioner i lugn och ro, säger
Kristina Dysenius.
Jobbar ni aktivt för att era kunder ska komma hit?
– Våra säljare åker fortfarande ut till
våra kunders butiker, men vi önskar
att vi kan förändra sättet vi säljer in till
kund. Det är mycket bättre för kunderna att besöka oss här.
Varför?
– De kan se hela kollektioner och så
kan vi också visa exempel på hur varumärkena kan presenteras. Dessutom
kan de vara helt fokuserade på att köpa
in och titta på nyheter. Hemma i butik
är de oftast stressade eftersom deras
egna kunder kommer in och behöver
hjälp, samtidigt som de ska köpa in.
Totalt är Luxotticas showroom cirka 85–90 kvadratmeter stort. I ett rum
finns licensvarumärkena, ett annat
innehåller endast Ray-Ban.
– Ray-Ban är vårt eget varumärke
och där behöver vi inte tänka så mycket på att hålla oss till en licensgivares
önskemål och riktlinjer. Därför kan vi
vara ”vildare i vår skyltning” och arrangera happenings av olika slag. Ibland arrangerar vi köpdygn, då vi har
öppet 24 timmar per dygn och ger
kunderna något alldeles extra.
Trade Marketing Manager Kristina Dysenius på Luxottica Nordic tycker att de nya
utställningslokalerna är ett lyft. Här visas
företagets alla kollektioner och specialarrangemang är också möjliga.
optik 2-2011
17
plats för hela kollektioner
Safilo
I Danderyd i norra Stockholm
huserar Safilo sedan fem år tillbaka. Sedan flytten hit har de
också satsat stort på att ha ett
mer än hundra kvadratmeter
stort showroom där de kan ta
emot kunder, hålla utbildningar
och kollektionsvisningar.
Safilos utställningslokaler kan byggas om efter behov. Här hålls visningar, fester och utbildningar.
optik 2-2011
– Vårt mål är att fler kunder ska komma
till oss. Våra säljare reser runt i landet,
men vi ser gärna att kunderna också hittar hit. Här går det att göra så mycket
mer än att bara visa senaste kollektionen,
säger Ingvill Houmb-Sjölin, marknadschef på Safilo Nordic.
Vad är det ni kan göra?
– Som exempel kan jag nämna hur det
var när Gucci var här och höll utbildning. Då presenterade de allt om materialval, tillverkning och även hur glasögonen förhöll sig till de senaste kläd- och
skokollektionerna. Evenemang av det
slaget ger ett viktigt mervärde till våra
kunder och är också väldigt användbart
för dem gentemot slutkonsument.
– Som marknaden har utvecklats
handlar så mycket om lågpris idag.
Många kunder tycker det är skrämmande med allt fokus på lågpris, och vi måste göra något för att bryta denna trend.
Lågpris och luxury existerar sida vid sida
i alla branscher. Men det får inte bli slagsida åt lågprishållet.
Hur bemöter man denna trend?
– Genom att kommunicera vad som
skiljer våra produkter (vad det gäller material, tillverkningsprocesser och så vidare) gentemot lågprisalternativen. Vi
måste kunna förklara värdet av det vi
säljer, så att konsumenten förstår skillnaden.
18
E G O J U BI LE R A R
TEXT MATS AL ME GÅ R D FOTO WIL H E LM JA RE SA N D
Ronny och Edward
Gezang firar femtio år i branschen.
Från enskild firma till aktiebolag. Från import till egen design och tillverkning. Under
femtio år har EGO optiska varit en viktig aktör inom den svenska optikbranschen.
EGO – femtio år i branschen
Den 14 juli 1961 registrerade Edward Gezang den enskilda
firman Firma E Gezang Optik. Dessförinnan hade han arbetat för ett holländskt företag som importerade och sålde tvål
i Sverige. När företaget ville diversifiera och valde att även
tillhandahålla solglasögon blev det Edward Gezangs uppgift.
Han åkte till fabriker i Frankrike och Italien och blev kontakten gentemot dem. När sedan en kund kom tillbaka med
ett par solglasögon som gått sönder, lovade Edward att han
skulle reparera dem. Fram till dess hade han inte haft särskilt
mycket att göra med optikbranschen, men nu besökte han
en optikbutik i Stockholm. Efter att ha fått glasögonen reparerade tittade Edward igenom det övriga sortimentet och
konstaterade snabbt att det fanns mycket att göra när det
gällde designglasögon i Sverige.
– Han hade redan kontakterna i Italien så han startade
eget och satsade på glasögonimport fullt ut. Sedan började
han åka runt i Sverige och tog upp ordrar i optikbutikerna.
Hemma i Stockholm satt mamma Edit och tog hand om ordersedlarna och skickade ut glasögonen med post till butikerna runt om i landet. Pappa började som äkta entreprenör,
säger Ronald ”Ronny” Gezang, vd på EGO Optiska AB.
Själv var Ronny Gezang nyfödd vid den här tiden och han
berättar att det var tufft för föräldrarna att få det att gå ihop.
Men företaget växte. Det gjorde Ronald också. Efter skola
och lumpen började han jobba tillsammans med sin mamma
och pappa. Successivt tog han över företaget och vid 25 års
ålder, år 1986, var det dags att kliva in som vd. Vid den tidpunkten omsatte företaget 20 miljoner kronor årligen och
verksamheten var fortsatt att importera glasögon. Storsäljaren på den tiden var Lacoste som då tillverkades av franska
Lamy.
Sedan Ronny tog över har det hänt mycket. Företagets
omsättning har ökat och uppgick 2009 till 111 miljoner kronor. EGO har idag 38 anställda. Verksamheten har också
ändrat karaktär: från import av glasögonbågar till design och
tillverkning av glasögonbågar på licens från en rad varumärken. Men en del saker består. Designer Hans Gustafsson,
numer designchef, är kvar sedan Ronny tog över som vd.
Det gäller även för några av säljarna och personalen på kundservice.
– Vi är ett företag med låg personalomsättning. De som
arbetar hos oss trivs verkar det som.
Idag är EGO mest kända för att tillverka varumärkesglasögon
optik 2-2011
19
på licens. Det var under nittiotalet som denna inriktning påbörjades. Den första egna licensen kom i och med Peak Performance, därpå följde Björn Borg och Lyle & Scott.
– Men innan det gjorde vi en egen kollektion som vi kort
och gott kallade Kollektion EGO som var mycket lyckad. Vi
sålde 50 000 bågar av den under första året bara i Sverige.
Anledningen till att de började designa och tillverka egna
glasögon var att det var mer fritt, jämfört med att ägna sig
åt glasögonimport.
– Om Lamy inte hade några produkter vi ville ha var det
bara att försöka välja något i alla fall. I och med att vi startade egen tillverkning kunde vi bestämma helt och hållet
själv vilka modeller vi skulle utveckla.
På nittiotalet var varumärkesmedvetandet inte lika
högt hos konsumenterna som idag. Men att satsningen
var lyckad är lätt att konstatera.
–Varumärkesmedvetandet förändrades radikalt under
nittiotalet och det har fortsatt så.
Är det den stora förändringen i branschen för er
tillverkare sedan du började som vd?
– Ja, det är mer fokus på varumärken och hela marknaden är mer konsumentbetonad idag. Vår roll har
ju också blivit att understödja våra kunder mer med
marknadsföring, skyltning och så vidare.
Vad har varit de stora succéerna under din tid
som vd?
– Lacoste var en dunderhit först, men sen var det en revolution när Peak Performance kom. Marknaden darrade
eftersom det inte var någon som erbjöd varumärken på det
sättet när vi lanserade Peak. Idag är Odd Molly speciellt för
oss. De lägger sig i designprocessen väldigt mycket och gör
annorlunda glasögon, men det är roligt att jobba med dem
och vi är mycket stolta över produkterna.
Vad har varit den största missen?
– Vi öppnade en egen fabrik i Gällivare och försökte tillverka glasögon där. Jag tog privata pengar och fick också
utvecklingsstöd från ALMI. Vi byggde en stor fabrik som
bland annat hade den modernaste färganläggning jag någonsin sett: en elektrolytmaskin stor som tre kontor. Den
användes en enda gång. Jag pendlade mellan Gällivare och
Stockholm och försökte få det att rulla, men det gick inte, så
vi sålde. Efter en tid försattes köparen i konkurs. Han hade
också försökt att få det att fungera, men det gick inte. Det
gick åt mycket pengar och mycket tid, men det var också lärorikt.
Ett annat viktigt årtal i EGO:s historia är 2005, då de
etablerade sin produktion i Kina.
– Nästan all glasögontillverkning i hela branschen sker
där. Min kontakt där var en fransman som jag kände sedan
tiden med Lamy. Han fick oss att investera och satsa på Kina
och det ångrar jag verkligen inte. Idag har vi kortare leveranstider och högre kvalitet på produkterna. All vår produktion sker i Kina idag.
Hur mycket kan du egentligen om optik efter alla år
i företaget?
optik
2-2011
Optik 12
2010
– Styrkor och synfel kan jag inte mycket om. Men jag förstår kraven på en båges utseende. Många på EGO har jobbat
i butik och varit med länge. Våra bågar är lätta att sätta in
glas i och vi testar dem alltid hos Essilor innan vi tillverkar
dem. Det gör att vi undviker missöden.
Hur mycket har din pappa lagt sig i sedan du blev vd?
– Han frågar alltid hur det går och så säger han vad han
tycker. Efter det lägger han till ett: ”äh, du gör ju ändå som
du själv vill. Det har du alltid gjort”.
Mycket har ju hänt med glasögonens utseende under
åren, ser man det i era kataloger?
– Verkligen. Det är stora skillnader på hur våra modeller
ser ut, men det är roligt att se att det som vi tillverkade på
sextiotalet faktiskt kommer tillbaka i och med tv-serier som
Mad Men.
Vad har du för framtidsplaner för företaget?
– Konkret handlar det om att vi kommer göra fler solglasögon framöver. Idag gör vi mycket mer solglasögon än vad
vi gjorde för bara fyra år sedan. Idag är det 10 procent av vår
produktion och vi tror att detta kommer att öka ännu mer.
Det är en satsning som ligger väl i tiden.
– Mer långsiktigt hoppas jag att någon ur den tredje generationen Gezang tar över, det vill säga något av mina
barn. Jag har fyra barn och jag skulle tycka det vore kul om
någon av dem ville ta över efter mig, men jag vet inte om de
vill det.
14 juli är det alltså femtio år sedan EGO registrerades.
Men festligheterna ägde rum redan i anslutning till Optometridagarna.
20
HISTORIA
TEXT MATS AL ME GÅ R D
FOTO WIL H E LM JA RE SA N D
Efter att tidigare ha
huserat i Gamla Stan
i Stockholm och under några år legat nedpackad i flyttkartonger
har nu Optikhistoriska
Museet packats upp
och fått en ny lokal –
hos Svensk Museitjänst
i Tumba.
Barbro Lundquist
ägnar mycket tid åt
samlingarna i Optikhistoriska museet.
Brinner för optikhistoria
Optiska arkeologer: Olle Kahn,
Arne Elfström och
Uno Bergqvist.
Det är inte helt lätt att ta sig in hos
Svensk Museitjänst i Tumba. Det krävs
att man har avtalat tid och när man blir
insläppt i det stora magasinet är det legitimationskontroll som gäller. Att säkerheten är hög beror på att några av
Sveriges museer här förvarar de delar
av sina samlingar som för tillfället inte
visas. Något annorlunda är det med
det i sammanhanget modesta Optikhistoriska museet. På 25
kvadratmeter packas nu samlingarna upp. Tanken är att besökare ska kunna boka tid för besök. Det krävs därför att man
först kontaktar någon av medlemmarna i föreningen Optikhistoriska museets vänner.
– Vi ser fram emot att hälsa besökare välkomna. Eftersom våra lokaler är små kan vi inte att ta emot stora sällskap,
men små grupper på några personer åt gången är varmt välkomna. Det är verkligen en skatt som ligger här ute och alla
i branschen skulle ha stort intresse för detta, säger Barbro
Lundquist som leder arbetet med att packa upp och förbereda samlingarna för katalogisering.
Till sin hjälp i arbetet har hon de fyra optikerkollegorna
och vännerna Olle Kahn, Arne Elfström, Uno Bergqvist och
Tom Zeland. Tillsammans har de packat upp och förberett
samlingen för den katalogisering som de köper in av Svensk
Museitjänst.
– Arkivarie John-Björn Huber på Svensk Museitjänst fotograferar och katalogiserar samlingen åt oss. Tanken är att
göra samlingen tillgänglig via en hemsida på Internet, men
tyvärr har pengarna tagit slut så vi behöver mer medel för att
kunna slutföra arbetet, säger Uno Bergqvist.
På Optikhistoriska museet finns en lång rad föremål som
torde intressera vilken optiker eller optikstudent som helst.
Glasögonsamlingen rymmer en lång rad intressanta föremål,
de äldsta från 1600-talet. Nu ställs de ut i kronologisk ordning.
– Vi är också stolta över vår samling pincenéer som härstammar från 1850 till 1930, säger Olle Kahn.
I samlingarna finns också en lång rad instrument, som refraktorer, vertometrar och glasskärare. Här står också en av
de allra första automatiska glasslipmaskinerna. En av museets väggar upptas av en stor monter där Gävlesonen Ingvar
Lindkvists glasögondesign finns utställd.
– Han var Sveriges första internationella glasögondesigner
och har bland annat formgivit åt Dior och andra stora varumärken ute i Europa, säger Arne Elfström.
Bland kuriositeterna märks glasögon för hundar. Det
finns också en del objekt som egentligen inte har med optik
att göra: exempel på det är barometrar, kompasser, ur och
kikare.
– Tidigare tillhörde dessa instrument optikerns standardutbud, så vi har därför valt att ta med exempel på detta. Tillsammans med alla andra verktyg här säger det väldigt mycket om optikeryrkets utveckling. Det har ju gått från att vara
ett hantverksyrke till att idag vara medicinskt, säger Barbro.
Redan 1937 började samlingen sammanställas. På den
optik 2-2011
21
Glasskärare, hundglasögon och mycket annat. Optikhistoriska
museet är en riktigt skattkammare.
tiden inrymdes den i Gamla Stan i Stockholm. Stiftelsen
Optikhistoriska Museet har funnits sedan 1996. Varje månad
träffas nu entusiasterna Barbro, Olle, Arne, Uno och Tom
för att arbeta med utställningen.
– Det är ganska tidskrävande att sortera allt, säger Olle.
Den som varit mest engagerad i arbetet är Barbro. Hon
har arbetat med museet sedan 80-talet.
– Min pappa var optiker och redan när jag var liten kände
jag alla optiker i Stockholm. Efter det har jag varit yrkesverksam som optiker och nu ägnar jag min pension åt detta.
Optik är verkligen min stora passion. Museets samlingar
berättar historien om optikeryrket och utgör en ovärderlig
skatt för Sveriges optiker. Här i Tumba finns också förutsättningarna för många spännande examensarbeten om gamla
optikverktyg, eller material, säger Barbro.
Förutom arbetet med att skapa en permanent utställning
och en utställning på nätet är också planen att bygga en portabel miniutställning som går att ta med ut till intresserade
åhörare. Redan i mars ska Barbro ut och föreläsa på Vuxenskolan om optikeryrkets historia, och då kommer hon ta
med en del intressanta föremål.
optik 2-2011
22
IN S ÄN DA R E
En diplomerad vadå?
F
ör en dryg vecka sedan sa en kollega till mig
att jag var påtagligt mer gråhårig än tidigare.
Jag insåg därför att det var dags att gå och få så
många grå hår som möjligt bortklippta.
Då jag häromdagen, på väg mellan två möten, hade en liten stund över gick jag till en frisersalong jag
tidigare besökt vid ett flertal tillfällen. Den trevliga personen
i kassan sa att det fanns tid direkt och att om jag hade bråttom kunna betala de 400 kronorna medan frisören gjorde
sig redo. Allt för att spara tid förstås. Jag betalade, men undrade samtidigt vem som skulle ta hand om mig eftersom jag
inte kände igen en enda av de anställda. Frisören som sedan
tog hand om mig var en mycket ung tjej och jag frågade direkt om hon var ny. ”Ja” svarade hon, ”jag gick ut frisörlinjen på gymnasiet i våras och har nu fått
börja här”.
”Nu är det inte så att jag före-
språkar att man ska säga att man
är den bästa optikern i staden
eller bättre än någon annan optiker. Nej, marknadsför er
kunskap. Visa upp vad yrket
egentligen är och går ut på.”
Särskilt socialt pratig är jag kan-
ske inte känd för att vara. Speciellt inte
i frisörliknande situationer. Jag tycker
om att sitta stilla och låta håret falla.
Men tjejen frågade vad jag jobbade
med och eftersom jag hade frågat om
hon var ny på salongen kände jag mig
tvungen att svara. Sanningsenligt svarade jag att jag jobbar på Karolinska Institutet, vid St. Eriks
Ögonsjukhus med forskning och undervisning inom ögonområdet, och att jag är optiker.
Tjejen var tyst en liten stund men trots att jag inte hade
mina glasögon på mig såg jag att hon funderade lite. Men så
sa hon: ”Ja, så du är diplomerad glasögonstylist”.
Diplomerad glasögonstylist. Jag blev tyst och fundersam. Är det den bild många har av oss optiker? Tre års utbildning och legitimation, och så tror folk att man har köpt
eller gjort sig ett diplom och blivit diplomerad. Ja, det kanske låter tjusigare att vara diplomerad än att ha en legitimation?! Jag funderade inte så mycket mera, men förklarade i
stället skillnaden mellan en optiker och en diplomerad glasögonstylist.
Efter 20–25 minuter var hon klar och då hade hon även
hunnit tvätta håret. Utrustningen hon använde sig av kostade säkert cirka 2 000 kronor och betalningen var mellan
0 och 399 kronor dyrare jämfört med en synundersökning i
Stockholmsområdet. Hon tog betalt för sin kompetens. Bra
betalt faktiskt, om man ser till utrustningsbehovet och utbildnings längd. Nog om det.
lördagen vaknade jag tidigt fast det var helg. Jag hämtade
in tidningen och satte mig för att läsa den med en kopp te i
handen. När jag slog upp tidningen lyste rubriken ”Diplomerad glasögonstylist” mot mig. I en stor färgglad annons
stod det inget om optiker, att sådan fanns eller var legitimerad, vilken kompetens en optiker besitter, vad vi kan hjälpa
till med och göra för folks syn. Nej, det enda som jag fick
med mig från annonsen var att synundersökningen kostade
1 krona (alltså 399 kronor mindre än frisörskans arvode) och
att Diplomerad glasögonstylist finns på plats. Inte konstigt
att folk förväxlar optiker med diplomerade glasögonstylister.
Inget ont om de som kallar sig diplomerad glasögonspe-
cialist, men diplomerad ”någonting” kan alla bli. Man kan
faktiskt utnämna sig till ”diplomerad vad man vill” själva.
Trycka egna diplom kan man också göra. Själv funderar jag
på att bli ”diplomerad diplomist” – ja, en som hittar på och
gör diplom. Det är ingen skyddad titel att vara diplomerad,
MEN det är en skyddad titel att vara legitimerad optiker.
Optiker är numer en treårig högskoleutbildning. Optiker
är hälso- och sjukvårdspersoner som kan mycket om synen,
ögonsjukdomar, och hur man hjälper folk med deras synproblem, vare sig de är i behov av glasögon eller annan hjälp.
Men varför marknadsförs inte denna kunskap? Varför berättar man inte om vad vi kan och vad vi kan stå till tjänst med?
Jag fattar inte varför man i optiska verksamheter ska skylta
med allt annat än optometrisk kompetens?
Frisören gör ingen reklam för att kassapersonalen är särskilt kunniga på hårvårdsprodukter (fast de förmodligen
tjänar lika mycket på försäljning av produkter som på själva
klippandet). Nej, frisören jag var hos har en skylt med texten: ”Bästa frisören på Kungsholmen”. Han försöker marknadsföra sin kunskap.
Nu är det inte så att jag förespråkar att man ska säga att
man är den bästa optikern i staden eller bättre än någon annan optiker. Nej, marknadsför er kunskap. Visa upp vad yrket egentligen är och går ut på.
Jag vet mycket väl att det inte är den allmänna optikern
som utformar annonserna, men ni har alla en möjlighet att
påverka era arbetsgivare.
Rune Brautaset
Resten av dagen tänkte jag inte mera på om jag var legitimerad eller diplomerad. Somnade gott gjorde jag också. På
optik 2-2011
Vi hade en vision...
... om att göra ett glas som varit
omöjligt att tillverka.
... om att tillverka den bästa
antireflexbehandlingen.
... om att göra det bästa
fotokromatiska glaset.
... om ett enstyrkeglas med
relax-funktion.
Impression® C’ Beta
Solitaire® Crystal
ColorMatic® IQ
Impression® Mono Aveo
... om att göra det
omöjliga möjligt.
24
B R AN S C HNY T T
Text MATS AL ME GÅ R D
Assistenter med tillstånd att pröva för körkort
Specsavers Sweden AB har av Transportstyrelsen beviljats tillstånd att
bedriva utbildning för synprövning för
körkort. Utbildningen vänder sig till
assistenter som arbetar i Specsavers
butiker. Första utbildningstillfället är
avklarat. Till våren väntar ytterligare
assistenter på att få utföra synprövning för körkortstillstånd.
– Vi är den första optikerkedja som beviljats
tillstånd, vilket känns extra bra. Sedan vi utannonserade utbildningen så har antalet anmälningar formligen rasat in. Efterfrågan är stor
då man här ser stora möjligheter att avlasta
optikerns arbete i butiken. Enligt vårt tillstånd
så är antalet platser per utbildning begränsad
så många kurser är redan fullbokade, säger
Jan-Erik Erixon, leg optiker och utbildningsansvarig.
Tillsammans med leg optiker Stefan Jernberg är Jan-Erik utbildningsansvarig och
kursledare. Han berättar att det var fjorton
assistenter i första kullen. Det andra utbildningstillfället är redan planerat och platserna
är fyllda. Under våren räknar Specsavers med
att köra ytterligare tre utbildningsomgångar
för sina assistenter från Specsaversbutiker runt
om i landet.
– Jag skulle uppskatta att det står fyrtio assistenter i kö för att genomgå denna utbildning så intresset är stort. Målet för kedjan är
att ha en assistent per butik som kan göra syntester för körkortstillstånd, säger Jan-Erik.
Assistenterna som går kursen har två ganska
krävande utbildningsdagar. Men arbetet börjar
Teori varvat med praktik för assistenterna.
redan innan med förberedande inläsning. Under dag ett handlar det sedan mest om teori.
Kursledaren tar upp de olika föreskrifterna
med vilka krav som gäller och vilka som har
chans att få körkortstillstånd.
– Vi läser även om ögats anatomi/fysiologi,
synskärpa, gränsvärden, avvikelser och sjukdomar som är hinder för utfärdande, det vill säga
fall då det är nödvändigt att hänvisa vidare till
optiker. Dag två innehåller mer praktiska övningar och två tentamina: ett praktiskt prov
och ett skriftligt.
Efter genomgången kurs har assistenterna
fått mycket goda kunskaper om ögats funktion och ögonsjukdomar. När de blivit godkända och registrerade hos Transportstyrelsen
kan dessa assistenter genomföra och utfärda
syntest till körkortstillstånd.
Men kan det inte vara svårt för dem att av-
göra vad som ska undersökas av optiker med
enbart två kursdagar ”i ryggsäcken”?
– Vilka moment som ska undersökas finns
beskrivet i föreskriften och det klarar man av
att lära sig under denna tid och assistenterna som söker har god erfarenhet av det som
händer i en optikbutik. Vi betonar noggrant
att det gäller att hela tiden ha en dialog med
optikern och vi gör dem uppmärksamma på
avvikelser och att det alltid gäller att skicka patienterna vidare till optikern för en komplett
synundersökning om synen inte är bra.
Jan-Erik betonar att det finns ett stort behov att avlasta optiker. Samtidigt går hela utbildningen också ut på att assistenterna ständigt ska kontrollera med optiker och se till så
att samarbetet löper smidigt i personalen.
Kursen har utformats av Specsavers i samarbete med Transportstyrelsens chefsläkare och
jurister.
Novartis och Alcon går samman
Det tidigare Nestléägda Alcon, världens största ögonvårdsföretag, slås
nu samman med ett av världens
största läkemedelsbolag: Novartis.
Alcon är en av de stora giganterna vad gäller
kontaktlinsvård på den internationella optikmarknaden. De är marknadsledande även
inom ögonkirurgi och en stor aktör inom
ögonläkemedel. Nu slås Alcon samman med
Novartis och blir den näst största operativa
enheten inom Novartis med 18 procent av
den totala andelen. Namnet Alcon består
även efter sammanslagningen.
– I dagsläget har det inte skett några förändringar hos oss. Bara att vi har bytt huvudägare från Nestlé till Novartis, säger
Johan Strömstedt, marknads- och försäljningschef på avd. Kontaktlinsvård inom Alcon Sverige.
Av affären följer dock att Ciba Vision,
som ägs av Novartis, kommer att ingå under Alcons paraply. Men vad det innebär
för kunder och den dagliga verksamheten är
inte heller klart i dagsläget.
– Kevin Buehler, idag President och
CEO för Alcon. Inc. blir högste chef för
båda företagen. Men om det betyder några förändringar i övrigt är för tidigt att
säga, säger Johan.
optik 2-2011
DANISH DESIGN
Bra egenskaper
i nytt plastmaterial
Hoyas Eyvia 1.74 är Hoyas hittills tunnaste glasögonglas. Detta
högindexglas är gjort i ett nytt
plastmaterial.
– Det som är intressant med det
nya materialet är att det har väldigt
bra egenskaper, som exempelvis
100 procentigt naturligt uv-skydd
och att glaset inte förändrar färg
Tunt material med bra egenskaper.
optik 2-2011
över tid, säger Fredrik Sivermark,
produktansvarig på Hoya Lens
Sweden AB.
Problemet med att glas får svaga
färgförändringar över tid, som att
det blir svagt blålila eller gulaktigt
i färgtonen, finns enligt Fredrik Sivermark inte på glas som är gjorda
i det nya plastmaterialet. Det nya
materialet är dessutom lätt och
starkt, vilket gör att de nya glasen
kan göras väldigt tunna.
– De passar alla typer av bågar:
garnityr, helbåge eller nylontrådsgarnityr. Materialet är lätt att arbeta med och handhavandet är precis
som vanligt.
Den enda begränsningen är att
glaset inte passar för kupiga glasögonbågar. Detta beror enligt
Fredrik Sivermark på att en kupig
båge ökar förstoringen av ögat
och att detta motverkar syftet med
glaset.
– Materialet gör att ögonen
framträder mer naturligt genom
glaset, även för de som har höga
plus- eller minusstyrkor. Men i kupade bågformer ökas förstoringen
av ögat.
Det nya glaset kan slipas både
som single vision och progressivt.
Båda varianterna ingår i Hoyas
premiumsegment och levereras
därför bara med de bästa antireflexbehandlingarna.
– Den kemiska sammansättningen i materialet gör att antireflexbehandlingarna fäster bättre och
överhuvudtaget är detta glas det
bästa vi någonsin tillverkat.
Hur är materialet uppbyggt?
– Det är ett Hoyamaterial som
våra japanska utvecklare tagit fram.
Exakt hur den kemiska uppbyggnaden ser ut är det väldigt få som
känner till. Det är hemligt. Processen med att ta fram ett material av
WWW.INFACE.COM
IF 1121
Sedan två år tillbaka har
Hoyas senaste material
funnits tillgängligt på den
japanska marknaden. Nu
lanseras det i Europa.
26
B R AN S C HNY T T
TEXT MATS AL ME GÅ R D
Stamcellsforskning kan ge äldre seendet tillbaka
Det israeliska företaget CellCure Neurosciences har genom stamcellsforskning utvecklat en teknik med vilken
ögats gamla celler ersätts med nya.
Målet är att bota åldersrelaterad makuladegeneration.
Forskningen har pågått under de senaste tio
åren och metoden för att ersätta gamla celler
med nya i ögat, licensierades i Israel år 2009.
Hittills har företagets forskare endast testat
metoden i djurförsök, men inom en snar framtid hoppas företagets vd, Charles Irving, att
det ska vara möjligt att överföra tekniken till
det mänskliga ögat.
– Inom ett år kommer vi att producera och
kategorisera celler, därefter påbörjar vi kliniska
tester på människor, säger Charles Irving.
Stamcellerna utvecklas från mänsklig
vävnad, ett förfarande som har gjort denna typ
av forskning hett omstridd (och i vissa länder
helt förbjuden).
– Cellerna kommer bland annat från aborterade foster. En mindre kontroversiell metod är
att skörda celler på patienten själv, fast från en
Forskningen att hitta metoder för att ersätta gamla celler i ögat med nya har nu nått så långt att kliniska
tester med människor snart är möjliga.
annan del av kroppen. Därefter odlas de celler
som ska implanteras i ögat i vårt laboratorium.
Det är den åldersrelaterade torra makuladegenerationen som CellCures metod syftar
till att bota. I oktober 2009 nådde CellCures
forskare ett genombrott i sina undersökningar. Då hittade de en metod för att konvertera
en mänsklig stamcell till RPE-celler, som kan
transplanteras till patientens öga. I tester på
djur har det visat sig att de nya RPE-cellerna
kan skydda retinas celler från att degenerera.
– Vi hoppas snart kunna göra detsamma i
det mänskliga ögat. Miljontals människor världen över drabbas av åldersrelaterad makuladegeneration och vi hoppas kunna hjälpa dem
att behålla sin syn.
Avslutat i Kalmar för dagsaktuell kurs
Hur skulle det drabba dig om din visus
plötsligt sjönk till mindre än 0,1?
Med den frågeställningen börjar Krister Inde
och Jörgen Gustafsson utbildningen i Optometrisk rehabilitering 7,5 p på Linnéuniversitetet i Kalmar. Optometrisk rehabilitering är en
internetbaserad distansutbildning på kvartsfart
med tre fysiska kurstillfällen i Kalmar.
Med en visus på mindre än 0,1 skulle du behöva lägga körkortet i byrålådan för gott, ta
hjälp i mataffären för att se vad varan innehåller, sluta med golfspelandet och inte känna
igen bekanta på avstånd.
Som optiker möter vi patienter som befinner
Glada kursdeltagare med lärare i Kalmar.
sig i olika mentala och fysiologiska stadier av
sin synförlust. Vissa är i förnekelsestadiet, en
del befinner sig mitt i ett sorgearbete och andra har full insikt i sin synsituation.
Jag har just avslutat utbildningen som har
gett mig en ny dimension på mitt arbete. Kursen har gett mig förmågan att tänka utanför
”visusboxen”. Ta till andra trix och fix för att på
bästa sätt hjälpa och nå ut till de som är drabbade, att förstå i vilket mentalt stadium min
patient befinner sig i när hon/han kommer. På
så sätt kunna möta och bemöta personen på
rätt sätt, förklara, förstå och vägleda.
Vår uppgift som optiker är att patienten ska
behålla läslusten med hjälp av lite högre additioner, filter glas, förstoringsglas och andra
hjälpmedel. På så sätt kan vi bidra med ett för
patienten innehållsrikare liv trots att ögonen
sviktar. Här är optikerns uppgift avgörande.
Kursen blir mer och mer aktuell på grund av
en växande åldrande befolkning med åldersrelaterade ögonförändringar. Detta innebär att
vi som optiker behöver utöka vårt vetande om
optometrisk rehabilitering och möjligheter för
de människor som drabbats.
Tack Jörgen och Krister för ert engagemang i detta ämne, som kommer bli allt viktigare i optikerns framtida roll.
Je n n y Sa n d h
Leg. Kontaktlinsoptiker
/arbetsmedicin/optometrisk rehabilitering
optik 2-2011





 
 
 
 
 
 
 
 
 

 



 
 
 
 




28
BRANSCHPLOCK
REDAK TÖR W IL HE L M JA R E S AND, op ti k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST R AT I O N E R A N N A Ö D LUN D
Kundfrågan
NAMN: BIRGITT HEDENSTRÖM
ÅLDER: 75 år
BOR: Skellefteå
NÄR KÖPTE DU DINA GLASÖGON?
– Ganska exakt två år sedan.
VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DU KÖPER NYA GLASÖGON?
– De ska passa mig. Både estetiskt och ergonomiskt. Men självklart spelar även priset in.
VAD SER DU DINA GLASÖGON MEST SOM?
ACCESSOAR ELLER SYNHJÄLP?
– Synhjälp, utan tvekan.
HUR OFTA BYTER DU GLASÖGON?
– Det blir ungefär vart tredje år.
HAR DU FLER PAR?
– När jag köpte det här paret fick jag två för
priset av ett. Så därför har jag två par just nu.
VAD FÖRVÄNTAR DU DIG AV DIN OPTIKER?
– Först och främst ska optikern vara professionell. Det är viktigt att han är duktig på det
han gör. Vilket också innefattar bra service. Vi har en specialist i Skellefteå som heter
Larsson, honom är jag mycket nöjd med.
Se världen genom
Hemingways ögon
Det har nog inte undgått
många att journalisten och
författaren Ernest Hemingway var en riktig machoman.
En elak tunga skulle säkert gå
så långt som att kalla honom
manschauvinist. Hur det än
må vara levde han bortom
all tvivel ett ovanligt häftigt
och händelserikt liv. Krigsrapporteringarna varvades
med kvinnor i Paris, ambulanstjänst vid krigsfronten i
Italien, storviltsjakt i Afrika,
djuphavsfiske utanför Kuba
och Nobelpriset i litteratur.
Nu släpper New York Eye
en kollektion i författarens
namn. Ernest Hemingway
Eyewear består av tolv plastbågar, självklart retroinspirerade. Bågarna finns i färger
som svart och brunt sköldpaddemönster.
Spraya ögonlocken!
Torra ögon är ett gissel som kan bero på
flera olika saker, bland annat bristande tårproduktion eller ökad avdunstning från ögats
yta. Nästan 80 procent av alla med torra
ögon uppvisar en defekt i tårfilmens lipidskikt som bland annat ska förhindra avdunstning.
För att behandla torra ögon används
ögondroppar, gel eller ögonsprejer. Den nya
sprejen Tearsagain är till skillnad från andra
produkter inte inriktad på återfuktning, utan
syftar till att täppa till och reparera lipidskiktet. Det gör att avdunstningen förhindras,
vilket leder till lindring av irriterade och torra
ögon. Tearsagain sprejas på stängt öga. Liposomerna från sprejen blandas med kroppsegna lipider vid ögonlockskanten, i springan
mellan övre och undre ögonlocket. När ögat
öppnas fördelas de tillsammans med tårfilmen över ögats yta och det defekta lipidskiktet stabiliseras.
optik 2-2011
29
Jaguars E-type – firar med solglas
Den klassiska sportbilen Jaguar
E-type fyller 50 år. Som en hyllning
till bilen lanserar Jaguar Eyewear tillsammans med Opex, Modell 37150,
ett par exklusiva solglasögon i trendig
retrodesign.
Stilen på bågarna ska uttrycka samma känsla av teknisk perfektion som
karaktäriserar den populära sportbilen och som tog besökarna på bilmässan i Geneve med storm 1961.
Bågarna finns i två färger, svart eller havanna. De går att få med antingen antireflexbehandling eller med
UV-skyddande linser.
Gränsöverskridande linser
Tester som går ut på att sticka sig själv i tummen är
för diabetiker snart ett minne blott. Smarta kontaktlinser har utvecklats för att övervaka blodsockernivåer
i tårvätskan. Det funkar eftersom tårarnas glukoshalt
överensstämmer med blodets. Linserna kan även upptäcka glaukom genom att mäta skillnader i hornhinnans kurvatur. Men detta är ändå bara en liten del av
möjliga framtida användningsområden. Framtidens
smarta linser kommer bland annat att vara både 3Dkompatibla och kunna visa egna bilder för ögat. Kanske en karta över ditt närområde, och samtidigt hastigheten du färdas i på din cykel. Den moderna tekniken
fortsätter att sudda ut gränserna mellan den fysiska
världen och den digitala.
Solsnyggt för barn
Nyligen presenterade Gucci tillsammans
med Safilo en kollektion oftalmiska bågar för
barn. Nu tar man ytterligare ett steg mot det
riktigt unga kundsegmentet och släpper ett
antal modeller solglasögon för samma målgrupp.
Bågarna är designade av Guccis designchef
Frida Giannini och sägs spegla modehusets
traditionella kvalitet och moderna design.
Pojkmodellerna är i piltotformade och flickmodellerna lite mer runda.
Samtliga bågar har ett gemensamt kännetecken i form av en liten nallebjörn, ingraverad
på insidan av skalmarna. För att barnen ska
kunna hitta sin egen stil erbjuds modellerna i
ett stort antal färgkombinationer.
Opti-mistiska tongångar
Optikmässan, Opti, i München rapporterar om tre
framgångsrika dagar i januari. 22 700 optiker från
69 länder kunde besöka 470 utställande företag och
ta del av produktutveckling och nyheter för den
optiska industrin.Mässan beskrivs som ”en frisk fläkt”
för hela branschen.
– Tack var mässan har våra besökare kunnat inleda året
med en heltäckande översikt av ny teknologi, koncept och
varumärken. Optikerna har fått verktygen för att bättre profilera
sig på sina lokala marknader, säger Dieter Dohr, president för Opti.
Mässan, som tidigare, i första hand riktat sig till tyska optiker
når idag en allt bredare internationell publik. På årets mässa kom
cirka 25 procent av besökarna från andra länder än Tyskland, dels
från samtliga EU-länder men också från USA och Asien.
Nästan 95 procent av besökarna ansåg att mässan uppfyllde deras
förväntningar.
optik 2-2011
Ner under ytan
Scandinavian Eyewear dyker djupt i och
med vårens Skagakollektion. Designteamet
har nämligen låtit inspirationen komma från
livet på, vid och under vattenytan. Det har
givit effekt på färgerna, men även i formgivningen. Glittrande fiskfjäll, mystiskt vackra
sjöjungfrur, maneternas skiftande transparenta
rörelser, skimrande alger och böljande vasstrån
är exempel på effekter som kommer att kunna
anas i bågarnas detaljer. Kollektionen är färgstark och ger förutom vattenassociationerna
även en viss känsla av femtiotal.
30
KRÖNIKA
TEXT åsa dethyre
Vive la France!
D
Åsa Dethyre är bosatt i Annecy i östra
Frankrike sedan fem år tillbaka. För
närvarande arbetar hon som optiker i
grannlandet Schweiz.
”
Det är en riktig såpopera och nu
hittar en del optiker omvägar via
en god relation med en vanlig
allmänpraktiserande läkare som
skriver under synundersökningsrecepten för att på så vis kunna
tillfredsställa en kunds behov av
glasögon på snabbare tid än de
nio månaders väntan på tid hos
ögonläkaren.
et hade varit guld värt att kunna närvara på Optometridagarna i Stockholm, men jag fick nöja mig med
silver och åka på Frankrikes optometrikongress i Paris den 23–24 januari. Alltid
lika nyttigt att komma ut ur sin dagliga bubbla
och få upp ögonen vad som händer ”out there”.
Inspiration och entusiasm fylls på genom föreläsningar och diskussioner med likasinnande. Det
hela ägde rum i flotta lokaler i Cité Université i
södra Paris. Nära 500 optiker fanns på plats och
såväl franska som internationella föreläsare.
Björn Drobe var först ut och pratade om sin
forskning i Singapore om den alarmerande ökningen av myopi världen över. Taiwan ligger på
klar första plats med nu 80 procent myoper. Utan
att gå in på detaljer påminde han om vikten av att
inte underkorrigera en myop. Exakt korrigering
är det som gäller. Likaså visar forskning att arbete
på nära håll helt klart ökar myopin, medan barn
som leker utomhus mycket har tendens till mindre myopi. Där drog han parallellen till närsynta
barn i Kina som inte kan/får leka ute i storstäderna på grund av kidnappningsrisken. Innesittande
vid datorer och närahållsseende blir istället vardagen för barnen.
En representant från en världskänd glasleverantör redogjorde för ett myopibromsande glas vid
namn Myovision, vilket verkade vara ett intressant alternativ till de nuvarande olika metoderna
för stabilisering av myopi. Glaset är lätt hypermetropt i periferin, och gör att även den perifera
bilden på retina blir perfekt korrigerad, vilket inte
är fallet med ett ”vanligt” glas där endast den centrala bilden på näthinnan är tydlig. Vi får bara vänta på att glaset ska lanseras i Europa. Att man med
gott resultat droppar atropin och Pirenzepin (en
medicin mot magsår) för att stoppa myopi var en
(chock)nyhet för mig. Tydligen är resultatet lyckosamt under medicineringen, men axiallängden går
tillbaka igen då man upphör droppa.
Professor Arnold Wilkins pratade om
synstress, kontrastseende och energin i olika bilder och dess påverkan på speciellt framkallande av
migrän. Tack vare colorimetern kan han individuellt testa fram vilken färg på glasen patienten ska
ha för att drastiskt sänka frekvensen på migränanfall. Absolut individuellt, men min tolkning
var att hans färgkarta visade att de flesta patienter
hade valt nyanser av gröna glas.
Vi deltagare hade i lunchpausen helt andra färgnyanser i våra glas. Med champagne till buffén
blev det än mer guldkant på kongressen. Men vad
kan man annars vänta sig? Endast det bästa är gott
nog till bordet i Frankrike.
Utan att blinka susade sen experten på Omega 3
in på scenen. Han rev av en imponerade presentation om de positiva effekterna av ämnet, och
vikten av tillförseln för retinas funktion och skyddandet av utvecklingen av makuladegeneration.
De övriga fördelarna med Omega 3 fick nog oss
alla 500 optiker att på stört börja inta de behövliga
100–120 mg/dag.
Sist, men inte minst, var det dags för Optometriförbundet att redogöra för var Frankrike står
i dagsläget för att optiker/optometriyrket ska bli
godkänt av staten. Frankrike är ju ett av de två länder i Europa där optiker inte fritt fram kan göra
synundersökningar eller linsanpassningar. Dessa
görs mestadels via ögonläkare även om reglerna
har blivit lite mindre rigida de senaste åren. Kriget mellan optiker och ögonläkare är inte avgjort,
och de tappra presidenterna i Optometriförbundet redogjorde för hur de varit i förhandlingar
med Elysée, ministrar och regering för att få dem
att förstå behovet av optikerns insats i Frankrike.
Men tydligen klämmer skon hos premiärministern. Francois Fillon har nämligen en bror som
är ögonläkare och samarbetar tätt med ordföranden i ögonläkarförbundet. Ajaj! Ja, han har lyssnat
på kära bror i frågan och blockerar nu genom sin
makt senator Panis förfrågan om ett godkännande
av yrket sedan juni 2010. Det är en riktig såpopera
och nu hittar en del optiker omvägar via en god
relation med en vanlig allmänpraktiserande läkare
som skriver under synundersökningsrecepten för
att på så vis kunna tillfredsställa en kunds behov
av glasögon på snabbare tid än de nio månaders
väntan på tid hos ögonläkaren. Det bekymrar inte
herr Fillon personligen då han ju bara kan vända
sig till sin bror.
Att Frankrike dessutom skulle spara astronomiska summor på att ändra lagen har gått honom
blint förbi. Francois Fillon, som för övrigt säkert
är en trevlig person, kommer nu i veckan till Annecy för att med OS-delegationen bedöma chanserna för kanditaturen för vinter-OS 2018. Jag
räknar med att brorsan gjort ett gott jobb och att
han är absolut klarsynt. Heja Annecy och Vive la
France!
optik 2-2011






 




transitions.se
Helt klara glas
inomhus
och kvällstid
Anpassar sig
snabbt
Mörka utomhus
Transitions glasögonglas är bekväma i alla sammanhang.
Inomhus och kvällstid är de helt klara. Utomhus ger den
snabba anpassningen av glasen i olika ljusintensitet det skydd
dina ögon behöver. Alltid med en känsla av hög komfort.
TRANSITIONS.
ALLTID RÄTT SKYDD FÖR DINA ÖGON.
Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions Optical, Inc. och Adaptive Lenses är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2011 Transitions Optical Inc.
33
VETENSKAP
•
Vi måste verkligen sköta oss!
Optometridagarna har nyss ägt rum. Det är riktigt roligt att så många optiker har valt att komma till årets event och ta möjligheten att förkovra sig. Med
ny kunskap kan vi utveckla oss, ja det är faktiskt det enda sättet om vi ska utveckla vår yrkeskårs kompetens.
I dagarna har jag arbetat med Karolinska Institutets remissvar vad avser
Behörighetsutredningen. Det är i denna utredning som frågan om vi optiker
ska få använda diagnostiska droppar på nytt tas upp. Olyckligt att det har tagit
så lång tid, men samtidigt roligt att läsa en utredning som är så positiv i denna
fråga. Utredarna har hämtat in åsikter från alla berörda i frågan och svaret är
unisont med rekommendationen: Optikers arbetsuppgifter bör utökas till att
även omfatta användning av läkemedel i form av diagnostiska droppar vid genomförande av vissa undersökningar. Optiker som uppfyller vissa kompetenskrav bör få behörighet att förordna läkemedel i form av diagnostiska droppar.
Samtliga remissinstanser ska lämna in sina svar i mars. Därefter väntar
sammanställning och slutgiltigt besked. Min förhoppning och tro är att vi från
och med den 1 januari 2012 har rätten att använda dessa droppar.
Med denna rätt kommer också ett stort ansvar. Vi måste sköta oss! Varje
misstag och alla biverkningar måste rapporteras, helst bör inga misstag begås, men det är svårt undvika. Om vi inte gör det kommer vi förlora rätten eftersom vi nu kommer att ha ögonen på oss. Vi måste med andra ord se till att
vi inte gör bort oss på samma sätt som i kontaktlinsfrågan där inga biverkningar har rapporteras (för biverkningar som t.ex. linsvila finns det gott om).
Att vi inte rapporterat biverkningar har ju nu resulterat i att linsförsäljningen
släpps fri med argumentationen att biverkningar inte finns.
Rune Brautaset
Vetenskap i detta nummer:
• Utveckling av metod för bestämning
av ögondominansens grad • Ska en optiker kunna anmäla
körkortsinnehavare med dålig syn?
optik 2-2011
34
42
34
VETENSKAP
Av sara frid h och linn gabrie l sson , K arol inska I nst i t u t e t
Utveckling av metod
för bestämning
av ögondominansens grad
Studiens syfte var att utveckla en metod
för att mäta grad av ögondominans eftersom det finns för lite insikt i hur dominansens grad påverkar binokulärseendet.
För att utveckla en metod krävdes förståelse om de faktorer som har inverkan på
binokulärseendet som bl.a. rivalitet och
suppression. Flera försök till metoder resulterade i den slutliga metoden, MDOD
(Measurement of Degree of Ocular Dominance).
Metoden utvecklades ur en tidigare studie och utfördes på fem försökspersoner
under februari 2010. Fyra av dessa fem
personer utförde testet två gånger vid olika
testtillfällen. Metoden förutsätter tillgång
till en specialtillverkad dator och polariserande glasögon. Försökspersonen sitter
på ca en och en halv meters avstånd från
datorskärmen och tittar på ett roterande
stimuli. Stimuli som visas får olika rotationsriktning för vardera öga, moturs och
medurs, med hjälp av de polariserande filtren. De två stimuli ligger på varandra och
ses som en. De har från start olika luminansnivå, ett med konstant nivå och det
andra ökas av försökspersonen med 1 procent steg från 0 till 100 procent. Personens
uppgift var också att för varje 1 procent
luminansökning rapportera stimulis rotationsriktning.
Resultatet blev en fungerande metod
som tar fram vilket öga som är dominant
och i viss mån mäter graden av den. Vilket
öga som luminanshöjningen sker för har
inte någon större betydelse. Subjektivt upplevdes det lättare att höja för sitt dominan-
ta öga, det verkar också ge säkrare värden.
Därför är en slutsats också att luminansökningen ska ske för det dominanta ögat.
Introduktion
Syfte: Utveckla en metod för att mäta
graden av ögondominans.
Inledning
Grundtanken var att med en redan befintlig
metod ta fram ett normalvärde för graden
av ögondominans, eftersom det inte finns
någon information om vad som menas med
svag, stark eller normal ögondominans. Vid
sökande efter en metod som mäter graden
konstaterades att det inte fanns någon tillgänglig. Studiens huvudsyfte blev då istället
att utveckla en metod för att mäta graden
av dominans, d.v.s. dominansförhållandet
mellan ögonen. För att kunna göra det behövdes grundläggande kunskaper om faktorer som kan påverka binokulärseendet.
Det krävdes också allmän fakta om dominans, vad det är och tester för hur man tar
fram det dominanta ögat. Det var svårt att
hitta information om vad dominans är och
hur det påverkar synen ur ett kliniskt perspektiv. Däremot fanns det mycket material om de tester som endast tar fram vilket öga som är det dominanta men de ger
ingen information om graden. Förhoppningsvis leder resultatet fram till en kliniskt
fungerande metod som mäter graden av
ögondominans.
Dominansutveckling
De flesta människor har ett normalt bi-
nokulärseende vilket innebär att de två
ögonens synintryck sammansmälts till en
binokulär bild (von Noorden, 1996). Det dominanta ögat är det öga som handhar den
största delen av synintrycken (Evans, 2007).
Vid födseln finns förutsättningar för att
synintrycken från de båda ögonen ska bli
jämbördiga, d.v.s. de kommer att bli förhållandevis lika dominanta. Det som utvecklar
synen och binokulärseendet på ett rätt sätt
i unga år är en god stimulans av primära
synkortex, vilket förutsätter att skärpan på
ögonbotten är god och att båda ögonen tar
emot tillräckligt lika bilder (Steinman et al.,
2000). Om ett öga har ett refraktivt synfel
ger detta en suddig bild vilket stimulerar
hjärnan sämre. Detta leder i förlängningen
till en kortikal synnedsättning, i.e. amblyopi. På samma sätt om ögonen skelar och
barnet inte kan hålla ihop bilderna till en,
leder detta till amblyopi. Risken för att utveckla amblyopi är som störst i den kritiska
perioden, från födseln till sju års ålder (von
Noorden, 1996).
Den största delen av neuronen i primära
synkortex (area V1) är binokulära, d.v.s. de
tar emot information från båda ögonen. Det
är i primära synkortex som bilderna från de
båda ögonen smälts samman till en, i.e. fusioneras. De flesta av dessa neuron domineras av ett öga. När det dominanta ögats
neuron stimuleras ger det ett starkare svar
än stimulering av det icke-dominanta ögats
neuron (Schwartz, 2004). I studier som har
gjorts på kattungar undersöktes det hur
en understimulering av ena ögat inverkar
på primära synkortex. Ena ögonlocket sydoptik 2-2011
35
des igen för att efterlikna en långt gången katarakt, vilket ledde till en amblyopi på
samma öga (Steinman et al., 2000:291-292,
294). De monokulära neuron som tog emot
information från det amblyopa ögat minskade i storlek och antal. Däremot ses en
ökning av neuron i det icke-amblyopa ögat.
Det ledde till en dominering av neuron från
det icke-amblyopa ögat i primära synkortex, så kallad kortikal ögondominans (von
Noorden, 1996).
Suppression
Suppression är när hjärnan aktivt hämmar
synintrycket från ett öga vid binokulärt seende. Den kan vara fysiologisk eller patologisk. Fysiologisk suppression finns hos
alla människor. Det är en del av ett normalt
binokulärseende som t.ex. när man tittar i
monokulära instrument med båda ögonen
öppna. Hjärnan ser det den vill se och supprimerar det som inte är viktigt (Rutstein &
Daum, 1998). Patologisk suppression är när
hjärnan väljer att undertrycka de centrala
synintrycken från ett skelande ögat. Det är
fortfarande under binokulära förhållanden,
eftersom det inte finns någon anledning till
att supprimera när personen bara ser med
ett öga (von Noorden, 1996). Patologisk suppression förekommer hos människor med
konstant eller intermittent tropi, aniseikoni,
dekompenserad fori eller anisometropisk
amblyopi där personen bibehåller binokulärseendet och har uppnått sin optimala
synskärpa (Rutstein & Daum, 1998).
Rivalitet
Binokulär rivalitet är en typ av suppression där man alternerar mellan ögonens bilder. Det sker då ögonens bilder är för olika
för att kunna fusioneras ihop. Bilderna kan
skilja sig åt i ljushet, färg och form. Rivalitet är vanligast då kontrasten är medium
eller hög. Om kontrasten är låg kan bilderna, trots olikheterna, binokulärt summeras. Rivaliteten är starkast då konturerna
hos bilderna skiljer sig mycket åt, som t.ex.
ett randmönster som är roterat 90° mot det
andra ögats randmönster. Bilderna komoptik 2-2011
mer aldrig att överlappa varandra. Båda
mönstren kommer vara representerade,
fast på olika områden i bilden. Dessa områden domineras av ett ögas mönster och
kan i nästa sekund domineras av det andra
ögats mönster, så kallad mosaik dominans (se fig 1). Om objekten är små kommer hela bilden i vardera öga att alternativt supprimeras, s.k. exklusiv dominans
(Steinman et al., 2000).
Figur 1. Retinal rivalitet, mosaik dominans. Bild
A ses av ena ögat, och bild B ses av det andra.
är lika dominanta. Det vet man då patienten rapporterar diplopi eller objektivt när
undersökaren ser att det tidigare skelande ögat nu fixerar (Instruktionsbok, Mallett
near vision unit).
Klinisk utvärdering av dominans
Det dominanta ögat är det öga som personen föredrar att se med (Evans, 2007), t.ex.
vid monokulära instrument som ett mikroskop (Rabbetts, 2007). Undersökaren kan
inte veta vilket som är patientens dominanta öga innan dominanstester utförts. Ögat
med bäst visus behöver inte alltid vara det
dominanta (Evans, 2007). Dominansen kan
även variera på långt och nära håll, främst
för anisometroper, t.ex. en person med
låg okorrigerad myopi på ena ögat och hög
okorrigerad myopi på andra ögat. På avstånd kommer det lågmyopa ögat bli dominant och på nära det högmyopa. Personer
med fixationsdisparitet i ett öga, har oftast
inte det som dominant (Rabbetts, 2007).
Personer med unilateral tropi har sin dominans på sitt icke-skelande öga (Evans,
2007).
Binokulärt ses de som i bild C.
Neutral Density Filter Bar
Neutral density filter bar är en stav med
olika filterglas. Glasens opacitet minskar
med 0,3 log enheter per glas. Det finns 6
steg. Log enheterna går att räkna om till
procent med formeln T [procent] = 1/10^OD
(optisk densitet) t.ex. 0,3 log => 1/10^0,3 =
50 procent opacitet.
Neutral density filter bar, används till
fixationsdisparitetstest på 25 cm avstånd
(Instruktionsbok, Mallett near vision unit
fig, 20 används). Om en av de två beskrivna
linjerna försvinner, supprimerar patienten. Med filterstaven går det att bestämma graden av suppressionen. Introducera
filterstaven framför det seende ögat, med
intervall av 1 sek. Börja med det ljusaste filterglaset, det med lägst filteropacitet.
Målet är när det seende ögat har fått ett
så pass högt filterglas framför sig att ekvidominans uppstår, d.v.s. då båda ögonen
Befintliga metoder för bestämning
av ögondominans
Det finns flera olika metoder för att ta fram
ögondominans, de är uppdelade i motoriska och sensoriska. Nedan följer några exempel.
Hole-in-card-test (motorisk)
Undersökaren ber patienten att hålla upp
ett kort med ett hål i mitten, riktat mot en
utvald optotyp. Testet utförs på 6m (Seijas et al., 2007). Kortet ska hållas på en
armlängds avstånd med båda händerna.
Patienten tittar på optotypen genom hålet
med båda ögonen öppna. För att fastställa dominansen ockluderas ett öga i taget.
Patienten ombeds rapportera då han/hon
fortfarande kan se optotypen. Det öga som
kan se optotypen är det dominanta. Om
patienten kan se objektet med både höger
och vänster öga finns ingen dominans
(Rice et al., 2008).
>
36
VETENSKAP
Pointing-a-finger-test (motorisk)
Be patienten att med utsträckta armar
peka på ett objekt på 6m, t.ex. med en penna som hålls med båda händerna (Seijas
et al., 2007). Handdominansen kan påverka testet om personen endast håller/pekar
med en hand (Valle-Inclán, 2008). Fastställning av dominansen sker som i metoden
ovan (se Hole-in-card-test).
Haidingertest (sensorisk)
Till detta test behövs en synoptophore. Patienten tittar på två upplysta propellrar.
För högra ögat visas en propeller som rör
sig medurs och för vänster en som rör sig
moturs. Först visas de var för sig och sedan
simultant och då ses propellrarna som en.
Det håll som propellern rör sig åt motsvarar dominansen, exempelvis om propellern
rör sig medurs är höger öga dominant. När
ögondominansen är fastställd kan graden
av den mätas. Kontrasten sänks på propellern med 5 procent steg (från en kontrast
på 100 procent) för det dominanta ögat. Patienten säger till då propellern stannar eller börjar röra sig åt motsatt håll. Procentvärdet läses av. Om propellern t.ex. stannar
vid 70 procent är dominansen 30 procent
(Seijas et al., 2007).
Metod
Vid sökande efter en metod som mäter
grad av ögondominans konstaterades att
det inte fanns någon tillgänglig. Det gjorde
att studien inriktades på att utveckla en ny
metod. Nedan beskrivs metoder med plusglas och filterstav, ett nyskapat Haidingertest och utvecklingen ur den som resulterade i den slutliga metoden MDOD.
Metoder med plusglas
och Neutral Density Filter Bar
Först användes plusglas. Tanken var att
dimma ner det dominanta ögat tills hjärnan
tvingades byta dominans. För att veta vilket
öga som såg vad, användes polariserande glas i foroptern för att separera bilderna. Försökspersonen fick titta på binokulärseendetavlan (3 rader, mittenraden ses
av båda ögonen). Undersökaren dimmade
ner det dominanta ögat tills det dominanta ögats rad försvann. Parallellt testades
samma metod med filterstaven istället för
med plusglas. Det dominanta ögat täcktes
först för av det minst opaka filtret som sedan stegvis ökades i opacitet. Dessa metoder förkastades fort eftersom det var svårt
att veta när dominansbytet skedde. Var det
då hela raden försvann eller när den blev
suddig? Det var även svårt att gradera dominansen vid plusglasmetoden, filterstaven hade bättre gradering. Vid plusglasmetoden var försökspersonen tvungen att
vara helt rättkorrigerad vilket var svårt att
bedöma när undersökningen var subjektivt
utförd. Sammantaget hade metoderna för
många felkällor för att vara tillförlitliga.
Metoderna avfärdades och istället användes tillsammans med filterstaven ett
klassiskt dominanstest, ett hole-in-cardtest. Det dominanta ögat täcktes först för
av det minst opaka filtret som sedan stegvis ökades i opacitet. Mellan varje steg fick
försökspersonen utföra dominanstestet.
Filteropaciteten
ökades stegvis
tills dominansskifte uppstod.
Vid ett visst filter slog dominansen över vilket tydde på att
metoden verkade fungera. Det
negativa med
Figur 2. Ett av de stimuli
filterstaven var
som utvärderades. En tjockatt den hade få bladig propeller.
steg, vilket gjorde att graden
av dominansen inte kunde mätas noggrant.
Testet var lätt att utföra och kan säkert
användas kliniskt om metoden utvecklas.
Denna metod hade även kunnat utföras
med plusglas men då krävs fullkorrektion,
dock var filterstaven lättare att hantera.
Metod utvecklad ur Haidingertestet
I artikeln (Seijas et al., 2007) beskrevs en
mer noggrann metod för att ta fram graden av ögondominans (se Haidingertest).
Metoden verkade bra, därför utvecklades
en liknande metod för denna studie Till den
här studien fanns inte någon synoptophore med dem beskrivna objekten att tillgå,
istället användes en EyeSpecskärm (se
under material) med ett specialutformat
datorprogram och polariserande glas i ett
mörkt rum.
I den här studien visades ett stimuli på
vardera skärm med olika rotationsriktning
vilka låg ovanpå varandra på den undre
skärmen. Med polariserande glas blev rotationsrörelsen för höger öga medurs och
vänster moturs. Eftersom hjärnan inte kan
fusionera två så pass olika objekt så kommer hjärnan att supprimera ena ögats bild.
Synintrycket kommer då att domineras av
det för stunden dominanta ögat. Uppgiften
för försökspersonen var att avgöra den dominanta rotationsriktningen, medurs eller
moturs.
Utvärdering av visuella stimuli
Precis som Haidingertestet användes till
en början propellrar som stimuli men det
fanns ingen beskrivning för hur de såg ut
eller hur fort de rörde sig, därför testades olika former, storlekar
och hastigheter för stimuli.
Utvärderingen
gjordes av dem
som låg bakom
den här studien
och inte av försökspersoner.
Tre former utFigur 3. Det cirkelformade
värderades, en
stimuli som användes i studien. Diametern motsvarar 2 tjock- och en
smalbladig tregraders synvinkel.
bladspropeller
(fig. 2) samt ett cirkelformat randmönster
(fig. 3). I varje stimuli placerades en central
fixationspunkt som även fungerade som
fusionslås. Cirkelmönstret upplevdes som
enklast och användes i den slutliga metoden. Tre storlekar utvärderades som upptog 6, 3 och 2 graders synvinkel. Det minsta
stimulit på 2 grader valdes eftersom det
upplevdes som lättast att avgöra rotationsrikningen med. Flera hastigheter mellan
20–120 varv/min utvärderades. En lägre
hastighet gjorde att båda rotationsriktningarna var representerade mestadels av tiden och det var svårt att avgöra vilket håll
stimuli roterade. En högre hastighet gav
ett rörigt mönster och det var svårt att
uppfatta någon rotationsriktning. I me-
>
optik 2-2011
Ung men legendarisk.
Topcon CV-5000
Med CV-5000 tar vi de elektroniska foroptorerna vidare till
nästa dimension. Och det är just dimensionerna som är det
intressanta. 40 % mindre & 30 % snabbare än föregångaren och med en oslagbar patientkontakt. Som tidigare
finns CV i två styrvarianter, PC-program eller panelstyrning.
PC-varianten är förstås ansluten till Din patientjournal.
Komplettera med de nya LCD-skärmarna CC-100/CC-100P
som är unikt integrerade i CV-systemet och få ett modernt
& professionellt arbetssätt.
Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal • Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 • www.topcon.se
38
VETENSKAP
toden användes 40 varv/min som rotationshastighet.
Till en början användes fabriksfärdiga
polariserande glasögon men de var inte
tillräckligt bra. För att få en mer korrekt
polarisering sattes polariserande filter in i
en provbåge. Innan varje mätning visades
en testbild för kalibrering av filtren, den bestod av två polseparerade objekt som sågs
separerat. Försökspersonen justerade själv
filtren, vänster filter släckte ut den högra
bilden och tvärtom. På detta sätt optimerades stimuleringen av respektive öga.
Utvärdering av metoder
Till en början försökte Haidingertestet återskapas med en annan utrustning. Därför
började båda stimuli på 100 procent luminans och en sänkning med 1 procent steg
skedde för det dominanta ögat tills dominansskifte uppstod. Det bekräftades då
försökspersonen rapporterade bestående
motsatt rotationsrörelse, t.ex. en vänsterdominant person kom att se bestående
medursrörelse. Det var det enda värde som
undersökaren antecknade och testet avslutades sedan. Testet upprepades tre gånger.
Dock fungerade inte metoden som den var
beskriven i Haidingertestet, startbilden visade inte någon tydlig rotationsriktning.
Därför behövde dominansen vara fastställd
innan testets början genom ett hole-incard-test.
Nästa steg blev att ändra luminansen till
50 procent på det dominanta och 0 procent på det icke-dominanta ögat. Då såg
försökspersonen från start bara en roterande stimuli. Undersökaren stegade upp
luminansen på det icke-dominanta med 1
procent steg. Återigen skulle försökspersonen rapportera motsatt bestående rotationsrörelse och bara det värdet antecknades. För försökspersonen var det svårt
att exakt upptäcka när bestående motsatt
rotationsrörelse uppkom vilket gav ett opålitligt värde.
För att få ett mer säkert resultat ändrades metoden till att ge fler mätvärden.
Det lades till en funktion i datorprogrammet som gjorde att varje gång undersökaren tryckte på mellanslag registrerades värdena automatiskt in i programmet
och undersökaren behövde inte längre gå
ur programmet för att notera värdena. Undersökaren tryckte mellanslag varje gång
försökspersonen meddelade riktningsbyte, vilket ledde till fler mätvärden. Eftersom
luminansen styrdes manuellt på tangentbordet av undersökaren kunde det vara
stressande för försökspersonen att höra
alla tryckljud.
Measurement of Degree of Ocular
Dominance (MDOD)
Den utvecklade metoden döptes till MDOD.
Till studien utformades ett datorprogram
(se fig. 4) av Fil.dr. Gustaf Öqvist Seimyr
med funktioner som bl.a. ändrade luminans av stimuli. Försökspersonen svarade
på uppfattad rotationsriktning genom att
klicka på höger eller vänster musknapp.
Om den dominerande rotationsriktningen
var medurs klickade försökspersonen på
höger musknapp och tvärtom. Efter varje
musklick höjdes luminansnivån med 1 procent på det undersökta ögat. Det var viktigt
att öka luminansen från 0 till 100 procent
för att registrera alla rotationsriktningar.
På så sätt bekräftade försökspersonen rotationsriktning 100 gånger/test. Tidpunkten
för varje klick registrerades i programmet
och visade tillfällen när försökspersonen var mer tveksam då tidsintervallet var
längre.
Figur 4. Datorprogram utformat av Fil. dr. Gustaf Öqvist Seimyr där mätvärdena registrerades.
Även rotation och luminansändring kan ändras i
programmet.
Utvärdering av MDOD
En utvärdering genomfördes under februari 2010. Mätningarna utfördes på fem
försökspersoner. Varje försöksperson genomförde 20 mätomgångar för att ett genomsnittligt värde skulle kunna beräknas
samt att utvärdera variationen i mätningar-
na. För att få ett noggrannare resultat togs
fyra av fem försökspersonerna tillbaka för
att utföra testet igen, denna gång med luminansökning på vänster öga. Den femte
försökspersonen togs inte tillbaka på grund
av tidsbrist. I teorin ska det inte spela någon roll på vilket öga som luminansen ändras på, förhållandet mellan ögonen ska
vara oförändrad. För att utvärdera om detta
stämmer med aktuell metod genomfördes
mätningar med luminansökning på både
höger och vänster öga för varje försöksperson. All data skickades till Prof. Roberto
Bolzani för statistisk analys.
Genomförande
Avståndet från försökspersonens ögon till
datorskärmen var ca 1,5 m. Det var viktigt
att försökspersonen satt i ögonhöjd med
skärmen så att hela stimuli sågs genom
den semipermeabla glasskivan. Försökspersonen instruerades att sitta rakt framför skärmen och att hela tiden fixera på
pricken i mitten för att enbart notera den
dominerande rotationsriktningen. Det var
viktigt att försökspersonen höll huvudet
stilla genom hela testet för att bibehålla
rätt polarisering. Undersökningen utfördes
i ett mörkt rum så att stimuli sågs bättre. Undersökaren satt med i rummet och
såg till att testet genomfördes korrekt och
förde in försökspersonens data i Microsoft
Excel mellan varje test. Först utfördes en
provomgång för att försökspersonen skulle
förstå hur testet var uppbyggt. Sedan började testet och repeterades vid samma tillfälle 20 gånger/försöksperson. Testet tog
ca en timma.
Försökspersoner
I studien deltog fem stycken försökspersoner i åldrarna 20-30. Kraven var normalt
binokulärseende vilket innebar simultant
seende, ingen diplopi och minst ett decimalvisus på 1,0 på vardera öga så att objektet kunde ses tydligt med båda ögonen.
Ålder och kön hade ingen betydelse för studien. De avidentifierades som person 1, 2,
3, 4, 5 i ingen inbördes ordning.
Material
EyeSpec är en specialtillverkad skärm (se
fig. 5) av företaget RetCorr AB. Den är uppoptik 2-2011
39
byggd av två datorskärmar och mellan dem
finns en semipermeabel glasskiva. Den första skärmen är placerad rakt fram, som
en vanlig datorskärm, och liggande från
skärmens överkant utgår den andra skärmen. Skärmarna kan visa olika bilder och
som ses på den undre skärmen med hjälp
av den semipermeabla glasskivan. Vilket gör att ögonens bilder går att separera
med polariserade glas. Polariserande filter monterades in i två provglashållare som
sattes i en provbåge.
Figur 6. Graf över en testomgång där luminansökningen skedde för höger öga. Den svarta grafen visar när försökspersonen tryckt på höger eller vänster musknapp. Röda grafen visar den kurvanpassning som genomfördes för att beräkna hur dominansen svänger från det vänstra till det högra ögat.
Xc-värdet (blå cirkeln) indikerar mittpunkten för grafens värden, vilket i det här fallet ger en högerdominans på 65,92 procent.
Figur 5. En specialtillverkad dator med semipermeabel glasskiva. Den här datorn kommer från
en annan tillverkare än RetCorr AB.
Etiskt övervägande
Alla försökspersoner fick skriftlig och
muntlig information. Varje försöksperson
fick skriva på ett medgivande om medverkan i studien. Försökspersonernas deltagande i studien var helt frivillig och de hade
rätt att avbryta studien när som helst utan
förklaring.
Reliabilitet och validitet
För att öka reliabiliteten och validiteten för
metoden fick försökspersonerna kalibrera de polariserande filtren optimalt, gjordes 20 testomgångar/testtillfälle, luminansökningen gick från 0 till 100 procent och
försökspersonerna utförde metoden två
gånger.
Resultat
Resultatet blev för den här studien en fungerande metod för att ta fram ögondomioptik 2-2011
nans och i viss utsträckning mäta graden
av den. Med MDOD blev dominansen densamma som för den motoriska dominansen på tre av fem försökspersoner. En person hade ingen motorisk dominans men
MDOD visar på att det antagligen finns en
dominans. En försökspersons dominans
var svår att fastställa men tyder på en svag
vänsterdominans. Ett resultat blev också
att medelvärdet tyder på att det inte spelade någon större roll för vilket öga luminansökningen skedde på.
Resultatet beräknades genom att göra
en kurvanpassning (se fig. 6) till de värden
som varje mätomgång gav upphov till. Ur
varje graf beräknades ett xc-värde vilket
motsvarar mittpunkten mellan höger och
vänster öga. Xc-värdet ger en indikation
för graden av dominans vid varje testomgång. Medelvärdet (M), standardavvikelsen
(SD) och det 95 procent konfidensintervallet (Min, Max) för alla 20 stycken xc-värden
beräknades och gav ett mer exakt värde
för graden av ögondominans. För de fyra
försökspersoner som utförde testet två
gånger gjordes en individuell jämförelse av
värdena för att se om förhållandet överensstämde. Värdena presenteras i tabellerna
1 och 2.
Värdena i tabell 1 under rubriken ”lumi-
>
40
OPTIK
nanshöjning, höger” visar de medelvärden
(av xc-värdena) där dominansen har slagit
över från vänster till höger öga. Om 50 procent luminans motsvarar exakt lika balans
mellan ögonen indikerar värden mindre än
50 procent högerdominans medan värden
större än 50 procent indikerar vänsterdominans. Värdena under rubriken ”luminanshöjning, vänster” är omräknade för att lättare kunna jämföras. Exempelvis har person
1 ett medelvärde på 31,15 procent, då bytet
från vänster till höger öga sker. För höjning
för vänster blev medelvärdet 58,95 procent
vilket gav värdet då vänsterögats dominans blev starkare. Detta räknas om som
100-58,95 vilket gav det jämförbara värdet
41,05. Båda värdena är under 50 procent
vilket indikerar högerdominans.
Diskussion
Syftet var att utveckla en metod för att
mäta grad av ögondominans. Studien resulterade i en bra fungerande metod som
ger en indikation på graden av ögondominans. Försökspersonernas individuella medelvärden ligger förhållandevis lika
varandra. Det visar också att det öga som
luminanshöjningen skedde på inte spelade
någon större roll. Ett lågt standardavvikelsevärde visar på en liten spridning inom det
95 procent konfidensintervallet som stärker
metodens tillförlitlighet, det tyder också
på en mer säker eller tydlig dominans. Vid
höjning av luminans på det icke-dominanta ögat noterades en större rivalitet än för
höjningen på det dominanta ögat. Det var
svårt att släppa på dominansen och det visades genom att stimuliriktningen växlade
mer, vilket resulterade i fler riktningsbyten som kunde ge ett högre standardavvikelsevärde. Det var en märkbar subjektiv
skillnad för vilket öga luminanshöjningen
skedde på. Försökspersonerna upplevde
själva att det var lättare att upptäcka och
hålla kvar stimulis rörelseriktning när luminansen höjdes på deras dominanta öga.
Det noterades färre riktningsbyten, eftersom när rörelseriktningen slog över hade
försökspersonen lättare att hålla kvar den
riktningen testet ut. För de fyra försökspersoner som medverkade vid båda testtillfällena visar värdena att en luminanshöjning
på det dominanta ögat ger ett lägre stan-
dardavvikelsevärde t.ex. för person 3 reduceras värdet från 15,29 till 4,32. En slutsats
som kan dras är att luminanshöjning på det
dominanta ögat är att föredra trots att det
inte ger stor skillnad i medelvärden. Om en
person inte har någon motorisk dominans
ska helst luminanshöjningen ske för varje
öga, för att ge ett säkrare resultat.
Konfidensintervallet speglar alla mätningar tillsammans och ger en statistisk
presentation om hur dominansen ser ut
hos varje individ. Ett litet intervall visar på
en stabil dominans medan ett större intervall visar på en större variation i mätningarna eller en mindre stabil dominans. Om
intervallet ligger över 50 procent tyder det
på vänsterdominans och om det ligger under 50 procent tyder det på högerdominans. Om konfidensvärdena ligger på var
sin sida om 50 procent så indikerar det på
en svagare dominans och två relativt jämbördiga ögon.
Person 1 och 3 uppvisar tillförlitliga värden som indikerar på en trovärdig metod
(MDOD). De har näraliggande medelvärden,
konfidensvärdena för båda testtillfällena
ligger på samma sida om 50 procent och
standardavvikelsen är låg. Ett undantag var
för person 3 som har ett relativt högt standardavvikelsevärde vid höjning av luminans
för höger öga, som kan peka på en stark
vänsterdominans. Person 2 har ingen motorisk dominans, men utifrån MDOD kan
resultatet tolkas som att det finns en svag
vänsterdominans. Som det går att se i tabellen under rubriken ”luminanshöjning,
vänster” ligger konfidensintervallet över
50 procent, standardavvikelsen är låg och
medelvärdet är över 50 procent. Däremot
för andra ögat kan ingen tydlig dominans
urskiljas. Person 4 hade de mest osäkra
mätvärdena och är därför svår att analysera. Båda standardavvikelsevärdena är
höga, konfidensintervallen är breda men
medelvärdena är jämna och tyder båda på
en svag vänsterdominans. Standardavvikelsen är nästan hälften så stor när luminansökningen sker på höger öga, som tidigare beskrivet tyder det på ett säkrare värde,
som i det här fallet lutar mer åt en högerdominans. Även den motoriska dominansen är höger, och dessa mätningar motsäger medelvärdena. Person 5 var endast
med vid ett testtillfälle. Det som går att
utläsa från värdena är en svag högerdominans eftersom standardavvikelsevärdet och
konfidensvärdena ligger under men nära
50 procent. Om vi ser till person 2 som inte
är helt olik person 5, skulle det inte vara
omöjligt att värdena överstiger 50 procent
vid luminanshöjning vänster. Det p.g.a. att
värdena för person 5 ligger mycket nära 50
procent, som visar på en osäker dominansbestämning.
Har det någon betydelse hur snabbt försökspersonen ändrar luminansen på stimuli? Samtliga försökspersoner upplevde
att rörelsen var lättare att upptäcka vid en
snabb ändring (testtid < 1 min). Mätvärdena som noterades i datorprogrammet vid
testtillfället visade att en ”snabb” kontra
en ”långsam” testomgång gav liknande resultat. Skillnaden var att den ”långsamma”
omgången gav fler riktningsbyten vilket gav
ett högre standardavvikelsevärde som i sin
tur gav en mer osäker dominans.
Enligt Prof. Roberto Bolzani ska testet
utföras 3-5 ggr på försökspersonens dominanta öga, även vi kunde se att de första
fem mätningarna återspeglade det totala
medelvärdet.
En viktig fråga att reflektera över är om
metoden mäter avstånds- eller närdominans. Vi tror att en och en halv meter räknas som ett närtest. Förhoppningen är att
metoden kommer att fungera lika bra vid
mätning på ett större avstånd d.v.s. avståndsdominans. Begränsningen för oss
var rummets storlek och mussladdens
räckvidd.
Felkällor till MDOD
När försökspersonen skulle kalibrera de
polariserande filtren i provbågen tyckte de
inte att bilderna försvann helt. Det kan ha
berott på att filtren inte var tillräckligt polariserade eller att EyeSpecdatorn inte var
rätt konstruerad, glasskivan som satt mellan skärmarna kan ha varit felpolariserad.
Under testets gång var det viktigt att försökspersonen satt helt stilla med huvudet, som undersökare gick det inte att helt
kontrollera det. Hade den semipermeabla
glasskivan och de polariserande filtren varit optimala skulle det antagligen ha gett
bättre och mer tillförlitliga värden.
optik 2-2011
41
Försökspersonerna styrde själva hur
lång tid testet skulle ta, desto snabbare de
klickade desto fortare gick testet. De upplevde själva att det var lättare att upptäcka
rörelsen när de klickade snabbare. Vid provomgången tog de mycket längre tid på sig
mellan klicken vilket resulterade i fler rörelsebyten.
Undersökningstiden var lång, cirka en
timma, vilket inverkade på försökspersonens koncentration. Det märktes att försökspersonerna blev mer ofokuserade mot
slutet av testet. Eftersom 20 testomgångar utfördes per testtillfälle har inte det här
någon större inverkan på resultatet. En felkälla kan vara att lägga luminansändringshastigheten i försökspersonens händer. En
justering av metoden kan vara att luminansökningen automatiskt sker med jämna
tidsintervall och att försökspersonen endast klickar vid skifte av rotationsriktning.
Eftersom metoden är subjektiv kunde undersökaren inte med säkerhet veta om försökspersonen fixerade korrekt. Felfokusering ger fel mätvärden.
Det var svårt att veta om stimuli var optimalt för det här testet, eftersom endast
två typer testades. Var rotationshastigheten
hos stimuli optimal? Den har inte utvärderats av försökspersoner mer än av oss som
står bakom studien.
Avståndet mellan hand och datorskärm
blev ungefär detsamma för alla försökspersoner därför blev då också avståndet
öga-skärm lite olika. Det berodde på hur
försökspersonen satt, men det ska inte ha
någon större inverkan på studiens resultat.
En fråga som dök upp var om metoden
egentligen mäter grad av suppression. Det
kan vara svårt att dra en gräns mellan dominans och suppression. Men vår slutsats
är att MDOD mäter dominansen eftersom
båda stimulina ses vid dominansskiftet och
under större delen av testomgången. Suppression kan förekomma då luminansskillnaden mellan stimulina är hög och ett stimuli ses då inte längre.
Framtida utveckling
MDOD måste utvärderas och bearbetas
mer för att ge mer tillförlitliga värden, om
det görs öppnar det upp för mer förståelse
om hur dominansen påverkar binokulärseoptik 2-2011
endet. T.ex. vid monovisiontillpassning,
går det att förutspå en lyckad tillpassning
genom att innan veta dominansens grad?
Skulle MDOD kunna förutse en lyckad intraokulärlinstillpassning genom att innan
operation mäta personens grad av ögondominans? Det skulle i så fall underlätta vid
val av IOL-linser, monovision eller multifokal.
I den här studien blev resultatet en metod som kan ta fram ögondominans och till
viss del mäta graden av den. Metoden kan
inte fastställa vad som är svag, stark eller
normal dominans. I den här studien analyserades fem försökspersoners dominans.
Antalet försökspersoner räcker för den här
studien eftersom det är en metodutveckling. För att kunna avgöra olika grader av
dominans krävs vidare studier där betydligt
fler försökspersoner undersöks.
Viktiga vidare studier är att utvärdera
uppbyggnaden av MDOD med försökspersoner.
• Hitta det optimala stimulit. Storlek,
form, kontrast m.m.
• Hastighet. Hur fort ska stimulit rotera?
Hur blir resultatet för ett stillastående stimuli.
• Fixationsavstånd. Går det att utföra på
avstånd? Hur påverkar avståndet.
• Bättre material. Kontrollera skärmens
och de polariserade glasögonens polarisering.
• Är det viktigt att vara rättkorrigerad?
Räcker det att se visus 1,0?
• Utvärdera hur stor del suppressionen
inverkar i metoden? Det finns suppressionstester. Det hade varit intressant att
mäta suppressionsgraden och dominansgraden (med MDOD) och jämföra värdena.
Finns det ett samband? Är det egentligen
suppression som mäts?
Referenslista
Artiklar
• Rice, Melissa L. Leske, David A. Smestad, Christina E. and Holmes, Jonathan M.
(2008) Results of Ocular Dominance Testing
Depend on Assessment Method.
• Seijas, Olga. Gómez de Liaño, Pilar. Gómez de Liaño, Rosario. J. Robert, Clare.
Piedrahita, Elena and Diaz, Ester (2007).
Ocular Dominance Diagnosis and Its Influ-
ence in Monovision.
• Valle-Inclán, Fernando. Blanco, Manuel
J. Soto, David and Leirós, Luz. (2008) A new
method to assess eye dominance. University of La Coruña, Spain. University of Santiago, Spain.
Litteratur
• Evans, Bruce J.W. (2007). Pickwell´s
Binocular Vision Anomalies uppl. 5,
Philadelphia:Elsevier, s. 37
• Rabbetts, Ronald B. (2007) Bennett &
Rabbetts´ Clinical Visual Optics uppl. 4,
Philadelphia:Elsevier, s.192-193
• Rutstein, Robert P. Daum, Kent M. (1998)
Anomalies of Binocular Vision: Diagnosis
& Managment St.Louis Missouri:Mosby,
s.111-112
• Schwartz, Steven H. (2004) Visual Perception-a clinical orientation uppl. 3, New
York:McGraw-Hill, s.307-308
• Steinman, Scott B. Steinman, Barbara A.
Garzia, Ralph Philip. (2000) Foundations of
binocular vision a clinical perspective. New
York:McGraw-Hill, s.125, 291-292, 294
• Von Noorden, Gunter K. (1996) Binocular
Vision and Ocular Motility uppl. 5, St.Louis
Missouri:Mosby, s.8, 208, 217-218, 250-252
• Instruktionsbok, Mallett near vision unit,
s. 21
Bilder
• Figur 1. http://images.google.se/
imgres?imgurl=http://img.tfd.com/ElMill/
thumb/F0R-11-S2958.jpg&imgrefurl=http://
medical-dictionary.thefreedictionary.com/
retinalprocent2Brivalry&usg=__v1vQ2xqLlV
Ig22Y2a4l8tfrJ4OE=&h=187&w=200&sz=10
&hl=sv&start=10&um=1&tbnid=mcAU7DrB
1d1jMM:&tbnh=97&tbnw=104&prev=/imagesprocent3Fqprocent3Deyeprocent2Brivalryprocent26hlprocent3Dsvprocent26saprocent3DNprocent26umprocent3D1
,
2010-01-29 kl: 15:54
• Figur 5. http://www.planar3d.com/3dproducts/sd2020/images/SD2020_351.jpg ,
2010-02-02 kl: 13.25
42
VETENSKAP
av Johannes Lindskog
Ska en optiker kunna anmäla
körskortsinnehavare med dålig syn?
Sammanfattning
Finns det behov att låta leg. optiker anmäla körkortsinnehav på grund av otillräcklig visus? I Sverige får läkare anmäla
körkortsinnehavare i de fall där patienter
inte uppfyller synkraven för körkort, behörighet B (Englund, 2008). Leg. optiker har
däremot inte författningsstöd att kunna
anmäla körkortsinnehav utan kan istället i
vissa fall hänvisa till läkare (SOSFS, 1995).
Tjänstemän på Vägverket har under en
tid varit bekymrade över hur få anmälningar de fått in från läkare och det har
höjts röster för en lagändring i frågan (Anderberg, 1998; Englund, 2008).
I Sverige behövs ett visus på minst 0,5
binokulärt, med eller utan korrektion, för
körkort med behörighet B (VVFS, 2008).
Detta undersöks vid ansökan om körkortstillstånd, vilket kan göras vid 16 års ålder
(Körkortsportalen, 2010).
Denna studie är gjord för att undersöka möjligheten att öka antalet anmälningar med hjälp av leg. optiker. Studien
ägde rum under fyra veckor i Västerås
med sju medverkande optikerbutiker (av
totalt tio som fanns i Västerås, november
2009). Leg. optiker fick under dessa fyra
veckor anteckna ålder, visus och eventuellt körkort när en patient inte uppnådde
visuskraven för körkort. Under denna period undersöktes en (1) patient som inte
uppfyllde kraven. Estimerat över hela året
skulle det betyda ca 37 fall för Västmanland. Detta kan jämföras med fall som läkare rapporterat i Västmanland, där 77
fall rapporterats för år 2008 och 72 fall för
år 2009.
Slutsatsen är att antalet anmälningar skulle kunna öka om leg. optiker hade
möjligheten att rapportera ouppfyllda körkortskrav, mycket p.g.a. de få anmälningar som läkare gjort.
Däremot gör den komplicerade relationen mellan Leg. Optiker och patient/kund
att en lagändring kanske ändå inte är att
föredra.
Inledning
Intrycket efter att ha varit ute bland flera
optikerbutiker är att vissa av de patienter
som går dit har svårt att uppnå de synkrav
som ställs för körkortsinnehav, behörighet
B. Men exakt hur vanligt är det idag att leg.
optiker undersöker patienter som inte uppnår visuskraven för körkort, behörighet B?
Körkortet har idag en stor betydelse
för många, både för dess status samt för
handlingsfriheten som det innebär. Anderberg (1998) skriver så här i en motion till
Riksdagen:
”Innehavet av ett körkort utgör en del av
den personliga identiteten. Det kan också
vara, eller upplevas som, en nödvändighet
för att på egen hand kunna fungera praktiskt i det moderna samhället”. Samtidigt
kan körkorten vara en anledning till oro,
särskilt för anhöriga som har personer i sin
närhet de upplever inte ska köra bil. Anderberg fortsätter:
”Många anhöriga till äldre förare går
omkring i ständig ångest för vad som kan
hända men deras vädjanden att upphöra
med bilkörningen förklingar ofta ohörda.
Andra håller inne med sin oro för att inte
riskera brutna familjerelationer.”
Leg. optikern är en av de yrkesgrupper
som kan träffa på och undersöka personer
som ej borde ha körkort p.g.a. nedsatt visus. Trots detta får leg. optiker inte anmäla
körkortsinnehav. De har idag inget författningsstöd för anmälan av körkortsinnehav utan kan istället i vissa fall hänvisa till
läkare (SOSFS, 1995). Av denna anledning
ska studien undersöka om det är rimligt.
Samtidigt är frågan om eventuell lagändring inte okomplicerad: Om leg. optiker har
möjlighet att anmäla körkortsinnehav skulle då personer med dålig syn välja bort leg.
optikern av rädsla för att bli anmäld? Detta
är en av de frågor som skulle kunna diskuteras i en kommande undersökning.
Studien ska undersöka hur vanligt det är
att leg. optiker möter personer med otillräcklig visus; Kravet idag är att föraren ska
kunna läsa hela 0,5 raden binokulärt (VVFS,
2008), med eller utan korrektion. Vidare ska
studien undersöka hur vanligt det är att läkare anmäler körkortsinnehav p.g.a. otillräcklig visus. Resultaten ska slås ut över
ett år och jämföras mellan varandra. På så
sätt går det att se om det finns ett behov
att låta leg. optiker anmäla körkortsinnehav p.g.a. otillräcklig visus.
Körkortskrav, behörighet B
För att ta körkort, behörighet B, behöver
den sökande ett körkortstillstånd av Länsoptik 2-2011
43
Totalt återkallade körkort efter återkallelsepunkt 1990-.
Figur 1. Punkt 1-10 anger olika skäl till återkallelse där punkt 7 (Kolumn 7) avser medicinska skäl. I gruppen medicinska skäl ingår bl.a. otillräcklig visus
(Vägverket, 2009)
styrelsen. För att få detta behöver en läkare, leg. optiker eller utbildad personal på
trafikskola (samt vissa andra yrkesgrupper)
undersöka och godkänna den sökande med
en så kallad synprövning (VVFS, 2008). En
synprövning ska undersöka personens visus (binokulärt, monokulärt, med och utan
korrektion) och synfält. I fall där synprövningen utförs av läkare ska även motilitet
(ifall personen har dubbelseende i någon
blickriktning) och anamnes göras. Visus
undersöks i ett mörkt rum med en väl uppoptik 2-2011
lyst tavla på 4-5 meters avstånd. Alla optotyper ska kunna läsas korrekt på 0,5 raden
binokulärt alternativt 0,6 raden för personer med syn enbart på ett öga (För den
som haft körkort eller körkortstillstånd
innan den 1 juli 1996 gäller visus 0,5) (VVFS,
2008). Leg. optiker och personal på trafikskolor ska undersöka synfältet med hjälp
av apparatur gjord för synfältsundersökningar medan Donders konfrontationsmetod nämns som metod vid undersökningar
gjorda av läkare. Till sist ska läkaren un-
dersöka motiliteten i de åtta blickriktningarna samt se ifall den sökande har dubbelseende åt något håll (VVFS, 2008)
Ofta är personer unga när synprövning
utförs. Med ett körkortstillstånd får man
övningsköra från det att man fyllt 16 år
(Körkortsportalen, 2010). Fyra undersökningar som gjorts har kommit fram till att
myopin generellt börjar plana ut vid åldern
15 för flickor och 16 för pojkar. Standarddeviationen låg på ca. 2 år för båda könen
(Grosvenor, 2007 s. 44).
>
44
VETENSKAP
Återkallelse av körkort
enligt körkortslagen
I körkortslagen (1998) kapitel 5 står det i
3 § att: ”Ett körkort skall återkallas 7. om
körkortshavarens förutsättningar för rätt
att köra ett körkortspliktigt fordon är så
väsentligt begränsade genom sjukdom,
skada eller dylikt att han från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort.”
Otillräcklig syn hamnar under denna kategori (3 § 7).
I kapitel 5 fortsätter det: ”5 § Ett körkort
skall återkallas tills vidare i avvaktan på
ett slutligt avgörande av återkallelsefrågan
om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att återkallas […] slutligt på
någon av de grunder som avses i 3 § 1-7.”
I kapitel 10, 2 § nämns det att ”Anmälan
behöver inte göras om det finns anledning
att anta att körkortshavaren kommer att
följa läkarens tillsägelse att avstå från att
köra körkortspliktigt fordon”.
Statistik från Trafikstyrelsen angående
anmälda körkortsinnehav
Enligt Trafikstyrelsen har antalet anmälda körkort ökat sedan 1995. Anledningen till det sades vara att Vägverket det året
gick ut och informerade landets läkare att
de var skyldiga att anmäla ifall en patient
inte var lämpad att köra bil. Under första
delen av 90-talet var antalet på ca. 1000 anmälningar per år. Efter 1995 ökade anmälningarna successivt och år 2003 låg antal
anmälningar på ca 2500 (Lekander, 2007).
Till år 2007 hade anmälningarna ökat till ca
2800 fall. Samtidigt konstaterades det att
antalet anmälningar borde ha varit än fler
med tanke på att personer över 65 år med
körkort hade ökat (Lekander, 2008). En
möjlig anledning är att läkare inte behöver
anmäla körkortsinnehav om det finns skäl
att tro att patienten följer rådet att inte köra
bil (Körkortslag, 1998).
Kritik mot att för få anmälningar görs
I Läkartidningen (2008) skriver Chefläkare
Lars Englund vid Trafikmedicinska Rådet
(sektion Körkort, Vägverket) ett brev där
han konstaterar att antalet anmälningar
ökat men att det ändå kunde vara många
fler. Från att det år 1993 återkallades 885
körkort p.g.a. medicinska skäl, hade det
ökat till 2799 återkallade körkort år 2008.
Återkallade körkort p.g.a. medicinska skäl efter ålder och kön år 2006.
Figur 2. Grafen visar på skillnaden i antal återkallningar av körkort p.g.a. medicinska skäl mellan
män (svart graf) och kvinnor (grön graf) år 2006. Man kan även jämföra skillnader i åldersgrupper
(Almgren & Lekander, 2007).
Trots detta anser Vägverket det vara alldeles för lite. Englund skriver vidare att ”Med
tanke på att det i landet finns cirka 5,8 miljoner körkortshavare, varav nästan 1,2 miljoner är äldre än 64 år, borde antalet medicinskt olämpliga förare vara högre – inte
minst i perspektivet att den årliga incidensen av sjukdomar med tydlig relevans i trafiken kan räknas till flera 10000-tal”.
Han menar även att det verkade ligga
”oklarheter” vad som gällde om läkares
anmälningsskyldighet.
Englund fortsätter: ”Antalet anmälningar per 100 000 körkortshavare för hela landet var år 2006 bara 35. Det är också stora
skillnader i antalet anmälningar – från 80
per 100 000 körkortshavare i Dalarnas län
till 0 i Uppsala och Blekinge län. Vad som
kan ligga bakom så stora skillnader är
okänt, men det avspeglar knappast en genomtänkt och sakkunnig praxis.”
Avslutningsvis i brevet berättar Lars Englund om en enkätstudie som gjordes av
Vägverkets trafikmedicinska råd i en riksstämma 2007 där läkare fick svara på två
frågor:
”1. Tycker du att du har tillräcklig kunskap
för att avgöra när du har skyldighet att göra
en anmälan enligt Körkortslagen om medicinsk olämplighet att inneha körkort?
2. Skulle du i fråga om din bedömning av
ovanstående tycka det vore lättare om du
hade möjlighet att remittera till en specialiserad enhet inom vården (Trafikmedicinskt
centrum eller enhet)?”
75 % av läkarna (156 av 207) konstaterar
Englund, kände inte att de hade ”tillräckliga kunskaper för att avgöra när man skulle
anmäla”. På fråga två svarade 95 % (198 av
209) ja.
Även om Englund med det här brevet och
enkätstudien förespråkar för Trafikmedicinska enheter som stöd till läkare visar
det ändå på att det finns tydliga brister när
det gäller anmälningar av körkortsinnehav bland läkare. Intressant är att det även
bland läkarna finns en önskan att få hjälp
med en bedömning av anmälningar av körkortsinnehav.
Statistik från Trafikstyrelsen om antal
anmälningar mellan könen
Enligt Almgren och Lekander (2007) i Trafikmedicinska rådet är det stor skillnad i
antalet anmälningar mellan män och kvinnor. Antal kvinnor som fått sitt körkort indraget p.g.a. medicinska skäl är relativt
jämnt fördelat över åldrarna. Det blir en
liten ökning efter 40 års ålder och sedan
fortsätter kurvan att ligga jämnt igen. Männens kurva ser betydligt annorlunda ut.
Antalet indragna körkort för män p.g.a.
optik 2-2011
45
medicinska skäl ökar successivt. Kurvan blir generellt brantare och brantare ju
äldre männen blir. Noterbart är att just för
åldersgruppen 65-69 år minskade antalet
anmälningar jämfört med gruppen 60-64
år och 70-74 år. Vad detta beror på framgår inte. Att det totala antalet anmälningar
är fler för män än kvinnor förklarar Trafikmedicin med att det är fler män i de äldre
åldersgrupperna som har körkort (Almgren
& Lekander, 2007)
ska noteras att i dessa fall ingår även delåterkallanden, d.v.s. personer som fått sin
C-behörighet återkallad men fått behålla
B-körkortet. Antal personer som blev av
med sitt B-körkort dessa år är med andra
ord färre än vad statistiken visar.
Av läkare antal anmälda körkortsinnehav p.g.a. medicinska skäl i Västmanland
2006-2009
Fakta om Västerås och Västmanland
Västerås
Befolkning 2009-09-30:
135 626 invånare.
Av dem är fördelningen år 2008
(Eriksson, 2009):
Åldersgrupp
Antal invånare
0-19
ca 32 000
20-64
ca 79 000
65+
ca 23 600
Antal personer med körkort år 2006: 83
345. (Länsstyrelsen i Västmanland, 2007)
Västmanland
Befolkning år 2008: 249 974.
(Carmegren, 2009)
Prognos för år 2009: 251 250.
(Carmegren, 2009)
Antal personer med körkort år 2006:
168 285
(Länsstyrelsen i Västmanland, 2007)
Statistik för anmälda
körkort i Västmanland
Diagrammet nedan visar läkarnas anmälningar gjorda i Västmanland: Dessa är de
patienter som inte är lämpade att köra bil
på grund av olika medicinska skäl. Antal fall som läkare anmält ligger på runt
2500-3000 per år i hela landet, varav Västmanland de senaste två åren bidragit med
dryga 70 av dessa. Skillnaderna i antal anmälningar mellan länen är stora, men vad
det beror på vet man inte (Lekander, 2008).
År 2006 fick Länsstyrelsen in 41 fall av
anmälningar från läkare, varefter det ökade
till 43 fall året därpå (Berglind, 2010). År
2008 ökade antal anmälningar kraftigt till
77 totalt (Grönqvist, 2009) och statistik för
år 2009 visade att det inte var någon tillfällig ökning, även om antalet hade minskat
till 72 fall (Berglind, 2010). Vad denna plötsliga ökning berodde på klargörs inte. Det
optik 2-2011
Figur 3. Diagrammet visar hur många fall av anmälningar Länsstyrelsen fick in från läkare för
åren 2006-2009 i Västmanland (Berglind, 2010).
Material och Metod
Leg. optiker på utvalda optikerbutiker blev
ombedda att anteckna hur ofta de undersökte patienter som inte klarade synkraven
för körkort med behörighet B. Studien hade
begränsats till visus och detta berodde på
att det alltid undersöks av den leg. optikern
De krav som ställdes var att endast de
patienter som inte hade uppnått visus 0,5
binokulärt (korrigerad/okorrigerad visus)
och hade körkort fick vara med. För att förenkla studien användes kriteriet att personer med syn enbart på ett öga, behövde
uppnå visus 0,5 och inte 0,6 som Vägverkets föreskrifter hade angett (VVFS, 2008).
Detta för att den leg. optikern inte skulle
behöva ha med i beräkningen ifall patienten haft körkort innan eller efter 1996. Ålder och kön var inget som studien tog hänsyn till.
Med på undersökningen fanns det ett
formulär som skulle fyllas i av den leg. optikern, vid händelse av att patienten inte
uppnådde de krav som ställts. På formuläret fanns rutor för födelseår, visus (H/V/
Bino) samt ifall patient hade körkort med
behörighet B. All information har behandlats anonymt i studien.
Vald stad att utföra studien i var Västerås. Västerås var då studien gjordes under
hösten 2009, en stad på ca 135 000 invånare där det då fanns 10 optikerbutiker och
16 vårdcentraler/mottagningar (Bergman,
2010).
Metod för datainsamling i studien var att
så många som möjligt av optikerbutikerna i Västerås under en bestämd tidsperiod
på fyra veckor skulle samla in information
över hur ofta de undersökte patienter med
körkort, behörighet B, som inte uppnådde
de visuskrav (korrigerad/okorrigerad) som
ställts av Vägverket. Denna statistik skulle
sedan slås ut över hela Västmanland över
ett års tid: Detta gjordes genom att resultat
som samlats in under den valda tidsperioden slogs ut över samtliga optikerbutiker i
Västerås (10 st) och över hela året (365 dagar) för att på så sätt få ett antal på, av leg.
optiker, estimerat antal anmälningar för
Västerås. Eftersom det fanns ett förhållande mellan antal körkortshavare i Västerås
jämfört med Västmanland gick det att få ett
av leg. optiker, estimerat antal anmälningar för hela länet. Detta skulle i sin tur jämföras med statistiken över hur ofta läkarna
i Västmanland anmälde körkortsinnehav
under ett års tid. Denna statistik erhölls
av Länsstyrelsen samt Transportstyrelsen/
Vägverket.
Om alla undersökningar antecknats hade
det gått att få ett förhållande mellan patienter som uppnått visuskraven, och patienter
som inte gjort det. Anledningen till att inte
alla undersökningar antecknades på formulär var att det bedömdes bli för mycket
arbete för de leg. optikerna. Det fanns en
uppenbar risk att det skulle slarvas med noteringar med följden att det blev felaktiga
siffror ändå. I värsta fall hade inga undersökningar noterats överhuvudtaget för att
extraarbetet blivit för stort från den leg. optikerns sida. Det sistnämnda skulle innebära
att inte heller noteringar för patienter med
otillräcklig visus skulle ha antecknats. Det
var p.g.a. dessa problem som studien enbart
innefattade patienter med otillräcklig visus. Det skulle ha gått att göra en uppskattning av antalet undersökningar under
en fyraveckorsperiod genom att se hur
>
46
VETENSKAP
många undersökningar butikerna hade per
vecka, detta har däremot inte gjorts.
Kontakt med Leg. optikerna
Alla optikerbutiker i Västerås kontaktades
via brev med en introduktion av undersökningen för att sedan följas upp av ett personligt besök i butikerna vid månadsskiftet
oktober/november 2009. Detta ledde till att
sju av optikerbutikerna valde att ställa upp i
undersökningen.
Därefter skickades ytterligare information ut till de sju optikerbutikerna angående de krav som ställdes från studiens sida
samt de formulär som de leg. optikerna
skulle fylla i under studiens gång. Statistiken började sedan samlas in från första
veckan i november.
Uppföljning
Efter två veckor (den 20 november, 2009)
följdes studien upp genom besök till fem
av de sju optikerbutikerna. Resultatet var
då att en (1) patient inte hade uppnått visuskraven för körkort med behörighet B.
Vid tillfället besöktes inte två av optikerbutikerna: Detta ska dock inte ha påverkat
slutresultatet eftersom den slutliga statistiken från de sju optikerbutikerna i studien
samlades in efter att de fyra veckorna hade
gått.
Kontakt med Länsstyrelsen
och Vägverket
Kontakten med Länsstyrelsen påbörjades
i slutet av september. Syftet var att få fram
statistik för hur vanligt det var att patienter anmäldes av vårdcentraler och mottagningar på grund av otillräcklig visus. Länsstyrelsen är den instans som har hand om
statistik över de olika länen, bland annat
samlar de in statistik över antal körkortsanmälningar. Svaret från kontaktpersonen
på Länsstyrelsen var att det inte var möjligt
att tillgodose studien med de uppgifter som
behövdes på grund av arbetets omfattning.
I början av oktober kontaktades istället Bo
Grönqvist på Vägverket. Det visade sig att
synrelaterade körkortsanmälningar var
del i gruppen ”medicinska skäl”. Där ingick även t.ex. sjukdomar. År 2008 hade det
i Västmanland kommit in 77 anmälningar
för körkortsinnehav p.g.a. medicinska skäl
enligt Grönqvist. För att få statistik över
hur många av dessa som var synrelaterade, kontaktades Länsstyrelsen återigen. De
uppgifter som visade på orsaken till körkortsanmälningar var sekretessbelagda
och kunde därför inte förses till studien.
Inte heller kunde Länsstyrelsen gå igenom de uppgifter som behövdes. Statistik
över antal anmälda körkort p.g.a. medicinska skäl för de olika länen fanns däremot
att tillgå både på internet och i nyhetsblad.
Efter ytterligare kontakt med Transportstyrelsen i februari 2010, den här gången med
Åsa Berglind, gick det att få statistik för
antal anmälningar i Västmanland för 2009
samt även 2006 och 2007.
Resultat
När de fyra veckorna passerat samlades
statistik in från de sju optikerbutikerna i
Västerås. Resultatet blev att en (1) patient
inte uppnådde visuskraven för körkort med
behörighet B. Patienten var född 1928, hade
binokulär visus på 0,4, H/V 0,2/0,4 samt
hade även körkort med behörighet B.
Ytterligare två fall värda att bli noterade
upptäcktes i studien. Dels en patient som
hade dubbelseende vilket kan vara hinder
för körkort, samt en som hade syn enbart
på ett öga och hade visus 0,6 vilket är gränsen för vad som är tillåtet idag. Eftersom
de två inte faller in under kriterierna för
studien har de inte räknats med i resultatet.
på förhållandet mellan antal körkort i Västerås och Västmanland för år 2006.
72 st. körkort återkallades 2009 i Västmanland p.g.a. medicinska skäl, då var
även återkallade del-behörigheter (körkort med behörighet C återkallat men inte
körkort med behörighet B t.ex.) medräknade. Om det estimerade resultatet från de
leg. optikerna var tillförlitligt skulle de ha
kunnat anmäla 52 % (52,2224) av läkarnas
totala anmälningar det året, och då var endast visus undersökt av leg. optikern.
Av läkare anmälda körkortsinnehav i
Västmanland på grund av medicinska
skäl jämfört med av leg. optiker teoretiskt anmälda körkortsinnehav i Västmanland på grund av otillräcklig visus
(2009).
Figur 4. Diagrammet visar antal anmälningar
gjorda av läkare (svarta staplar) för åren 2006-
Estimering av resultat för Västerås
och Västmanland
Antal teoretiska fall för alla optikerbutiker i Västerås (10st) under de fyra veckor studien genomfördes resulterade i 1,43
fall (1,428571429) beräknat utifrån en (1)
patient som inte uppfyllde visuskraven för
körkort med behörighet B. Vid estimering
över hela året gav resultatet 18,6 teoretiska
fall enbart i Västerås (18,62244899). Detta
beräknades utifrån det antal dagar som
fyra veckor består av samt hur stor del de
dagarna är av ett normalår.
För att sedan jämföra förhållandet mellan
antal körkort i Västerås mot hela Västmanland fås det teoretiska antalet upptäckta
fall för Västmanland år 2009 till 37,6 fall
(37,60128176). Detta resultat beräknades
2009 (Berglind, 2010). Diagrammet visar även
det estimerade antal anmälningar gjorda av leg.
optiker p.g.a. otillräcklig visus (röd stapel) för
Västmanland år 2009, baserad utifrån den statistik studien har kommit fram till.
Felkällor i datainsamling
Leg. optiker
Möjlig felkälla hos de leg. optikerna var att
formulären inte fylldes i korrekt alternativt
att det inte fylldes i alls när en patient hade
otillräcklig visus. En orsak till detta kunde
vara att alla leg. optiker i butikerna inte
hade informerats om studien.
En annan möjlig felkälla var att de leg.
optikerna inte fyllde i statistiken under hela
tidsperioden utan började studien senare
optik 2-2011
eller avslutade tidigare än vad det informerats om.
En felkälla kan vara den subjektiva bedömningen från den leg. optikerns sida;
alltså att patientens visus inte bedömdes
korrekt.
Kriteriet för personer med syn på ett öga
utgick från att alla hade körkortsinnehav
innan år 1996. Eftersom kraven är olika för
personer med körkortstillstånd före eller
efter år 1996 kan det innebära en felkälla.
I en av butikerna rådde det vid tidpunkten
oklarheter om statistik hade börjat samlas
in. Den möjliga konsekvensen av detta var
att det sammanlagda resultatet fördröjdes
ytterligare två veckor.
Länsstyrelsen och Vägverket
En möjlig felkälla var att statistik för visus
inte redovisades utan föll under en större
grupp: Synfel hamnar under medicinska
skäl (Körkortslag, 1998).
Körkortsanmälningar för olika behörigheter åtskiljdes inte i statistiken, därför
kunde en anmälan gälla C- men inte B-behörighet. Trots detta syntes det inte i Vägverkets statistik.
Felkällor i resultat
Förhållandet i körkortsinnehav mellan Västerås och Västmanland var från 2006, därför kunde en skillnad ha uppstått till år
2009.
En stor osäkerhet var ifall statistiken som
samlats in under de fyra veckorna kunde representera antalet teoretiskt upptäckta fall
över resten av året också. Alltså, om det fall
som upptäcktes var en slump eller faktiskt
var ett bra exempel på det medeltal som
kan upptäckas under en slumpmässig fyraveckorsperiod under ett år.
Eftersom alla optikerbutiker i Västerås
inte var med (tre av tio) i studien kan det
finnas en felkälla när det gällde det estimerade resultatet över alla optikerbutikerna i Västerås och Västmanland. Detta
eftersom det inte gick att veta hur många
patienter övriga optikerbutiker tog emot.
En felkälla kan vara att studien inte tagit
med i beräkningen att de leg. optikerna i
Västerås hade patienter från andra delar av
Västmanland under de fyra veckorna.
optik 2-2011
Diskussion
De av leg. optiker teoretiskt upptäckta fallen låg på ungefär hälften av de körkort
som läkarna anmälde år 2009 i Västmanland (37,6 teoretiska fall mot 72 fall). Trots
att läkarna mellan åren 2006 till 2009 har
ökat antal anmälningar, finns det ändå anledning att tro att det inte är tillräckligt.
Vägverket är inne på samma linje.
Problem som finns idag är att läkare
dels inte har kunskapen att veta när de ska
anmäla körkortsinnehav samt att de inte
behöver anmäla körkort med hjälp av ett
kryphål i lagen.
Anmälan behöver inte göras om det finns
anledning att anta att körkortshavaren
kommer att följa läkarens tillsägelse att
avstå från att köra körkortspliktigt fordon
(Körkortslag, 1998).
På detta sätt kan läkaren följa lagen utan
att behöva hamna i konflikt med patienten.
Eftersom det inte går att få statistik över
hur många av läkarnas anmälningar som
gällde körkort med behörighet B samt att
det dessutom är svårt att avgöra om de,
av leg. optiker, teoretiska anmälningarna
stämmer, är det svårt att göra en korrekt
bedömning om det finns ett behov att låta
leg. optiker anmäla körkortsinnehav. Man
kan däremot göra vissa observationer: De
37,6 fallen gäller enbart de patienter som
inte klarade visuskraven för körkort med
behörighet B. Synfält var alltså inte med
i studien. Synfältsdefekter kan upptäckas av leg. optiker och kan därmed öka antal teoretiska fall. Man kan även fråga sig
hur många av läkarnas 72 fall som gällde
syn med tanke på att det hamnar i gruppen
medicinska skäl. Rimligen kan sjukdomar
vara en stor undergrupp.
Leg. optiker borde i teorin kunna hjälpa
läkarna att hitta fler patienter som inte har
den syn som krävs för att köra bil. Det går
att antaga att läkarna inte i tillräcklig hög
grad anmäler de patienter de möter. 37,6
teoretiska fall är ett ansenligt antal jämfört
med vad nivån på anmälningar ligger idag.
Det skulle kunna finnas ett behov att låta
leg. optiker anmäla körkortsinnehav utifrån
det teoretiska resultat studien har kommit
fram till, om resultatet är tillförlitligt. Frågan är dock mer komplicerad än så: Om
leg. optiker kan ge god hjälp till läkare när
det gäller körkortsanmälningar, är det då
likställt med att leg. optiker borde få anmäla? Svaret är inte enkelt. Leg. optiker skulle
på ett tidigt stadium kunna upptäcka en patient som inte klarar körkortskraven när
det gäller visus. Därför kan de kanske vara
till hjälp på ett annat sätt än t.ex. familjeläkaren, när det gäller att tidigt hitta de som
är en fara i trafiken.
Detta och resultatet från studien visar på
att det finns fördelar med att låta leg. optiker anmäla körkortsinnehav. Men det finns
nackdelar också: Idag är leg. optikern i den
position att patienter kan besöka dem, få
hjälp till bättre syn utan att vara orolig att
förlora körkortet. Det finns ett förtroende
för leg. optikern. Skulle patienter med dålig
syn våga gå till leg. optiker vid en lagändring? En annan del är den kommersiella
biten av frågan. Den leg. optikern har två
roller: En är att hjälpa patienten till bättre
syn, den andra är att sälja till kunden, och
där kan det ligga en konflikt. En leg. optiker som anmält sin patients körkortsinnehav kan ha förlorat denne som kund. Detta
problem har inte läkaren. På grund av detta
kan det finnas skäl att tro att leg. optikern
i ännu mindre grad än läkaren skulle anmäla körkortsinnehav. Därför kan de 37,6
teoretiska fall denna studie har kommit
fram till i verkligheten vara färre vid en lagändring.
Därför kvarstår problemet. Idag finns det
ett behov av bättre kontroller av t.ex. visus,
eftersom läkare inte i tillräcklig hög grad
anmäler (Englund, 2008). Att en leg. optiker
skulle ha möjlighet att anmäla har både
för- och nackdelar, något som diskuterats
ovan. Kanske är en annan lösning därför
bättre. En idé som redan skrivits om är att
läkare blir understödda av Trafikmedicinska enheter när det gäller anmälningar
(Englund, 2008). Ett annat alternativ är en
lagändring där läkare istället är skyldiga
att anmäla oavsett om det finns skäl att tro
att patienten efterlever tillsägelsen. Det är
dock osäkert hur bra detta skulle efterlevas
trots lagändring. Ett annat alternativ är att
Trafikstyrelsen/Vägverket har regelbundna
kontroller efter en viss ålder. I slutändan
skulle kanske någon av dessa tre lösningar
vara ett bättre alternativ.
>
48
VETENSKAP
Slutsats
Om studiens teoretiska resultat är tillförlitligt finns det ett visst behov att låta leg.
optiker anmäla körkortsinnehav. De, av leg.
optiker, 37,6 teoretiska fallen är ungefär
hälften av de 72 som anmäldes av läkare i
Västmanland år 2009, och då var det bara
visus som kontrollerades i studien. Däremot finns det skäl som talar emot en sådan
lagändring: Den leg. optikern skulle kunna
hamna i en intressekonflikt i och med att
patienten samtidigt är en kund. Därför kan
det finnas skäl att tro att vid händelse av
en lagändring kommer antalet faktiska anmälningar vara färre än studien kommit
fram till. Därför bör även andra alternativ
undersökas. Den leg. optikers roll bör även
i framtiden vara att förbättra befolkningens
syn än att vara kontrollant över den.
Referenser
Almgren, M & Lekander, T (2007) ”Återkallade körkort enligt punkt 7 efter ålder och kön år 2006” Trafikmedicin nr15, November 2007 – Nyhetsblad från
trafikmedicinska rådet s. 11 (online)
www.transportstyrelsen.se/Global/Publikationer/
Vag/Trafikmedicin/Nyhetsblad/trafikmedicin_nr_15_
nov_2007.pdf?epslanguage=sv
[2010-01-29 kl19.27]
Anderberg, C (1998) ” Motion 1998/99: T410 Körkortsinnehav för äldre”. Sveriges riksdag. (online)
www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&doktyp=mot&r
m=1998/99&bet=T410&dok_id=GM02T410
[2010-03-04 kl21.17)
Berglind, Åsa, Vägtrafikavdelningen, Transportstyrelsen. Mailkontakt.
[2010-02-04]
Bergman, L (2010-01-27) ”Familjeläkare – Öppettider
i Västerås”. Landstinget Västmanland (online)
www.ltv.se/LTVTemplates4/LTV_Page____40560.aspx
[2010-01-31 kl18.45)
Carmegren, C (2009) ”Bilaga 4. Befolkning 19682008 Västmanlands län och kommuner”. Befolkning i
Västmanlands län 2015 – Prognoser för länets kommuner 2009-2030. Länsstyrelsens rapportserie: Rapport 2009:10 (online)
www.lst.se/NR/rdonlyres/9B75670A-272D-4E0B89BF-5DB492EC49CA/0/Rapport2009_10_Befolkningsprognos2009_2030.pdf
[2009-11-24 kl16.22]
Carmegren, C (2009) ”Bilaga 7. Befolkningsprognos
för Västmanlands län 2009-2030, sjutton åldersklasser enlig huvudalternativet”. Befolkning i Västmanlands län 2015 – Prognoser för länets kommuner
2009-2030. Länsstyrelsens rapportserie: Rapport
2009:10 (online)
www.lst.se/NR/rdonlyres/9B75670A-272D-4E0B89BF-5DB492EC49CA/0/Rapport2009_10_Befolkningsprognos2009_2030.pdf
[2010-01-29 kl19.56]
Englund, L Chefläkare (2008). ”Trafikmedicinska enheter kan stoppa olämpliga förare.” Läkartidningen.
se nummer 1(online), 8 januari 2008.
www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8534
[2009-11-27 kl12.46]
Eriksson, A (2009) ”Folkmängd och befolkningsförändringar i Västerås år 2008”. StatistikInfo – Statistiskt meddelande från Västerås Stad, Konsult och
Service 2009:2 s. 6 (online)
www.vasteras.se/Tvarsnittsdokument/Styrelse%20
f%C3%B6r%20konsult%20och%20service/SI%20
2009-02%20Folkm%C3%A4ngd%202008.pdf
[2009-11-24 kl16.09]
Eriksson, A (2009-11-19) ”Snabbfakta om Västerås”.
Västerås Stad (online)
www.vasteras.se/OMVASTERAS/STATISTIKOCHFAKTAOMVASTERAS/Sidor/Snabbfaktaomvasteras.aspx
[2009-11-24 kl16.03]
Grosvenor, T (2007) ”Primary Care Optometry, 5.
uppl.”. s. 44. St. Louis, Missouri. Butterworth Heinemann Elsevier. ISBN 13: 978-0-7506-7575-8.
Grönqvist, Bo, handläggare Vägverket i Örebro. Telefonsamtal.
[2009-10]
Körkortslag 1998:488 5 Kap. ”Körkortsingripande:
Återkallelse av körkort.” 3 § punkt 7 samt 5 §.
www.notisum.se/RNP/sls/lag/19980488.htm
[2009-11-27 kl12.34]
Körkortslag 1998:488 10 Kap. ”Bemyndiganden m.m”
2 §.
www.notisum.se/RNP/sls/lag/19980488.htm
[2010-01-19 kl17.49]
Körkortsportalen (2010) ”Vägen till körkort… Behörighet B – Personbil” (online)
www.korkortsportalen.se/upload/dokument/Ovriga_
dokument_TS/Vagen_till_korkort_affisch_A4_sv.pdf
[2010-03-04 kl23.06]
Lekander, T (2007) ”Statistik. Återkallade körkort enligt 5 Kap. 3 § punkterna 7 och 8 under åren 19932006”. Trafikmedicin nr15, November 2007 – Nyhetsblad från trafikmedicinska rådet s. 10 (online)
www.transportstyrelsen.se/Global/Publikationer/
Vag/Trafikmedicin/Nyhetsblad/trafikmedicin_nr_15_
nov_2007.pdf?epslanguage=sv
[2010-01-29 kl19.10]
Lekander, T (2008) ”Antalet anmälningar från läkare
per 100 000 körkortshavare fördelade efter län år
2007”. Trafikmedicin nr 17 November 2008 – Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet – Körkortsavdelningen s. 9 (online)
www.transportstyrelsen.se/Global/Publikationer/
Vag/Trafikmedicin/Nyhetsblad/trafikmedicin_nr17_
nov_2008.pdf?epslanguage=sv
[2009-11-27 kl20.12]
Lekander, T (2008) ”Återkallade körkort enligt 5 kap.
3 § punkterna 7 och 8 körkortslagen under åren
1993-2007”. Trafikmedicin nr 17 November 2008 –
Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet – Körkortsavdelningen s. 8 (online)
www.transportstyrelsen.se/Global/Publikationer/
Vag/Trafikmedicin/Nyhetsblad/trafikmedicin_nr17_
nov_2008.pdf?epslanguage=sv
[2010-01-19 kl13.45]
Länsstyrelsen, Västmanlands län (2007) ”Körkort”.
Fakta om Västmanlands län 2007 s. 10.
www.lst.se/NR/rdonlyres/EBB23BEFCDE8-4210-A2FA-044D73FA3806/0/
V%C3%A4stmanlandsFakta2007_webb.pdf
[2009-11-27 kl16.49]
SOSFS 1995:4 ”Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd; Legitimerade optikers arbetsuppgifter
inom hälso- och sjukvården” 2 § och 4 §. (online)
www.socialstyrelsen.se/sosfs/1995-4
[2010-03-05 kl01.26]
VVFS 2008:166 (2008) Kap. 2 ”Synfunktioner” § 1-7
Innehav i grupp I.
www20.vv.se/vvfs/pdf/2008nr166.pdf
[2010-01-19 kl14.24]
VVFS 2008:166 (2008) Kap. 16 ”Synprövning” § 1-7.
www20.vv.se/vvfs/pdf/2008nr166.pdf
[2010-01-29 kl18.22]
Werkström, I. (2007) ”Intyg om synskärpeprövning vid
körkort” Trafikmedicin nr15 november 2007 ss. 7-8
(online)
www.transportstyrelsen.se/Global/Publikationer/
Vag/Trafikmedicin/Nyhetsblad/trafikmedicin_nr_15_
nov_2007.pdf?epslanguage=sv
[2009-10-28 kl19.30]
Figurer
Figur1. Vägverket (2009-07-31) ”Totalt återkallade
körkort efter återkallelsepunkt 1990-”. Statistik från
Trafikregistret Tabell CK0325. Från och med 1999 Tabell RKT075. (online)
www.vv.se/Pressrum/Statistik/Korkortsstatistik/Aterkallade-korkort-efter-aterkallelsepunkt/
[2009-11-27 kl19.22]
Figur2. Lindskog, J (2010) ”Återkallade körkort på
grund av medicinska skäl efter ålder och kön år
2006”.
Figur gjord utifrån graf av Almgren, M & Lekander,
T (2007) ”Återkllade [sic] körkort enligt punkt 7 efter
ålder och kön år 2006”. Trafikmedicin nr15, November 2007 – Nyhetsblad från trafikmedicinska rådet s.
11 (online)
www.transportstyrelsen.se/Global/Publikationer/
Vag/Trafikmedicin/Nyhetsblad/trafikmedicin_nr_15_
nov_2007.pdf?epslanguage=sv
[2010-01-19 kl13.45]
Figur3. Lindskog, J (2010) ” Av läkare antal anmälda
körkortsinnehav p.g.a. medicinska skäl i Västmanland 2006-2009”.
Figur gjord utifrån information från:
Berglind, Åsa, Vägtrafikavdelningen, Transportstyrelsen. Mailkontakt.
[2010-02-04]
Figur4. Lindskog, J (2010) ”Av läkare anmälda körkortsinnehav i Västmanland på grund av medicinska
skäl jämfört med av leg. optiker teoretiskt anmälda
körkortsinnehav i Västmanland på grund av otillräcklig visus (2009)”.
Figur gjord utifrån information från:
Berglind, Åsa, Vägtrafikavdelningen, Transportstyrelsen. Mailkontakt.
[2010-02-04]
optik 2-2011
2 annons+et:Optik-John5.0
07-02-20
12.24
Sida 53
Tack Kollegor!
Glasögon från Sverige
gör skillnad!
Glasögon från Sverige
gör skillnad
Kenya, januari 2007 - Foto: John J. Godoy
pg
Vi ser fram emot fortsatt gott
samarbete!
Hälsningar
90
06 61-0
pg 90 06 61-0
Ta
konTakT
med oss
du också!
52
EFTER TEXT
SÖKES, SÄLJES
Multilens söker säljare med placering i Göteborg.
Vi söker en optiker med intresse och gärna erfarenhet av specialoptik och optik för personer
med nedsatt syn. Du gillar människor och är en god representant för Multilens grundvärderingar
- samarbete, innovation och omtanke. Du är förtroendeingivande, lyhörd och kundfokuserad
med en ambition att skapa långa relationer med kunder och kollegor i branschen.
Som säljare hos Multilens så kommer stort fokus att läggas på att samarbeta och att utveckla
kundens affärer inom våra specialområden. Du kommer att vara Multilens representant på
marknaden, vilket innebär en hel del resande och stor vikt läggs vid kunskap och kunskapsförmedling. Jobbet kommer att vara varierande och Du kommer att ha ett starkt produktutbud
att jobba med.
Vi har lång erfarenhet av specialoptik i alla dess former och att dela med oss av den kunskapen är naturligt. Arbetsmiljön präglas av våra grundvärderingar och Du kommer att vara en
efterlängtad medarbetare i vårt team.
Stämmer detta in på dig och dina förväntningar på en arbetsplats?
Skicka i så fall in dina ansökningshandlingar till oss senast den 5 april på email eller per post.
Adress:
Multilens
att: Markus Pettersson
Box 220
435 25 Mölnlycke.
Optikbutik
Säljes
Stockholmsförort
Samma ägare sedan starten för
cirka 15 år sedan. Ledande på
orten med ett mycket bra läge med
låg hyra och centralt placerad.
Egen import och slipning.
Mycket konkurrenskraftigt upplägg
med företagsavtal och självgående personal. Modern maskinpark. Mycket bra godwill i området.
Säljes på grund av pensionering.
Svar till telefon 0768510034
mail: [email protected]
Email: [email protected]
Platsannons Multilens feb2011.indd 1
2011-02-15 15:30:20
Är du leg. optiker...
Bli medlem i optikernas
egen yrkes- och fackförening!
Information och ansökan på www.srat.se
OPTIKBUTIK
till salu
i södra Dalarna
Goda utvecklingsmöjligheter.
Även klockor, smycken,
presenter.
Butiken är cirka 40 år gammal
och har en trogen kundkrets.
All utrustning för
glasögon och kontaktlinser.
Svensk Optikerförening
– Din yrkes- och fackförening
En del av SRAT
08-442 44 60 | [email protected] | www.srat.se
Visste du att annonsöverskottet i OPTIK
finansierar svensk forskning inom optometri? Med en
annons bidrar du till branschens utveckling!
Inkråm, delar av inkråm,
alternativt hela företaget.
Bra pris vid snabb affär. Nära fin
natur med fiske o golf mm.
Maila till [email protected]
Hör av dig till Renée Lindén på
[email protected] eller 08-601 25 20
optik 2-2011
Från bra till bättre! Välkommen till Synsam.
Synsam söker fler optiker med kontaktlinsbehörighet till Avesta, Boden, Frölunda, Helsingborg (Söder), Kungälv,
Lerum, Lidköping, Ljungby, Ludvika, Mjölby, Nora, Norrtälje, Nyköping, Stenungsund, Västervik, Västerås och Ystad.
Optikerassistenter/butikssäljare sökes till Frölunda, Norrtälje, Södertälje, Västerås och Åkersberga.
Vi söker även en verkstadsoptiker/optometritekniker till Halmstad.
Läs mer om tjänsterna och ansök på www.synsam.se.
Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 400 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare har vi en samlad kunskap
och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och
IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest
progressiva och innehåller starka varumärken så som Odd Molly, Cheap Monday, MaxMara, Hugo Boss, Polo Ralph Lauren m.fl.
54
EFTER TEXT
SATSA PÅ DIN FRAMTID SATSA PÅ A-OPTIK
Optiker sökes till Ulricehamn, Herrljunga, Gävle, Tierp, Östhammar, Sandviken
och Söderhamn. (Rekrytering pågår). Optikerassistent sökes till samtliga platser utom Ulricehamn och Herrljunga.
Vi söker sociala, kunniga och ansvarsfulla personer som kan jobba självständigt och under
eget ansvar. Kunden måste alltid sättas i fokus och du behöver kunna fokusera på uppgiften till 100 % för att bli en av oss. Till Dig som uppfyller dessa krav och har rätt motivation
erbjuder vi mycket attraktiva lönevillkor kompletterad med en rörlig prestationsbaserad
gruppbonus varje månad
Målsättningen är att bli ett glatt gäng som gör roliga saker tillsammans och framgångsrikt jobbar i en positiv atmosfär mot våra gemensamt uppsatta mål. En av de viktigaste tillgångarna för oss på A-optik är därför att vi har en öppen och kontinuerlig dialog mellan
butikerna för att hjälpa och stötta varandra på bästa möjliga sätt.
Vi arbetar med väl beprövade och mycket framgångsrika leverantörer av kvalitetsglas och
bågar. Toppmodern optisk utrustning är en självklarhet för alla A-optik butiker.
Att ha roligt på jobbet är jätteviktigt och att Du som anställd hos oss ska få chansen att
utvecklas i Ditt yrkesval, vi uppmuntrar alltid vår personal till mer kunskap och utbildning.
Hör av er direkt så pratar vi om lösningar och möjligheter!
Med vänlig hälsning
Johan Olofsson, vd, teknologie doktor
E-mail: [email protected]
Sms: 070-777 53 55
Leg Optiker
med
kontaktlinsbehörighet
Enbart synundersökningar
/kontroller.
Du får gärna arbeta deltid.
Kontakt:
[email protected]
08 -753 09 99
Synsam Norge AS er en landsdekkende optikerkjede med ca. 80 forretninger
i Norge. Til sammen er Synsam Nordens største kjede innen optikk.
Vi satser sterkt på å kombinere gode kundeopplevelser og et spennende
sortiment. Synsam skal være Norges ledende aktør innen utvalg av design
og merkevarer for optikermarkedet.
>
BUTIKKSJEFER SØKES TIL SYNSAM NORGE AS
Synsam Norge AS søker dyktige
butikksjefer til spennende stillinger i
•
•
•
•
Kanebogen (Nord-Norge)
Trondheim (Midt-Norge)
Kristiansand (Sør-Norge)
Asker (ved Oslo)
For fullstendig utlysning: www.synsam.no/jobb
Søknad sendes så snart som mulig til:
firmapost@ synsam.com
Har du spørsmål vedrørende stillingen er
du velkommen til å ta kontakt med HR-manager
Gjertrud Lian på tlf.: 993 51 898.
optik 2-2011
SÖKES:
Du som är egen företagare med
optikerbutik, eller som vill starta eget,
och som sätter ett stort värde på
frihet och självbestämmande.
FINNES:
Sveriges största sammanslutning
av privatägda optikerbutiker
med stor gemenskap och
en stor mix av centralt stöd.
Hos oss får du alla fördelar som en privat butiksägare har samtidigt som
du kan dra nyttan av att vara flera och på så sätt bli en starkare aktör.
Vi erbjuder:
Självbestämmande Du äger själv din butik och bestämmer själv
hur du vill profilera den. Samt vilka tjänster och produkter du vill
erbjuda. Vårt enda krav är att du erbjuder dina kunder
kompetens, valfrihet och omtanke.
Rikstäckande gemenskap Det finns en stor fördel att vara en bland
flera. Att få stöd och gemenskap från övriga 136 butiksmedlemmar
i KlarSynt, medlemmar som du träffar på våra mässor och events.
Eller som du håller kontakten med via vårt väl utvecklade intranät.
Centralt stöd Vi arbetar hela tiden aktivt med att bygga ut våra
tjänster till KlarSynts medlemmar. Att se till att vi servar er med
relevanta tjänster och produkter. Givetvis ingår här bra inköpsavtal
från starka leverantörer, en bred mix av marknadsföringsmaterial,
aktiv affärsutveckling av våra koncept som SynTrygg, DelBetala
och LinsBoxen samt mycket, mycket mera.
Kompetensutveckling Att främja och stödja vidareutbildning
för optiker är en självklarhet för oss. Det gör vi bland annat
genom satsning på interna seminarier och utbildningar samt
ekonomiskt stöd vid externa utbildningar.
IT-support Vi kan erbjuda dig ett av branschens absolut
bästa och mest kompletta affärs- och optiksystem – ServeIT.
Nordiskt samarbete Genom Nordic Optical Alliance samverkar vi
med 450 likasinnade privatledda optikerbutiker i Norge, Danmark
och Sverige för att samordna inköp samt affärs- och IT-utveckling.
Vill du kunna erbjuda dina kunder kompetens,
valfrihet och omtanke så kontakta oss
så kan vi berätta mer om vad vi kan erbjuda dig.
Inger Tallén, VD, 08-678 45 00, [email protected]
Anna Östlund, marknadschef, 08-678 45 00, [email protected]
Hos oss får du kompetens, valfrihet och omtanke. www.klarsynt.se
optik 2-2011
56
EFTER TEXT
Ett maga
sin från
Möt en stjä
optikbra
nschen
Sherry Ba
ss
rna på Opto
Vikarieservice
för Optiker
KONKURSANBUD
Optikutrustning
till salu!
Hinner Ni inte med alla synundersökningar eller är någon
i personalen sjuk/har semester/
barnledig eller öppnar Ni en ny
butik? Då kan vi ställa upp!
Om Du redan nu vet att Du
behöver en leg.optiker med
kontaktlinsbehörighet under
en viss period är det en god idé
att kontakta oss snarast.
Torstenssons Optik AB,
Kristianstad, säljer efter konkurs
inventarier och varulager till
högstbjudande. Kontakta
advokatbyrån för närmare
information om egendom
och försäljningsvillkor.
Advokat Kenneth Strömbeck,
konkursförvaltare
Cefyra Advokatbyrå
Box 144, 291 22 Kristianstad
Tel 044-21 07 70,
fax 044-21 04 20
Optik konsult JS
Tel: 0732 224367
[email protected]
Hemsida: optikkonsultjs.vpsite.se
metrida
garna
Optik
hem
i brevlådan!
Inger Tall
én
tar över
som
vd på Klar
synt
Boken som
berättar
historien
bakom det
löstagba
ra sinnet
Digitalkame
ran
enkel hjäl
p vid
synunde
rsökning
NR 1.11
Du prenumererar väl på branschens egen tidning? För endast 895 kronor + moms (949:inklusive moms) får du 12
nummer per år med det senaste som rör branschen. Om du
inte har tidningen redan, eller
känner någon som skulle vilja
ha den – hör av er till Gunilla
Dagerman, [email protected], tel 08-612 89 60.
Utgivningsplan 2011
Nr Utgivningsdag Materialdag Bokning I blickfånget
Bokning och
annonsförsäljning:
Renée Lindén
08-601 25 20
[email protected]
Annonsmaterial:
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
3
29 mars 10 mars 7 mars Funktionella glas/sportglas
4
28 april 11 april 7 april Linser och vätskor
5
26 maj 11 maj 6 maj
6–7 22 juni 7 juni 1 juni Utbildning
8
25 aug 9 aug 5 aug
Interiör/arbetsplats
9
29 sept 13 sept
9 sept
10 27 okt 11 okt 7 okt
SILMO-mässan
11 24 nov 8 nov 4 nov Mode
12 28 dec
8 dec
5 dec Solglasögon
optik 2-2011
Vi expanderar och söker:
Optiker
Gävle
Göteborg
Luleå
Optikerassistent
Gävle
Falun
Vi söker dig som:
• Är legitimerad optiker
• Har några års erfarenhet
• Vill arbeta i branschens modernaste
system och miljö
• Meriterande med linsbehörighet
Vi söker heltids- och deltidsoptiker.
Vid frågor ring Per Stommel på
0708-20 19 19.
Butikschef
Gävle
Vi söker dig som:
• Har förmågan att motivera och
entusiasmera andra
• Har erfarenhet från detaljhandeln
• Har dokumenterad ledarerfarenhet
• Vill vara med att utveckla och driva
ett vinnande team
Tjänsten är heltid och tillsvidare.
Vi söker dig som:
• Har erfarenhet från detaljhandeln
• Är kommunikativ
• Gillar att arbeta med människor
• Har ambition att vidareutveckla dig
• Är serviceminded, positiv och har
social kompetens
Vi söker heltids- och deltidsassistenter. Vid frågor ring Per Stommel på
0708-20 19 19.
Vid frågor ring Görel Rosell på
0733-70 86 30.
Är du intresserad, ansök på www.smarteyes.se/karriar
Smarteyes finns i de flesta större svenska städer, läs mer på www.smarteyes.se
Följande kostnadsfria kurser ges hösten 2011
Optometrisk rehabilitering 7,5 hp
Kursen vänder sig i första hand till till optiker och synpedagoger med
intresse för optometri, med inriktning mot svagsynsoptik. Områden
som behandlas är svagsynundersökning, förstoring, hjälpmedel,
synträning av synskadade samt ny forskning. Auskultationer på
syncentraler (eller motsvarande) ingår.
Kurstid: September - januari, vecka 35-02.
Förkunskapskrav: Optiker eller synpedagog (eller liknande
erfarenhet)
med minst 2 års arbetslivserfarenhet.
Anmälningskod: LNU-63579
Mer information: http://lnu.se/utbildning/kurser/4OP002
Synergonomi för optiker 7,5 hp
Denna kurs är för optiker som vill vidareutbilda sig inom
arbetsplatsoptometrioch synergonomi (fd arbetsmedicin). Områden
som behandlas är belysning, synergonomi, belastningsergonomi,
arbetsanpassade glasögon, skyddsglasögon och optik. Kursen
innehåller några praktiska moment; laborationer, arbetsplatsbesök och
ett projektarbete.
Kurstid: Oktober - mars, vecka 40-10.
Förkunskapskrav: Optiker med minst 2 år arbetslivserfarenhet
som optiker.
Anmälningskod: LNU-63585
Mer information: http://lnu.se/utbildning/kurser/4OP001
Kurserna ges på kvartsfart/distans via Internet med tre obligatoriska
träffar på plats i Kalmar.
Sök via studera.nu
15 mars - 15 april!
optik 2-2011
Upptäck mer med
optomap , helt enkelt
®
Tel: 0707 57 22 59
[email protected]
www.optos.com
Den patenterade laserskanningsteknologin från Optos ger panoramabilder av näthinnan som täcker upp till 200°.
Det innebär ca 82 % av näthinnan i en enda bild. Bilderna skapas
digitalt på 0,25 sekunder och kan omedelbart betraktas för
bedömning. Bilder kan tas genom pupillöppning ner till 2 mm och
dilatation är inte nödvändig.
optomap är ett registrerat varumärke för Optos plc. Alla rättigheter reserverade.
Posttidning B
Tidningen Optik
Karlbergsvägen 22
113 27 Stockholm
Erbjud dina kunder vår skönaste endagslins
– med blinkaktiverad återfuktning!
Traditionella endagslinser
Tårfilm
1
Tårfilmen är mindre stabil över linsens yta.
2
Linser behandlas med fuktgivande ämnen som
hålls kvar inuti linsen och effekten minskar därav
snabbt under dagens lopp.
Lins
Öga
DAILIES® AquaComfort Plus®
Tårfilm
Lins
Öga
1
Vätning av linsens yta sker hela dagen med hjälp av
ett blinkaktiverat ämne som frigörs från linsen.
2
Vätande ämnen inuti linsen är inte fast bundna.
3
Vätande ämnen frigörs till linsens yta med olika hastighet.
De små PEG-molekylerna frigörs snabbare, medan de längre
PVA-kedjorna avges mot slutet av dagen.
Unika Triple Action Moisture™ system smörjer,
återfuktar och fräschar upp vid varje blinkning!