Undervisning Kemi h2016

Kemi årskurs 8
Kurs planering under höst
terminen

Organisk kemi

Kolatomen är en mångsidig byggsten

kolväten är grunden i organisk kemi

omättade kolväten har färre väteatomer

alkoholer finns inte bara i vin

organiska syror i frukt och i din kropp

estrar ger smak och doft

Kol och förbränning

det finns många former av kol

de fossila bränslena börjar ta slut

kolets kretslopp

förbränning påverkar miljön

eld behöver bränsle, syre och värme
Förmågor som ni ska kunna
beskriva och förklara

Grundämnet kol och dess egenskaper

Kolets former

Kolväten, alkoholer och organiska syror

Kolets kretslopp

Råolja och fraktionerad destillation

Fossila bränslen
Förmågor om systematiska
undersökningar

Laboration säkerhet

Kolvätemolekyler

Lika löser lika

Rena med aktiv kol
Underlag för bedömning

Hur du visar dina kunskaper i arbetet på lektionerna vid
t-ex genomgångar, frågor, diskussioner och laborationer

Labb rapporter

Fördjupningar

Skriftligt prov
Kemins grunder
Kemi: allt omkring oss är gjort av olika
ämnen
 Atomer: små byggstenar som hela
universum är uppbyggt av
 Molekyler: grupper av atomer
 Grundämne: ämne som består av samma
sorts atomer
 Kemisk förening: ämne som består av
olika sorts atomer

Det periodiska systemet
Det periodiska systemet
Atomer
Väte
atom
Atomer
Kol atomen
Organisk kemi

Kolatomen är en mångsidig byggsten

Utan kolatomen skulle livet inte finnas
Organisk kemi är kolföreningarnas kemi
Friedrich Wöhler tillverkade
urinämne
•Oorganisk kemi handklar om ämnen utan kolatomer
Kolatomen kan ha fyra
bindningar
Kol atomen
Bindningar: klister som håller ihop
atomerna i en molekyl
Vi kan visa molekylerna på
olika sätt
Molekylformel
CH4
Strukturformel
Molekylmodell
Olika grupper av organiska
föreningar
•Kolväten
•Alkoholer
•Organiska syror
•Estrar
Kolväten är grunden i
Alkaner (alkanserien):
en serie av kolväten, namnet slutar med
organisk
kemi
–an
•Metan: färglös, luktfri gas ,( biogas, biobränsle i bussar)
•Etan: färglös och luktfri gas
•Propan: gas
•Butan: gas
Större molekyler har högre smältpunkt och kokpunkt,
5-16 kolatomer: vätskor och mer än 16 kolatomer är fasta ämnen.
Isomer är molekyler med
olika form
Samma molekylform men atomerna sitter ihop på olika sätt och
därmed olika egenskaper.
Kolväten är mycket
användbara
Omättade kolväten har färre
väteatomer
Kolväte grupper
Alkaner: kolväte molkyler med enkelbindningar (mättade)
Ex: etan
Alkener: kolväte molekyler med dubbelbindningar
(omättade)
Ex:eten (brännbar gas, råvara vid plasttillverkning)
Alkyner: kolväten med trippelbindningar (omättade)
Ex: etyn (gas, svetsning, acetylen)
Alkoholer finns inte bara i vin

Alkoholer innehåller OH

Kolväte är grunden till alla organiska ämnen

I alkoholer är en väteatom i ett kolväte ersatt med en OHgrupp.

-Ol i slutet av kolväte namnet
Enkla alkoholer

Metanol

Etanol

Glykol

Glycerol
Metanol

Mycket giftig vätska

Kallas för ”träsprit” (förr: heta upp trä utan syre,
Nu: genom kolmonoxid och vätgas)

Färglös vätska som är giftig (blind eller dör)
Etanol

Vanlig alkohol

Också giftig

Kan ger hjärnskador som aldrig går över

Förstöra levern
Jästsvampar gör alkohol av
socker

Jästsvampar och druvsaft behövs vid tillverkning av vin

Socker  alkohol och koldioxid

Inte mer än 12-13% etanol

Etanol dödar jästen

Man destillerar drycken ”brännvin”
Alkoholer i industri

Metanol och etanol som lösningsmedel och råvara till plaster
och som bilbränsle

Biobränsle som kommer från växter ”förnybara bränslen”
Glykol

Har två OH-grupper

Mycket giftig

Skadar njurarna och nervsystemet eller dödar

Blandas i bilarnas kylarvatten på vintern

Vatten fryser inte även minusgrader
Glycerol

Har tre OH-grupper

Kallas även glycerin

Inte giftig utan naturlig del av kroppens fetter

Håller kvar fukt

Används i tobaksindustri, salvor och hudkrämer
Organiska syror i frukt och
din
kropp
Frukter innehåller organiska syror


Ex: äppelsyra, vinsyra, citronsyra

Det finns organiska syror i dig

Ex: när du tränar hård bildas
mjölksyra i musklerna
Organiska ämnen kan vara
syror

De innehåller ett syragrupp (COOH)

Alkohol + syre

Några exempel på organsiska syror:

Metansyra

Etansyra

stearinsyra
organisk syra
Metansyra

Metansyra (HCOOH)

Vardagligt namn Myrsyra ,

finns i myror och brännässlor som ett skyddsmekanism
Organiska syror är svaga syror

De kan lämna ifrån sig vätejoner

HCOOH
HCOO-

Myrsyra
formiatjon + vätejon
+
H+
Etansyra

Etansyra (CH3COOH)

Vardagligt namn ättiksyra

Används som konserveringsmedel , smaksättning av
maten

Viktig råvara vid plast tillverkning

Vin: etanol + syre
ättiksyra (vinäger)
Kolväte, alkohol, syra

Etan

Etanol

Etansyra
Stearin består av organiska
syror


syror som har minst 6 kolatomer är fasta ämnen
Stearin i vanliga ljus består av stearinsyra (18 C)och
palmitinsyra (16 C)
Estrar är organiska föreningar
Fruktgodis innehåller estrar
Estrar är organiska ämnen
Alkohol + organisk syra
ester
Ex:
Etanol + ättiksyra
etyletanoat + vatten
Estrar ger smak och doft

Från de vanliga alkoholer och syror
får vi estrar som doftar och smakar
som frukter.

Frukter har naturliga estrar i sig

Konstgjorda estrar smakar och
doftar nästan likadan ( finns i godis,
läsk och glass)

Molekylen är det samma både i
Konstgjorda ämnen och naturliga
ämnen

Men inte helt samma smak
Olika estrar
Estrar till lösningsmedel och
dynamit

Används till smör, matolja, lösningsmedel

Glycerol + salpetersyra
(nitroglycerin)

Sprängämne som exploderar mycket lätt och ingår i
dynamit
glyceryltrinitrat
Sprängämne som medicin

Nitroglycerin som medicin vid hjärtsjukdomar

Patienter som har blodkärl som har blivit trånga får ett
tusendel gram nitroglycerin åt gången som vidgar dras
blodkärlen lite.
Kol och förbränning
Det finns många former av
kol

Diamant

Grafit

Amorf

Fulleren

Grafen
Diamant

Sitter hård i tredimensionellt nätverk

Jätte molekyl/ kristall

Värdens hårdaste ämne

Används i borr

Slipa diamanten till vackra smycken
skär glas
Grafit

Sitter atomer i platta skikt

Varje skikt är en egen molekyl

Skikten hålls ihop av svaga krafter

kan glida längs varandra

Mjukt ämne

Smetar lätt av sig

Används i stift i blyertspennor
Grafit till diamant

Hög tryck och hög temperatur

Naturliga diamant bildas i jordens inre

Diamant kan omvandlas till grafit vid vanlig tempratur
och vanligt tryck efter tusentals år
Amorft

Atomen ligger huller om buller

Amorf (formlös)

Ex:

Träkol: grillkol, ätt att tända, glöder bra, ger hög värme

Aktivkol: i kornen finns små hål, stor yta, andra ämne
kan absorberas

Används för att ta bort föroreningar av olika slag

(används av läkare, gasmaskar)
Fullerener

Fotbollsmolekyler

5-6 hörningar av kolatomer sitter ihop i en molekyl

Nanorör: 6 hörning, smalt rör, stark och kan leda
elektricitet

Fotbollsmolekyler + Nanorör
Fullerener
Grafen

Tunt skikt av 6 hörningar av kolatomer

Genomskinligt material

200 gånger starkare än stål

Formbar

Kan leda elektricitet

Olika användningsområde: i datorer, bildskärmar,
läkemedel, plastmaterial,…
De fossila bränslena börjar ta slut
De fossila bränslena börjar
ta
slut
Används för att varma hus, driva bilar,

skapa elektricitet, råvara till plast och
kosmetik

Fossila bränslen är kolväte djupt nere i
marken

Rester av djur och växter som dog miljoner
år sedan

Hamnade på botten av hav, sjöar och träsk

Brist på syre  ej förmultnade helt

Tiden och temperaturen olika typer av
fossila bränslen
Varför behöver vi hitta andra
energikällor?
Varför behöver vi hitta andra energikällor?

Fossilabränslen tar snart slut

Koldioxiden från fossila bränslen orsaken till ökade
växthuseffekten
Vilka är fossila bränslen

Stenkol

Naturgas

Olja
Stenkol och torv

Blandning av amorfkol och omättade kolväten

Ej används i Sverige nu

25-30 % användning som energikälla i världen

(kolkraftverk  elektricitet )

Viktig Bränsle fram till 1900-talet

Torv : en yngre form av stenkol (baby-stenkol)

Växtrester från våtmarker  förmultnat delvis
Naturgas

Blandning av olika gasformiga kolväten (metan)

Inte mycket i Sverige men 1/5 av energin i hela världen

Gaskraftverk elektricitet

Industri

Värmepannor

Driva bilar och bussar
Råolja

Blandning av många olika kolväten

Råolja måste delas upp för att kunna användas

Detta görs i oljeraffinaderi

Olika kolväten har olika kokpunkt destillation är bra
separationsmetod

Fraktionerad destillation

Först hetas olja upp gasleds till en högt torn
stiger uppblir kallare högre upp och kondenserar till
olika kolväten (fraktioner)
Olja destilleras
• Asfalt : mer än 40 kolatomer,
vägbeläggning
• Paraffin: hudvårdsprodukter
• Smörolja: smörja maskiner och
motorer
• Eldningsolja: industri och för att
värma bostadshus
• Diselolja: bränsle i diselmotorer i
lok, båtar, busar, lastbilar och
personbilar
• Fotogen: fotogenlampor, bränsle
jetplan
• Bensin: sedan 1900-talet mest
värdefullaste fraktionen, används
i bilar, propellerflygplan och
kemtvätt
• Gaser: propan och butan
krackning

Krackning är ett metod där slår man sönder större
kolvätemolekyler till mindre 5-10 kolatomer i
oljeraffinaderier
Från råoljan får vi plast och
läkemedel

Råvara till plaster, kosmetika, rengöringsmedel,
läkemedel
Fråga:
Vad kan vi ha för olika alternativ istället råolja?
Vad kan vi ha för olika alternativ istället
råolja?

Växter

Inom bioteknik ändrar man bakterier för att tillverka
kolväten
Kolets kretslopp
Vilka energikällor känner du till?
Vilka energikällor känner du
till?

Ljusenergi

Värmeenergi

Rörelseenergi

Kemisk energi
kemiskenergi

Energin är lagrad i molekylernas bildningar

När vi eldar ett bränsle bryts bindningarna och
frigörs den lagrade energin

Energi förvandlas till annan form

Vid förbränning :

kemiskenergi  värmeenergi + ljusenergi

Rörelseenergi
Fotosyntes

2 form av kemiska reaktioner

1) ämnena får mindre energi efter reaktioner
förbränning

2) energin i ämnena ökar efter reaktionen  fotosyntes
Fotosyntes

Glukos byggs om i andra energiska ämnen som

Cellulosa  ved

Stärkelse  potatis

Fetter  rapsblomman

Fossilabränslen är energirika delar av djur och växter
som har förvandlats till kol, olja och naturgas
Förbränning är fotosyntes
baklänges

Energin i våra mat kan frigörs på två sätt

1) genom förbränning i eld

2) genom förbränning inne i kroppen

kol + syrgas  koldioxid + vatten + energi
Cellandning med hjälp av
enzymer

Förbränning i kroppen kallas cellandning

I kroppen finns enzymer som sätter i gång
cellförbränningen

Glukos + syre  koldioxid + vatten + energi

(energin används för att hålla kroppsvärmen, tänka och
röra oss)
Kolatomerna vandrar i ett
kretslopp

Luften växter mat frigörs vid förbränning i
kroppen

Växter och djur hamnar på marken  förmultnar 
bakterier och svampar

Kolatomen hamnar alltså hela tiden i nya molekyler
koletskretslopp

https://www.youtube.com/watch?v=Cz68FQFs2eI
Förbränning påverkar miljön
Förbränning påverkar miljön

fossila bränslen värmer våra hus, driver våra bilar,
flygplan och maskiner.

När vi eldar bildas giftiga gaser; koldioxid, svaveloxid,
kväveoxid, kolmonoxid  sur regn

Växthuseffekten: växtgaser i luften som ett växthusglas
runt jorden som låter värmen inte ta sig ut.

Senaste 200 åren har vi släppt mer och mer
växthusgaser  värmare klimat öken har bildats,
översvämningar, havsytan stiger
Vilka är växthusgaser

Koldioxid förbränning av fossila bränslen 30% ökning

Metan  livsmedelproduktion kor och får rapar metan

Freon
Vad kan vi göra åt
problemen?
Vad kan vi göra?

Ta bort svavel i bränslena

Använda katalysator i bilar (nya bilar har)

Använda förnybara energikällor

Använda biobränslen

Använda växter (snabbväxande träd i energiskogar)

Använda metanol, Etanol

Använda vattenkraft, solenergi, vindkraft, kärnkraft
ELD
Eld behöver bränsle, syre och
värme
• Antändningstemperatur för olika ämnen
varierar Som bensin och socker
• En del ämnen kan börja brinna av sig själv
linolja
Mer om Eld
Man kan släcka eld genom att kväva elden, kyla den och ta
bort bränslet.
Om man inte lyckas släcka elden själv ska man följa
minneramsan
”Rädda, larma, släck”
Kap 8: Livets kemi
Kap 8: Livets kemi

Här får du lära dig om:

Fotosyntes

Matens innehåll

Olika kemiska processer i kroppen

Olika näringsämne

Vad händer vid brist på näringsämne

Skilja mellan fakta och värdering
8.1 Maten, kroppen, och
solenergin

Varför måste vi äta?

Få energi

Växa, bilda nya celler

Reparera och ersätta celler
Maten räcker inte till alla på
jorden

Befolkningen ökar men maten inte ökar

10 miljoner dör /år av svält
Fotosyntes

Växterna lagrar solenergin i ätbar form

Solen källa till all energi

Vatten + koldioxid + solenergi  socker + syrgas

https://www.youtube.com/watch?v=NvC5IM6ONPs
Viktiga ämne i maten och
kroppen

Makromolekyler:

Protein

Fett

Kolhydrater

Nukleinsyra

Små molekyler:

Vitamin

Mineraler
Vatten

1/3 av kroppen är vatten

Vi dör på vatten brist på några dagar

används som:

Lösningsmedel

Transport a olika ämne
Biokemi

Ämnen + kemiska reaktioner i kroppen handlar om
livets kemi biokemi
8.2
Kolhydrater

Uppbyggda av sockerringar

Viktiga tomer: kol, väte, syre

Olika stora molekyler:

monosackarider

disackarider

polysackarider
Glukos (druvsocker)

Bildas vid fotosyntes

Viktigt i kroppen celler använder får energi

C6H12O6

samma molekylformel fruktos, fruktsocker

Enkla molekyler kan bilda större molekyler, långa kedjor

Strösocker, potatis, trä

Skillnaden beror på hur många sockerringar som
molekylerna är byggda av
Disackarider

Sackaros:

Strösocker, florsocker, pärlsocker, rörsocker,

Glukos + fruktos

C12H22O11

Laktos:

Mjölksocker,

Glukos + galaktos

5% av mjölken består av laktos
polysackarider

Stärkelse: energiförråd

Växter kopplar ihop glukosmolekylerna till långa kedjor

Stärkelse  över 1000 glukosringar

Finns i potatis, mjöl, gryn, potatismjöl

socker ger energi, stärkelse måste sönderdelas till
enkla sockermolekyler
Cellulosa

Kolhydrat som växterna använder som ett skelett i sina
cellväggar

Upp till 3000 glukosmolekyler

Varannan glukosbyggsten är vänd uppochner

Rak och stark molekyl: cellulosafiber

Träplanka: döda växtceller med bara cellväggarna kavar

Ex: bomullstyg, papper, linnetyg
Cellulosa är bra för tarmen

Människotarmen kan inte ta loss glukosringarna

Västätande djur, kor, kaniner, många bakterier i
tarmarna

Bra för oss ändå  pressar fram maten i tarmarna

Kostfiber: vetekli, fullkornsmjöl, råa morötter,…
Fiber gör kolhydraterna
långsamma

Bromsar spjälkningen

Snabba kolhydrater, långsamma kolhydrater

GI (glykemisk index)

Snabba kolhydrater  hög GI-värde
8.3
Fetter är kroppens energireserv

Fett innehåller mer energi (1 g fett har dubbelt så
mycket energi som 1g kolhydrat/protein)

Äter man mer mat än man förbränner  bygger kroppen
fetter

Fetter används som:

energi reservförråd

Värmeisolering

Stöddämpare
Fetters uppbyggnad

Estrar (alkohol + syror)

Glycerol + olika organiska syror(fettsyror)

Långa molekyler , 10-30 kolatomer

Glycerol har tre OH-grupper
I växtfrön finns det ofta fett

Kolhydrater är tunga och stora molekyler  djur och
människor skulle ha svårt att röra sig

Växter kan ha kolhydrater som energireserv

Växtfrön innehåller fett som reservenergi  lätt för att
kunna sprida sig med vind och djur, samt bra
energiförråd

Ex: jordnötter, solrosfrön
Fetter kan vara fasta eller
flytande

Matolja: flytande

Smör : fast

Fettsyror avgör om fettet är flytande eller fast

Mättad  enkelbindning (fast, djurfett)

Enkelomättad/fleromättad  en /fler dubbelbindning
(flytande, växtfetter)

Matolja: oliver, solros, rapsfrön

Smör: grädde, komjölk,

Margarin: matolja  behandlas, kemisk väg och regerar med
vätgas  enkelbindning  stelnar, härdar fet (inte
hälsosamt: ökar risken för hjärtinfarkt)
Transfetter

Härdar omättad fett så delblir delvis mättad

Ex: flytande margarin, kakor, chips,

Förbjudet i Sverige
Omega-3

Fleromättad fett

Fiss i fisk, sil, lax, nötter

Växter behövs för att vi ska växa normal och
hålla oss friska

Omega-3 skyddar oss mot hjärtsjukdomar och
farliga blodproppar
8.4
Proteiner bygger kroppen och
sköter kemin

En stor del av kroppen är proteiner (muskler, hud,
naglar, hår, hormoner,…)

Kolhydrater och fetter är energikällor och energiförråd
men proteiner bygger kroppen och utför det mesta
jobbet

Viktigt att äta fisk, kött, ost, ägg
Proteiners uppbyggnad

Långa kedjor av aminosyror

20 olika aminosyror

En molekyl  byggd av flera hundra / tusen aminosyror
Vissa aminosyror måste finnas
i maten

9 av 20 är nödvändiga

Varierad mat är bra

Vegetarianer måste äta olika sorters bönor, grönsaker,
rotfrukter

Fattiga människor  bristsjukdomar :

1. Vätskeansamling

2.Problem med hår, hud och naglar

3.Långsam skadeläkning

4.Konstant sötsug.

5.Värk i muskler och leder
Proteiner kan se väldigt olika ut

I kroppen  tusental proteiner  olika speciella
funktioner

Funktionen beror på formen av proteinet

Bollar  hemoglobin

Dragspel  muskelproteiner

Långa spiraler

Enzymer
Proteiner tål inte värme

Värme  proteinet stelnar/ koagulerar

Kroppstemperatur runt 37 grader

Hår och päls/ull är också proteiner  tvätta ej varmare 30
grader  krymper

Linne, bomullstyger  cellulosafiber
Enzymer och reaktionerna i
kroppen

Växterna bildar glukos  vi får energi  genom förbränning

Vi behöver mat:

Energi

Växa

Kroppen fungerar som en kemisk fabrik  tar isär kf  bygger om de till
nya kemiska föreningar
Enzymers funktion

Enzymer  en typ av proteiner

Nödvändiga i kroppen

1) kemiska reaktioner går fortare

(annars behövs hög värme, lång tid)

2) reglerar reaktionerna:

Styr vilka rektioner ska ske (ex: ta vara på näringen
eller hämta näring från förråd)
Enzymer är specialister

Varje enzym  en enda reaktion

Vissa delar upp molekylerna till smådelar (amylas)

Vissa bygger upp stora molekyler genom att koppla ihop aminosyrorna till
långa kedjor
Kroppen förbränner
kolhydrater

Celler behöver energi  genom förbränning

Glukos + syre  koldioxid + vatten + energi


förbränning går i många små steg
(kroppstemperatur  släpps lite energi i taget
Användning av enzymer i
fabriker och laborationer

Enzymer från levande organismer (bakterier)

Flera fördelar: specialiserade

Annras behövs mycket varm temp. Mycket energi går åt, under höga temp.
Blir det andra reaktioner också  blandning av många ämnen

Tillverka konstgödsel och plast och läkemedel
DNA bestämmer hur du ser ut

DNA (deoxiribonukleinsyra),
finns i alla celler

Bestämmer om du är tjej eller
pojke, …

DNA är ett organisk ämne

DNA molkyl finns flera miljarder
atomer

DNA är byggt av fyra byggstenar
(nukleotid)

AT CG

Består av två kedjor som ligger
bredvid varandra dubbelspiral
DNA molekyl innehåller gener

Ordningen på nukleotiderna i gener talar om hur proteiner ska se ut

Varje gen består av tre nukleotider

AGC, TTA

Koden  cellen bygger proteinet

DNA bestämmer när de ska användas
Vitaminer och mineralämnen

Blir vi piggare av vitaminer?

Vitaminer hjälper enzymer
Vitaminer och mineraler

Tror du att vi blir piggare av vitaminer?

Varför?
Vad har vitaminer för
funktioner?

En grupp med organiska mikromolekyler (14-200
aromer)

13 olika nödvändiga vitaminer

A, C, D E, K, och 8 B-vitaminer

Har olika uppgifter:

Vissa hjälper enzymer med deras kemiska reaktioner
ex: flyttgubbe (bär på olika atomer)

(C och B-vitaminer)

Vissa används som råvaror vid tillverkning av olika
ämnen, ex: A-vitamin behövs i ljusmottagning i ögat

A och D vid hormon tillverkaning

(hormoner: bildas i körtlar och styr rektioner i andra
ställe)
Andra funktioner:

A, C och E –vitamin skyddar kroppen mot fria radikaler
(skadliga molekyler som bildas vids olika reaktioner )

Kallas för antioxidanter (mot syre)
Mineralämnen är oorganiska

Olika joner har olika uppgifter

Ex:

järn hjälper hemoglobinet att transportera syre

Kalcium och fosfat bygger upp skelettet och tänder

Selen skyddar mot fria radikaler
Maten ger oss vitaminer och
mineraler

Kroppen fungerar inte utan vitaminer och mineraler

De finns i maten (bra och varierad kost)

Vissa behöver extra tillskott

Om man äter ensidig mat

Äter lite mat

Har sjukdom

Är gravid
Brist på olika näringsämne

Var tredje kvinna lider av järnbrist

Känner du dig trött och lättirriterad? Då kan du lida av
järnbrist. Järnbrist är nämligen världens vanligaste
mineralbrist men många vet inte om att de är
drabbade.

D-vitaminbrist kopplas till ökad risk för cancer

En ny granskning från England tyder på att D-vitamin spelar en viktig roll
för att aktivera immunförsvaret mot cancer. Vitaminbrist kan öka risken
speciellt för cancer i urinblåsan.

Varannan person behöver D-vitamintillskott
under vintern
I en studie med över 500 friska blodgivare i
Göteborg visade det sig att hälften inte hade
tillräckligt med D-vitamin i blodet under
vinterhalvåret. Detta kan innebära att
hälften av Sveriges befolkning kan behöva Dvitamintillskott under vintern.
Kost, hälsa hygien

Kemi som får oss att må bra

9.1 hur ska vi äta egentligen?

9.2 läkemedel och gifter, kemi på liv och död

9.3 vi tvättar oss och våra kläder

9.4 hudvård och smink
Hur ska vi äta egentligen?

Nästan hälften av Sveriges befolkning är överviktig

Cirka 400 000 personer har diabetes typ 2

Vilka rekommendationer finns?
Livsmedelsverket:
tallriksmodellen och mindre fett!

Livsmedelsverket: statligt myndighet som ansvarar för
frågor om kost och matkvalitet

Rekommenderar tallriksmodellen

Samt fettsnåla produkter

1/3 kolhydrat

1/3 frukt och grönsaker

1/3 protein

Kan anpassas
LCHF-förspråkarna: mer fett,
mindre kolhydrater!

”Low Carbohyrates High Fat”

Mer fett: ger mycket energi och är mättande

Samt mycket proteiner
Vem har rätt?

Livsmedelsverket?

LCHF?

Generna bestämmer

Ät varierat
Mat för dig som idrottar

Behöver lite mer energi

Lite mer kolhydrat / fett

Lite protein är bra men inte mycket  annars kroppen
börjar förbränna protein och bryta ner dina muskler

Tjejer behöver mycket järn
Läkemedel och gifter

Förr: magiska och religiösa metoder

Medicin från växter :

opiumvallmo  morfin lugnade, smärtstillnade

Digitalis  behandlar svag hjärta

Nu: växter, svampar, bakterier, kemiska läkemedel

Kemiska ämnen rättar till någon fel i kroppen
Antibiotika dödar bakterier

Antibiotika  giftiga för bakterier

Olika antibiotika för olika bakterier

Ex:

Penicillin förstör bakteriernas cellväggar

Fel användning  resistens mot antibiotika
Cellgifter dödar cancerceller

Sytostatika, cellgifter

Bieffekter: tappar hår, diarré, kräkningar

Behövs bättre medicin som hittar rätt
Signalämne får kroppens
delar att samarbeta

Körtlar tillverkar signalämne / hormoner

Kroppens celler pratar med varandra mha. Signalämne

Varje signalämne passar bara i sina speciella receptorer
som finns på olika celler
Medicin som härmar
signalämne

Ibland tillverkar kroppen lite om nån signalämne ex:
insulin  diabetes typ 1

Eller producerar mycket: adrenalin  hög blodtryck
Olika läkemedel

Smärtstillande :

morfin liknar hjärnas signalämne  blockerar receptorer

Ipren: bromsar enzymer som behövs för tillverkning av
signalämnet prostaglandiner

Lösningsmedel: löser fett i cellvägar (aceton, lacknafta)

Biologiska gifter: toxiner (liljekonvalj, flugsvamp,
ormgifter)

Härmar signalämne,

Dampartiklar: irriterar slemhinnor

Stendamm, byggmaterial asbest
Vi tvättar oss och våra kläder

Smuts är oftast fet

Fettmolekyler är opolära

Tvål, schampo, diskmedel  tensider

Tensider har två ändar

Fettälskade, vattenälskade
Tensider gör vattnet våtare

Experiment i klassrum
Fast tvål och syntetiska
tensider


Fasttvål: fett som man kokat med starkbas
hög PH-värde  dåligt i hårt vatten

Numera: konstgjorda (syntetiska) tensider

Lägre PH

Enzymer sönderdelar proteiner: fläckar av blod, ägg,
choklad

Finns i tvättmedel
Bleckmedel osynliggör
fläckarna

Syre atomer kan reagera med färgämne i fläckarna 
förlorar färgen

Perborat och perkarbonat
Hudvård och smink

De flesta smink och hudvårdsprodukter är
emulsioner(uppsamling av fett och vatten)

Produkter får olika egenskaper :

Mängd fett

Olika sortters fett

Tillsatser: färgämne, fuktbindande ämnen
Huden behöver fukt

Hud protein keratin släpper ut vatten från de
undre lagaren och torkar ut huden

Talg håller kvar fukten  tvättas med tvål

Behövs fuktkräm

Dagkräm  mest vatten

Feta krämer, nattkräm  mer fett

Foundation är mest vatten  naturliga utseende

Foundation mer fett  döljer ojämnheter
Olika sorters feta ämnen

I lyxiga märken  lanolin (ullfett) fuktbevarare

Billiga märke  kolväten

Läppstift ger både färg och fukt

Läppar saknar fett  läppbalsam eller läppstift
(blandning av fetter, parfym, färgämne, röd järnoxid)

Ögonsmink liknar läppstift
Rengöringsmjölk löser fett

Tar bort smuts och torkar inte huden

Emulsion av flytande fett i vatten

Nagellack: en blandning av olika ämnen upplösta i
aceton

Puder: ska häfta fast vid huden, dölja ojämnheter, suga
upp svett och överflödigt fett

Puder: blandning av olika vita oorganiska ämnen
zinkoxid och krita med små mängder metalloxider för
färg
Självständigt arbete:
skriftligt inlämning samt presentation
(jobba 2 och 2)

Hur ska vi äta egentligen?

Fett, bra eller dåligt?

Vilka är proteiner?

Mineraler som är nödvändiga för kroppen

Vad är smink?

Vad är tensider?

Vitamin A

Vitamin B

Vitamin C

Vitamin D

Vitamin E