Malin Andersson Känslornas fysiologiska mekanismer

Malin Andersson
Känslornas fysiologiska mekanismer
Eufori, extas, lycka, harmoni, rädsla, vrede, nedstämdhet, nervositet, lugn är alla känslor som
bland många andra bidrar med en högre dimension, en färgsättning av vår tillvaro. Det är lika
hopplöst svårt att föreställa sig livet utan känslor som det skulle bli grått och onyanserat om vi
lyckades. Vi strukturerar våra dagar och aktiviteter så att de ska skänka oss långvariga eller
momentana känslor av lycka, lust, spänning, harmoni och tillfredsställelse, samtidigt som vi
på samma sätt strukturerar vårt liv för att undvika situationer som kan komma att leda till
känslor av sorg, smärta, besvikelse och rädsla. Våra känslor tycks utgöra den verkliga kärnan
av vem vi är. Men vad är en känsla, hur uppstår den och vilka delar av hjärnan är involverade
i själva känsloprocessen?
Redan på Descartes tid och sedan vidare med James, Lange, Cannon, Bard, Papez och
MacLean har olika teorier rörande känslans natur vuxit fram. Genom att presentera dessa
teorier i kronologisk ordning vill jag visa på emotionsforskningens framskridande samt ge en
förståelse för hur dessa teorier fortfarande i dagens forskning har starkt inflytande. Några av
samtidens emotionsforskare som riktas särskild uppmärksamhet är LeDoux och Damasio.
Tre emotionella processer är av essentiell betydelse i alla emotionsteorier; värdering av
emotiva stimuli, kroppsligt uttryck och en medveten upplevelse av känslan. Själva
värderingen av stimuli sker i det omedvetna medan resultatet av värderingen når vårt
medvetande. Man skiljer mellan begreppen ”emotion” och ”feeling”. ”Emotion”
karaktäriseras av en rad omedvetna processer i hjärnan, vilka leder fram till ett emotionellt
kroppstillstånd. ”Feeling” däremot beskriver själva kärnan i emotionen – den emotionella
upplevelsen – känslan, en medveten upplevelse av sinnesförnimmelser och kroppsliga
emotionella tillstånd. Du upplever någonting som påminner om fjärilar i magen (emotionella
kroppstillståndet) och du känner dig nervös (medvetna känslotillståndet). För att fjärilarna i
magen ska bildas krävs aktivitet framför allt i strukturer som är lokaliserade djupt inne i
hjärnan. För att du ska uppleva nervositeten behöver ytligare hjärnregioner aktiveras.
En rad hjärnstrukturer har avgörande betydelse för människans emotionella beteende.
Strukturer som amygdala, hjärnstammen, hypothalamus och prefrontala cortex ägnas särskild
uppmärksamhet i denna litterära studie. Amygdala visar tydlig involvering i negativ
emotionell bearbetning. Särskilt omfångsrika är studier gjorda på amygdalas roll vid
bearbetning av rädsla. Kärnor i hjärnstammen visar sig vara involverade i själva utlösandet av
det emotionella kroppstillståndet (fjärilarna i magen). Hypothalamus är istället viktig vid
bildandet av det emotionella kroppstillståndet. Prefrontala cortex har en roll både i omedvetna
emotionella processer (värdering av stimuli) och i medvetna emotionella processer
(upplevelsen av känslan). Dessa hjärnstrukturer länkas samman i ett högst intrikat nätverk, i
vilket vi idag blygsamt har börjat nysta. Det vi hittills har hittat tyder på att känslan är
uppdelad i en rad komponenter och förankrad i både hjärna och kropp.
Handledare: Germund Hesslow
Examensarbete 10 p i Neurobiologi. Ht 2004
Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap neurovetenskaplig sektion
ABSTRACT
What is an emotion, how is it created and which brain systems and parts of the brain underlie
emotions? It is as hard to imagine life without feelings as it would be greyish and dull if we
managed. Our feelings seem to be the heart of ourselves. We often define our true selves
depending on our feelings. Already with Descartes and then on with James, Lange, Cannon,
Bard, Papez and MacLean, different theories concerning emotions and feelings have come
through. These theories will be presented in a chronological order to give an understanding of
the development of emotional research as well as to illustrate that many of these theories still
today have strong influence. Some of today researchers that I have given special attention are
LeDoux and Damasio.
Three emotional processes; evaluation of stimuli, bodily responses and the conscious feeling
are essential in all emotional theories. Evaluation of stimuli is unconscious, while the result of
the evaluation reaches our conscious mind. Generally in literature there is a distinction
between unconscious emotional states and conscious feelings. Unconscious emotional states
are mediated by subcortical structures, while conscious feelings are mediated by cortical
structures. Many subcortical and cortical brain structures are important for the emotional
behaviour. Structures such as amygdala, brainstem, hypothalamus and prefrontal cortex are
given special attention in this study. Amygdala is involved in negative emotional processes.
The brainstem is involved in the release of emotional states. Hypothalamus, as a coordinating
center for incoming signals, is involved in creating the emotional states. Prefrontal cortex is
involved both in the unconscious emotional processes and the conscious emotional processes.
Our feelings are part of both our brain and body. It is divided into several components that are
linked together in a very complicated network, a network which we slowly has started to
explore.