Kulturens finansiering
Karlstad 8 september 2014
Kulturutgifter 2012
Sammanlagda utgifter – 63 miljarder kronor
Hushållen – 38,5 miljarder - 61 procent (2009, omräknat till 2011
års penningvärde exkl. investeringsutgifter)
Sponsring – 0,7 miljarder – 1 procent
Offentliga – 23,8 miljarder – 38 procent
(Staten – 10,6 miljarder - 17 procent)
(Kommunerna – 9,6 miljarder – 15 procent)
(Landstingen – 3,6 miljarder - 6 procent)
Hushållens utgifter 2009
(inkl. investeringsutgifter, parentesen visar kronor per hushåll)
TV, stereo, radio, cd-spelare, etc - 21,3 miljarder (5 340)
Böcker, tidningar, tidskrifter, etc: 11,6 miljarder (2 880)
Teater och konsert: 3,2 miljarder (800)
Skriv- och ritmaterial – 1,7 miljarder (430)
CD- och dvd-skivor: 1,5 miljarder (360)
Hyra film – 1,5 miljarder (370)
Musikinstrument – 1,2 miljarder (290)
Bio – 1,0 miljarder (240)
Tavlor – 0,9 miljarder (220)
TV-spel/playstation/dataspel – 0,8 miljarder (190)
Avgift för utövande av musik, teckning m.m – 0,3 miljarder (70)
Museer: 0,2 miljarder (50)
TV, stereo, radio, cd-spelare, etcetera
21,3 miljarder eller 5 340 kr per hushåll
TV – 6 miljarder (1 510)
Video/dvd – 0,6 miljarder (160)
Parabolantenn och –abonnemang – 0,1 miljarder (30)
TV-avgift – 7,0 miljarder (1 740)
Kabel-TV, satellit-TV – 6,2 miljarder (1 540)
Stereo, radio, CD-spelare, etc – 1,4 miljarder (360)
Böcker, tidningar, tidskrifter, etcetera
11,6 miljarder eller 2 880 kr per hushåll
Böcker – 4,1 miljarder (1 030)
Dagstidningar – 4,8 miljarder (1 210)
Tidskrifter – 1,7 miljarder (420)
Diverse trycksaker – 0,9 miljarder (220)
Ljudböcker – 83 miljoner kronor (…)
Levande teater och musik
3,2 miljarder kr eller 800 kr per hushåll
Teater, opera, revy, musikal – 1,4 miljarder (340)
Konserter – 1,9 miljarder (460)
Kulturens andel av de offentliga utgifterna
o
o
o
Staten – en procent
Landstingen – en procent
Kommunerna – två procent
De offentliga kulturutgifternas storlek
De offentliga kulturutgifterna var år 2012
23,8 miljarder kronor eller
2 492 kr per invånare och år eller
208 kr per invånare och månad eller
knappt 7 kr per invånare och dag
De offentliga kulturgifterna per sektor 2012
Staten – 10,6 miljarder - 17 procent
Kommunerna – 9,6 miljarder – 15 procent
Landstingen – 3,6 miljarder - 6 procent
Staten 1 116 kr/invånare
Landstingen 376 kr/invånare
Kommunerna 1 000 kr/invånare
De offentliga kulturutgifternas utveckling 2000 - 2011
o
o
o
o
o
o
o
Stat: från 9 till 10,6 miljarder (+ 17 procent)
Regioner/landsting: från 1,9 till 3,6 miljarder (+ 58 procent)
Kommuner: från 8,2 till 9,6 miljarder (+ 16 procent)
Sammanlagt: från 19,2 till 23,8 miljarder (+ 25 procent)
Statens andel: från 47 till 45 procent
Regionernas/landstingens andel: från 10 till 15 procent
Kommunernas andel: från 45 till 40 procent
Kommentar: 0,5 miljarder av regionernas/landstingens ökning beror på att
anlagen till folkhögskolorna och för inköp av konst före 2007 inte räknades in
i kulturutgifterna.
De offentliga kulturutgifternas utveckling 2000 - 2011
o
o
o
Ökningen av utgifterna avstannade efter 2007 (finanskrisen).
Folkbildningen har fått minskat utrymme.
Scenkonsten har fått en allt större del av utgifterna.
De offentliga kulturutgifternas fördelning
(i procent, 2005)
Folkbildning
Bibliotek och litteratur
Musik
Museer och utställningar
Teater och dans
Kulturmiljövård och arkiv
Allmän kulturverksamhet
Bild och form
Film och medier
Kulturarbetare, konstnärspolitik
21
21
16
13
13
6
4
2
2
2
Fördelningen har inte förändrats särskilt mycket de senaste åren.
Statens kulturutgifter områdesvis 2009
(i miljoner kronor och procent)
Folkbildning
Teater, dans, musik
Museer och utställningar
Kulturmiljö
Medier (främst presstöd)
Allmän kulturverksamhet
Film
Arkiv
Stöd till konstnärer
Bibliotek och litteratur
Bild och form
Skapande skola
Forskning
3 260 (32)
1 922 (19)
1 479 (14)
913 (9)
708 (7)
428 (4)
341 (3)
340 (3)
324 (3)
308 (3)
95 (1)
60 (1)
39 (0)
Regionernas kulturutgifter områdesvis 2011
(i miljoner kronor och procent)
Folkbildning
Teater och dans
Museer, utställningar,
kulturmiljö, arkiv
Musik
Allmänna kulturutgifter
Film och medier
Bibliotek och litteratur
Bild och form
Konstnärsstöd
963 (27)
963 (27)
527 (15)
497 (14)
222 (6)
135 (4)
139 (4)
112 (3)
7 (0)
Kommunernas kulturutgifter områdesvis 2011
(i miljoner kronor och procent)
Bibliotek
Musik-/kulturskola
Stöd till studieförbund
Allmän kulturverksamhet
3 897 (40)
1 936 (20)
499 (5)
3 290 (34)
Stora skillnader
Stora skillnader, både mellan olika landsting
och mellan olika kommuner
Landstingen 178 – 569 kr per invånare (genomsnitt 376)
Kommunerna 453 – 1 769 kr per invånare (genomsnitt 1 000)
Regionerna/landstingen 2011
Stockholm 178
Östergötland 202
Uppsala 245
Halland 272
Kronoberg 276
Jönköping 284
Blekinge 307
Sörmland 340
Kalmar 363
Västmanland 370
Västerbotten 387
Västernorrland 404
Värmland 420
Örebro 438
Gotland 446
Gävleborg 452
Norrbotten 464
Dalarna 494
Skåne 529
Jämtland 532
Västra Götaland 569
De 25 sämsta kommunerna 2011
Nordanstig 453
Täby 521
Högsby 525
Knivsta 544
Kävlinge 547
Lekeberg 550
Österåker 565
Munkfors 585
Upplands-Bro 603
Sotenäs 606
Torsås 607
Mariestad 610
Huddinge 615
Klippan 616
Tibro 620
Svalöv 622
Salem 628
Götene 632
Töreboda 637
Överkalix 640
Håbo 643
Vaxholm 646
Nordmaling 661
Finspång 664
Bollebygd 665
De 25 bästa kommunerna 2011
Emmaboda 1 769
Umeå 1 740
Härnösand 1 709
Vara 1 638
Helsingborg 1 611
Malmö 1 558
Övertorneå 1 506
Orsa 1 490
Sundsvall 1 480
Trollhättan 1 478
Gävle 1 410
Åsele 1 370
Nacka 1 366
Storfors 1 361
Norberg 1 356
Luleå 1 351
Ånge 1 348
Torsby 1 328
Skellefteå 1 322
Borås 1 316
Olofström 1 316
Vimmerby 1 311
Lund 1 306
Hofors 1 305
Relationen landsting/regioner och kommuner (2009)
Västra Götaland
Värmland
Skåne
Halland
Stockholm
41 – 59
30 – 70
23 – 77
21 – 79
16 – 84
Länen i norra Sverige har den högsta sammanlagda kostnaden för
kommun och landsting.
Några orsaker till de stora skillnaderna
q
q
q
q
q
q
q
q
q
q
Olika politiska prioriteringar.
Olika struktur på kommunerna/regionerna.
Geografiskt avstånd till ett kulturellt centrum.
Graden av statlig satsning.
Ärvd kulturell infrastruktur.
Antalet institutioner och deras storlek.
Nya eller gamla lokaler.
Graden av professionalisering av verksamheten.
Olika påtryckargruppers styrka.
Starka traditioner, professioner och påtryckargrupper ger litet
utrymme för omprioriteringar.
Breddad finansiering av kulturen
o
o
o
o
Marknaden är för liten för viss konst.
Staten (regionerna, kommunerna) ska – av politiska,
demokratiska och konstnärliga skäl – inte ha monopol på
extern finansiering.
Kulturens frihet stärks om den värnas av många.
Finansiering från många källor bidrar till att skapa mångfald.
Breddad finansiering av kulturen
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Helt privat finansiering
Biljettintäkter
Annan försäljning
Uthyrning
Eventverksamhet
Uppdragsverksamhet
Sponsring – 754 miljoner kronor (2011)
Donationer/gåvor – 22 miljoner kronor (2007)
Icke offentliga bidrag
Ideellt arbete
Sponsring
o
o
o
o
Liten omfattning – totalt kring en procent – men det finns
institutioner där sponsringen är en stor del av budgeten, t.ex.
Färgfabriken (37 procent) och Nordiska Akvarellmuseet (26
procent).
Sällan långsiktig
Konjunkturkänslig
Kompetenskrävande och tidskrävande för
kulturorganisationerna, både vad gäller att hitta sponsorer,
skriva avtal och arrangera motprestationer.
Andel offentlig finansiering (2008)
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Kungl. Operan – 83 procent
Dramaten – 82 procent
Riksteatern – 77 procent
Regionala teater- och dansinstitutioner – 81 procent
Regionala och lokala musikinstitutioner – 80 procent
Regional musikverksamhet – 79 procent
Museer och konsthallar – 71 procent
Fria dansgrupper – 65 procent
Fria teatergrupper – 60 procent
Fria musikgrupper – 25 procent
