Kulturens finansiering
Introduktionskurs i kulturpolitik
Karlstad 6 september 2016
Kulturutgifter 2012
Sammanlagda utgifter – 63 miljarder kronor
Hushållen – 38,5 miljarder - 61 procent (2009, omräknat till 2011
års penningvärde exkl. investeringsutgifter)
Sponsring – 0,7 miljarder – 1 procent
Offentliga – 23,8 miljarder – 38 procent
(Staten – 10,6 miljarder - 17 procent)
(Kommunerna – 9,6 miljarder – 15 procent)
(Landstingen – 3,6 miljarder - 6 procent)
Hushållens utgifter 2009
(inkl. investeringsutgifter, parentesen visar kronor per hushåll)
TV, stereo, radio, cd-spelare, etc - 21,3 miljarder (5 340)
Böcker, tidningar, tidskrifter, etc: 11,6 miljarder (2 880)
Teater och konsert: 3,2 miljarder (800)
Skriv- och ritmaterial – 1,7 miljarder (430)
CD- och dvd-skivor: 1,5 miljarder (360)
Hyra film – 1,5 miljarder (370)
Musikinstrument – 1,2 miljarder (290)
Bio – 1,0 miljarder (240)
Tavlor – 0,9 miljarder (220)
TV-spel/playstation/dataspel – 0,8 miljarder (190)
Avgift för utövande av musik, teckning m.m – 0,3 miljarder (70)
Museer: 0,2 miljarder (50)
TV, stereo, radio, cd-spelare, etcetera
21,3 miljarder eller 5 340 kr per hushåll
TV – 6 miljarder (1 510)
Video/dvd – 0,6 miljarder (160)
Parabolantenn och –abonnemang – 0,1 miljarder (30)
TV-avgift – 7,0 miljarder (1 740)
Kabel-TV, satellit-TV – 6,2 miljarder (1 540)
Stereo, radio, CD-spelare, etc – 1,4 miljarder (360)
Böcker, tidningar, tidskrifter, etcetera
11,6 miljarder eller 2 880 kr per hushåll
Böcker – 4,1 miljarder (1 030)
Dagstidningar – 4,8 miljarder (1 210)
Tidskrifter – 1,7 miljarder (420)
Diverse trycksaker – 0,9 miljarder (220)
Ljudböcker – 83 miljoner kronor (…)
Levande teater och musik
3,2 miljarder kr eller 800 kr per hushåll
Teater, opera, revy, musikal – 1,4 miljarder (340)
Konserter – 1,9 miljarder (460)
Kulturens andel av de offentliga utgifterna
o
o
o
Staten – en procent
Landstingen – en procent
Kommunerna – två procent
De offentliga kulturutgifternas storlek
De offentliga kulturutgifterna var år 2012
23,8 miljarder kronor eller
2 492 kr per invånare och år eller
208 kr per invånare och månad eller
knappt 7 kr per invånare och dag
De offentliga kulturgifterna per sektor 2013
Staten – 11,0 miljarder – 44 procent
Kommunerna – 10,3 miljarder – 41 procent
Landstingen – 3,6 miljarder – 15 procent
Staten 1 145 kr/invånare
Landstingen 374 kr/invånare
Kommunerna 1 071 kr/invånare
De offentliga kulturutgifternas utveckling 2000 - 2011
o
o
o
o
o
o
o
Stat: från 9 till 10,6 miljarder (+ 17 procent)
Regioner/landsting: från 1,9 till 3,6 miljarder (+ 58 procent)
Kommuner: från 8,2 till 9,6 miljarder (+ 16 procent)
Sammanlagt: från 19,2 till 23,8 miljarder (+ 25 procent)
Statens andel: från 47 till 45 procent
Regionernas/landstingens andel: från 10 till 15 procent
Kommunernas andel: från 45 till 40 procent
Kommentar: 0,5 miljarder av regionernas/landstingens ökning beror på att
anlagen till folkhögskolorna och för inköp av konst före 2007 inte räknades in
i kulturutgifterna.
De offentliga kulturutgifternas utveckling 2000 - 2011
o
o
o
Ökningen av utgifterna avstannade efter 2007 (finanskrisen).
Folkbildningen har fått minskat utrymme.
Scenkonsten har fått en allt större del av utgifterna.
De offentliga kulturutgifternas fördelning
(i procent, 2005)
Folkbildning
Bibliotek och litteratur
Musik
Museer och utställningar
Teater och dans
Kulturmiljövård och arkiv
Allmän kulturverksamhet
Bild och form
Film och medier
Kulturarbetare, konstnärspolitik
21
21
16
13
13
6
4
2
2
2
Fördelningen har inte förändrats särskilt mycket de senaste åren.
Statens kulturutgifter 2013, milj. kr och procent
o
o
o
o
Kultur
Folkbildning
Medier
Sammanlagt
6 768 (61,2)
3 563 (32,3)
712 (6,2)
11 043
Statens kulturutgifter huvudområdet kultur 2013
(i miljoner kronor och procent)
Kulturområdesövergripande
Museer och utställningar
Teater, dans, musik
Kulturmiljö
Arkiv
Stöd till konstnärer
Film
Litteraturen, läsandet, språket
Skapande skola
Bildkonst, arkitektur, form
Forskning
1 604
1 365
1 251
932
361
351
332
285
169
81
36
(23,7)
(20,2)
(18,5)
(13,8)
(5,3)
(5,2)
(4,9)
(4,2)
(2,5)
(1,2)
(0,5)
Regionernas kulturutgifter områdesvis 2013
(i miljoner kronor och procent)
Folkbildning
Teater och dans
Musik
Museer, utställningar,
kulturmiljö, arkiv
Allmänna kulturutgifter
Film och medier
Bibliotek och litteratur
Bild och form
Konstnärsstöd
978 (27)
921 (26)
540 (15)
483 (13)
275 (8)
174 (5)
119 (3)
112 (3)
5 (0)
Kommunernas kulturutgifter områdesvis 2013
(i miljoner kronor och procent)
Bibliotek
Musik-/kulturskola
Stöd till studieförbund
Allmän kulturverksamhet
4 111 (40)
2 162 (21)
504 (5)
3 549 (34)
Sammanlagt
10 326
Stora skillnader
Stora skillnader, både mellan olika landsting
och mellan olika kommuner (2013 års siffror)
Landstingen/regionerna 187 – 628 kr per invånare
(genomsnitt 374)
Kommunerna 501– 2 091 kr per invånare (genomsnitt 1 071)
Regionerna/landstingen 2013
Stockholm 187
Östergötland 208
Blekinge 253
Uppsala 254
Västmanland 264
Kronoberg 281
Halland 318
Sörmland 356
Jönköping 360
Kalmar 368
Västernorrland 405
Örebro 406
Skåne 407
Västerbotten 411
Värmland 426
Gävleborg 455
Dalarna 460
Norrbotten 524
Jämtland 549
Gotland 596
Västra Götaland 628
De 25 ”sämsta” kommunerna 2013
Nordanstig 501
Högsby 508
Lekeberg 526
Torsås 576
Salem 586
Täby 588
Gullspång 612
Sotenäs 612
Kävlinge 618
Sollentuna 622
Överkalix 625
Götene 632
Timrå 634
Solna 636
Mullsjö 641
Klippan 643
Tibro 651
Upplands-Bro 660
Mariestad 666
Svalöv 666
Grums 669
Bollebygd 672
Upplands Väsby 674
Herrljunga 686
Järfälla 691
De 25 ”bästa” kommunerna 2013
Emmaboda 2 091
Umeå 2 080
Härnösand 1 774
Malmö 1 720
Vara 1 690
Sundsvall 1 599
Orsa 1 568
Vimmerby 1 556
Trollhättan 1 546
Gävle 1 479
Åsele 1 471
Skinnskatteberg 1 448
Olofström 1 430
Borås 1 429
Skara 1 426
Ludvika 1 414
Karlskoga 1 408
Luleå 1 398
Skellefteå 1 376
Storfors 1 370
Ånge 1 367
Växjö 1 365
Säter 1 359
Övertorneå 1 346
Gotland 1 328
Relationen landsting/regioner och kommuner (2009)
Västra Götaland
Värmland
Skåne
Halland
Stockholm
41 – 59
30 – 70
23 – 77
21 – 79
16 – 84
Länen i norra Sverige har den högsta sammanlagda kostnaden för
kommun och landsting.
Några orsaker till de stora skillnaderna
q
q
q
q
q
q
q
q
q
q
Olika politiska prioriteringar.
Olika struktur på kommunerna/regionerna.
Geografiskt avstånd till ett kulturellt centrum.
Graden av statlig satsning.
”Ärvd” kulturell infrastruktur.
Antalet institutioner och deras storlek.
Nya eller gamla lokaler.
Graden av professionalisering av verksamheten.
Olika påtryckargruppers styrka.
Starka traditioner, professioner och påtryckargrupper ger litet
utrymme för omprioriteringar.
”Breddad” finansiering av kulturen
Önskemål om ”breddad” finansiering innebär ofta önskemål om
mer privat finansiering.
Motiv:
o Marknaden är för liten för viss konst.
o Staten (regionerna, kommunerna) ska – av politiska,
demokratiska och konstnärliga skäl – inte ha monopol på
extern finansiering.
o Kulturens frihet stärks om den värnas av många.
o Finansiering från många källor bidrar till att skapa mångfald.
Vägar att “bredda“ finansiering av kulturen
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Helt privat finansiering
Biljettintäkter
Annan försäljning
Uthyrning
Eventverksamhet
Uppdragsverksamhet
Sponsring – 754 miljoner kronor (2011)
Donationer/gåvor – 22 miljoner kronor (2007)
Icke offentliga bidrag
Ideellt arbete
Sponsring
o
o
o
o
Liten omfattning – totalt kring en procent – men det finns
institutioner där sponsringen är en stor del av budgeten, t.ex.
Färgfabriken (37 procent) och Nordiska Akvarellmuseet (26
procent).
Sällan långsiktig
Konjunkturkänslig
Kompetenskrävande och tidskrävande för
kulturorganisationerna, både vad gäller att hitta sponsorer,
skriva avtal och arrangera motprestationer.
Andel offentlig finansiering (2008)
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Kungl. Operan – 83 procent
Dramaten – 82 procent
Riksteatern – 77 procent
Regionala teater- och dansinstitutioner – 81 procent
Regionala och lokala musikinstitutioner – 80 procent
Regional musikverksamhet – 79 procent
Museer och konsthallar – 71 procent
Fria dansgrupper – 65 procent
Fria teatergrupper – 60 procent
Fria musikgrupper – 25 procent
