ligion - Korsholms kommun

ligion
5.10.
Den evangelisk-lutherska religionen
Syftet med undervisningen i evangelisk-luthersk religion är att göra eleven allsidigt förtrogen med
religiös kultur och ta fram faktorer som är viktiga för elevens utveckling och tillväxt. Eleven skall
få njalp med att förstå religionens betydelse för honom eller henne själv och med att se
religionernas inflytande i samhället och kulturen. Undervisningens må¡ ar en religiös och
livsåskådningsmässig allmänbildning,
Ârskurserna 1-5
Allmänna mål för åk 1-5
. lära sig tro på livet och värdesätta sig själv och andra, att frimodigt möta framtiden
. undervisningen i religion ska bidra till att ge eleverna en grundtrygghet i sitt eget liv
. eleven ska få hjälp med att förstå religionens betydelse för honom eller henne!¡alv och med
att se religionernas inflytande i samhället och kulturen
o lära sig att reflektera över etiska frågor, att dela med sig av sina känslor och
erfarenheter och att tillämpa kristen etik,
Kunskapsmässiga mål för åk 1-5
bli förtrogen med Nya testamentet, Jesu liv och lära
göra sig förtrogen med kristendomens uppkomst
ta del av de viktigaste berättelserna i Gamla testamentet
lära sig att förstå sambandet mellan kyrkoåret och Jesu liv
bekanta sig med den lutherska kyrkan och med församlingens verksamhet
stifta bekantskap med andra kristna kyrkor och omgivande religiösa och icke-religiösa
.
o
.
.
.
o
l¡vsåskådningar.
Centralt innehåll,
åf
f -S
Denna innehållsförteckning omfattar hela det stoff som ska undervisas i åk 1-5. Gränserna mellan
årskurserna är inte definitiva utan endast riktgivande.
Ât r-z
Livsfrågor och etik
.
frågor om mänskliga relationer och rättvisa
till liv och död
den gyllene regeln
människans värde speciellt ur skapelsens synvinkel
livet som Guds gåva
familjen,
Frågor med anknytning
o
o
o
o
Kyrkliga högtider
.
o
o
julberättelsen
trettondagen
påsken.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
7t9
Bibeln
o
.
.
o
.
o
o
.
o
Bibeln som helig skrift
skapelsen
ansvar för naturen
gud som Fadern
Jesus från Nasaret
livet på Jesu tid
lä rj u nga rna
Jesus undervisar och hjälper
berättelser ur Gamla testamentet
Bönen
Psalmer och andliga sånger
Âk g-+
Livsfrågor och etik
.
.
det dubbla kärleksbudet
de tio budorden,
Församlingen
församlingensverksamhet
lära känna sin egen församling
kristna symboler.
.
.
o
Bibeln
a
a
a
a
a
a
o
a
o
Bibelns ursprung och språk
att lära sig hitta i Bibeln
evangelierna
Johannes döparen
påskens händelser
Jesu liv och lära
patria rkberättelserna
berättelsen om Josef
från Egypten till det förlovade landet.
Bönen
Herrens välsignelse
fader vår.
o
o
Psalmer och andliga sånger
Ârs
Livsfrågor och etik
Kyrkoåret
.
kyrkokonst.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
120
Bibeln
.
.
.
.
o
Jesu underverk
Jesus som frälsare
den första kristna församlingen
Petrus och Paulus
breven i Nya testamentet.
Kyrkans första tid
de första kristna, förföljelserna
.
o
trosbekä n nelsen.
Judendom, kristendom och islam
.
drag som är gemensamma och drag som skiljer dem åt
Bönen
Psalmer och andliga sånger
Profil för goda kunskaper i slutet av åk 5
Eleven känner till det centrala i Bibeln och den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och kan
använda det inlärda för att skaffa sig ytterligare kunskaper.
Eleven
.
.
¡
känner till Bibelns centrala berättelser
känner till de grundläggande dragen hos den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och församlingen där
han eller hon bor
vet att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland hör till kyrkornas stora familj och känner till andra kristna
kyrkor och samfund.
Eleven gestaltar religionen som företeelse
Eleven
.
o
.
förstår det religiösa språkbrukets karaktär
identifierar religiösa symboler, begrepp och metaforer
ser religionens inverkan i sitt liv och sin närmiljö,
Eleven kan utnyttja religiös kunskap
Eleven
.
.
.
har en preliminär uppfattning om trons och kunskapens grundläggande karaKär
kan särskåda livsfrågor som står honom eller henne nära
kan gestalta sin egen världsåskådning på ett sätt som motsvarar elevens åldersgrupp
Eleven kan handla etiskt ansvarsfullt
Eleven
.
¡
har förmåga till etiskt reflektion
identifierar faktorer som inverkar på moralbeslut och beaktar dem i sitt liv.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
t2t
Ârskurserna 6-9
Den primära uppgiften för undervisningen i evangelisk-luthersk religion i årskurserna 6-9 är att
fördjupa och vidga elevens förståelse för den egna religionens och andra religioners karaktär och
Uety¿ålse. på så'satt stöds uppbyggnaden av eievens égen världsåskådn¡ng och etiska grundsyn'
MåI
Eleven skall
vara medveten om faktorer som inverkar på uppbyggnaden av hans eller hennes
världsåskådning
förstå vilken betydelse religionen och dess helighetsdimension har i människans och
samhällets liv
fördjupa sig i Bibeln som en samling mänskliga och heliga skrifter
göra sig förtrogen med kristendomen, dess uppkomst och utveckling och dess betydelse i
människans och samhällets liv
fördjupa sig i den lutherska kyrkan och dess trosuppfattning
bekanta sig med de viktigaste världsreligionerna i huvuddrag ^
kunna resptktera männijkor som har en a'ìnan tro och som tänker på ett annat sätt
känna till de grundläggande begreppen för etiskt tänkande och grunderna för den kristna
etiken, tillämpa dessa i sina etiska reflektioner och i sin verksamhet.
.
.
.
r
o
.
.
.
Centralt innehåll,
åt< O-g
Âre
Livsfrågor och etik
.
o
etiska förebilder, t.ex. Martin Luther King
religionens inflytande på individen, samhället och kulturen
Bibeln
berättelser ur Gamla Testamentet
.
¡
¡
Jesu bergspredikan
Jesu liknelser och undervisning.
Kyrkans utveckling
.
.
.
o
den katolska medeltiden
den romersk-katolska kyrkan
den grekisk-ortodoxa kyrkan
reformationen, Martin Luther,
Olika kristna samfund
.
ekumenik,
Mission
.
o
missionsbefallningen
mission i dag.
Bönen
Psalmer och andliga sånger
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
122
Al<
l
Elevens reflektioner kring sin världsåskådning
livets mening; ont och gott, lidande och död
förhållandet mellan tro och kunskap,
o
.
Världsreligionerna
.
.
.
.
de centrala världsreligionerna: hinduismen, buddhismen, daoismen, shintoismen,
judendomen, islam; uppkomst, utbredning, storleksförhållanden och huvuddragen i det
religiösa livet och tron
naturfolkens religioner, t.ex, bushmännens religion i Afrika
spelregler för möten med andra religioner
religionens olika uttryck, och inflytande på individen, samfundet och kulturen.
Bibeln
.
.
o
Gamla Testamentet ur judendomens, kristendomens och islams synvinkel
huvuddragen i Bibelns tillkomst samt tolkning och användning av Bibeln
Bibelns inflytande på kulturen.
Âke
Kyrkan
.
.
.
.
¡
kristendomens uppkomst och utveckling fram till våra dagar
centrala kyrkosamfund: katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan, lutherska kyrkan, andra
protestantiska kyrkor
centrala gestalter i kyrkans historia, såsom Augustinus, Franciskus, Martin Luther
kyrkobyggnaden, kristna symboler
lutherdomen i Finland.
Ãkg
Finländsk livsåskådningstradition
fornfinsk och -nordisk religion
o
.
o
o
.
kristendomens ankomst och utveckling i Finland
religionsfrihetslagen
religionsläget i Finland, den lutherska kyrkan och den ortodoxa kyrkan samt andra kristna
kyrkor och samfund, andra religioner och irreligiositet
medlemskap och verksamhet i den lutherska kyrkan,
Människan som en etisk varelse
grundläggande begrepp för etiskt tänkande
r
.
.
kristendomens människosyn
kristen etik och dess grundvalar, bl,a. bergspredikan, i anslutning till etiska/moraliska frågor
elevens eget liv, i familjen, i närsamhället samt hos hela mänskligheten.
i
o,
Temaomräden som integreras i religionsundervisningen
Att växa som människa
.
.
eleven bekantar sig med religioner i närmiljön och reflekterar över den egna övertygelsen
eleven bekantar sig med etiska frågeställningar, lär sig att förhålla sig till dem och lär sig
träffa personliga val i värdefrågor,
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
t23
Kulturell identitet och internationalism
.
.
eleven får kunskap om det egna landets religiösa tradition och bekantar sig med främmande
religioner och kulturer
eleüen får kunskap om kyrkans utveckling i Finland och i andra delar av världen.
Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling
. eleven bekantar sig med principer för mänskans respekt och ansvar för skapelsen, etiska
frågeställningar i a-nslutning Ull människans påverkan^på miljön, en rättvis fördelning av
världens resurser och miljö?rågor i enlighet med en nåltUar utveckling'
Trygghet
-ãléven
.
.
lär sig grundläggande kristna principer som gäller för mänskligt umgänge, och
uppmuntras till att visa respekt för olikheter och olika synsätt
eiev"n lär sig om olika personligheter i^religionshistorien som verkat för mänskliga rättigheter,
konstru ktiv konfl i ktlösni ng sa mt icke-vå ldspri nci per'
Människan och teknologin
eleven lär sig reflekte'ã över etiska frågor i ansl tning till nya uppfinningar.
.
Kriterier för vitsordet B vid slutbedömningen
Eleven kan skaffa sig fördjupad kunskap om kristendomen och den evangelisklutherska kyrkan.
Eleven
.
.
.
.
känner till Bibelns centrala ¡nnehåll
känner till de händelser som ledde till kristendomens uppkomst och behärskar de viktigaste
skedena i de kristna kyrkornas historia
kyrkans historia i Finland och förstår den finländska
känner till den
"uung"iirk-lutherska
karaktär
lutherdomens g rundläggande
förstår finländfü religioiitet och livsåskådningstradition.
E leven
förstår religionen som fenomen
E leven
a
a
a
a
förstår religiöst tänkande och de religiösa upplevelsernas och det religiösa beteendets natur
ser religionernas inflytande på den finländska och europeiska kulturen
känner till de centrala dragen i världsreligionerna
respekterar människor som tror och tänker annorlunda.
Eleven kan använda religiös kunskap
Eleven
. - uËt något om trons och kunskapens grundläggande karaktär och förhållandet mellan dem
. uppfat[ar faktorer som inverkar på hãns ellei hennes världsåskådning
. kan diskutera de yttersta livsfrågorna'
Eleven kan handla etiskt ansvarsfullt
Eleven
.
.
har förmåga till ansvarsfull etisk reflektion
ser följderna av sina val och handlingar.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
124
Den ortodoxa religionen
Det centrala i den ortodoxa religionsundervisningen är att stärka och upprätthålla elevens
ortodoxa identitet. Eleven får hjälp med att förstå religionens betydelse för honom eller henne
själv och att se religionens inflyt-and-e i samhället och kulturen. I undervisningen eftersträvas
allmanb¡ldning i religion och livsåskådning,
Arskurserna 1- 5
Den primära uppgiften för undervisningen i den ortodoxa religionen i årskurserna 1-5 är att
genom kunskap, färdigheter och upplevelser ge eleven stoff för att han eller hon skall kunna
bygga upp sin världsåskådning och växa till en etiskt ansvarskännande människa,
vår
Eleven skall
stärka sin ortodoxa identitet och förstå den heliga dimensionen i livet
sätta sig in idet liturgiska livet och i kyrkokonsten, idet ortodoxa kyrkoåret, i heliga
människors liv, i den ortodoxa kristendomens grundbegrepp och i den egna församlingens
.
¡
o
.
o
verksamhet
bekanta sig med dogmatikens grundfrågor
fördjupa sig i Bibelns berättelser och deras budskap och lära sig att reflektera över etiska
frågor i Bibeln och i sitt eget liv
bekanta sig med andra kristna kyrkor och omgivande religiösa och icke-religiösa
livsåskådningar.
Centralt innehåll
Kyrkoåret och heliga människor
.
.
o
.
de heliga tiderna och kyrkoårets stora och medelstora högtider
den egna kyrkans och elevens eget skyddshelgon
fastor och etiska frågor i anslutning till dem
kyrkans stora lärofäder och martyrer'
Som medlem av kyrkan
. den ortodoxa traditionen i familjen, i skolan, på hemorten, i Finland, i världen
. den egna församlingens verksamhetsformer, speciellt gudstjänsterna och församlingens
.
.
.
.
.
barnverksamhet
klostrens verksamhet
kyrkligaorganisationer
andra kyrkor och religioner i närmiljön
den religiositet som eleven möter i Finland och ute i världen
drag som är gemensamma för judendomen, kristendomen och islam, och drag som skiljer
dem åt,
Bibeln som en helig skrift
.
.
.
¡
.
.
begynnelseberättelserna och patriarkberättelserna
från Egypten till det förlovade landet
Jesu liv och läror, Herrens bön
êvâtìg€lieförfattarna
uppståndelsen och ett nytt liv
Nya testamentets tidshistoria,
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
125
Det liturgiska livet
gudstjänstförrättarna och liturgigudstjänsten
sakramenten, speciellt dopet, myrrasmörjelsen, boten och nattvarden
kyrkomusiken: troparier, gudstjänsthymner och hymnerna under andra heliga förrättningar
kyrkan som byggnad och som en helig plats
ikonen som bild och som heligt föremå1,
o
.
.
o
.
Dogmatik och etisk fostran
.
.
.
.
.
människan som Guds avbild och like
den heliga treenighetens personer och deras särdrag
frälsningen och det eviga livet
kyrkan och församlingen
etiken i de tio buden,
Profil för goda kunskaper i slutet av årskurs 5
Eleven känner
till det centrala i ortodoxin
Eleven
.
.
.
är medveten om liturgigudstjänstens betydelse som en del av en ortodox kristens liv
känner i huvuddrag till det ortodoxa kyrkoårets faste- och högtidstradition och kan följa
kyrkoåret i sitt eget liv
känner till den ortodoxa människosynen och andra grundbegrepp inom den ortodoxa
kristendomen, kan tillämpa dem i sitt eget liv,
Eleven känner
till Bibelns centrala berättelser
Eleven
känner i huvuddrag till Gamla och Nya testamentets olika karaktär
känner till Kristi undervisning, livsskeden och kyrkans uppkomst
kan reflektera över etiska frågor utifrån Bibelns berättelser och sitt eget liv och beakta dem
sin livsföring.
.
.
.
i
Eleven kan använda religiös kunskap
Eleven
.
.
.
o
känner till den ortodoxa dogmatikens centrala grundbegrepp
känner till den ortodoxa traditionen som en del av en ortodox kristens liv
kan använda det inlärda för att stärka den ortodoxa identiteten
kan stärka sin ortodoxa identitet.
Eleven är insatt i sin egen religion och känner
till religionerna i sin närmiljö
Eleven
känner till den ortodoxa kyrkans särdrag
identifierar den religiösa bakgrunden i sin familj
känner till verksamheten i sin egen hemförsamling
känner till andra kristna kyrkor och samfund i närmiljön.
.
.
.
.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
126
Årskurserna 6-9
Den primära uppgiften för undervisningen i ortodox religion i årskurserna 6-9 är att fördjupa och
utvidga elevens förståelse för sin religiösa tradition och andra religionerlkaraktär och betydelse.
På så sätt stöds eleven så att han eller hon kan bygga upp sin världsåskådning och sin etiska
övertygelse,
MåI
Eleven skall
stärka och fördjupa sin ortodoxa identitet och förstå den heliga dimensionen i livet
sätta sig in i det liturgiska livet och kyrkokonsten, i den ortodoxa kyrkan, dess historia och
trosu ppfattn i ng
vara medveten om de faktorer som påverkar uppkomsten av hans eller hennes
världsåskådning och förstå religionens och livsåskådningens betydelse i människans och
samfundets liv
. bli förtrogen med Bibeln som en samling heliga och mänskliga skrifter
. känna till grundbegreppen för etiskt tänkande och grunderna för den ortodoxa etiken och
kunna tillämpa dem i etisk eftertanke och i sin verksamhet
o bekanta sig med de viktigaste världsreligionerna i huvuddrag
. kunna respektera människor som har en annan tro och ett annat tankesätt.
.
o
.
Centralt ¡nnehåll
Bibeln
.
o
.
.
Bibelns tillkomst och ¡nnehåll
Bibeln som en helig skrift
profeterna, konungarnas tid, psalmerna
Apostlagärningarna.
Kyrkohistoria
.
.
.
.
.
de viktigaste händelserna i kristendomens uppkomst och utveckling
kyrkosamfunden och ekumenik
den ortodoxa kyrkans historia i Finland
den ortodoxa kyrkans förvaltning och nuläge
utvecklingen av den religiösa situationen i Finland.
Världsreligionerna
.
.
de viktigaste världsreligionernas utbredning, storleksförhållanden, grundläggande
foreställningar och de grundläggande dragen i-det religiösa livet
religionens utsträckning och dess inflytande på individen, samhället och kulturen.
Liturgi och dogmatik
.
o
.
.
sakramenten
gudstjänsterna: liturgi, vigilia, fasteliturgi och andra kyrkliga förrättningar
kyrkobyggnaden, kyrkokonst och kyrkomusik
dogmatikens centrala punkter,
Et¡k
den ortodoxa människouppfattningen
att identifiera etiska normer, principer och värderingar, reflektion och tillämpning
etiken i Bergspredikan.
.
.
o
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
t27
Kriterier för vitsordet B vid slutbedömningen
Eleven kan skaffa sig kunskap om den ortodoxa tron
Eleven
.
.
.
.
o
känner till det ortodoxa kyrkoårets faste- och högtidstraditioner och kan följa det ortodoxa
kyrkoåret
är insatt i den ortodoxa gudstjänsttraditionen
har bildat sig en helhetsuppfattning av kyrkans lära
känner till sakramenten oc.h andra heliga förrättningar och förstår deras betydelse
känner till kyrkans etiska undervisning och kan tillämpa den i livet.
Eleven känner
till Bibelns tillkomst och dess centrala innehåll
Eleven
.
.
.
.
känner till Bibelns inre struktur
förstår Bibelns frälsningsbudskap
förstår Bibeln som en del av kyrkans tradition
känner till Bibelns användning i den kristnas dagliga liv och förstår hur de olika böckerna
används i liturgin.
Eleven kan utnyttja religiös kunskap
Eleven
.
.
.
o
.
.
känner till den kristna kyrkans uppkomst, utbredning och orsakerna till dess delning
kan placera in den finländska ortodoxa kyrkan som en del av en världsomspännande kyrka
känner till den finländska ortodoxa kyrkans skeden och deras inverkan på nutiden
är insatt i den egna församlingens verksamhet
känner till olika kyrkliga organisationer och deras verksamhet
känner till den finländska ortodoxa kyrkans förvaltning'
Eleven känner
till världsreligionerna
Eleven
.
.
.
förstår religionens betydelse för människan
känner till de stora världsreligionerna
kan respektera människor som har en annan tro och som tänker annorlunda.
Andra religioner
Vid undervisningen i andra religioner följs principerna för grunderna för läroplanerna för ovan
beskrivna religioner, i synnerhet de mål som uppställts för alla konfessionella grupper'
För undervisningen i andra religioner ges läroplansgrunder med separata beslut.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
128
ivsåskådning
5.1 1.
Arskurserna 1-5
Undervisningen i l¡vsåskådningskunskap är avsedd för elever som inte tillhör något trossamfund.
Eleven deltar i undervisningen i enlighet med föräldrarnas val och övertygelse.
Anordnas undervisning i Livsåskådningskunskap följs grunderna för läroplanen för den
grundläggande utbildningen 2004.
För att ge eleverna de kunskaper de behöver i sitt liv och i studier i andra ämnen kan det centrala
i de stora världsreligionerna presenteras,
Ârskurserna 6-9
t¡vsåskådningskunskap som läroämne är i grunden en tvärvetenskaplig helhet^med utgångspunkt
i filosofin samt i samhälls- och kulturvetenskaperna. I undervisningen ¡ livsåskådningskunskap
uppfattas människorna som skapare och förnyare av sin kultur och som individer som i sitt
inbördes umgänge upplever och skapar betydelser. I undervisningen ses livsåskådningar,
mänskliga kutymer och deras innebörd som resultatet av en växelverkan mellan individerna,
samhället och kulturarvet. I livsåskådningskunskapen betonas människans förmåga att utforska
sin värld och aktivt styra sitt liv.
Undervisningen har som uppgift att ge eleven stoff för att växa upp till-en självständig, tolerant,
ansvarsfull och omdömesgill medlem i samhället. Undervisningen i livsåskådningskunskap skall
stödja uppväxten till ett fullvärdigt demokratiskt medborgarskap som, i ett samhälle som
förändras i snabb takt och blir alltmer globalt, förutsätter utveckling av förmågan att tänka och
handla enligt etiska principer, därtill hörande omfattande kunskaper och färdigheter och en
utveckling áv allmänbildningen ¡ livsåskådningsfrågor och kultur, Undervisningen i
l¡vsåskådningskunskap utgår från att eleven skall ha möjlighet att växa upp till en fri, jämlik och
kritisk byggare av ett gott liv.
Undervisningens huvuduppgift är att fördjupa elevens förståelse för den ^egn^a livsåskådningen och
världsbilden. Eleven lär sig grundläggande kunskaper om olika slags livsåskådningar och
religioner och får stöd i att utvecklas till en ansvarskännande och aktiv samhällsmedlem.
MåI
Målet är att främja elevens strävan
att söka och by-gga upp sin identitet och sin livsåskådning- och samtidigt lära sig att gestalta
helheter, konfionteras med osäkerhet och förbättra förmågan att uttrycka sig och sin
o
.
.
¡
livsåskådning
att utveckla iin omdömesförmåga och sin förmåga att handla etiskt överlagt, att-lära sig att
lägga märke till de etiska dimensionerna i vardagslivet och att använda sin förmåga till etiskt
tänkande och livsåskådningsmässiga överväganden
att tillägna sig och omfatta principerna för de mänskliga rättigheterna, för tolerans, för en
världsomspännande rättvisa och en nållUar utveckling, lära sig att ta ansvar för sig själv, för
andra människor, för samhället och för naturen
att utvidga sin religiösa och kulturella allmänbildning och lära sig känna till olika värden,
trossystem och livsåskådningsmässiga lösningar som anses viktiga i olika kulturer, hur de
tillkommit och hur de överföis, lära õig att beãöma vetenskapens inflytande på vårt
levnadssätt.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
129
Centralt innehåll
Studiehelheter som kan undervisas i kursform innehåller fördjupat material om ämnesområden
som behandlats i årskurserna 1-5: människorelationer och moralisk tillväxt, självkännedom och
kulturidentitet, samhälle och mänskliga rättigheter samt människan och världen.
Medborgarskap och ett gott samhälle
grunderna i samhällsteori, demokrati
politik, att verka som medborgare, nållOar utveckling'
.
.
Livsåskådningarnas värld
.
¡
.
.
livsåskådniñgarnas historia, livsåskådningsfrihet
världsbild, vãrldsåskådning och livsåskåoning
kunskap och forskning, naturligt och övernaturligt
religion och irreligiositet, den egna livsåskådningen'
Kultur
.
.
.
kulturforskning, kultur och natur
kultur och gemenskap, den finländska kulturen, tolerans
uppfattningar om förhållandet mellan människan och naturen: humanistiska, utilistiska,
mystiska och naturcentrerade uppfattningar'
Etik och ett gott liv
o
o
r
etikens huvudriktningar och grundläggande frågor, den ungas moraliska tillväxt
människorättsetik, miljöetik
mångkulturalism ur ett etiskt perspektiv'
Framtiden
.
.
.
framtidsforskning
naturens och samhällets framtid, världsarvet
min framtid, att handla för framtidens bästa'
Kriterier för vitsordet 8 vid slutbedömningen
Människorelationer och mora lisk tillväxt
Eleven
kan se sambandet mellan val av värderingar och ett gott liv
kan se de aspekter som de etiska grundbegreppen ger, t,ex. avsikten med en handling och
aktörens syfte med den, handlingens konsekvenser samt människans ansvar och rättigheter
kan se de etiska aspekterna på ett moraliskt dilemma och föreslå en etiskt godtagbar lösning
kan iaktta de etiska dimensionerna i vardagen, konsten, medierna eller på andra livsområden
och kan motivera skillnaden mellan mera eller mindre etiskt utvecklade bedömningar.
.
.
.
o
Självkännedom och kulturidentitet
Eleven
kan identifiera och benämna väsentliga drag i de viktigaste världsåskådningarna och
kulturerna och ange hur de utvecklats
kan ställa olika kuJturella begrepp och symboler i relation till skilda livsåskådningstraditioner
förstår skillnaden mellan en éekulär och en religiös livsåskådning
kan utnyttja inlärda kulturella begrepp och skaffa kunskap om olika l¡vsåskådningar.
.
.
.
o
Samhälle och mänskliga rättigheter
Eleven
.
känner till de mänskliga och medborgerliga rättigheterna i huvuddrag och kan förklara
skillnaderna mellan dem
Korsholms kommuns läroplan för den grundlä99ande utbildningen
130
.
.
.
.
o
kan betrakta individens förhållande till samhället ur etisk synvinkel
kan reda ut beroendet mellan rättigheter och skyldigheter
känner till alternativa och motstridíga samhällsuppfattningar
känner igen kränkningar av de mänskliga och medborgerliga rättigheterna och kan bedöma
motiveringarna för olika krav på jaml¡fnet och rËittigheter
känner till problem i det moderna samhället och kan framföra både optimisti.ska och
pessim istiska u ppfattn¡ngar om fra mtiden.
Människan och världen
Eleven
.
.
.
.
förstår principerna för en hållOar utveckling
känner till utgångspunkterna för miljöetik
kan bedöma individens etiska perspektiv i relation till miljön
förstår vilken inverkan samhälleliga avgöranden har Bå lång sikt,
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
istoria
5.L2.
Ârskurserna 5-6
Historieundervisningens uppgift är att göra eleven förtrogen med den historiska kunskapens natur
och hur kunskapen inhämtas. Dessutom skall eleven bli medveten om sina rötter samt hur vissa
händelser och fenomen blivit betydelsefulla inom historien'
MåI
Eleven skall
. lära sig att förstå att historisk kunskap baserar sig på historikernas tolkningar och därmed kan
förä nd ras
. lära sig historiens grundläggande indelning i tidsperioder
. lära sig använda historisk kunskap och att diskutera historiska och aktuella skeenden
. lära känna Finlands och hembygdens historia som en del av mänsklighetens historia
. lära sig att känna igen förändringar i hembygdens historia samt att resonera kring
deras orsak och verkan,
Centralt innehåll för årskurs 5
De egna rötterna och den historiska kunskapen
. hembygdens historia i byaperspektiv, kommunperspektiv och Osterbottniskt perspektiv'
Förhistorisk och historisk samt de första högkulturerna
o
.
o
floddalskultu rerna
det fornfinländska samhället: stenålder, bronsålder, iärnålder
vikingatiden
Den europeiska civilisationens uppkomst
o antika Grekland
o Romarriket
Centralt innehåll för årskurs 6
I årskurs 6 betonas medeltiden och Finland som en del av det svenska riket,
De egna rötterna och den historiska kunskapen
. hembygdens historia i byaperspektiv, kommunperspektiv och Osterbottniskt perspektiv'
Medeltiden
.
o
korstågen och religionens inverkan på människornas liv'
Finland blir en del av det svenska riket
Den nya tiden genombrott
. uPpfinningar som förändrat världen
.
.
.
.
.
den heliocentriska världsbilden
den första världsomseglingen
de stora sjöfartsstaterna
Amerikasindiankulturer
grundandet av kolonier och slavhandel
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
132
Finland som en del av det svenska riket
o
.
o
.
¡
Gustav Vasa
Mikael Agricola
ståndssamhället
den finländska kulturen utformas
livet som kungens undersåtar och invånare i en stormakt
Frihetens ideologi vinner terräng
o Despotismen i Frankrike
.
o
.
franska revolutionen
Ryssland och Peter den store
Nordamerikas förenta stater
Behandling av temaområden i årkurserna 5-6.
Ett av följande temans utveckling granskas från förhistorisk tid fram
till 1800-talet.
a) någon utomeuropeisk högkultur
b) handelns utveckling
c) kulturens utveckling
d) utveckling av trafik- transportmedlen
e) förändringar hos befolkningen
Profil för elevernas goda kunskaper i slutet av årskurs 6
Att skaffa sig kunskap om det förgångna
Eleven
.
.
kan skilja fakta från åsikter
kan skilja källan och tolkningen av den från varandra
Att förstå historiska fenomen
Eleven
¡
.
.
vet att det förflutna kan delas in i olika tidsperioder och kan nämna karakteristiska drag för
olika samhällen och tidsPerioder
känner igen händelsernas kontinuitet från en tidsperiod till en annan och förstår att förändring
inte är detsamma som framsteg och att förändringar inte heller betyder detsamma ur olika
människors och gruppers synvinkel
kan leva sig in i ãn människas situation förr i tiden, kan förklara varför människor under olika
tidsperiodei tanfte och handlade på olika sätt'
Att utnyttja historiska kunskaper
Eleven
.
.
kan skildra ett aktuellt tema som behandlas genom att förklara händelsen eller fenomenet ur
vissa aktörers synvinkel
känner till att en del saker kan tolkas på olika sätt och kan förklara varför.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
133
Ârskurserna 7-9
Syftet med undervisningen i historia är att lära eleven att växa upp till en ansvarsfull aktör som
t<i¡t¡st<t kan behandla händelser i nuet och i det förgångna. Eleven får lära sig att förstå att den
egna kulturen och andra kulturer är resultatet av en historisk utvecklingsprocess. I
uñdervisningen behandlas både allmän historia och Finlands historia.
Syftet med undervisningen är att _ge eleven stoff för att bygga upp sin identitet, för att sätta sig
in i begreppet tid och för att förstå människans verksamhet och värdet i intellektuellt och
kroppsligt arbete.
Syftet med historieundervisningen i årskurserna 7-9 i den grundläggande utbildningen är att
fördjupa elevens uppfattning om den historiska kunskapens natur. Undervisningen i historia har
som uppgift att stärka elevens egen identitet och göra eleven förtrogen med andra kulturer och
deras inflytande.
MåI
Eleven skall
lära sig att skaffa och utnyttja historiska kunskaper
lära sig att använda ol¡ka kallor, jämföra dem och utifrån dem bilda sig en egen motiverad
.
.
.
.
.
åsikt
förstå att historisk information kan tolkas på olika sätt
lära sig att förklara ändamål med och följder av mänsklig verksamhet
lära sig att bedöma framtida alternativ med hjälp av kunskap om historisk förändrin9.
Centralt innehåll för 3kz
De temaområden som behandlas hänför sig
till Finlands historia och världshistorien på 1AOO- och
1900-talen,
Livet på 18oo-talet och nationalitetsidén
livet i 1800-talets Finland
.
.
.
de centrala statliga förändringarna och nationalitetsidéns verkningar i Europa i början av
1800-talet
kulturen som återspeglare av nationalitetsidén i Finland'
Den industriella revolutionen
a
industrialiseringen och dess inverkan på människornas liv
urbaniseringen.
Det finska samhället omvandlas
o
o
ståndssamhällets upplösning
förryskningen av Finland och motståndet mot den'
Centralt ¡nnehåll ror
åf
g
Från stormakternas maktkamp till första världskriget och dess fölider
imperialismen och dess inverkan på Europas stormakter och kolonier
första världskriget, dess orsaker och följder
orsakerna till dét ryska kejsardömets fall och revolutionerna âr t977
.
¡
.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
t34
a
Finlands självständighet och inbördeskriget'
Depressionens och totalitarismens tid
börskraschen och dess verkningar i Europa
livet i demokratier och diktaturer,
.
o
Tiden under andra världskriget
o
.
andra världskriget, dess orsaker och följder
Finland iandra världskriget och hur landet klarade sig ur kriget
Finland från l95o-talet till i dag
förändringen i näringsstrukturen och dess inverkan på människornas liv
det finländska välfärdssamhället byggs upp.
.
.
Från konflikterna mellan öst och väst till motsatsförhållandet mellan syd och nord
det kalla kriget
världens delning i fattiga och rika stater och problem som detta medför.
.
.
Livet i slutet av 1900-talet och början av 20o0-talet
.
.
det västerländska konsumtionssamhällets uppkomst och dess följder för omgivningen och
människornas liv
informationsförmedlingens utveckling'
Dessutom ett av följande teman vars utveckling behandlas från 1800-talet fram till nutiden:
a) någon utomeuropeisk kultur
b) utvecklingen av jämlikheten
c) kulturens utveckling
d) teknologins utveckling, till exempel utvecklingen
e) från ett splittrat till ett enat Europa'
av trafik- och transportmedlen
Integrering av temaområden
.
kulturell identitet och internationalism'
Kriterier för vitsordet 8 vid slutbedömningen
Att inhämta kunskap om det förgångna
Eleven
.
.
kan skilja mellan förklarande och irrelevanta faktorer
kan läsa och tolka källmaterial av olika slag'
Att förstå historiska händelser
Eleven
.
.
.
kan placera in händelser som han eller hon har studerat i deras historiska sammanhang och
kan på så vis tidsbestämma dem
kan iörklara varför människor på vissa livsområden handlade annorlunda förr än i dag
kan anföra orsaker till och följder av historiska händelser.
Att använda historiska kunskaPer
Eleven
.
.
kan besvara frågor om det förflutna med hjälp av information ur olika källor, även information
som skaffats med hjälp av modern teknologi
kan bilda sig en uppfattning om händelser och fenomen samt motivera och bedöma sin
uppfattning.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
135
amhällslära
5.13.
lära är att handleda eleven i a tt växa upp till en
Syftet med undervisningen i sam
Undervisningen i sam hällslära i å rsku rserna
i
samhället,
aktör
aktiv och ansvarskännande
ge
baskunskaper och basfärdigheter med
skall
grundläggande
utbildningen
7-9 i den
och medborgarnas möjlighet att
verksamhet
och
på
struktur
samhällets
avseende
eleven att växa upp till en tolerant och
att
stödja
är
påverka, Syftet med undervisningen
erfarenheter av
ge
henne
eller
honom
att
demokratisk medborgare och
påverkan.
samhällsdeltagande och demokratisk
Ârskurs 9
MåI
Eleven skall
få en uppfattning om den samhälleliga kunskapens natur
lära sig att inhämta och tillämpa information om samhället och näringslivet kritiskt
och kunna fungera som en aktiv opinionsbildare
lära sig att känna till de offentliga tjänsterna
få beredskap för att respektera arbete
lära sig grunderna i entreprenörskap och lära sig att förstå entreprenörskapets
betydelse för välfärden i samhället
lärá sig att förstå de samhälleliga beslutens inverkan på medborgarnas liv
bli intresserad av att delta och påverka i samhället
lära sig att granska och utveckla sina kunskaper som ansvarsfull konsument och som
aktör i samhället
o känna till de rättsliga följderna av sitt handlande'
.
.
.
.
.
.
.
.
Centralt ¡nnehåll
Det finländska samhället och näringslivet och Europeiska unionen
Individen som medlem i en gemenskap
o
.
familjen, olika slag av gemenskaper samt minoritets- och subkulturer
individens möjligheter att fungera i hemkommunen, som medborgare i den egna
staten, i Norden och i EU.
Individens välfärd
o
.
välfärdssamhällets olika dimensioner
jämlikhet och en hållbar utveckling och andra sätt att främja välfärden
Att påverka och fatta beslut
medborgarnas möjligheter att påverka
demokrati, val och valdeltagande
politiska och administrativa-aktörer på kommunal och nationell nivå och EU-nivå
media och samhällspåverkan.
Medborgartrygghet
.
o
.
rättssystemet, individens rättigheter och skyldigheter och juridiskt ansvar
trafiksäkerhet
säkerhetspolitik: utrikespolitik, rikets försvar'
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
136
Hushållning
.
¡
principerna för privat hushållning
arbete och entreprenörskap.
Samhällsekonomi
.
.
individen och hushållen som konsumenter och ekonomiska aktörer
utrikeshandelns och den globala ekonomins betydelse'
Ekonomisk politik
o konjunkturväxlingar inom ekonomin, arbetslöshet och inflation samt hur de påverkar
o
privatekonomin
offentlig ekonomi och beskattning.
Integrering av temaområden
o
deltagande demokrati och entreprenörskap
Kriterier för vitsordet B vid slutbedömningen
Att inhämta och använda information om samhället
Eleven
.
.
o
kan kritiskt tolka information, statistik och grafiska framställningar som förmedlas av
medierna
kan motivera sina uppfattningar om samhälleliga angelägenheter
kan jämföra olika alternativ till samhälleligt beslutsfattande och ekonomiska lösningar
och följderna av dem.
Att förstå samhällelig information
Eleven
-
.
o
féistår att det finns flera alternativ när det gäller att fatta samhälleliga beslut och lösa
ekonomiska frågor
förstår etiska frågor i anslutning till samhällelig och ekonomisk verksamhet.
137
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
s¡k
5.14.
Syftet med musikundervisningen är att vägleda eleven i att finna sitt intresseområde inom
musiken och att uppmuntra honom eller henne till musikalisk verksamhet, vägleda eleven i att
uttrycka sig musikaliskt och stödja hela hans eller hennes personlighetsutveckling.
Undervisningen skall också bringa eleven till insikt om att musiken är tids- och situationsbunden.
Den är olika under olika tider, i olika kulturer och samhällen och den har olika betydelse för olika
människor. I undervisningen skall beaktas att grunden för en förståelse av musiken ligger ide
betydelsefulla upplevelsei man får då man musicerar och lyssnar på musik, Musikundervisningen
skail vagleda eleven i den process där den musikaliska identiteten utformas och vars mål är att
skapa en positiv och nyfiken inställning till olika slags musik. De musikaliska färdigheterna
utvecklas genom en långsiktig träning som bygge_r på repetition. Genom att man musicerar
tillsammañs utvecklas de sociala färdigheterna, såsom ansvarsfullhet, sinne för konstruktiv
kritik samt vilja och förmåga att acceptera och uppskatta olikheter ifärdigheter och kulturer'
En heltäckande uttrycksförmåga hos barnet skall utvecklas genom att man i undervisningen
försöker finna anknytningar till andra läroämnen. Musikundervisningen skall även utnyttja de
möjligheter som tekniken och utbudet i medierna erbjuder'
f leíei skall få en positiv inställning till musik. Tyngdóunkten i musikundervisningen skall ligga på
sång och spel. Det teoretiska stoffet behandlas i samband med det praktiska arbetet, Genom
sånglekar, rörelsesånger, dans och rörelseimprovisation^utvecklas elevens motorik och
rytmuppfattning och õciala färdigheter. Inom temaområdet "Att växa som människa" fördjupar
g'rundskolans musikundervisning iörståelsen av estetiska upplevelser och förmågan att verka som
medlem i en grupp och i en gemenskap.
Ârskurserna L-4
Det centrala i musikundervisningen i årskurserna t-4 är att genom en lekfull och helhetsinriktad
verksamhet utveckla elevens musikaliska uttrycksförmåga. Undervisningen skall erbjuda eleven
erfarenhet av olika slag av ljudmiljöer och musik och uppmuntra honom eller henne till att
uttrycka och förverkliga sina egna föreställningar.
MåI
Eleven skall
lära sig att använda sin röst på ett naturligt sätt och uttrycka sig genom att sjunga,
spela och röra sig både enskilt och i grupp lára sig att koncentrerat och aktivt lyssna på musik och iaktta ljudmiljön
lära sig att använda musikens olika element som stoff i sitt musikskapande
lära sig att förstå mångfalden i musikens värld
lära sig att fungera på ett ansvarsfullt sätt som medlem i en musicerande grupp och som
musiklyssnare.
.
.
.
.
o
Centralt innehåll
.
.
.
.
.
.
övningar i röstbehandling med hjälp av tal, ramsor och sånger, sånglekar som passar för
elevens ålder
sångövningar som förbereder flerstämmighet
övningar som förbereder samspel och spelrepertoar med kropps-, rytm- och melodi och
ackordinstrument utifrån övningar som utvecklar grundrytmen
allsidigt musiklyssnande genom olika aktiveringssätt och beskrivning av egna upplevelser,
föreställ ni ngar och erfa renheter
ljudsekvenser, mindre ljudkompositioner och improvisationer som stoff i musikskapandet
musikens element - rytm, melodi, harmoni, dynamik, klangfärg och form - i samband med
musicerande, musiklyssnande, musik och rörelse och musikskapande
138
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
en sång-, spel- och lyssnarrepertoar som gör eleven^förtrogen med både finländsk musik och
musik írån ãn¿ra länder och kulturer och som ¡nnehåller exempel från olika tidsperioder och
olika musikstilar,
Sång
irån-gunA"rvisningen är sångarglädjen det viktigaste. Repertoaren bör vara mångsidig, aktuell
och även omfatta festtraditioneioctr den finlandssvenska sångskatten. Repertoaren kan med
fördel integreras med andra ämnen och temaområden i riksläroplanen t.ex, "Kulturell identitet
och internationalism", "Ansvar för miljö, välfärd och en nållbar utveckling" och "Trygghet och
trafi kku nskap".
Gemensamma sånger:
.
.
.
.
o
o
Modersmålets sång
Vårt land
Luciasånger
Hosianna
någon känd julpsalm (t.ex, Giv mig ej glans, Nu tändas tusen juleljus, Härlig är jorden, Av
himlens höjd, Stilla natt)
Den blomstertid nu kommer'
Spel
skall få bekanta sig med olika instrument och utveckla förmågan att spela i grupp'
Följande instrument lämpar sig väl i åt< t-+:
. rytminstrument (claves, trumma, tamburin, maracas, triangel, cymbal, bongotrumma
etc.)
. stavspel (xylofon, metallofon och tonboxar)
. blockflöjt
. kantele.
El:;;"
Musikkunska
Är r-z
Musikkännedom och musikhistoria
. eleven får lyssna På något -
musikstycke. Eleven kan måla eller
röra sig till musiken eller muntligt
berätta om sina uPPl evelser
Rytm
a
ta, ta-te, ta-a + motsvarande Pauser
k 3-4
Musikkännedom och musikhistoria
. eleven får bekanta sig med nordisk
musik (folkmusik, konstmusik och
populärmusik)
Rytm
.
o
.
Melodi
Melodi
a
höga och låga toner, melodikurva
Harmoni
.
helnot (ta-a-a-a), halvnot (ta-a),
rjärdedelsnot (ta), åttondelsnoter (tate), sextondelsnoter (ta-va-te-ve) +
motsvarande pauser'
punkterad not
tempoellerkaraktärsbeteckningar:
allegro, moderato, andante, adagio,
accelerando, ritardando, a temPo
eleven övas i att höra skillnad På
stycken som går i dur eller moll
g-klav, notsystemet och stamtoner
a
g-klav, notsystemet och stamtonerna
ettstrukna oktaven
Harmoni
. dur eller molltreklanger
a
i
(lyssnarexempel)
139
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
Dynamik
Dynamik
o
svagt
-
starkt, piano (p)
-
forte (f)
Klangfärg
o att auditivt kunna identifiera piano,
några rytminstrument och stavspel
.
o
växlande dynamik (cresc. <, dim, >)
pianissimo (pp), piano (p), forte (f),
fortissimo (ff)
Klangfärg
. att auditivt kunna identifiera några
orkesterinstrument (flöjt, oboe, klarinett,
fagott, valthorn, violin, pukor,
bastrumma)
Form
Form
a
solo - tutti
vers - refräng
a
a
Instrumentlära
Instrumentlära
o
repris, må|, Da capo al Fine
två- och tredelad visform
att visuellt kunna identifiera piano, olika
rytminstrument och stavspel
.
att visuellt kunna identifiera några
orkesterinstrument (flöjt, oboe, klarinett,
fagott, valthorn, violin, pukor och
bastrumma),
Profil för goda kunskaper i slutet av årskurs 4 (vitsordet B)
Eleven
.
.
.
.
.
o
kan använda rösten så att han eller hon kan delta iunison sång
uppfattar musikens grundrytm så att han eller hon kan öva sig i att spela och delta i samspel
behärskar en sångrepertoar, delvis utantill
kan ensam och i grupp och med hjälp av ljud, rörelse, rytm eller melodi hitta på musikaliska
lösningar i olika övningar, t.ex. eko, fråga/svar, solo/tutti
känner igen den musik han eller hon hört och kan uttrycka sin lyssnarupplevelse verbalt, med
bilder eller med rörelser
kan fungera ien musicerande grupp och ta hänsyn till de andra medlemmarna igruppen.
Ârskurserna 5-9
I musikundervisningen i årskurserna 5-9 analyserar man musikens värld och musikaliska
upplevelser och lär sig att i samband med musiklyssnande och musicerande använda sig av
musikaliska begrepp och notation,
Alla elever deltar i skolans musikundervisning i åk 1-7, I åk B och 9 är musiken ett tillvalsämne.
Riksläroplanens kriterier för vitsordet B vid slutbedömningen tillämpas således på tasårsbetyget i
ïtUt.
Sången och musicerandet skall fortsättningsvis vara det centrala i musikunde^rvisningen. Det
teorètiska stoffet behandlas i samband med det praktiska arbetet, Inom området musik och
rörelse skapar eleverna även egen koreografi. Vikten av hörselvård betonas inom temaområdet
"Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling".
140
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
MåI
Eleven skall
a
a
a
a
upprätthålla och utveckla sin musikaliska uttrycksförmåga på olika sätt som medlem i en
musicerande grupp
lära sig att kritiskt iaktta och bedöma olika ljudmiljöer samt utvidga och fördjupa sin
kännedom om musikens olika arter och stilar
lära sig att förstå vilken uppgift musikens element, rytm, melodi, harmoni, dynamik,
klangfãrg och form har i musiken och lära sig att använda begrepp och notationer för dem
bygga upp sitt kreativa förhållande till musiken och dess uttrycksmöjligheter genom att skapa
musik.
Centralt ¡nnehåll
.
o
.
o
övningar i röstbehandling och övningar som speciellt utvecklar röstens mångsidiga
användningsmöjligheter samt en- och flerstämmig repertoar som ger en inblick i olika stilar
och genrer, delvis utantill
övningar som utvecklar samspelsförmågan och en spelrepertoar som allsidigt representerar
olika musikstilar och musikkulturer
en mångsidig lyssnarrepertoar och härledning av tidsperiod, plats och kulturmiljö för den
utvecklánde av egna musikaliska idéer genom att improvisera, komponera och arrangera,
t.ex, med hjälp av ljud, sång, olika instrument, rörelse och musikteknologi.
Sån9
Förutom det som tas upp under rubriken sång i den kommunala läroplanen for åk 1-4 behandlas
även röstförä ndri ngarna u nder pu berteten'
Spel
fleven skall få bekanta sig med olika instrument och utveckla förmågan att spela i grupp.
Följande instrument lämpar sig väl ¡ åt< S-g:
. gitarr
.
o
o
.
.
.
elbas
trummor
klaviatur (piano, synt och orgel)
rytminstrument
stavspel
blockflöjt.
Musikkunskap
Âr s-e
Musikkännedom och musikhistoria
. musiken i Europa, Afrika, Asien och
o
o
Oceanien
västerländska konstmusikens historia
antiken - romantiken
höjnings-, sänknings-, och
återstä lln inqstecken
Al<
t
Musikkännedom och musikhistoria
.
a
a
musiken i Amerika
västerländska konstmusi kens historia
impressionismen - idag
jazz, pop- och rockmusikens historia
141
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
Rytm
Rytm
o
.
o
repetition av tidsvärden,
rytmläsning/sPel
trioler
tempo eller karaktärsbeteckningarl
presto, vivace, allegro, allegretto,
moderato, andante, adagio, lento, largo,
accelerando ritardando a tem
Melodi
a
repetition av åk 3-4 + namnen på no¡Oa
och sänkta toner
a
egna kompositioner
r
o
o
repetition,rytmläsning/sPel
enklâ, sammansatta och oregelbundna
ta kta rte r
metronomen
Melodi
repetition
g-klav och f-klav
a
kontra-, stora-, lilla-, ettstrukna- och
tvåstrukna oktaven
Harmoni
Harmoni
. stor och liten ters (hur man bygger upp
e repetition av åt< ¡-+
dur- och molltreklan er å klaviatu
Dynamik
Dynamik
. repetition av åt S-O
. repetition av åk 3-4 + mezzopiano (mp)
och mezzoforte
Klangfärg
Klangfärg
. symfoniorkesterns instrumento röstlägen (sopran, mezzosopran, alt,
grupper och enskilda instrument
tenor, barYton, bas) med
med lyssnarexemPel.
lyssnarexempel
. olika körtyper (blandad kör, damkör,
manskör, ungdomskör, barnkör (flickkör,
sskör
Form
Form
o repetition av åt s-e
repetition av åk ¡-+
. eleven övar att läsa repriser, må1, da
a
dal segno och Coda
capo, dal segno och coda i den repertoar
a
a
som
Instrumentlära
.
sochs
as.
Instrumentlära
eleven bekantar sig med hur
symfoniorkesterns instrument ser ut
¡
.
att visuellt kunna identifiera
symfoniorkesterns i nstru ment
eleven bekantar sig med hur ett partitur
är uopbvqqt,
Kriterier för vitsordet B vid slutbedömningen
Eleven
.
o
.
.
.
.
.
.
deltar i unison sång och kan sjunga rytmiskt rätt och följer melodilinjen
hon
behärst ar grunãì;Ë"lk;" på nSgot r.yt.-, melodi- eller áckordinstrument så att han eller
kan delta i samsPel
kan lyssna till musik och göra iakttagelser och komma med motiverade synpunkter på det
hörda
nurãn sådan förmåga att lyssna till såväl sin egen musik som till musik skapad av andra att
han eller hon kan musicera tillsammans med andra
känner igen och kan skilja mellan olika musikstilar och musik från olika tidsperioder och
ku ltu rer
känner till det centrala i finländsk musik och finländskt musikliv
kan använda musikaliska begrepp i samband med musicerande och musiklyssnande
kan använda musikens element som byggnadsmaterial för att utveckla och förverkliga egna
musikaliska idéer och tankar'
142
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
5.15.
ldkonst
Bildkonstämnet kan vara en inspirationskälla för övriga ämnen i grundskolan.
Kommunens muséer, konstnärer och säregna miljö inbjuder till utfärder kring konst, konstnärer och
friluftsmålning. Därmed kan ämnet bli njutningsfullt och intressant.
Arskurs I-7
Undervisningen i bildkonst i grundskolan har som uppgift att stödja elevens visuella tänkande och
utveckling av estetiskt och etiskt medvetande och ge färdigheter för ett eget visuellt uttryck' Det
centrala i undervisningen i bildkonst är att eleven skall förstå kulturens visuella uttrycksformer i
samhället, dvs. konst, media och miljö,
Syftet med undervisningen är att eleven skall utveckla en personlig relation till konst'
Undervisningen i bildkoñst skapar en grund för v irdering av och förståelse för den visuella världen
den finländska kulturen, i elevens egen kultur och i kulturer som är främmande för honom eller
henne. Undervisningen i ämnet bildkonst utvecklar de färdigheter som behövs i
byggandet av en nållOar framtid.
Temaområdena kopplas till er-farenheter som är betydelsefulla för eleven. I undervisningen i
bildkonst skall den inre integrationen i läroämnet beaktas, varvid uttrycks-, färdighets- och
kunskapsmål samtidigt nås ì bildskapandet, Centrala ämnesområden i bildkonst kan behandlas
samma uppgift, Läroämnet är tematiskt till sin karaktär, vilket möjliggör en stressfri anda och
långsiktigt arbete.
i
i
Utgångspunkterna fór konstnärliga uttrycksformer och konstnärlig verksamhet är omgivningens
O¡lãvail¿, sinnesintryck, föreställñingar och upplevelser. Målet för bildkonstunc!.ervisningen i hela
grundskolan är att utveckla elevensJantasi och främja hans eller hennes förmåga till kreativ
problemlösning och undersökande studier.
Ârskurserna 1-4
I undervisnìngen i bildkonst i årskurserna 1-4 skall eleverna på ett mångsidigt sätt öva sig i att
använda alla sinnen och sin fantasi. Man nårmar sig konsten på ett lekfullt sätt. Innehåtlet
undervisningen utgörs av grunderna ivisuellt uttryck samt arbetssätt och material som kännetecknar
bildkonsten. Oen U¡l¿tonstnärliga processen, som består av planering, skissering, färdigställande och
bedömning, skall betonas i undervisningen. Eleven skall uppmuntras till att fullborda sina arbeten
och till att spara dem.
¡
MåI
Eleven skall
lära sig de kunskaper och färdigheter man behöver for tt kunna uttrycka sig visuellt:
att göra iakttagelser, att utvecÈla s¡n föreställningsförmåga, sin påhittighet och den
kreãtiva problãmlösningen, att göra estetiska val och mo[ivera dem ocñ att ställa upp mål
. lära sig att granska sina egna och andras bilder och att diskutera dem med användning
av bildkonstens grundläggande begrepp och att respektera olika uppfattningar om konst
och visuell kommunikation
. lära sig att i sin egen kultur och i främmande kulturer i närmiljön känna till den
visuella traditionen och nutidskonsten, arkitektur och formgivning och finländsk
.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
143
.
.
.
byggnadstradition, viktiga byggnader och naturmiljöer på den egna hemotten,
lärã sig att värdesätta estetiska värden, trivsel och funktionsduglighet i sin omgivning
lära sig att granska olika mediers betydelse i sitt eget liv
lära sig att ãnvända de olika redskapén för visuell kommunikation och att förstå
skillnaderna mellan den verkliga och den fiktiva världen'
Centralt innehåll i 3k L-2
.
.
.
¡
.
.
färglärans grunder
kritteknik, ãkvarellteknik, foto, ritprogram på dator
tredimensionell framställning
enkla tryckmetoder
konstnären eller formgivaren som yrkesutövare
konstverk som upplevelse och inspiration'
Centralt innehåll i åk 3-4
. grunderna i bildkomposition: färglära, jämvikt, spänning, rytm, form, rum, rörelse, linje och tid
. tekniker och material: måla, teckna, enkla tryckmetoder, bygga och modellera, klippa och vika,
akvarell, krita, kol, pappersarbeten, lera
. granska och bedöma bilder samt att i diskussioner kring dem öva sig i att använda konstbegrepp
. besök på muséer eller konstutställningar i närmiljön ^
.
. r-artuir f.ån den finska konstens guldålder, exempel på konst från olika epoker och pã
nutidskonst
. bekanta sig med och beskriva natur, byggnader och byggnadstradition och
att lägga märke till förändringar i miljön
. bildberättelsens grunder: fråñ berättãlse till bild, närbild och avståndsbild,
kombination av bild och text
. tredimensionellt byggande: att granska, planera och framställa föremå|, miljöplanering
och framställning av miniatyrmodeller
. illustrationer, tecknade serier, reklambilder, fotografier, video och digitala bilder
o kritisk iakttagelse och analys av visuella budskap itv, dataspel, filmer, tecknade
o
serier och reklam.
Profil för goda kunskaper i slutet av årskurs 4
Eleven
a
a
a
a
kan ge sina tankar, känslor och föreställningar visuell form och omvandla sina
iakttagelser till bilder
känner till kompositionens grunder i bildframställning och rumsåtergivning och
förstår materialets egenskaPer
kan använda de viktigaste redskapen och teknikerna isin bildframställning och
använda skisser som hjälpmedel i sitt arbete
kan vårda arbetsredskap och material
kan dokumentera sin arbetsprocess och använda den vid självvärdering
kan diskutera egna och andras bilder, motivera sin konstsmak och använda
grundläggande konstbegrepP
vet vad konstnärer gör, känner till en del finländska konstnärers arbeten och de
visuella uttrycken för främmande kultur^er i sin egen erfarenhetskrets
vet hur man för sig i ett museum och på en konstutställning och i olika konstsammanhang
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
144
.
.
¡
.
.
.
.
kan under handledning använda till exempel konstverk, bilder i omgivningen, natur och
byggd miljö, böcker, tidningar, museer, gallerier och Internet som informationskällor
kan identifiera och sätta värde på estetiska och etiska värden inärmiljön och iskolan
vet vad arkitekter och formgivare gör och känner till en del arbeten av arkitekter och
formgivare
kan bedöma hur han eller hon utnyttjar media, kan göra val och motivera sin ståndpunkt
kan observera och bedöma skillnaderna mellan den verkliga och den fiktiva världen
kan använda några redskap för visuell kommunikation
kan arbeta ensam och i samverkan med andra.
Ârskurserna 5-7
I undervisningen i bildkonst i årskurserna 5-7 betonas bildens
betydelse som ett medel för uttryck
grunderna
för visuellt rr-ttryck och
och
tillvägagångssätten
och kommunikation, att behärska
och förmåga att
konsthistoria
konst
och
kännedom
om
Elevens
att hantera medieteknik.
genom
visuella
uppgifter.
tolka bilder skall utvecklas
Nålet är att elevernas insikt i olika kulturer och hur de samverkar med varandra skall utvecklas,
Inlärningssituationerna skall stödja elevernas möjligheter att arbeta tillsammans och i växelverkan
med varandra och ge dem gemensamma konstupplevelser.
Vålet är att arbetet, dokumentationen av arbetsprocessen och utvärderingen av den tillsammans
med andra elever skall utveckla elevens förståelse för bildkonstens olika processer och stödja
utvecklingen av visuellt tänkande och lärande.
MåI
Eleven skall
lära sig att inom bildkonst och visuell kommunikation känna till centrala
uttryckssätt, material, tekniker och arbetsredskap och att i sitt skapande använda
dem på ett ändamålsenligt sätt
. lära sig att njuta av att uttrycka sina tankar, iakttagelser, fantasier och känslor visuellt
och att förstå hur olika fenomen i livet behandlas i konsten
. lära sig att bedöma sitt eget och andras konstnärliga uttryck och arbetssätt, såsom
innehållsmässiga, visuella och tekniska lösningar och att använda centrala begrepp
i bildkonsten
. lära sig att utnyttja kulturella tjänster och elektroniska medier som källor för sitt arbete,
för informationssökning och för egna upplevelser
. lära sig att betrakta och bedöma konst, visuell kommunikation och miljö ur estetisk och
etisk synvinkel
. lära sig att arbeta självständigt och som medlem i en grupp i olika konstprojekt
. känna till centrala uttryckssätt inom bildkonst och visuell kommunikation och skall isitt skapande
kunna använda dem på ett ändamålsenligt sätt. Eleven skall kunna uttrycka sina inre bilder,
tankar och känslor med bildkonstens medel. Eleven skall se bildskapandet som en process och
kunna utvärdera det färdiga arbetet. Eleven skall kunna värdera konst, visuell kommunikation
och miljö ur estetisk och etisk synvinkel. (gäller endast ïtf.l ')
.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
145
Centralt innehåll ¡ åk 5-6
.
.
.
.
.
¡
.
.
.
tekniker och material: måla, teckna, grafik, gips, keramik, papiér maché, akvarell, krita, tusch,
kol, pappersarbeten
grunderna i bildkomposition: färglära, jämvikt, spänning, rytm, form, rum, rörelse, linje
och tid
bildsymbolik, tolkning och analys
centrala drag ikonstens historia och nutidskonsten och ibildvärlden iolika kulturer
besök på utställningar eller muséer, att bekanta sig med en konstnärs arbete och
att utnyttja kultuftjänster
bekanta sig med uttryckssätt, stildrag och traditioner i arkitektur och formgivning
bekanta sig med de viktigaste representanterna för finländsk arkitektur och formgivning
reklam och granskning av bildens funktion i medierna
fotografering eller videofilmning och digital fotografering.
Årskurs 7
Centralt innehåll i âu.l
Teckning och teknisk ritning
o
.
.
.
.
.
perspektiv
bildens grundelement
valör
frihandsteckning
serieteckning
illustrering,
Målning och collage
.
.
.
färglära
collage eller bildmontage
olikamålningstekniker.
Modellering och konstruktion
.
.
lerskulptur
konstruktion iolika material.
Foto, film, tv och video
filmteoretiska begrepp
.
.
innehå llsa nalys.
Miljöfostran
r
miljöplanering.
Konsthistoria och bildanalys
.
o
konsthistoria (allmän) utställningar
bildanalys.
Nedanstående temaområden tillämpas inom bildkonst i alla årskurser;
Att växa som människa
.
att lära sig att förstå vad estetiska upplevelser betyder för livskvaliteten,
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
146
Kulturell identitet och internationalism
att lära sig känna och uppskatta det egna kulturarvet och andra kulturer och kulturell mångfald
.
Kommunikation och mediekunskaP
att lära sig att uttrycka tankar och känslor i bilder
att analysera och tolka andras bilder'
.
o
Kriterier för goda kunskaper i slutet av årskurs 7
Eleven
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
kan uttrycka sig visuellt
kan anvánda metoderför bildkomposition samt viktiga material och tekniker i bildkonsten och de
visuella medierna
kan i sitt arbete välja de material och tekniker som lämpar sig bäst för ändamålet
kan redogöra för b¡idskapandet som en process som sträcker sig frän skissertill färdiga arbeten,
kan identifiera vissa centrala fenomen i bildkonsten och placera dem i sin tid och i sitt kulturella
sammanhang
kan undersöka och tolka bilder i konst och medier
kan utnyttja konstnärsbesök, besök på utställningar och museer och kulturella tjänster på
Internet
kan särskilja, bedöma och värdesätta estetiska och ekologiska egenskaper hos olika miljöer
känner till þlanerings- och formgivningsprocessens olika skeden och kan tillämpa dem i sitt
arbete
kan uppfatta kultur- och stildrag i arkitektur och hos föremål
grunderna i visuell kommunikatlon och medieteknologi; fotografering eller videofilmning, digital
bildbehandling och grafisk planerino
kan analysera medieframställningaivad gäller innehåll, uppbyggnad och visuellt utförande
kan iaktta och bedöma sitt lärande och utnyttja andras respons i sitt arbete
kan dokumentera sin arbetsprocess och utnyttja dokumentationen vid självvärdering
kan arbeta såväl självständigt som interaktivt tillsammans med andra i enlighet med vad
uppgiften kräver
kan under handledning använda konstverk, bilder i omgivningen, natur och bebyggelse, böcker,
tidningar, museer, gallerier och Internet som källor för information och upplevelser'
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
147
röjd
5.16.
Formgivning, planering och själva tillverkningen utgör stommen för undervisningen. Förutom
tradiiircnellJrio¡Otet n¡ker och material skall eleverna också få en inblick i modern teknik' Som
hjälpmedel i slöjdprocessen kan även dator användas'
Faktorer som elevens ålder, förutsättningar och anlag skall beaktas i de arbetsområden och projekt
som förverkligas. Dessa faktorer skall även beaktas vid eventuell användning av maskiner' Samtidigt
bör elevens egen formgivning betonas. I de lägre å-rskurserna kan produktformgivningen i hög grad
få expressivaãch experimentella drag. I de högre årskurserna bör man eftersträva elevmedverkan
sammanställningen åv arbetsplanen õch arbetsområdena, Miljöfostran skall ingå som en naturlig del i
slöjd u ndervisningen.
i
Arskurserna 1-4
MåI
.
.
.
.
.
.
.
¡
.
.
¡
.
.
.
träna handens färdighet
väcka elevens skaparglädje
eleven skall lära sig planera sitt arbete och lösa problem
ge eleven en positiv attityd till arbete och teknik
ãleven skall förstå betydelsen av att arbetet utförs med noggrannhet
få eleven att känna stolthet och glädje över sitt och andras arbete
visa på arbetsskyddet som en naturlig del av arbetet
eleven skall lära sig samarbeta och hjälpa varandra
eleven lär sig anväñda olika material på ett ändamålsenligt sätt
eleven lär sig olika begrepp som hänför sig till slöjd och lära sig att tryggt använda olika material,
arbetsredskap och arbetssätt
eleven lär sig att sörja för trivseln i sin arbetsmiljö
eleven lär sig utvärdera sitt arbete och sina produkter
eleven lär siõ tillverka, underhålla och reparera vardagliga bruksföremål och förstår att produkter
har en livscykel
eleven lär síg planera och tillverka ändamålsenliga och estetiska produkter av god kvalitet samt
att i sitt arbete ta hänsyn till de etiska, ekologiska och ekonomiska värdena.
sröjd
År r-z
I slöjden utvecklas eleven på ett mångsidigt sätt under slöjdprocessens olika faser. Slöjden utvecklar
elevens finmotorik och förmågan att arbeta planmässigt, tryggt, tålmodigt och självständigt' Eleven
uppmuntras att glädja sig över sina slöjdfärdigheter och eleven lär sig att uppskatta sitt eget och
andras arbete.
Centralt innehåll
Träslöjd åk 1-2
¡
Sâ9â
'¡
¡
.
spika
slipa och fila
limma
ytbehandla.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
148
Textilslöjd
Âr r-z
Sömnad för hand
r trä tråO på nålen
. slå knut på tråden
. fästa tråden
o olika typer av nålar
. tillklippning
¡
nålning.
Stygn
o
r
.
kaststygn
förstygn
langettsVg.
Virkning
.
.
o
luftmaskor
fingervirkning
virkning med nå|,
Vävning
.
bildväv.
Garnarbeten
o
.
.
tvin na
fläta
tofstillverkn ing.
Pappersarbeten
.
o
vikning
klippnÍng,
Konstruktion
.
tredimensionella konstruktioner i olika material'
Förslag på material
. filttyg
. våffeltyg
.
¡
.
.
o
.
o
¡
.
.
.
r
säckvåv
tarlatan
sytråd
bomullsgarn
pärlgarn
snören
papper
kartong
material som återanvänds
metalltråd
trä
obearbetade rnaterial från naturen
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
Textilslöjd
Åt<
¡
Grundkunskaper om symaskinen
.
.
.
symaskinens delar och funktion
säkerhetsföreskrifter
trådträdning och spolning,
Sömnad på maskin
.
.
¡
sY raksöm
sY sick-sack
fästa tråden.
Virkning
.
.
.
löpögla
luftmaska
fast maska.
Materialkunskap
.
bomull.
Redskapslära
strykningens grunder
.
Hobbyarbete
Textilslöjd
Ât< +
Grundkunskaper om symaskinen
.
repetition.
Sömnad på maskin
. befästa och fördjupa tidigare stoff.
Stickning
.
.
.
.
uppläggning
räta maskor
aviga maskor
avmaskning.
Tygtryck
Materialkunskap
.
ull.
Träslöjd
Ât<:
.
.
a
befästning och fördjupning av tidigare tekniker
att känna till namnát'på oin kunnã använda de vanligaste handverktygen samt hyvelbänken
planera ett eget arbete
150
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
.
.
mätning och märkning
att eleven förstår vikten av ytbehandling
Träslöjd
Ât< +
.
.
o
.
befästning och fördjupning av tidigare stoff
olika fogningstekniker inom träslöjd (t.ex. spikning, skruvning, limning, tappning m.m.)
användñing av pelarborrmaskin på ett säkert sätt
planera och formge en produkt.
Profil för goda kunskaper i slutet av årskurs 4
Eleven
.
.
.
.
.
.
.
kan under handledning åstadkomma kreativa idéer och prova på tekniska lösningar samt planera
en produkt som går att tillverka
kan under handlèdning arbeta ändamålsenligt och genomföra sin plan med beaktande av
a rbetssä kerheten
behärskar slöjdens grundtekniker, känner till centrala begrepp och basmaterial
arbetar långsiktigt Uå¿e ¡ grupp och på egen hand, vill utvecklas som slöjdare och känner sitt
ansvar för gemensamma arbetsredskap och för ordning och trivsel i arbetsutrymmena
förstår funktionsprinciperna för teknologin i livsmiljön
kan utvärdera och uppskatta sitt eget och andras arbete, lärande samt arbetsresultat
förhåller sig positivt till sitt eget och andra folkgruppers kulturarv.
i ârskurs 4 kan eleven välja att fördjupa sig i antingen teknisk slöid eller
textilslöid under âk 5 och 6. I skolans läsârsplan bestäms om förfarandet beträffande
pâ våren
skola ns slöjd u nde rvisn ing.
Arskurserna 5-9
Den centrala uppgiften inom slöjdundervisningen i årskurserna 5-9 är att fördjupa och öka elevens
färdigheter och kunskaper i slöjd så att han eller hon självständigare än förr kan välja
ändamålsenliga material, arbetssätt och arbetsredskap i slöjdprocessens olika faser' Eleven
uppmuntras att planera innovativt och arbeta självständipt och lärs att uppskatta arbete och material
av'god kvalitet. Úndervisningen omfattar det ¡nnehåll ¡ både teknisk slöjd och textilslöjd som är
g"'ienrumt för alla elever, utövervilket eleven också kan ges möjlighet att enligt intresse och
fallenhet fördjupa sig antingen i teknisk slöjd eller i textilslöjd'
Målen för årskurserna 1-4 fördjupas och dessutom tillkommer följande mål:
Eleven skall
förmå planera och framställa estetiskt tilltalande och ändamålsenliga produkter av god kvalitet
med egen formgivning
lära sig många olika framställningssätt
lära siõ skötã, reparera och renovera föremål och redskap
klara sig i en teknisk miljö och tillägna sig en positiv inställning till arbetarskydd genom att
arbeta i en miljö där arbetsföreskrifter följs
beredas möjlighet att få en lokal anknytning till hantverk, teknik och material genom tiderna
lära sig förstå tillämpningen av traditionell och modern teknologi, samt företagsverksamhet och
entreprenörskap,
.
.
.
.
.
.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
151
Temaområden som kan integreras i undervisningen
. att växa som människa beaktas genom att stödja elevens hela undervisning bl,a. genom
.
.
.
samarbete i slöjd undervisningen
kulturell identitet och internaiionalism behandlas inom många områden, speciellt under
planeringsskedet inom de olika arbetsområden
aRsvar fér miljö, välfärd och en nålt¡ar utveckling tas upp under temat konsumentfostran
trygghet (ochlrafikkunskap) tar mera fasta på arbetsmiljön, ergonomiskt tänkande och en
positiv inställning til I arbetarskyddet,
Textilslöjd
Âr< s
Grundkunskaper om symaskinen
. befästa och fördjupa tidigare stoff
.
skötsel av maskinen,
Sömnad på maskin
¡ sömnad av plagg
. måttagning
. mönsterdelar
. trådriktning
.
.
fåll
lappteknik,
Stickning
.
.
.
stickning med fem stickor
aviga maskor
ihoptagning.
Broderi
.
korsstygn
Knytteknik
Materialkunskap
.
lin.
Redskapslära
nålar
stickor.
.
.
Klädvård
.
symboler,
Textilslöjd
Âr< o
Sömnad på maskin
. trikåsömmar,
Virkning
.
.
stolpar
kunna följa en enkel arbetsbeskrivning,
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
152
Stickning
.
.
aviga maskor
ökning.
Broderi
¡
fritt broderi
Vävning
Materialkunskap
o
.
.
ÇâFfì
tyger
silke.
Teknisk slöjd
Ât< s
o
o
o
o
o
.
befästa och fördjupa tidigare stoff
planering och formgivning av en produkt (där skiss med produktens mått på papper eller med
hjälp av dator ingår) samt tillverkning av der na produkt
urgröpning i trä
enkelt metallarbete
användning av alternativa material (t.ex' läder, plast)
olika material och träslag.
Teknisk slöjd
Ât< o
.
.
.
.
befästa och fördjupa tidigare stoff
planering och formgivning av en produkt (där teknisk ritning på papper eller på dator ingår) samt
tillverkning av denna produkt
enkelt ele[tronikarbete där lödning ingår
infattning av gångjärn.
Textilslöjd
Ãut
Visuell och teknisk Planering
. textil- och modeh¡storia i tillämpliga delar i samband med arbetsområden som berör hemmets
.
.
.
.
textilier och kläder
den symboliska betydelsen av, dvs, det budskap man vill förmedla genom inredningstextilier,
kläder och textilkonst
datatekniska tillämpningar och ny teknologi som ett hjälpmedel i planeringen
konstruktion av textilprodukter i tredimensionell form, t.ex, mönsterritningens grunder
àndamålsenlig och kreativ användning av textilmaterial för olika ändamål i ol¡t<a tekniker'
Tillverkning
.
.
.
textilslöjãens traditionella och moderna arbetsredskap och maskiner, rätt val och användning av
dem, redskapens funktionsprinciper, trygga användning och skötsel
textiislöjdens olika material och tillverkningstekniker och att välja, bearbeta och kombinera dem
oå ett kreativt sätt
skotsel, underhåll och återanvändning av textilprodukter,
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
153
Centralt ¡nnehåll
Sömnad på maskin
.
.
.
.
o
.
.
.
.
.
r
.
symaskinskunskap
sömnad på overlockmaskinen
ändamålsenliga sömmar för vävda tyger, stickade tyger, plastade tyger, frotté samt läder
sömnadsteknik: blixtlås, knapphål
detaljsömnad: halsurringning / krage, manschett, linning, huva m,m.
måttagning
modellanalys
mönsterbehandling
tygbredder / tygåtgång
tillklippningsplanering och tillklippning
limtygets betydelse och användning
uppgörande av egna arbetsordningar,
Broderi för hand och på maskin
broderingstyger och -garner
.
.
.
¡
.
.
.
olika broderitekniker, bundna och fria sömsättt
under och övertrådsbroderi
mönsteröverföring
syramens användning
att fästa och byta tråd
olika fållar och andra monteringsmöjligheter'
Vävning
.
.
.
bandvävning
vävning i ram
vävn¡ngens teknik, begrepp, redskap och material
Garntekniker
. olika knyttekniker och material
.
.
.
.
stlck och virkförkortningar
de vanligaste stickningssätten, att öka och att minska
att kunna följa en stick- eller virkbeskrivning
monteringsmöjligheter, flätan m.m'
Nytt av gammalt
att stoppa, att laga, att förändra
¡
¡
.
.
att trycka på tyg
applikation
lapptekniker.
Dylonfärgning
.
.
färgningsproceduren
olika sätt att få mönster med knyt- och vikmetoden
Hobbyarbeten
.
pärlvävning
oBs
!
Obligatoriskt byte av slöjdarterna görs på årskurs 7 under en period av 4 - 6 veckor.
Där repetera s h uvudsa kl i gen symaski nsku nskaperna, samt and ra pra ktiska basfärdi g heter
strykjärnets inställning, tvättråd och att kunna följa en arbetsordning.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
154
Teknisk slöjd
Ârz
Visuell och teknisk Planering
. teknisk ritning, föimåga atiskapa modeller och datatekniska tillämpningar i planeringen
. å;;;;èirËnriõ'o.r.¡ krãativ användning av olika material för olika ändamål och med olika tekniker
. den byggda mit¡on och olika produktersamt deras symboliska betydelse och budskap
.
olika apparateré funktionsprinciper, konstruktion, teknologiska begrepp och system och
tillämpningar av dem'
Tillverkning
o att lära s]g ändamålsenlig och trygg användning av handverktyg och maskiner inom tekniska
.
.
¡
slöjdens område
oli[a material och tillverkningstekniker iteknisk slöjd och attvälja, kombinera och bearbeta dem
på ett kreativt sätt
att stifta bekantskap med mångsidigt laborationsmaterial
skötsel, underhåll och återanvándning av utrustning som hörtill hemmet och fritiden.
Centralt innehåll
Träslöjd
EI even
använda maskinell kontursåg på ett säkert sätt
använda bandsåg på ett säkert sätt
använda planhyvel på ett säkert sätt
använda sig avolika handslipmaskinel på ett säkert sätt
självständigt kan använda borrmaskiner på ett säkert sätt
självständigt kan utföra limn!-ng av block (lamellimning)
kãn använãa handöverfräs på ett säkert sätt
kan välja lämplig ytbehandling, och utföra den med nöjaktigt resultat
kan
kan
kan
kan
Metallslöjd
Eleven
.
.
.
.
.
.
.
kan några olika tekniker att bearbeta metall
kan borra i metall och självständigt använda borrmaskinen på ett säkert sätt
känner till hur man anvãnder smárgel och vinkelslipmaskin på ett säkert sätt
kan använda sig av skjutmått
känner till enkla begrepp inom teknisk ritning
kan använda gassvets
kan utföra en ändamålsenlig ytbehandling av metall.
Motor och elektronik
Eleven
.
.
.
.
känner till 2- och 4-taktsmotorns konstruktion och funktion
känner till några el-komponenter och kan bygga en enkel elektronikbyggsats
känner till och kan använda värmespärr
kan använda ett universalinstrument för att konstatera t,ex ledningsbrott
155
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
Konsumentfostran åk 7-9
Målet för konsumentfostran på högstadiet är
att förbättra elevernas förutsättningar att bli kunniga och omdömesgilla konsumeneter
¡
Centralt ¡nnehåll
.
.
.
.
.
eleverna får kunskap om hur olika material / redskap skall användas, skötas och repareras
elevernas egna behov och värderingar diskuteras
modets och reklamens inverkan på deras val
kostnadsberäkning
konsumentskyddsfrågor.
Kriteríer för vitsordet B vid slutbedömningen
Visuell och teknisk planering
Eleven
.
r
.
.
upptäcker problem självständigt, utvecklar idéer på ett kreativt sätt och kan under handledning
pianera produkter i vilka man strävat efter att beakta till buds stående tid, redskap och material
och efter att produkterna skall vara estetiska, ekologiska, hållbara, ekonomiska och
ändamålsensliga
uppfattar att dã produkter som han eller hon har planerat också förmedlar ett budskap till
omgivningen
dokumenterar en egen plan t.ex. med bilder, ord, teknikprover eller prototyper-eller på annat
sätt så att ursprungsiOén och det sätt på vilket produkten skall tillverkas framgår av
dokumentationen
kan under handledning använda inslag från finländsk och andra folkgruppers formgivnings-,
hantverks- och teknologi kultur.
Tillverkning
Eleven
.
.
.
.
.
arbetar ändamålsenligt och omsorgsfullt enligt arbetarskyddsanvisningar och sköter om
ordningen och trivseln i sin arbetsmiljö
behärskar de grundläggande teknikerna så att produkten blir ändamålsenlig, färdig, ekologisk
och estetisk
kan arbeta målmedvetet både på egen hand och i grupp
kan under handledning använda aváncerad t:knologi i sitt arbete och förstår teknologiska
begrepp och system och tillämpningar av dessa
kañ tiilämpa kunskaper och färdigheter från andra läroämnen'
Själwärdering och reflektioner över processen
Eleven
.
r
.
.
.
o
kan under handledning granska sitt arbete och sitt lärande
lägger
märke till styrkor och svagheter i processen och i resultaten
-kritik
isamband med utvärderingen och vill utveckla sin verksamhet på basen av responsen
tål
utvärderar sina idéer och produkter utgående från estetiska, ekonomiska, ekologiska och
ändamålsenl iga kriterier
inser beroendeförhållanden mellan teknologi, kultur, samhälle och natur
skapar sig en realistisk bild av sina färdigheter och utvecklingsmöjligheter.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
156
nast¡k
5.r7.
Gymnastikundervisningen har till uppgift att utveckla elevens fysiska kondition, motoriska
fardigheter och allmänna förutsättningar för inlärningen. Med hjälp av gymnastiken utvecklas
elevens sociala och kognitiva färdigheter. Eleven får lara sig att förstå gymnastikens
hä lsobefrä mja nde betydelse,
Elevens intresse inom gymnastik väcks via lek och inlärning av färdigheter' Individuella
utvecklingsmöjligheter beaktas. Gymnastiken och inlärningsupplevelserna stärker elevens
självkännedom och leder till tolerans'
I gymnastikundervisnin-gen skall gemenskap, ansvar, rent spel och trygghet betonas.
t úñderv¡sningen skall årstider och lokala förhållanden beaktas, Elevens särskilda behov
och
hälsotillstånd tas i beaktande vid bedömningen.
på träningen av de motoriska basfärdigheterna
för att senare utvecklas mot mera grenspecifika färdigheter'
I nybörjarundervisningen ligger tyngdpunkten
Ârskurserna 1-2
MåI
skall
Eleven
--
; få;; positiv attityd till gymnastik och idrott samt uppmuntras att fortsätta röra på sig
regelbundet
. f$"utO* rition i en uppmuntrande atmosfär på egna villkor utan betoning på inbördes
tävlan
. träna sina grundläggande motoriska färdigheter
. lära sig gott uppförande, att följa överenskomna regler i en anda av rent spel
o vänja sig vid att sköta den personliga hygienen.
Centralt innehåll
¡
.
¡
o
.
.
.
.
.
o
o
motoriska basfärdigheter
lekar
konditionsträning
dans, rytm och rörelse
friidrott
orientering och friluftsliv
bollspel
redskapsgymnastik
skridskoåkn¡ng
skidning
simning.
Korsholms kommuns läroplan för den grundlåggande utbildningen
r57
Ârskurserna 3-4
uål
Eleven
- - ; skall
få ãn positiv attityd till gymnastik och idrott samt uppmuntras att fortsätta röra på sig
'"n"'ouno"'
:
.
.
.
o
ifliîï,1¡¡;*i-ffiftfr;ïiåflH*renar
lära sig följa överenskomna regler i en anda av rent spel
utveckla sin simkunnighet samt lära sig handla i livräddningssituationer
lära sig att acceptera sig själv och tolerera olikheter
lära sig att fungera tryggt och ändamålsenligt i olika idrottssituationer'
lnnehåll
Stoffet i varje årskurs omfattar lite ur varje delområde, enligt gruppens förmåga och intresse
Gymnastikuldervisningen i årskurserna skall beakta de olika behov som i detta
u[vecklingsskede är framträdande mellan könen samt skillnaderna i elevernas tillväxt och
utveckling.
1.
Rytm och rörelse
-
2. Friidrott
lekar
rörelser till musik
traditionella danser
sång- och ringlekar
löpning, hopp och kast inom olika idrottsgrenar
3.
Bollspel
4.
Redskapsgymnastik
- matta, ribbstolar, räck, ringar' re2t bock, plint
bollbehandling och övningar
olika former av spel
taktik och regler
-
handredskaP
5. Orientering
-
och friluftsliv
kartläsning och användning av kompass
6. Vintersport
-
skridskoåkn¡ng
rsspel
skidåkning
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
158
7.
Simning
vattenträning och simövningar
livräddning
8.
Konditionsgymnastik
-
muskelvård
uthållighetsträning,
Profiler för goda kunskaper i slutet av årskurs 4
Eleven
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
behärskar grundläggande motoriska färdigheter och kan tillämpa dem i olika
motionsformer
kan löpa, hoppa och kasta
kan utföra gymnastikrörelser med och utan redskap
kan röra sig rytmiskt
kan använda spelredskap samt fungera i spel
kan röra sig i naturen med hjälp av en undervisningskarta
kan glida, 5ka framåt och bromsa i skridskoåkning
kan iöra sig mångsidigt på skidor
kan simma i simdjupt vatten
kan förhålla sig realistiskt till sina egna prestationer
kan klä sig ändamålsenligt för gymnastiken och sköta sin personliga hygien
fungera i grupp enligt överenskomna instruktioner och deltar aktivt i
gym nasti ku ndervisningen.
Ârskurserna 5-9
trlålet för gymnastikundervisningen är att påverka elevens fysiska, psykiska och sociala
funktionsf-ormåga och välbefinnánde på ett positivt sätt och lära eleven att förstå
gymnastikens hälsofrä mjande betydelse.
Gymnastikundervisningen ger eleven sådana kunskaper, färdigheter och upplevelser som gör
det möjligt att tillägna sig en motionsinriktad livsstil.
Gymnastik är ett praktiskt läroämne där eleven via lek och inlärning av färdigheter skapar sig
ett intresse. Detta förutsätter att de individuella utvecklingsmöjligheterna beaktas.
Gymnastiken och inlärningsupplevelserna stärker elevens självkännedom och leder till
tolerans.
I gymnastikundervisningen skall gemenskap, ansvar, rent spel, hygien och trygghet betonas. I
samband med undervisningen i gymnastik skall ett tryggt trafikbeteende betonas.
Gymnastikundervisningen grundar sig på en nationell gymnastiktradition.
I úndervisningen ocn ¡ã¿omningen skall beaktas förhålianden i naturen och årstider, lokala
förhållanden och bristen på undervisningsutrymmen, _de möjligheter som närmiljön och skolan
erbjuder samt elevens särskilda behov och hälsotillstånd'
Gymnastikundervisningen i årskurserna 5-9 skall beakta de olika behov som i detta
utvecklingsskede är framträdande mellan könen samt skillnaderna i elevernas tillväxt och
utveckling, Med hjälp av en mångsidig gymnastikundervisning stöds elevens välbefinnande,
mognad till självständighet och samhällelighet och skapas beredskap för siälvständig
moiionsutövning, I undervisningen ges mo¡tigheter till idrottsliga upplevelser och eleven får
stöd att uttrycka sig.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
t59
MåI
Eleven skall
.
.
.
.
.
.
.
.
vidareutveckla de grundläggande motoriska färdigheterna och lära sig olika idrottsgrenar
lära sig att inse mõt¡onenJbetydelse för upprätthållande av välbefinnandet och hälsan
lära sig att utveckla och ge ak[ på sin funktionsförmåga
utveckla sin simkunnighet och lära sig- livräddning
lära sig att fungera tryggt och ändamålsenligt i idrottssituationer
lära sig att fungera självständi9t och i grupp
lära sig att acceptera sig själv och att tolerera olikheter
bekanta sig med miljöei dár idrott utövas och kunna söka information om möjligheterna att
idka motion,
Centralt innehåll
1. Friidrott
-
löpning, hopp och kast inom olika idrottsgrenar
2. Gymnastik
fri gymnastik med handredskap och redskap, musikgymnastik, artistisk
gymnastik och dans (traditionella danser).
3.
Bollspel
teknik
taktik
spel
4. Orientering
-
kartläsning och användning av kompass
olika former av orientering
5. Vintersport
-
6.
skridskoteknik
isspel
skidåkning
Simning
-
simteknik
livräddning
7. Utveckling och uppföljning
8.
av funktionsförmåga och muskelvård
Nya motionsformer och motionskunskap
9. Konditionstester
-
löptest
muskelkonditionstest
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
160
Kriterier för vitsordet 8 vid slutbedömningen
Eleven
behärskar de centrala färdigheterna i löpning, hopp och kast
behärskar rörelser inom fri gymnastik, gymnastik med handredskap och redskap
kan röra sig rytmiskt till olika former av dans och gymnastik
kan grunderna i de vanligaste bollspelen och spelar dem enligt överenskomna regler
kan orientera med hjälp av karta och kompass och känner till de rättigheter och
skyldigheter som allemansrätten innebär
kan åka skridskor obehindrat
behärskar de grundläggande tekniker som fordras i skidåkning
är simkunnig och har färdigheter för livräddning i vatten
känner till sambanden mellan motion och hälsa
kan upprätthålla, bedöma och utveckla sin funktionsförmåga
uppvisar aktivitet och lust att lära sig, förbereder sig sakligt för gymnastiklektionerna
genom att ha rätt utrustning, ombyteskläder och sköter sin hygien
a
handlar ansvarsfullt och tar hänsyn till andra, följer överenskommelser, regler och
principen för rent spel.
Temaområden
Följande teman har anknytning
till ämnet gymnastik:
Att växa som människa
.
alla mål som nämns i det riksomfattande temaområdet kan omfattas i alla årskurser
gymnastik,
i
Kulturell identitet och internationalism
nationella idrottsgrenar t.ex. boboll, sk¡dåkn¡ng, folkdanser och annan dans.
¡
Kommunikation och mediekunskaP
t.ex, växelverkan och gemenskapen i lagsporter.
o
Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling
o ansvar för miljön ingår i utegymnastiken'
Trygghet och trafikkunskaP
.
o
ändamålsenlig utrustning, rätt teknik och utförande
förflytta sig säkert och tryggt till olika idrottsplatser.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
161
5.18.
uslig ekonomi
Undervisningen i huslig ekonomi strävar till att eleverna tillägnar sig den beredskap och
de färdighetèr som behövs i det dagliga livet. Utgångspunkten är familjens och hemmets
centralJbetydelse för både individen och samhället, Det centrala innehållet
undervisningen i huslig ekonomi kan indelas enligt huvudmomenten Näring och
matkultur, Den medvetna konsumenten, Hem och miljö och Att leva tillsammans.
Speciellt momentet att Leva tillsammans framhävs genomgående i grundutbildningen.
¡
I huslig ekonomi varvas teori och praktik, vilket ger förutsättningar för kreativitet,
kritiskt granskande, ansvarstagande samt hänsyn o-ch respekt för sig själv och sin
omgivniñg. Kunskaperna har betydelse för att förstå sambanden mellan livsstil, mat,
hälsa och miljö, med andra ord ett helhetsperspektiv där det blir möjligt för eleverna att
inse och uppleva samband: T,ex. mat - hälsa, mat - ekonomi, mat - livsglädje'
Temaområden som kan integreras i undervisningen är: Att växa som människa, Kulturell
identitet och internationalism, Kommunikation och mediekunskap, Deltagande, demokrati
och entreprenörskap, Ansvar för miljö, välfärd och e_n hållbar utveckling, Trygghet och
trafikkunskap, Människan och teknologin. Temaområdena representeras naturligt i
interaktionen mellan eleverna i undervisningen, dessa är: Att växa som människa,
teknologi och kommunikation. De övriga temaområdena integreras i olika
helhetsområden i undervisningen, t.ex. vett och etikett, konsument- och miljökunskap,
traditioner och matkultur, användning av köksredskap.
Årsku rs 7
Undervisningen i årskurs 7 strävar till att ge elever_na baskunskaper och färdigheter i
ämnet samt utveckla och stöda deras sociala förmåga. Tonvikt läggs på finländska
traditioner lokalt och nationellt, goda vanor, ett gott bordsskick och smakupplevelser
Innehåll
o
.
o
.
o
o
.
.
.
¡
o
.
o
rutiner, hygien, ergonomi och säkerhet
köksredskap
grundläggande matlagningsmetoder, matlagning
vett och etikett
kostcirkeln
grundläggande hemvård och klädvård
konsumentkunskap
traditioner och matkultur
vår näring
arbetsfördelning i hemmet
måltidsplanering
de vanligaste specialdieterna
säsongstädning.
Eleven skall
. kunna klara sig själv i sin vardagssituation
. vara medveteñ om vad som ingår i en väl sammansatt måltid och förstå betydelsen
o
o
.
av att äta sunt
tillsammans med andra duka trivsamt för en god måltidssamvaro,
samt ha ett gott bordsskick
kunna välja och använda redskap för matlagning och rengöring
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
162
.
.
.
.
.
.
o
.
.
.
.
o
.
.
kunna sortera avfall och kunna något om kompostering och återvinning
kunna välja resurssnåla alternativ vid utförandet av arbete i hemmet
kunna planera och värdera måltider, laga olika maträtter och framför allt husmanskost
kunna baka matbröd och diverse andra bakverk
veta hur man förvarar och tar tillvara livsmedel
behärska hushållets vanligaste tekniska hjälpmedel
ha kännedom om våra mattraditioner
ha kännedom om olika specialkoster och ätstörningar
kunna sköta sina kläder och andra textilier
kunna rengöra och vårda bostaden
ha kännedom om hushållets ansvar för miljön
kunna läsa och använda konsumentinformation, recept och bruksanvisningar
kunna jämföra priser, beräkna och värdera kostnader, sköta sin egen ekonomi
ha kännedom om hur olycksfall i hemmet kan förebyggas.
Kriterier för vitsordet B vid slutbedömningen
Samarbets- och interaktionsfärdigheter
Eleven
.
.
kan uppföra sig väl och i sitt uppförande ta hänsyn till andra samt fungera
självständigt och i grupp
känner till grunderna för planering, rättvis arbetsfördelning och tidsanvändning
hushållsarbetet och kan tillämpa dem i sitt lärande.
i
Skicklighet i praktiskt arbete
Eleven
.
.
.
.
.
.
känner till de vanligaste matlagningsmetoderna och kan tillämpa denna kunskap i
matlagningen
kan under handledning tillreda finländska maträtter och bakverk och komponera sin
mått¡¿ med beaktande av näringsrekommendationerna
kan använda sig av ändamålsenliga arbetssätt och använda de vanligaste
hushållsmaskinàrna och hushållsredskapen på ett tryggt sätt
kan tolka skötselanvisningar för textilier och vårda de vanligaste textilierna
kan utföra vanliga städsysslor i hemmet
kan handla på ett för mii¡ön skonsamt sätt, välja ändamålsenliga tvätt- och
rengöringsmedel och utföra en första sortering av hemmets avfall.
Färdigheter i informationssökning och informationshantering
Eleven
.
.
.
kan söka och utnyttja information om huslig ekonomi ur olika källor, tolka de
vanligaste produkt- och förpackningsbeteckningarna och andra symboler, reflektera
över tillförlitligheten i olika slag av information
kan i huvuddrag beskriva vad hushållskostnaderna består av och göra upp en plan för
sin penninganvändning
känner till konsumentèns viktigaste ansvar och påverkningsmöjligheter,
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
163
lfria ämnen
5.19.
e leverna iårskurserna 8 - 9 valfria ämnen; 7 veckotimmar iåk
Enligt fastslagen timplan erb
8 och 6 veckotimmar i åk 9. Dessa ämnen består av A-tillval som undervisas 2-4 timmar i veckan
hela läsåret samt av B-tillval som undervisas 1 timme i veckan under en termin.
yålsättn¡ngen med B-tillvalen är att stöda skolans övriga undervisning, väcka intresse för
fördjupning iett enskilt ämne samt att för eleve-n skapa-variation iämnesutbudet,
Uppiaitn¡ngen B-tillvalsämnen varierar från läsår till läsår och dessa nämns i den läsårsvisa
arbetsplanen, Exempet på sådana ämnen är sjövett och navigation, psykologi, avslappning och
självkännedom, tiofingermetoden, stödkurs i finska, läsa-skriva-skapa, företagande, grunder i
ledarskap, konsumentkunskap, textilvård, konditionsträning. Lär dig lite tyska, franska eller
spanska, tala inför 9rupp, debatt, mötesteknik, körsång, internetsidor, datorgrafik, pop och rock,
frihandsteckning, silversmide, elektronik, Nedan följer läroplanerna i A-tillvalsämnena.
Finska/engelska
MåI
ytålet är att utveckla och fördjupa elevernas färdigheter och kunskaper i finska och
engelska. Basen är de mål som finns beskrivna i A-lärokursen för respektive språk.
Arbetssätt
Arbetssätten är de samma som i A-lärokursen, men med betoning på kulturkunskap inhämtad
från film, musik och litteratur, såväl moderna som klassiska alster'
Bedömning
Bedömningen baserar sig på
. fri muntlig och skriftlig produktion
. hör- och läsförståelseövningar
Därutöver skall särskild uppmärksamhet fästas vid
. elevens vilja att aktivt delta i undervisningen
o elevens muntliga beredskap
o intresse för språket.
Slutbedömning
Slutbedömningen baserar sig kriterierna för vitsordet B enligt följande
IE
J
o
tr
¡L
Hörförståelse
8.1.1 Fungerande
Tal
grundläggande
språkfä rd¡g het
grundläggande
språkfärdighetens
beqvnnelseskede
A2.I
Den
Läsförståelse
A.2.2 Grundläggande
språkfardighet stadd i
utveckling
G
J
Hörförståelse
Ê
81.1 Fungerande
grundläggande
sprâkfärdiqhet
o
o
o
t¡¡
Tal
A2.2 Grundläggande
språkfärdighet stadd
i utvecklinq
Skrift
42,2 Grundläggande
språkfardighet stadd
utveckling
i
Läsförstâelse
Skrift
81.1 Fungerande
grundläggande
soråkfärdiqhet
A2.2 Grundläggande
sprâkfärdighet stadd i
utvecklinq
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildn¡ngen
t64
Ekonomi och företagsamhet
Ârskurs 8
MåI
Vålet är att väcka elevens intresse för ekonomiska frågor av olika slag
Eleven skall
lära sig att förstå näringslivets och olika organisationers betydelse i samhället
lära sig att möta och hãntera förändringar, osäkerhet och konflikter och att verka på ett
företagsamt och initiativrikt sätt
lära sig att bedöma sin egen konsumtion och dess inverkan på framtida beslut
lära sig att förstå betydelsen av dokumentation i företagslivet
lära sig att använda datorn som ett verktyg.
.
o
.
.
.
Innehåll
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
privatekonomi och budgetering
bankernas uppgifter
betalningsmedel och -sätt
handeln
konsumentkunskap
affärer och banker i vår näromgivning
ekonomiska begrepp
värdepappershandel
grunderna ibokföring
affärsbrev och dokumentation
fören ingstekn ik.
Ârskurs 9
MåI
Uålet är att väcka elevens intresse för företagsverksamhet och ekonomi
Eleven skall
. lära sig
. lära sig
. lära sig
. lära slg
. lära sig
. lära sig
förstå faktorer som påverkar företagsamheten
att beräkna företags resultat
att förhålla sig kritiskt till information
att verka på ett innovativt och företagsamt sätt
att självständigt och i grupp hitta på egna affärsidéer
att känna igen säkerhetsrisker i arbetslivet.
Innehåll
.
.
.
o
o
.
o
.
.
olika företagsformer
affärsidéer
marknadsföring
turism
prissättning
företagsbokföring och bokslut
skatter
försä kringa r
företagslivet i Korsholm,
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
t65
Science
wår
.
¡
o
att ge eleverna fördjupade kunskaper i matematik, fysik och kemi inför det andra stadiet
att ge eleverna en första introduktion till programmering
att väcka elevernas intresse för naturvetenskaper.
Innehåll
Ârskurs 8
Teknik: robotprogrammering med Lego Mindstorms NXT och eventuell annan lätt programmering
Fysik: astronomi och kärnfysik, eventuellt med studiebesök'
Ârskurs 9
: laborationer och beräkningar.
Matematik: fördjupning av det lärostoff som tas upp i den obligatoriska matematikkursen
Kemi
Natur och m¡liö
MåI
Vålet med undervisningen i natur och miljö är att ytterligare fördjupa och bredda elevernas
kunskaper och färdigheier inom olika delòmråden, Delområdena utgörs av elevens egen närmiljö
för att eleverna bättre skall lära känna naturen och kulturmiljön isin omgivning'
Innehåll
Undervisningen är indelad i temaområden vilka bestäms av handledande person men även
utgåen¿e frå-n gruppens sammansättning och den enskilda elevens intressen. Natur och miljö kan
med fördel integreras med skolans övrigã ämne r: biologi, geografi, gymnastik, kemi, modersmå|,
huslig ekonomi, och gYmnastik'
Temaområden
.
.
.
o
o
o
.
.
.
¡
o
skä rgå rden
Söderfjärden
Kyro älv
vattenrening
fiskerinäring
jord- och skogsbruk
allemansrätten
livsmedelsproduktionen
massmediernas bevakning av natur och miljö
individen och miljön
vandringsleder/naturstigar.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
t66
Musik
Ârkurserna 8-9
Syfte
själv
Inga
att fördjuPa och bredda kuns
gsområden bland dessa: sång
g- och speluppgifterna individ
nivå. Även andra instrument kan användas i undervisninge
musikskola eller musikinstitut. Tillvalseleverna bereds möjlighet att öva scenvana genom
uppträdanden både i och utanför skolan (t.ex. Lucia, julfest, talangjakt, temadagar och
s[òlavslutningen). Eleven ges också möjlìghet att skápa egen musik. Temaområdet "Människan
och teknologin" fördjupas genom att tillvalsmusiken även behandlar ljudteknik (PA,
instrumentförstärkare, mikrofoner och mixning) samt modern studioteknik. Digitala
flerspårsinspelningar kan göras bl.a. för morgonsamlingar'
Sång
I sångundervisningen övas unison sång och stämsång (sopran, alt och baryton) - undervisningen
sker i grupp, För elever som vill sjunga solo övas mikrofonteknik och hur man behärskar
nervositet vid framträdanden. Eleven får enskild personlig handledning i röstanvändning minst en
gång per läsår,
Ãueñ äleuer som inte valt sång som fördjupningsområde får personlig handledning om hur man
använder rösten vid sång (hur man hittar rätt isitt eget röstregister och hur man kan använda
olika röstlägen som brösitoner, huvudklang eller falsétt). Alla tillvalselever övar körsång inför
Lucia, ¡ulfeãt och avslutning och skolans kör består av alla tillvalselever ¡ åk B och 9.
Spel
Gitarr, elbas, trummor och klaviatur (piano och synt) undervisas systematiskt och eleven får
speluppgifter som är anpassade till den individuella nivän. Elever som vill använda andra
instrument än ovannämnda under lektioner och framträdanden behöver ha grundkunskaper i
detta instrument. Eleven kan också välja flera än ett instrument som fördjupningsområde.
Bildkonst
MåI
Eleven skall fördjupa det egna personliga kunnandet till att självständigt uttrycka sig i bild'
Eleven skall kunna värdera konst, visuell kommunikation och miljö ur estetisk och etisk synvinkel
Innehåll åk 8
Modellteckning, keramik, fotografering och mörkrumsarbete, grafisk formgivning, konstgrafik
(linoleumsnitt) besök på muséer och konstutställningar, konsthistoria (Finländsk konst) Eleven lär
sig att uttrycka tankar och känslor i bilder, samt att analysera och tolka andras bilder'
Innehåll åk 9
Miljöfostran, arkitektur, bostadsplanering, konsthistoria (allmän) besök på muséer och
konstutställningar, manuskriptskrivning, videofilmning, animation, redigering, filmanalys
Huslig ekonomi
Undervisningen i huslig ekonomi i åk 8-9 strävar till att eleverna skall tillägna sig beredskap och
erna Planera och
rligt samhälle.
are kunskaper, praktiska
temaområden
tändigt arbete uppövar
tionellt. Ansva
gen.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
t67
Ârskurs 8
.
.
.
.
.
¡
.
.
.
o
o
repetition av matlagningsmetoder, hemvård och klädvård
resursanvändning (t.ex. hushållsmaskiner, vatten- och elkonsumtion)
kunskap om speciella livsmedel
konsumentkunskap (t,ex, reklamanalys)
Finlandssvensk/finsk matkultur
traditioner i anknytning till olika högtider
vett och etikett
sambandet kost/hälsa
trygg mat
internationellmatlagning
miljökunskap.
Arskurs 9
¡
.
o
.
.
.
.
o
.
matlagning, hemvård
konservering
vegetariskmatlagning
kunskap om speciella livsmedel
specialdieter
fördjupning i näringslära
lokal, finländsk och nordisk matkultur
vett och etikett
inflytande från andra kulturer.
Teknisk slöjd
Ârskurserna
I
-9
Centralt innehåll
Eftersom slöjden är ett tillvalsämne ¡ åk B och 9 styrs val av tema mycket av elevernas intressen
och ambitioner. Slöjd som tillvalsämne ger eleverna möjlighet att förverkliga sina egna idéer.
Slöjden i åk 8 och 9 skall befästa och fördjupa målen från åt Z,
Eleverna bör också med handledning kunna göra en dokumenterad planering med beaktande av
materialval, materialåtgång, färg och passform och utgående från planeringen tillverka
produkten.
Träslöjd
MåI
Eleven
a
a
a
kan använda cirkelsågen på ett ändamålsenligt och tryggt sätt
kan använda rikthyveln på ett säkert sätt
känner till några olika traditionella tekniker ex, svepning.
Metallslöjd
MåI
Eleven
.
.
.
.
o
kan använda sig av fyra svetstekniker, gas- mig-, elektrod- och punktsvetsning
kan grundläggande smide
känner till metallsvarvning
kan utföra enkel plåtbearbetning
kan göra enkla rörbockningsarbeten.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
168
Motor och elektronik
MåI
Eleven
.
.
o
får bekanta sig med olika motorers konstruktion i praktiken
repeterar ellärans grunder samt bygger lite mer avancerade byggsatser
fördjupar sina tidigare kunskaper och färdigheter'
Kommentar:
o
OBSI Användning av maskiner tillåts i enlighet med Arbetarskyddslagarna'
Textilslöjd
Ârskurserna 8-9
Arbetssätt
Textilslöjdsundervisningen sker enligt arbetsområdesprincipen s.k. teman. Läraren presenterar
temat; uitka fortunskafer som behövs, det nya som skall läras, begränsningar i form av tid,
material osv. Därefter'bör¡a, eleverna þtun"rá sin produkt (formgivning), arbetet påbörjas med
mönsterkonstruktion, tillkÍippning, sömnad (tillverkning) och avslutas med en kritisk
självvärdering av produkten.
I tillvalsgrupperna på åt< B-9 görs en årskursplanering där varje enskild elev gör sln $S;n^
jobbar
pã
8,
ãk
med
planerinó utqående ifrån den gemensamma läroplanen, Det som de ej
av^läraren. Ett visst
upp
noga
följs
och
på
i
tillvalet
eleven
p-å
läggsãnsvaret
Här
9.
år.
õenomro"rs
intresse förväntas av en elã-u, som valt i¡llval itextilslöjd. En god samarbetsförmåga underlättar
inlärningen. Eleverna granskar kritiskt sina produkter och gör en utvärdering av dem' Skriftliga
förhör hålls,
Centralt innehåll
Sömnad på maskin
egna klädesplagg, hemmets textilier och övriga accessoarer
svmaskinskunskap och överlockmaskinens möjligheter
andamålsenliga sòmmar utgående ifrån material och modell
sömmar i barn- och babYPlagg
sömnadsteknik
detaljsömnad; olika kragar, fickor, sprund, knäppningar, isättning av foder, samt olika
skärningar
enkla mönsterkonstru ktioner
modellanalys
mönsterbeha nd ling
till klippningsmodeller
arbetsordningar och enkla teoribilder
prova, lappa, reparera och sY om'
Brukstextilier i quilting och lapptekniker
o
.
applikationer
snedlistens sömnad och användning.
Broderi för hand och På maskin
olikabroderitekniker
bundna och fria sömsätt
.
.
.
r
.
o
under och övertrådsbroderi
mönsteröverföring
syramens användning
sneda hörnet och andra specifika lösningar
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
169
Dekorationstextilier för hemmet och linneskåpet
Vävning i vävstol
¡ att ställa i ordning en vävstol, dess delar, vävredskap och vävningens grunder,
Stickning och virkning
. allt enligt rådande mode och elevens önskemå|,
Fritt skapande inom valbar teknik med egna kompositionslösningar och modeller.
Knyttekniker
Tygtryck och silkesmålning
Tovning
Frivolité
(=
spetstekn i k)
Gymnast¡k
I A-tillval i gymnastik fördjupar man sig i olika idrottsgrenar, Därtill har man möjlighet att
bekanta sig med nya grenar såsom golf, bowling, väggklättring, rullskridskoåkning,
beachvolleyboll, samt övriga valbara grenar, I tillvalsgymnastiken får eleverna även lära sig
grunderna i massage och muskelvård, Man får även träna sin egen gren några gånger under
läsåret,
Valfritt språk
Studierna i valfria språk skall koncentrera sig på muntlig kommunikation i de allra vanligaste
situationerna i vardagslivet och samtidigt fungera som en inledning till långsiktiga studier i
språket i fråga i utbildningen på andra stadiet. Dessa grunder för läroplanen har utarbetats för
fyra årsveckotimmar,
MåI
Språkfärdighet
Eleven skall
lära sig att med samtalspartnerns hjälp kommunicera i situationer som handlar om
grundläggande personliga fakta och om omedelbara behov
lära sig att förstå lätt förutsägbara frågor, anvisningar, önskningar och förbud som gäller det
.
r
o
.
dagliga livet
lära sig att läsa enkla förutsägbara meddelanden som anknyter till vardagslivet
lära sig att skriva kort, e-postmeddelanden, minneslappar och andra mycket korta
meddelanden och vissa grundläggande uppgifter om sig själv och sin närmaste krets.
Uålet uttryckt på nivåskalan är för tal och skrift n¡vå Rt.7-AL2 och för hörförståelse och
läsförståelse nivå A1.2-41,3,
Kulturell kompetens
Eleven skall
lära sig om och förstå den finska kulturen och den främmande kulturen och bekanta sig med
likheterna och skillnaderna mellan dessa.
.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
t70
Inlärningsstrateg ier
Eleven skall
lära sig att frimodigt använda sina språkkunskaper
lära sig att medvetet utnyttja kunskaper, färdigheter och strategier som han eller hon skaffat
sig i andra språt<
lära sig att bedöma sitt arbetssätt och olika områden av sin språkfardighet i förhållande till
målen.
.
.
o
Centralt innehåll
Situationer och ämnesområden med perspektiv på det egna språkets och målspråkets
språkområde
. att i elementära interaktionssituationer öva sig i ett språkbruk som anknyter till seder och bruk
o
.
o
att tala om sig själv och närmiljön
att berätta om familj och fritid
att klara sig i vardagliga kommunikationssituationer, såsom att göra uppköp, att äta och att
resa.
Strukturer
a
satsbildning och central grammatik som är väsentlig för kommunikation på Oetta språk
Kom m u n i katio nsstrateg ie r
att känna igen det väsentliga i talad och skriven text
att kunna hitta bestämd, avgränsad information i text och tal
att planera den egna kommunikationen
att iaktta det egna språkbruket
att i muntlig växelverkan stödja sig på samtalspartnern
att stödja sig på skriftliga hjälpmedel i den egna framställningen
o
o
.
o
.
o
Temaområden, som berörs i undervisningen är följande:
o att växa som människa
. kulturell identitet och internationalism.
Tyska
Arskurs 8
Ämnesområden
.
o
.
.
.
.
.
.
.
.
hälsnings- och artighetsfraser
pr€sehtation av sig själv och andra samt sin familj
lära sig nia
affärsfraser - göra uppköp
skolan i Tyskland och Finland, skolämnen
veckodagar - månader - färger
fraser vid matbordet
beskriva ett hem, rum - möbler
brev- och brevuppställning
hobbyer och resor,
Ârskurs 9
.
.
telefonsamtal - komma överens om en träff
inbjudan - välgångsönskningar
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
17t
.
.
.
.
o
väderlek - årstider
rJ"rkgo.T o.|.hälsa - fråga hur någon mår
9ä pä bio - köpa biljetter
vägbeskrivningar
berätta om sitt eget land.
Ârskurs I
Strukturer
.
o
.
o
o
o
o
o
.
o
.
.
obestämd och bestämd form av substantiv
substantivets genus
singularis och pluralis
genitiv av personnamn
grundtalenl-1000
âñgê klockslag och Pris
interrogativa pronomen wer och was
verbets presensformer aV de svaga och vanligaste starka verben
skiljbara verb
preþositionerna an, auf o^ch in med bestämd artikel (som vokabler)
jakande, nekande och frågande satser
rak och omvänd ordföljd i huvudsatser.
Ârskurs 8-9
.
o
o
.
ackusativobjektet
pêrSonliga pronomen i nominativ, ackusativ och dativ
poSS€Ssiva pronomen i singularis i nominativ, ackusativ och dativ
modala hjälpverb samt verbet wissen.
Ârskurs 9
.
.
.
o
o
.
dativ
imperfekt av haben och sein
verbets perfektformer
prepositioner med ackusativ durch, fÜr, gegen, ohne, um-herum
prepositioner med dativ auls, bei, mit, nach, seit, von, zu
bisatser inledda av konjunktionerna dass, wenn och weil'
Franska
Ärskurs 8
Ämnesområden
.
.
o
.
.
¡
hälsnings- och artighetsfraser
eleven och hennes familj - husdjur
pr€sêrìtation av sig själv och andra - alfabetet, ålder, yrke
brev - släktskapsord och fritidsintressen
affärsfraser - kläder och uppköp, räkneord
Frankrikes geografi - väderstrecken.
Ârskurs 9
¡
.
.
o
.
o
.
Europas länder - språt< och nationalitetsord
vykort - Finland, väderlek och ärstider, datum
resor - hotell, turism och kaféliv
vägbeskrivning
telefonsamtal - stämma träff, klockan
kroppen och hälsan
skolan i Frankrike och Finland.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
172
Årskurs 8
Strukturer
. substantivens genus
. adjektivens böjning och placering ( grundläggande )
o grundtalenl-1000
o prorìonìen , personliga, possessiva med ägaren i singularis samt interrogativa
o verbböjningen i presens
o regelbundna ( -er, -re )
o oregelbundna ( avoir, être, aller, faire, mettre, prendre ) futurum ( med aller )
. frågor med och utan frågeord, intonation
. nekande satser ( ne - pas de ).
Ârskurs 9
o
o
.
.
r
r
r
.
.
genitiv
prepositionsuttryck ( en face de, à côté de, à droite de, à gauche de
oregelbundna adjektiv samt nationalitetsord
ord
n
ingsta
)
I
pronomen, possessiva pronomen med ägaren i pluralis samt relativa ( qui, que )
verbböjningen i presens
o regelbundna ( -ir )
o oregelbundna ( venir, pouvoir, savoir )
passé composé av de regelbundna verben ( med avoir )
il faut med infinitiv
frågor med est-ce que.
Spanska
Arskurs 8
Ämnesområden
o det spanska alfabetet
.
r
.
o
.
.
.
.
.
hälsningsfraser
prêsêrìtera sig själv
beskriva sin närmiljö
siffror 1-20
ålder
yrken
klockan
fraser vid kafé- och restaurangbesök
fritidsaktiviteter,
Strukturer
o
o
o
.
.
r
o
substantivens genus och pluralbildning
bestämd och obestämd artikel
verbböjning i presens
adjektivensplacering
adjektivens böjning
prepositioner
subjektspronomen.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
173
Ârskurs 9
Ämnesområden
. väderuttryck
.
o
dagar och månader
siffror 21-100.
Beställa mat & dryck
e
¡
o
.
fördjupning av egna intressen
Fêsârlde, vägbeskrivningar och restider
att köpa kläder
färger & former.
Strukturer
.
.
o
.
o
o
fortsatt verbböjning i presens
futurum
perfekt
gerundium
poss€ssiva pronomen
demonstrativa pronomen,
Ryska
Innehåll
Ârskurs 8
Ämnesområden
. det kyrilliska alfabetet i skrift och text
.
.
.
.
o
hälsnings- och vardagsfraser
eleven och hennes närmiljö
familj och fritidintressen
siffror 1-100
fraser, som behövs vid kafé- och restaurangbesök
Strukturer
.
o
o
r
.
ryskans genus
poss€ssiva pronomen
verbböjning i presens
prepositionalissingularis
ackusativsingularis.
Ârskurs 9
Ämnesområden
o att kort kunna berätta om sin hemkommun
o fördjupning i temat "fritidsintressen"
.
.
.
resande
vägbeskrivning
uppköp,
Strukturer
o
r
o
a
preteriti
plu ra lis
genitiv singularis
dativ sing u la ris
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
t74
I
nformationstekn i k
vrår
Uålet med undervisningen i informationsteknik är att ge eleverna den kunskap och färdighet som
krävs för att kunna använda datorn som ett naturligt och effektivt hjälpmedel i studierna och för
en stor del av våra vardagliga uppgifter,
Innehåll
Ârskurs 8
o
.
o
.
o
.
teknisk genomgång av en dator och dess kringutrustning samt datorns historia.
Windowsmiljön
textbehandling med tiofingerssystemet.
kalkylprogram
grafikprogram
iära sig söka information från Internet, källkritik och etik'
Ârskurs 9
o
.
o
.
r
repetition av textbehandling med fördjupning i standardiserade uppställningar och layouter.
databasprogram
proÇrâÍìmeiing i Visual Basic eller något annat lämpligt språt<'
hemsidor på Internet i HTML-kod.
projektarbete t.ex. en klalstidning eller mera omfattande grupparbeten, som tangerar andra
iaròamnen (aktuellt innehåll hämtas från Internet och uppslagsverk både i bok- och
digitalform). Differentiering efter intresse.
Korsholms kommuns läroplan för den grundlä99ande utbildningen
175
5.20.
levhandledning
Elevhandledningens uppgift är att stödja elevens tillväxt och utveckling så att eleven kan främja
sina studiefärdigheter och sitt sociala mognande samt utveckla kunskaper och färdigheter som
behövs för att planera sitt liv, Med stöd av elevhandledningen träffar eleven avgöranden om
studier, utbildning, vardagsliv och levnadsbana, vilka grunãar sig på elevens egen förmåga och
egna intressen. Syftet med elevhandledningen är att främja ett resultatrikt skolarbete, att öka
välbefinnandet i skolan och att förebygga utslagning. Med elevhandledningens hjälp främjas
också pedagogisk och etnisk jämställdhet och
te mellan
Elevens trygga övergång vid studievägens eta
stadiet och
som
elevhandledarna och de studiehandledare
nivåer'
grän
sig
över
lärarna. Samarbetet skall sträcka
MåI
Eleven skall
lära sig att bli självständig och ansvarskännande och att utveckla sin självkännedom
lära sig samarbèts- och interaktionsförmåga
lära sig att utveckla sina inlärningsfärdighéter och känna igen sina inlärningssvårigheter och
att söka hjälp i problemsituationer
lära sig att känna igen olika inlärningsstilar
lära sig att utveckla sina studiefärdigheter och förmägan att bedöma sin egen verksamhet
få stöd'och handledning vid övergången av utbildningens olika etappmål inom den
grundläggande utbildningen och i den grundläggande utbildningens slutskede
lära sig att söka information och skaffa sig färdigheter för att göra planer och val som gäller
studierna, framtiden och livet, genom att utnyttja de möjligheter som informations- och
kom munikationstekn i ken erbjuder
. lära sig att utveckla sin beslutsförmåga samt att förverkliga och bedöma sina planer för
framtiãen också i varierande förhållanden
. få stöd och handledning i sin yrkesinriktning, också vid val av läroämne, utbildning eller yrke
som går över könsgränserna
. lära sig att hämta information om samhället, arbetslivet och om företagsamhet samt växa till
mångkulturalism och internationalism.
.
.
.
.
.
.
.
Arskurserna L-2
Elevhandledningens syfte är att främja utvecklingen av elevens studiefärdigheter och att stödja
hans eller hennes sociala tillväxt och att för sin del förhindra uppkomsten av
inlärningssvårigheter. För att trygga att studierna förlöper utan störningar skall handledningen
stödja eleven i att utveckla inlärñ¡ñgsfärdigheterna. Eleven skall lära sig att förhålla sig
ansvarskännande till skolarbete och uppgifter, att använda mångsidiga arbetssätt och att skaffa
sig information ur olika informationskällor,
Under årskurserna 7-2 genomförs elevhandledningen i samband med läroämnesundervisningen
och skolans övriga verksãmhet, Eleven skall få individuell handledning som stöd för sina studier
och sina val och i olika frågor i vardagslivet.
Ârskurserna 3-6
I årskurserna 3-6 är elevhandledningens uppgift att lära eleven att bli-självständig
och
vid
ämnesval
vägledas
också
Eleven
skall
ansvarskännande i sitt skolarbete ocñ sina uppgifter,
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
176
under den grundläggande utbildningen och vid etappmålen. t årskurserna 3-6 inleds orientering
om yrken och arbetsliv.
Handledningens uppgift är vidare att leda eleven så att han eller hon utvecklar färdigheter att
hämta information och lär sig att använda mång, idiga arbetssätt. Eleven skall lära sig samarbete
med och hänsyn till andra människor.
I årskurserna 3-6 genomförs elevhandledningen huvudsakligen i samband med
läroämnesundervisningen och skolans övriga verksamhet, För handledningen kan också
reserveras lektioner på sätt som bestäms i läroplanen. Också eleverna i årskurserna 3-6 skall få
individuell handledning som stöd för sina studier och sina val och i olika frågor i vardagslivet.
Ârskurserna 7-9
Elevhandledningen i årskursernaT-9 skall ordnas så att den erbjuder eleven en helhet som
består av
o handledning i klass
o individuell handledning som fokuserar personliga frågor
o handledning i smågrupper som grundar sig på social interaktion
o praktisk arbetslivsorientering,
För eleven ordnas individuell handledning som ger honom eller henne möjlighet att diskutera
frågor i anslutning till sina studier, sitt val av utbildning och yrke, och frågor i anslutning till sin
livssituation. För eleven ordnas handledning i grupp där han eller hon lär sig att behandla frågor
som anknyter till handledningen. Frågorna kan vara gemensamma för alla eller de kan vara av
personlig karaktär för eleverna i de enskilda grupperna men sådana att de ändå kan delas av de
övriga eleverna.
I den grundläggande utbildningens slutskede handleds eleverna i och stödjas vid val av fortsatta
studier och vägleds att använda både undervisnings- och arbetsförvaltningens tjänster och andra
handlednings-, rådgivnings- och informationstjänster som samhället erbjuder.
yålet för samarbetet mellan arbets- och näringslivet och skolan är att eleven skall skaffa sig
information om yrkesområden, yrken och arbetsliv och få ¡Oéer till företagande.
För eleven ordnas introduktionsperioder för praktisk arbetslivsorientering som grund för val av
utbildning och yrke och för att öka arbetets status. Eleven kan därmed skaffa sig personliga
erfarenheter av arbetsliv och yrken i verkliga arbetsmiljöer. I samband med
arbetslivsorienteringen ordnas möjlighet för eleven att bedöma de kunskaper och den
erfarenhet som han eller hon har fått, på våren i åk I ordnas praktisk arbetslivsorientering
under fem skoldagar och i åk 9 under tio skoldagar. Efter avklarad praktisk arbetslivsorientering
utvärderas den muntligt och/eller skriftligt.
Elevhandledning i klass
vår
Eleven skall
lära känna sig själv
lära sig att fungera i interaktion med andra
bilda sig en helhetsuppfattning om skolans verksamhetsformer och studiemöjligheter
lära sig att använda olika studiemetoder och kanaler för informationssökning
bedöma sina egna studiefärdigheter
lära sig att utveckla studiestrategier lämpliga för honom eller henne
känna till huvuddragen i utbildningssystemet i Finland
lära sig att söka information om möjligheterna till fortsatta studier
skaffa sig basinformation om arbetslivet
skaffa sig baskunskaper om olika yrkesområden och näringslivet i närmiljön
lära sig att söka information om studier och arbete utomlands
göra självständiga, aktiva och hållbara val för framtiden,
.
.
.
o
.
.
.
.
.
.
.
.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
177
Centralt innehåll
r
.
o
.
.
.
.
åf
z
självkännedom och yrkesinriktad utveckling
alt fungera i skolgemenskapen, struktur, studiegång och elevbedömning inom den
grundläggande utbildningen
studiefärdigheter, informationssökning
kunskap om arbetslivet, näringslivsstrukturen och yrken inom olika yrkesområden
kunskap om utbildning på andra stadiet
att välja valbara studier i den egna skolan
förberedelse av den praktiska arbetslivsorienteringen
Centralt ¡nnenåtl åk g
o
o
.
.
o
o
.
o
.
o
utbildningssystemet i Finland
möjligheterna till fortsatta studier efter grundskolan och att söka till fortsatta studier
studier och arbete utomlands
handlednings-, informations- och rådgivningstjänster
jämställdhet i samhället och arbetslivet
praktisk arbetslivsorientering samt utvärdering av denna
färdighet att planera och fatta beslut för framtiden
studiesociala förmåner på andra stadiet
arbete, arbetsliv och att söka jobb
grundläggande kunskaper om vad man kan studera vid högskolor
Integrering av temaområden
Amnet studiehandledning behandlar i stor utsträckning området "att växa som människa". Inom
studiehandledningen behandlas även internationalism i form av att studera och jobba utomlands,
entreprenörska p och företagsverksamhet.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
178
5.2L.
Det finns inga egentliga riktlinjer över vad som bör läras ut inom data
undervisningen i grundskolan (åk 1-6). Det är viktigt att elever får likvärdig undervisning i alla våra
skolor, Eleverna bör när de kommer till högstadiet vara på ungefär samma kunskapsnivå. Högstadiet
skapar klasser som en blandning av elever från olika byskolor och om någon byskola ligger efter i
dator undervisningen så kan detta hämna elevernas fortsatta studier i högstadiet.
Centralt innehåll
. Textmodul = Textbehandling.
. Grafikmodul = Bildbehandling med bildredigeringsprogram,
. Kalkylmodul = Kunna använda de grundläggande funktionerna iett kalkylprogram,
. Internet = Sökning på nätet och e-post.
. Filhantering = Spara och öppna filer, skapa kataloger m.m.
. Operativsystemet = Hur man använder datorns operativsystem på rätt sätt.
. Allmänna regler = Syn på pirat kopiering < ch hur skolans datorer skall användas.
. Multimedia = Användning av t.ex, musik och video program,
. Webbsidor = Skapande av webbsidor för skolan och elever,
. Undervisningsprogram = Användning av program som kompletterar
Förslag
ämnes studierna
till studieplan i data
1. för åk 1-2
Användning av skrivprogram för enkla övningar, (lära sig öppna och spara)
Användning av ritprogram.
Körning av diverse små underuisningsprogram som passar till ämnena,
Etik: Att inte förstöra för andra,
.
.
¡
.
2. Íör åk 3-4
.
.
.
r
.
.
Användning av skrivprogram på medelnivå (insättning av bilderformatering av text m.m,)
Lära sig använda Internet för informations sökning och lära sig hurwebbläsaren fungerar.
Användning av bildbehandlingsprogram för skapande av egna (clipart) bilder och för redigering
av t.ex. från digitalkamera införda samt scannade bilder.
Körnin9 av diverse undervisningsprogram som passar till ämnena
Grunderna i operativsystemet (skapa kataloger hantera filer m.m.)
Etik: Att inte förstöra för andra, om piratkopiering, hur man skyddar sig på nätet mot virus samt
hur man bör skydda sin identitet då man umgås med okända personer via t.ex. chat och
d
iskussionsforu m.
3. för åk s-6
Användning av skrivprogram för projekt baserade uppgifter. (Layout, bilder, spalter och tabeller)
Egen e-post adress och brevväxling med t,ex. någon vänskola eller kamrater
Användning av kalkylfunktioner, (för uppställning av diverse matematiska övningar som passar
ihop med matte undervisningen.
Skapa presentationer, för projekt baserade uppgifter och grupparbeten,
.
.
.
.
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
179
a
Lära sig mer om operativsystemet (problem hantering och systemets uppbyggnad samt dess
nesser och begränsningar.
Skapa egen media och lära sig använda seanners digitalkamera och cd-brännare.
fi
a
En elev som har gått ut
åf
O
¡or ha fått minst följande grundkunskaper i data
1, Förmåga att på egen hand kunna arbeta med skriv och bildbehandlingsprogram,
2, Själv kunna använda internet och e-post,
3. Férstå operativsystemets filuppbyggnad så att bl.a, öppna och spara fller är väl övat,
4. Kunna använda kalkylprogram för enklare matematiska uppställningar.
Korsholms kommuns lät'oplan för den grundläggande utbildningen
180
Program för utvecklande av informations och
kom m u n i kationstekn i ken (IT-strateg i)
Innehåll
Inledning
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Vision
Program
Datorer
Datautrymmen
Datautrustning
Kringutrustning
Nätförbindelser
Mjukvara
Fortbildning
Inledning
Under 2OO2 har en arbetsgrupp utarbetat ett program för hur Informations och
kommunikationstekniken inom Grundläggande undervisning i Korsholms kommun skall utvecklas
inom de närmaste läsåren.
Arbetet inleddes med en kartläggning av nuläget rörande:
. Lä rarnas IT-ku nskaper och fortbi ld n i n gsbehov
. Datautrymmen
. Datautrustning
Kaftläggningen har fungerat som bakgrundsmaterial för arbetsgruppens
strategiarbete.
prográmmet har uppdaterats i samband med läroplansarbetet 2005.
Vision 2OO4-2OO5
Lärarna kan berika och förbättra sin undervisning med hjälp av
informationsteknik
. Alla lärare har uppnått nivå 1, dvs' ope.fi I
.
.
Minst hälften, baserat på lararnas eget intresse, har uppnått nivå 2, dvs' Ope.fi II
I kommunen finns ett tillräckligt antal lärare som kan fungera som handledare.
Informations- och kommunikationsteknik är en naturlig del av elevernas
undervisning
.
Undervisningen organiseras så att eleverna i alla våra skolor uppnår kunskaper som är på
godtagbar grundnivå inom IKT.
Undervisningen sker i för ändamålet anpassade lokaliteter med tidsenlig
utrustning
som de program som
. Elever och lärare har tillgång till datautrustning som har den kapacitet gångbara
i
används kräver. erograrimãn är anpassade till samhällets krav och är
kommunikationen inom landet och utomlands.
. Utrymmena är anpassade efter den datoranvändning som försiggår i rummet'
.
Näiforbindelserna har godtagbar snabbhet i enlighet med tidens krav.
181
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
Program för utvecklande av Informations- och
kommunikationsteknik i underv¡sn¡ngen
För
att uppnå visionen bör följande program följas:
Datorer
Varje skola skall ha ett tillräckligt_antal datorer som klarar de program som undervisningen enligt
läróplanen kräver. Detta för aftlå många elever som möjligt skall uppnå kunskaper motsvarande
datakörkort innan de gått ut den grundläggande utbildningen'
Skolornas datorer bör-kontinuerl¡g1 förnyãÀ ocn kompletteras så att det senast läsåret 2005-2006
finns 1 funktionsduglig dator/elev för en grupp på ZO-fO elever'
Man bör vid förnyelée av dator parken även sträva efter att få skolornas datasalar enhetligare, d'v's'
man koncentrerar förnyelser tili t.ex. vart tredje år och byter då samtliga ^datorer i datasalarna' på så
sätt får man ett mer lätt administrerat system som kräver mindre underhåll,
Datautrymmen
I större skõlor bör det finnas ett utrymme där en basgrupp åt gången kan arbeta vid datorer. I
mindre skolor där det inte är ändamålsenligt att ha ett rum reseryerat enbart för dataanvändning
kan utrymmen samanvändas eller så kan det finnas ett visst antal datorer/klassrum,
Datautrustning
Kringutrustning
.
Det framtida behovet av kringutrustning (skanner, digitalkamera, videokanon ...) fordrar
kontinuerlig uppföljning for ait skolornas multimediamiljö skall vara så tidsenlig som möjligt
Varje skolJborde idetta skede få en egen videokanon som hjälpmedel iundervisningen.
Nätverk
.
Samtliga skolor skall ha internetförbindelse med godtagbar snabbhet.
Mjukvara
.
.
Eleverna inom grundläggande utbildning åf f -O arbetar med Office-program som finns
tillgängliga till rimliga kostnader och elevernaâU.l-g ges möilighet att arbeta med Microsoft
Office eller andra motsvarande program. Ett tillräckligt antal licenser för dessa program bör
fi n nas.
Kontinuerligt uppföljs behovet av programvara och licenser,
FoÉbildning
.
.
.
.
Under
Under
Ope,fi
Dessa
Ope.fi
Ope.fi
2003 foftbildades intresserade lärare i åk 1-9 i användningen av behövliga program'
2003 fortbildades ett tillräckligt antal lärare till handledare, utbildningen sker inom
- projektet.
lärare fortbildades i sin tur under 2OO3-20O4 kommunens lärare så att de uppnår minst
I nivån.
fortbildningen fortsätter vid behov med med andra stadiet (Ope'fi II)'
Korsholms kommuns läroplan för den grundläggande utbildningen
r82