Ny studie ska ge bästa behandlingen
mot bröstcancer
Bakgrundsfakta kring läkemedelsstudien FACT
Ett pressmaterial från AstraZeneca AB
Maj 2004
Mer information, pressmaterial samt bilder finns i pressrummet
www.astrazeneca.se
Information om cancer finns också på www.cancer.nu
Kontaktperson: Ann-Christine Berg, PR-ansvarig onkologi, AstraZeneca Sverige,
tel 08-553 231 29, mobil 0733-35 14 39
e-post: [email protected]
Om FACT-studien
I FACT-studien (Faslodex, Arimidex Combination Therapy) testas ett nytt hormonellt
behandlingsalternativ mot den för närvarande mest effektiva hormonella behandlingen av
kvinnor med bröstcancer och som passerat klimakteriet. Studien ska ge svar på om detta
nya behandlingsalternativ kan ge ytterligare minskade återfall och längre överlevnad
bland kvinnor med bröstcancer.
FACT-studien kommer att jämföra behandling med enbart Arimidex mot en
kombinationsbehandling med Arimidex och Faslodex. Syftet är att jämföra tiden för
förbättring från ett första återfall i sjukdomen.
FACT-studien är ett svenskt initiativ och huvudprövare är professor Lars-Erik Rutqvist,
onkologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset.
Studien som pågår till 2007 genomförs vid 17 centra i Sverige: Stockholm; Danderyd
sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset/Radiumhemmet, Södersjukhuset och
St Görans sjukhus, Linköping, Malmö, Umeå, Sundsvall, Kalmar, Göteborg-Mölndal,
Halmstad, Varberg, Skövde, Helsingborg och Västervik. Studien genomförs också i
Tyskland, Norge, Canada och Turkiet.
Arimidex (Anastrosol) sänker nivåerna av östrogen i kroppen och hämmar därigenom
östrogenberoende tumörers tillväxt. Faslodex (Fulvestrant) är en helt ny sorts hormonell
behandling, vilken godkändes i EU och därmed i Sverige mars –04. Läs mer om hur
Arimidex och Faslodex fungerar nedan.
Kort om bröstcancer
Det finns flera former av bröstcancer. Den vanligaste formen börjar i mjölkgångarna och
kallas ductal bröstcancer. Den näst vanligaste uppstår i mjölkkörtlarna och benämns
lobulär bröstcancer. I några fall har cancern sitt ursprung i bröstets bindväv.
Bröstcancertumörer kan vara mer eller mindre elakartade. Allt från mycket långsamt
växande till tumörer med stor förmåga att sprida sig.
Man skiljer mellan tidig bröstcancer och spridd bröstcancer:
Tidig bröstcancer: tumören är lokaliserad till bröstet.
Spridd bröstcancer: tumören har spridits till andra delar i kroppen. Kallas även
avancerad eller framskriden sjukdom, ibland även metastaserad sjukdom
Trots att allt fler fall av bröstcancer upptäcks årligen ligger antalet dödsfall på en konstant
nivå. Fler kvinnor blir alltså friska från sin bröstcancer, tack vare tidig upptäckt och allt
bättre behandlingsmetoder. Idag kan hälften av alla kvinnor som får bröstcancer botas
helt. Ju tidigare upptäckt och ju mindre tumör, desto större är chansen till bot. Men även
vid spridd cancer kan sjukdomen ofta hållas i schack under lång tid.
Omkring 70 –80 procent av all bröstcancer betecknas hormonkänslig vilket innebär att
cancertumören tillväxt stimuleras av östrogen. Dessa tumörer kallas även östrogen
receptor positiva(ER +) tumörer. Ett sätt att behandla hormonkänslig bröstcancer är att
blockera östrogentillförseln till cancertumören. Antingen kan man behandla patienten
med Nolvadex eller Faslodex som hindrar östrogenet att binda sig till östrogenreceptorn i
tumörcellerna eller med Arimidex (anastrozole) som minskar östrogenhalten i kroppen.
Nolvadex, Faslodex och Arimidex riktar sig främst till kvinnor med hormonkänslig
bröstcancer som har passerat klimakteriet, d v s till den stora gruppen kvinnor (2/3) av
alla med bröstcancer.
Återfallsrisk
Det är vanligt att få återfall i bröstcancer. Kvinnor som opereras för bröstcancer
behandlas därför normalt hormonellt med t ex Nolvadex eller Arimidex efter kirurgisk
behandling. Risken för återfall är störst under de första fem åren efter att sjukdomen
upptäckts och behandlats, men det är inte ovanligt med återinsjuknande tio till femton år i
efterhand. Återfallet kan dels innebära att nya tumörer bildas i bröstet, dels att
dottersvulster bildas i andra organ, oftast i lymfkörtlar, skelett, lunga eller lever.
Prognosen vid återfall kan vara god om det gäller en ny brösttumör eller begränsad
spridning till andra organ. Överlevnadstiden vid återfall är ofta påfallande lång. Många
behandlas under flera år för spridd bröstcancer, i första hand för att förebygga eller lindra
sjukdomssymtom, bland annat smärta och benbrott p g a spridning till skelettet.
Om Arimidex
Arimidex (anastrazol) är en potent, i högselektiv, icke-steriod, oral aromatas-hämmare,
vilken används vid hormon(endokrin)behandling av bröstcancer hos kvinnor som
passerat klimakteriet.
Arimidex verkar genom att blockera produktionen av östrogen via aromatasenzymets
väg, den främsta källan till östrogen hos kvinnor som passerat klimakteriet, vilkas
äggstockar inte längre är aktiva.
Den nuvarande behandlingsstrategin för hormonkänslig bröstcancer i ett tidigt stadium
(cancer som inte spritt sig utanför bröstet) hos postmenopausala kvinnor innebär
generellt först ett kirurgiskt ingrepp för att ta bort tumören, vilket kan följas av kemoterapi
och/eller strålbehandling.
Kvinnor fortsätter sedan vanligtvis med behandling med hormonläkemedel – som till
exempel Nolvadex eller Arimidex – i cirka fem år för att minska risken för cancerrecidiv
(det kallas ”adjuvant behandling”).
Arimidex är godkänt över hela världen för kvinnor som passerat klimakteriet med
framskriden sjukdom. Läkemedlet är också godkänt för behandling av tidig bröstcancer i
ett stort antal länder – inom EU sedan 2003. Godkännandet av Arimidex mot tidig
bröstcancer var det första på 20 år av en indikation för hormonell behandling för kvinnor
som passerat klimakteriet. Godkännandet baseras bland annat på de banbrytande
resultaten från ATAC-studien3 (Arimidex and Tamoxifen, Alone or in Combination), den
största bröstcancerstudien någonsin.
Om Faslodex
Faslodex (fulvestrant) är ett nytt bröstcancerläkemedel, det första i sitt slag, för
behandling av framskriden bröstcancer hos kvinnor i alla åldrar efter klimakteriet som
tidigare genomgått antiöstrogenbehandling, med Nolvadex. Detta är det första rena
antiöstrogenet och utgör en helt unik hormonell behandling genom att fullständigt
blockera och bryta ned receptorerna i de östrogenberoende tumörcellerna. Faslodex är
bevisat verksamt efter behandling med Nolvadex. Därmed förlängs möjligheterna med
hormonbehandling i framskriden bröstcancer, och tiden innan man eventuellt behöver
sätta in cellgiftsbehandling förlängs.
Efter en tid utvecklar en del tumörer en resistens mot sedvanlig behandling med
Nolvadex eller Arimidex och cancern utvecklas. Genom att binda, blockera och bryta ner
östrogenreceptorn har Faslodex stor potential att tillföra många kliniska
behandlingseffekter inom framskriden bröstcancer.
Faslodex ges som en månatlig intramuskulär injektion som ger en högre och mer
förutsägbar biotillgänglighet än oral behandling. En injektion ger också läkaren större
möjlighet att kontrollera att behandlingen går till på rätt sätt.
Data har visat att Faslodex är minst lika effektivt som Arimidex, vilket är den mest
förskrivna aromatashämmaren hos kvinnor med framskriden bröstcancer efter
klimakteriet och som genomgått antiöstrogenbehandling.
Tamoxifen är en äldre typ av anti-östrogenmedel och vanlig vid hormonell behandling av
bröstcancer idag i Sverige (kom 1976). Tamoxifen har dock visat sig ha en viss oönskad
östrogenverkan.
Faslodex är ett varumärke som tillhör AstraZeneca-koncernen, är den första nya typen
av bröstcancerpreparat som godkänts i USA sedan 1999 och det första nya läkemedlet i
AstraZenecas bröstcancerportfölj sedan sammanslagningen mellan Astra och Zeneca.
AstraZenecas forskning kring cancer
AstraZeneca räknas som ett av de större globala forskningsbaserade
läkemedelsföretagen och tillhandahåller läkemedel i mer än 100 länder. Företagets
forsknings- och utvecklingsportfölj (FoU) omfattar 59 nya kemiska enheter. Större
forskningsprogram har som syfte att ta fram mer än 15 läkemedelskandidater årligen
fram till 2003 och att leverera tre nya, medicinskt viktiga produkter varje år.
AstraZeneca är för närvarande det näst största företaget i världen vad gäller försäljning
av anticancerprodukter. Alltsedan företaget släppte sitt första anticancerläkemedel
”Nolvadex” (tamoxifen) för mer än 25 år sedan, har forskningsinvesteringar lett till
upptäckten av nya cytotoxiska anticancermedel och andra innovativa terapeutiska
strategier som till exempel ”Arimidex” (anastrozol), ”Casodex” (bikalutamid), ”Faslodex”
(fulvestrant), ”Nolvadex” (tamoxifen), ”Zoladex” (goserelin) och ”Tomudex” (raltitrexed)
liksom ett antal nya riktade produkter, som till exempel anti-proliferativa, antiangiogenetiska, kärlinriktade och anti-invasiva medel.
AstraZeneca utnyttjar också rationella tekniker för läkemedelsdesign med syfte att
utveckla nya föreningar som ger fördelar framför nuvarande cytotoxiska och hormonella
behandlingsalternativ. Företaget har mer än 20 olika anti-cancerprojekt inom forskning
och utveckling.
Vad är en klinisk läkemedelsprövning?
Kliniska läkemedelsprövningar, eller studier som de också kan kallas, görs för att
utveckla och utvärdera läkemedel. Det är ett krav att flera studier genomförs för att ett
nytt läkemedel ska bli godkänt. Studierna görs enligt vetenskaplig metod och
kvalitetsstandarden garanteras genom så kallad ”good clinical practice”, en standard
som är gemensam för EU, USA och Japan.
Studier är ofta blindade, vilket betyder att varken ansvarig läkare eller patient vet vilket
läkemedel de får. Det gör att ingen inblandad person kan påverka resultat. Man jämför
ofta effekten av det nya läkemedlet med den eller de etablerade behandlingar som för
närvarande anses bäst inom det aktuella området. Ibland finns det ingen effektiv
behandling varför en kontrollgrupp erhåller placebo, det vill säga läkemedel utan aktiv
substans. Vilken behandling patienten får fastställs vanligtvis enligt ett förutbestämt
schema, så kallad randomisering.
Innan en studie kan starta ska det finnas en fastställd studieplan (protokoll). Det är
viktigt att protokollet ger en detaljerad beskrivning av studien. Målsättningen skall
framgå. Man ska också kunna få detaljer om vilka undersökningar som ska göras samt
när och hur dessa ska utföras. Studier utförs idag enligt Helsingforsdeklarationen som
fastställdes 1964 och som uppdaterats flera gånger, nu senast år 2000.
Studieplanen skall granskas och godkännas av en forskningsetisk kommitté och
Läkemedelsverket innan studien startar. Dessa granskningar kontrollerar studiemetoder
utifrån patientens säkerhet och att studien görs med hög etisk standard.
Forskningsetikkommittén och Läkemedelsverket granskar också all information som ges
ut till patienterna, att denna speglar studieplanen och att informationen kan förstås av
alla patienter. De gör också en bedömning om studien kan besvara den vetenskapliga
frågeställningen
Innan den enskilda patienten väljer att gå med i studien får han/hon såväl muntlig som
skriftlig information och skall därefter signera samtycke till att gå med i studien innan
undersökningar påbörjas. Patienterna kan när som helst, på egen begäran, välja att
utgå ur studien.
Data för studien samlas in på ett standardiserat sätt. Patientuppgifter är avidentifierade
innan insamling så att identiteten inte kan röjas. Innan data matas in i databaser för
bearbetning kontrolleras det att studien görs och rapporteras enligt bestämda rutiner, så
kallad monitorering. Monitoreringen är också till för att skydda patientens rättigheter och
välbefinnande. Personen som ansvarar för monitoreringen har skrivit på en sekretessförbindelse och garanterat att information inte sprids vidare.
Om patienten upplever biverkningar eller råkar ut för väntad eller oväntad händelse ska
detta rapporteras till myndigheterna. Under studiens gång görs många kontroller för att
minimera riskerna för patienten och för att se till att patientens säkerhet sätts i främsta
rummet.
Referenser
1. Smith I, Dowsett M on behalf of the IMPACT Trialists. Comparison of anastrozole v
tamoxifen alone and in combination as neoadjuvant treatment of oestrogen receptorpositive (ER+) operable breast cancer in postmenopausal women: the IMPACT trial.
Presented at the 26th San Antonio Breast Cancer Conference, San Antonio 2003.
2. Boccardo F, Rubagotti A, Amoroso D on behalf of GROCTA 04 and ITA study
investigators. Tamoxifen followed by an aromatase inhibitor in early breast cancer. A
pooled analysis of two consecutive trials.
3. The ATAC ('Arimidex', Tamoxifen, Alone or in Combination) Trialists' Group.
Anastrozole alone or in combination with tamoxifen versus tamoxifen alone for
adjuvant treatment of postmenopausal women with early breast cancer: results of the
ATAC trial efficacy and safety update analyses. Lancet 2002; 359: 2131-39. Godkänd
för publicering; Cancer 2003.
4. C.K. Osborne, et al. Double-Blind, Randomized Trial Comparing the Efficacy and
Tolerability of Fulvestrant Versus Anastrozole in Postmenopausal Women With
Advanced Breast Cancer Progressing on Prior Endocrine Therapy: Results of a North
American Trial. Journal of Clinical Oncology 2002; 20(16).
5. A. Howell, et al. Fulvestrant, Formerly ICI 182,780, Is as Effective as Anastrozole in
Postmenopausal Women With Advanced Breast Cancer Progressing After Prior
Endocrine Treatment. Journal of Clinical Oncology 2002; 20(16).
6. J.F.R. Robertson, et al. Fulvestrant versus anastrozole for the treatment of advanced
breast carcinoma in postmenopausal women; A prospective combined analysis of
two multicentre trials. Cancer 2003; 98: 229-238
