LÅNGA OCH KORTA VOKALER Ordet KOTI (hem) har ett kort O-ljud. Då skriver man en bokstav O. Namnet JOONAS har ETT LÅNGT O-LJUD. Då skriver man TVÅ BOKSTÄVER. Der här med lång eller kort vokal är viktigt att kunna. Varför det? Jo, titta här: Tuli Tuuli Sika Siika Liten skillnad på uttalet, stor skillnad på betydelsen. Det är viktigt att höra skillnaden mellan långt och kort ljud. Det skall vi träna. Lyssna på i-ljudet. Tili Tiili Lyssna på a-ljudet. Savi Saavi PARTITIIVI 1. tavarat pöydällä. När du räknar hur många pennor, sudd etc. måste du ändra ordet lite. När du har bara en penna, säger du ”yksi kynä”. Har du två, så säger du ”kaksi kynää”. Ett extra ä på slutet. Flera exempel: Yksi auto Kolme autoa. Kirja; kumi; tussi; jne. Yksi terotin Viisi terotinta 2. Taululla: Sama tekstinä Den här kasusformen heter PARTITIV. Nu var det kanske första gången du hörde ordet PARTITIV. Men du kommer att höra ordet flera gånger under den här kursen. PARTITIV. När du hör ordet PARTITIV, eller PARTITIIVI på finska, då vet du, att du ska lägga till a eller ä på slutet av ordet. Partitiv används efter räkneord –förutom 1 (ett) – samt halv puoli och många monta Nu kommer vi att ändra den här GRUNFORMEN till en PARTITIVFORM. 3. Övning: kumi auto kirja tussi kumia kynä hyvä teroitin CD-soitin huone hame GENITIV Nu får du lära dig hur man bildar en kasusform som heter genitiv. Genitiv är den formen som uttrycker ägande. Min systers kompis. pappas bil, Hannas bok. På svenska lägger du till bokstaven –s. På finska lägger du till bokstaven –n: siskon, isän, Hannan Svenskan har också en kasusändelse, nämligen genitiv –s: Annas bil. Svenskans genitiv –s motsvaras i finskan av genitiv –n: Annan auto. Genitiv formen består av två delar: stamdelen och ändelsen. Stammen används också med en hel del andra ändelser, som du kommer att lära dig lite längre fram. Ett bra råd: när du pluggar glosor, GLÖM INTE att plugga också genitivformen. I orlistorna förekommer först GRUNDFORMEN, sedan GENITIVFORMEN och sist PARTITIVFORMEN. Svenskan har också en kasusändelse, nämligen genitiv –s: Annas bil. Svenskans genitiv –s motsvaras i finskan av genitiv –n: Annan auto. Isä Sisko Hanna Max Koira Max Joonas Här kan det också ske STADIEVÄXLING: Matti Mikko Kuppi Äiti Poika Tupa Stadieväxling av k, p och t När man böjer finska ord som innehåller konsonanter k, p, t, kan det ske vissa förändringar av dessa konsonanter. Fenomenet kallas för stadieväxling. En av två konsonanter försvinner: kk – k pp – p tt – t laukku - laukun kauppa - kaupan hytti – hytin K, p, t ändrar form eller försvinner helt: nk – ng p-v t-d k - Helsinki, Helsingin halpa - halvan äiti – äidin Poika - pojan Hur ändras följande ord med ändelsen –n? kuppi tukka sukka katu turkki äiti ______________________ ______________________ ______________________ ______________________ ______________________ ______________________ Hur är ordet i sin grundform? Ta först bort ändelsen och sedan avskaffa stadieväxling. Takin Kaupan Luokan Ruoan Hangon Turun Matin ______________________ ______________________ ______________________ ______________________ ______________________ ______________________ ______________________