Schizofreni och psykoser

Schizofreni och
psykoser
Att vara allvarligt psykiskt sjuk
Historiskt


Sjukdomen omnämndes
redan under medeltiden.
Syn på psykisk sjukdom
som straff eller prövning
från Gud. I Sverige lagar
om att ”galen man ska
vara fängslad”.
Faraonernas Egypten:
Syn på psykiska
sjukdomar som att de
kom från kroppslig
sjukdom (tex hjärtat)
eller från andar
Ordet schizofreni från
grekiskans schi´zo(klyva)
och phren(sinne) skapades
av Eugen Bleuler 1911
Innan Bleuler trodde man att
sjukdomen berodde på
förtida demens
Vanligt att förväxla
sjukdomen med multipel
personlighet som gör att
den sjuke upplever sig
som flera personligheter
Mentalvården
Stora mentalsjukhus byggdes
i början av 1900-talet
Behandling fram till 50-talet:
insulinchocker, lobotomi,
elchock, spännbälten
Dessa behandlingar hjälpte
inte de sjuka utan
försämrade snarare
tillståndet
 Psykofarmaka slog igenom
under 50-talet




Idag anti-psykotiska
läkemedel som blockerar
dopaminreceptorerna
kombination med
långtidspsykoterapi
Kognitiv terapi verksam
mot hallucinationer och
vanföreställningar
Idag undviker man att
lägga in patienterna på
avdelningar
Primära symptom: De fyra A-na

Autistiskt beteende


Associationsrubbningar


Sakna sammanhang i språket och uttrycka sig gåtfullt,
eget språk, egna ord, svårt hålla tråden
Ambivalens


Försjunka i sig själv (pga många intryck och stress)
Svårt att ta beslut. Ibland sänkt aktivitet. Kan sluta
med apati.
Affekter

Visa inga känslor eller fel känslor eller svårt att
kontrollera känslor
Sekundära symptom

Hallucinationer


Vanföreställningar


Paranoida (förföljd), hypokondriska, identitetiska (tro
att man är någon annan)
Motoriska symptom


Hörsel vanligast (höra röster, kanske befallande),
känsel och lukt ( tex förnimmelse av beröring mot
kroppen eller giftig gas)
Stereotypa, långsamma eller upptrissade
rörelsemönster. Katatoni = förstening
Avvikande beteende

Tex samla sopor eller klä ut sig
Fyra undergrupper till schizofreni

Simplexform:


Hebefreni


Tankestörning, identitetsstörning, hörselhallucinationer
Katatoni


Passivitet, känslolöshet (tex tonåring som lägger ned
skolarbete och drar sig undan
Personen blir stel och orörlig. Det går inte att få
kontakt och i efterhand kan personen inte berätta om
det.
Paranoid

Misstänksamhet, föreställning om att vara förföljd osv
Förekomst och diagnostisering





Drabbar upp till 1% av befolkningen
Utbrottsålder 15-45 år
Genomsnitt för de som söker vård 27 år
Män insjuknar i regel tidigare än kvinnor
För att ställa diagnos krävs att personen
under minst 6 månader uppvisat minst et
av följande symptom: vanföreställningar,
hallucinationer, tanke och associationsstörningar, katatont beteende, affektiva
störningar/funktionsnedsättning
Biologisk förklaring



Anses bero på fel i hjärnans signalsystem
– brist på dopamin - som gör att det
uppstår komplikationer när hjärnan tolkar
och skickar vidare signaler
Dopamin är ett hormon som utsöndras när
kroppen belönar sig själv
Detta gör att personens tänkande och
förmåga att kontrollera känslor försämras
och tex ger upphov till hallucinationer
Arvsfaktorer



Arv: tvillingstudier där en enäggstvilling
adopterats bort. Då är risken för en tvilling
att bli sjuk i schizofreni 40% om den
andra tvillingen har sjukdomen. För
tvåäggstvillingar är risken bara 9%
Om en förälder har sjukdomen är risken
att drabbas 10% om båda är risken 4050%
Arvet har alltså visat sig ha stor betydelse
Miljöfaktorer







Tidiga skador under graviditeten eller
under förlossningen (syrebrist).
Låg födelsevikt
Tidiga negativa traumatiska upplevelser?
Hög ålder på pappan
Stress senare i livet
Drogmissbruk
Sårbarhetsmodellen (jämför depression):
kombination av arv och miljöfaktorer
Behandling och prognos





Medicin som ökar dopaminproduktionen
Ångestdämpande medicin
Terapi
Behandlingshem för akut sjukdom men
sen viktigt att anpassa sig till vardagligt liv
Mellan sjukdomsskoven med rätt
behandling kan en schizofren person ofta
fungera bra
Psykos





Definition: Att ha en oklar gräns mellan sig
själv och verkligheten
Kännetecken: positiva symptom
(hallucinationer, vanföreställningar)
eller negativa symptom (apati,
obeslutsamhet)
Personen kan ofta sakna sjukdomsinsikt
Efter en psykos minns personen ofta inte
vad som hände under psykosen
Tidiga tecken





Att bli inåtvänd
Förändrad verklighetsuppfattning
Inte orka arbeta eller studera
Grubbla över livet på ett ångestfyllt sätt
Oförklarliga känsloutbrott
Orsaker


I princip vem som helst kan drabbas av en
psykos om påfrestningarna blir för stora
(för lite sömn, livskris, alkohol eller
narkotika)
Oftast krävs ett samspel mellan arv och
miljö
Samband mellan psykos och andra
specifika psykiska sjukdomar



Bland de som drabbas av en psykos får
hälften senare diagnosen schizofreni.
Vid schizofreni varar psykosen minst ett
halvår.
Psykos förekommer även vid
manodepressiv/bipolär sjukdom
Behandling




Antipsykotiska läkemedel, neuroleptika
minskar symptomen men botar inte
sjukdomen
Ångestdämpande medicin
Sömnmedel
Sjukhus, behandlingshem eller vård i
hemmet