Psykossjukdomar Schizofreni (kluven själ)

Psykossjukdomar
(sjukdomar i själen)
Schizofreni (kluven själ)
Mona Soholat, överläkare
Punkter som kommer att tas upp








Vad innebär det att ha en psykos?
Historia
Diagnostik och epidemiologi
Etiologi och klassifikation
Symptom och förlopp
Differentialdiagnoser
Behandling (inte så mycket farmaka)
Case
Vad innebär det att ha en psykos?
 Störning i signalbearbetning i hjärnan
genomgripande förändring av
tankar, intryck, känslor och
viljefunktioner  ändrar en
människas upplevelse och tolkning av
sig själv och sin omvärld
 Förändrad verklighet
 Påverkar funktioner, beteende och
samspel med andra människor
 Bristande sjukdomsinsikt
När han hoppar för tredje gången
är det ingen fara
för Mick Jagger ska ta emot honom.
Vi som lever i en annan värld
ordnar fram en lägenhet
på bottenvåningen.
Pia Dellson
Klinisk blick
Historia
 Egyptiska papyrusrullar, 2000BC
 Kyrkan – syndastraff
 Hippokrates - humoralpatologin
Historia
Historia
 E Kraepelin
1919
 Dementia
Praecox
 Debut, förlopp,
utgång
 KRONICITET
 E Bleuler 1911
 Kluvet sinne
 4A – negativa
symptom
 Kriterier
Historia
 Kurt Schneider 1959
 Första rangsymptom – 11 st (OBS ej
patognomt)
 Positiva symptom – tillkomst eller förstärkning
av normalt förekommande funktioner
 Kriterier
 Hibernal 1952
Diagnostik schizofreni: ICD-10
och DSM-IV
Kraepelins kronicitet
Bleulers negativa symptom
Schneiders positiva symptom
Karaktäristiska symptom under 1 mån,
utesluta diff diagnoser
 Skillnad DSM-IV jmfr med ICD-10: 6 mån
observationstid
 Dagens ICD och DSM-IV alla 3 teorier




Epidemiologi
Incidens (15 per 100 000)
Prevalens (46 per 10 000)
Livstidsrisk 0,7%
RR livstidsrisk M-K 1,4
Stad > land
Breeder hypothesis vs selection hypothesis
Dos respons sammanhang mellan graden av
urbanisering och risk
 Migration







Teorier om riskfaktorer till
schizofreni
 Flera olika kandidatgener – om en
enäggstvilling har schizofreni löper den
andra 40-50% ökad risk att få schizofreni
 Urbanisering och migration
 Infektion/malnutrition hos modern (1a och
2a trimestern), vinterfödsel
 Obstetriska och perinatala komplikationer
 Cannabis
 Faders ålder
 Manligt kön
Dopaminhypotesen
 Dopamin – känsloliv, intellekt,
belöningsupplevelser, motorisk
koordination och kroppsrörelser
 Indirekta belägg – neuroleptika
blockerar D2-receptorer 
antipsykotisk effekt
 Men biverkningar som ointresse,
svårighet att uppleva lust, kognitiva
störningar
NL hjälper inte alltid!
Mesolimbiska banan
Överaktivitet i
mesolimbiska
banan 
positiva symptom
Mesocortikala banan
Underaktivitet i
mesocortikala/
frontallob 
negativa
symptom
Biverkningsbanor
 Nigrostriatala
banan
 Tuberoinfudibulära
banan
Glutamathypotesen
 Glutamat – hjärnans motor
 Viktigt för kognition, inlärning och
minne
 Glutamatminskning ger försämrad
kognition
 Glutamatreceptorblockerare ger
hallucinos
 NMDA-receptor –reducerad
funktion/låga nivåer
Manifestationer
 MR : Hjärnatrofi (temporallober,
corpus callosum)
 MR : Vidgade ventriklar
 PET: Minskade prefrontal aktivitet
Schizofreni
 Debut - 18-30 årsåldern
 Symptom – positiva och negativa,
affektiva symptom, motoriska
symptom och katatoni, kognitiva
symptom, tankedesorganisering,
ångest, brist på insikt
Schizofreni – debut och förlopp
Samsjuklighet
 Ångestsjukdomar och depression – 520% livstidsprevalens
 Utvecklingsstörning (3-5% med utv
störn har schizofreni)
 Droganvändning (nikotin, alkohol,
cannabis)
 Somatiska sjukdomar
 Minskad risk för cancer
Sociala konsekvenser





Arbetslöshet
Hemlöshet
Isolering (2/3 aldrig gift)
Hög belastning för övr familjen
Hög samhällsekonomisk kostnad
Utredning
 Egen resp anhörig anamnes
 Somatisk utredning för att utesluta
organisk orsak: labb, CT skalle, EEG
 Psykolog bedömning:
personlighetsbedömning med
intervju, neuropsykologisk
bedömning med intellektuell nivå
mm
 Arbetsterapeut - funktionsbedömning
Åtgärder – akut fas
Lugnande och respektfullt bemötande
Skapa trygghet
Anamnes – pat och närstående
Drogscreening
Somatiskt status om det går
Inläggning
Behov av vårdintyg?
Behov av sömn/lugnande farmaka
(Imovane, Sobril/Stesolid mm)
 Ev snabbverkande NL???
 Kroniker – återinsätta på farmaka








Åtgärder – kronisk fas

Farmakologiska insatser

I samråd med pat NL
 Olanzapin, Risperidon, Aripiprazol
 Clozapine
Ev sömnmedicin, antidepressiv behandling vb mm










Teamarbete
Psykoeduaktion – patient- och anhörigcirklar
Terapi, ffa KBT (mot kvarstående symptom)
Kognitiv träning
Socialpsykiatrin – boendestödjare, sysselsättning
Assertive community treatment (ACT)
Case manager – (samsjuklighet med missbruk)
Supported employment
Familjeinterventioner
Föräldrastöd



Psykosociala insatser
Andra insatser

Screena för metabola biverkningar
Han har mycket nytta av sin röst.
den beslutar åt honom,
ger råd och sällskap.
Men han kan inte skaffa flickvän.
Tre viljor blir för många.
Pia Dellson
Klinisk blick
Schizoaffektiv syndrom
 Schizofrenikriterier uppfyllda
 Under vissa
tidsperioder
dessutom mani
och/eller
depression
 Behandling:
litium/stämningsstabiliserare, NL
Vanföreställningssyndrom
 Senare debut: 30-40 år
 Icke bisarra vanföreställningar (kan inträffa
i verkligheten)
 Avsaknad av uttalad hallucinos,
tankestörningar eller bisarra
vanföreställningar om att vara styrd
 Erotomani, svartsjukeparanoia ,
dysmorfoparanoia
 Relativt bevarad personlighet, kognition
och funktion i övrigt
 Behandling – NL (växlande effekt)
Kortvarig psykos/Pyskos UNS
Postpartum psykos
 Kortvarig psykos/psykos UNS: minst
1 psykotiskt symptom, 1dag-1mån,
återställd, stressorer
Behandling: sömn, lugnande, ev NL
 Postpartum psykos – inom 4 veckor
postpartum
Behandling: ECT
Akut polymorf cykloid psykos
Folie á deux
 Akut polymorf cykloid psykos:
akut insjuknande, snabbt fluktuerande sptbild: angst/gluck, motorik (stel), konfusion,
hallucination/vanföreställningar.
Recidivrisk. Stressorer
Behandling: Sömn. ECT. NL. Litium.
 Folie á deux: vanföreställning utvecklas hos
anhörig till någon med sedan tidigare
vanföreställning. Samma innehåll.
Schizotyp personlighetsstörning
 (DSM-IV: Kluster A)
 Bisarra och egendomliga tankegångar utan
samtidig aktiv psykotisk symptomatologi
 Misstänksamhet
 Föreställningar om magi och övernaturliga
fenomen, illusioner
 Av andra: avvikande, brist på social
kompetens
 Terapi, skyddat arbete, NL, SSRI
 Högre frekvens bland släktingar till
personer med schizofreni
Differentialdiagnoser
 Organisk psykos
 Drogpsykoser
 Emotionell instabil
personlighetsstörning med
dissociation eller psykosgenombrott
 PTSD med dissociation och psykos
En äldre kvinna med flätor talar
oförtröttligt om bröd som
vi måste ta emot och dela ut
så envar för sin del.
Sedan dansar hon i korridoren
och sjunger så det ekar.
Själv hävdar hon bestämt
att hon är frisk.
Det känns petigt att säga emot.
Pia Dellson
Klinisk blick
Referenser











Schizophrenia ”Just the facts” 1-6
Psykiatri, Herlofson Jörgen
DSM IV
SBU – Schizofreni 2012
Eva Lindströms föreläsning
Michael Andresens föreläsning
Mats Lindströms föreläsning
Klinisk blick, Pia Dellson
Läkemedelsboken
Metis psykoskurs
SoS riktlinjer för psykosociala insatser
Tack
Han ligger.
Äter.
Sover.
Röker.
Lever?
Pia Dellson
Klinisk blick
Carl Fredrik Hill