Psykossjukdomar (sjukdomar i själen) Schizofreni (kluven själ) Mona Soholat, överläkare Punkter som kommer att tas upp Vad innebär det att ha en psykos? Historia Diagnostik och epidemiologi Etiologi och klassifikation Symptom och förlopp Differentialdiagnoser Behandling (inte så mycket farmaka) Case Vad innebär det att ha en psykos? Störning i signalbearbetning i hjärnan genomgripande förändring av tankar, intryck, känslor och viljefunktioner ändrar en människas upplevelse och tolkning av sig själv och sin omvärld Förändrad verklighet Påverkar funktioner, beteende och samspel med andra människor Bristande sjukdomsinsikt När han hoppar för tredje gången är det ingen fara för Mick Jagger ska ta emot honom. Vi som lever i en annan värld ordnar fram en lägenhet på bottenvåningen. Pia Dellson Klinisk blick Historia Egyptiska papyrusrullar, 2000BC Kyrkan – syndastraff Hippokrates - humoralpatologin Historia Historia E Kraepelin 1919 Dementia Praecox Debut, förlopp, utgång KRONICITET E Bleuler 1911 Kluvet sinne 4A – negativa symptom Kriterier Historia Kurt Schneider 1959 Första rangsymptom – 11 st (OBS ej patognomt) Positiva symptom – tillkomst eller förstärkning av normalt förekommande funktioner Kriterier Hibernal 1952 Diagnostik schizofreni: ICD-10 och DSM-IV Kraepelins kronicitet Bleulers negativa symptom Schneiders positiva symptom Karaktäristiska symptom under 1 mån, utesluta diff diagnoser Skillnad DSM-IV jmfr med ICD-10: 6 mån observationstid Dagens ICD och DSM-IV alla 3 teorier Epidemiologi Incidens (15 per 100 000) Prevalens (46 per 10 000) Livstidsrisk 0,7% RR livstidsrisk M-K 1,4 Stad > land Breeder hypothesis vs selection hypothesis Dos respons sammanhang mellan graden av urbanisering och risk Migration Teorier om riskfaktorer till schizofreni Flera olika kandidatgener – om en enäggstvilling har schizofreni löper den andra 40-50% ökad risk att få schizofreni Urbanisering och migration Infektion/malnutrition hos modern (1a och 2a trimestern), vinterfödsel Obstetriska och perinatala komplikationer Cannabis Faders ålder Manligt kön Dopaminhypotesen Dopamin – känsloliv, intellekt, belöningsupplevelser, motorisk koordination och kroppsrörelser Indirekta belägg – neuroleptika blockerar D2-receptorer antipsykotisk effekt Men biverkningar som ointresse, svårighet att uppleva lust, kognitiva störningar NL hjälper inte alltid! Mesolimbiska banan Överaktivitet i mesolimbiska banan positiva symptom Mesocortikala banan Underaktivitet i mesocortikala/ frontallob negativa symptom Biverkningsbanor Nigrostriatala banan Tuberoinfudibulära banan Glutamathypotesen Glutamat – hjärnans motor Viktigt för kognition, inlärning och minne Glutamatminskning ger försämrad kognition Glutamatreceptorblockerare ger hallucinos NMDA-receptor –reducerad funktion/låga nivåer Manifestationer MR : Hjärnatrofi (temporallober, corpus callosum) MR : Vidgade ventriklar PET: Minskade prefrontal aktivitet Schizofreni Debut - 18-30 årsåldern Symptom – positiva och negativa, affektiva symptom, motoriska symptom och katatoni, kognitiva symptom, tankedesorganisering, ångest, brist på insikt Schizofreni – debut och förlopp Samsjuklighet Ångestsjukdomar och depression – 520% livstidsprevalens Utvecklingsstörning (3-5% med utv störn har schizofreni) Droganvändning (nikotin, alkohol, cannabis) Somatiska sjukdomar Minskad risk för cancer Sociala konsekvenser Arbetslöshet Hemlöshet Isolering (2/3 aldrig gift) Hög belastning för övr familjen Hög samhällsekonomisk kostnad Utredning Egen resp anhörig anamnes Somatisk utredning för att utesluta organisk orsak: labb, CT skalle, EEG Psykolog bedömning: personlighetsbedömning med intervju, neuropsykologisk bedömning med intellektuell nivå mm Arbetsterapeut - funktionsbedömning Åtgärder – akut fas Lugnande och respektfullt bemötande Skapa trygghet Anamnes – pat och närstående Drogscreening Somatiskt status om det går Inläggning Behov av vårdintyg? Behov av sömn/lugnande farmaka (Imovane, Sobril/Stesolid mm) Ev snabbverkande NL??? Kroniker – återinsätta på farmaka Åtgärder – kronisk fas Farmakologiska insatser I samråd med pat NL Olanzapin, Risperidon, Aripiprazol Clozapine Ev sömnmedicin, antidepressiv behandling vb mm Teamarbete Psykoeduaktion – patient- och anhörigcirklar Terapi, ffa KBT (mot kvarstående symptom) Kognitiv träning Socialpsykiatrin – boendestödjare, sysselsättning Assertive community treatment (ACT) Case manager – (samsjuklighet med missbruk) Supported employment Familjeinterventioner Föräldrastöd Psykosociala insatser Andra insatser Screena för metabola biverkningar Han har mycket nytta av sin röst. den beslutar åt honom, ger råd och sällskap. Men han kan inte skaffa flickvän. Tre viljor blir för många. Pia Dellson Klinisk blick Schizoaffektiv syndrom Schizofrenikriterier uppfyllda Under vissa tidsperioder dessutom mani och/eller depression Behandling: litium/stämningsstabiliserare, NL Vanföreställningssyndrom Senare debut: 30-40 år Icke bisarra vanföreställningar (kan inträffa i verkligheten) Avsaknad av uttalad hallucinos, tankestörningar eller bisarra vanföreställningar om att vara styrd Erotomani, svartsjukeparanoia , dysmorfoparanoia Relativt bevarad personlighet, kognition och funktion i övrigt Behandling – NL (växlande effekt) Kortvarig psykos/Pyskos UNS Postpartum psykos Kortvarig psykos/psykos UNS: minst 1 psykotiskt symptom, 1dag-1mån, återställd, stressorer Behandling: sömn, lugnande, ev NL Postpartum psykos – inom 4 veckor postpartum Behandling: ECT Akut polymorf cykloid psykos Folie á deux Akut polymorf cykloid psykos: akut insjuknande, snabbt fluktuerande sptbild: angst/gluck, motorik (stel), konfusion, hallucination/vanföreställningar. Recidivrisk. Stressorer Behandling: Sömn. ECT. NL. Litium. Folie á deux: vanföreställning utvecklas hos anhörig till någon med sedan tidigare vanföreställning. Samma innehåll. Schizotyp personlighetsstörning (DSM-IV: Kluster A) Bisarra och egendomliga tankegångar utan samtidig aktiv psykotisk symptomatologi Misstänksamhet Föreställningar om magi och övernaturliga fenomen, illusioner Av andra: avvikande, brist på social kompetens Terapi, skyddat arbete, NL, SSRI Högre frekvens bland släktingar till personer med schizofreni Differentialdiagnoser Organisk psykos Drogpsykoser Emotionell instabil personlighetsstörning med dissociation eller psykosgenombrott PTSD med dissociation och psykos En äldre kvinna med flätor talar oförtröttligt om bröd som vi måste ta emot och dela ut så envar för sin del. Sedan dansar hon i korridoren och sjunger så det ekar. Själv hävdar hon bestämt att hon är frisk. Det känns petigt att säga emot. Pia Dellson Klinisk blick Referenser Schizophrenia ”Just the facts” 1-6 Psykiatri, Herlofson Jörgen DSM IV SBU – Schizofreni 2012 Eva Lindströms föreläsning Michael Andresens föreläsning Mats Lindströms föreläsning Klinisk blick, Pia Dellson Läkemedelsboken Metis psykoskurs SoS riktlinjer för psykosociala insatser Tack Han ligger. Äter. Sover. Röker. Lever? Pia Dellson Klinisk blick Carl Fredrik Hill