sånglärka
Alauda arvensis
Månadens art MARS
”När fågeln sjunger, stiger han med
fladdrande vingar i mjukt studsande
ryck rätt upp i luften och håller sig
sedan på så gott som samma plats högt
uppe, tills han åter i sin sång sjunker
ner och tystnar några meter över marken, då han faller ned som en sten.”
Ur Erik Rosenbergs Fåglar i Sverige
Årets första vårtecken
Sånglärkans drillande läte över det öppna odlingslandskapet är ett tidigt vårtecken, redan i februari-mars kan
den första lärksången höras. Typiskt för sånglärkan är
att den under sin sång stötvis stiger uppåt mot skyn,
flaxar stilla en stund, innan hon sänker sig ner och tystnar. Sånglärkan finns från Skåne i söder till södra Dalarna och Värmland i norr samt längs Norrlandskusten.
Sånglärkans sång blir alltmer ovanlig i jordbrukslandskapet.
Foto: Per Wedholm
Skönsjungare alltmer sällsynt
Modernt jordbruk påverkar
Från att ha varit en vanlig fågel i odlingslandskapet,
har sånglärkans typiska vårdrillande över åkrarna blivit
allt ovanligare. Under de senaste 30 åren har stammen
halverats. År 2005 upptogs sånglärkan på den svenska
rödlistan, en förteckning över arter i landet som i olika
grad är hotade att dö ut. Men sånglärkan är tyvärr
inte ensam. Många andra fågelarter som är knutna till
odlingslandskapet har också minskat kraftigt i antal, till
exempel storspov, ortolansparv, stenskvätta och gulsparv.
Det finns många orsaker till att sånglärkan har blivit
alltmer sällsynt. Dagens storskaliga jordbruk med stora
åkrar och liten variation bland grödorna är en. I det
äldre jordbrukslandskapet fanns en mosaik av olika
livsmiljöer, vilket fick många insekter att trivs. Insekter
som fåglarna kunde äta. En annan orsak är att sånglärkan föredrar att häcka i halvlåga klövervallar och i dagens moderna jordbruk klipps dessa regelbundet, vilket
medför att sånglärkornas bon och ägg förstörs.
Ett år för biologisk mångfald!
År 2010 är utlyst som det internationella året för
biologisk mångfald. Förenta Nationerna (FN) bjuder
på detta sätt in världens länder att diskutera och
besluta om en fortsatt strategi för att bevara och
gynna biologisk mångfald över hela världen.
Flygande sånglärka
Illustration: Lennart Molin
Varför biologisk
mångfald?
• Alla arter har lika rätt att leva.
• Biologisk mångfald är grunden
för välmående ekosystem som
människan i sin tur är beroende
av.
• Människan är beroende av
produkter från naturen. Det finns
fortfarande många outforskade
möjligheter inom t ex den medicinska forskningen.
Bästa stället att höra eller se sånglärkan är i öppna
jordbrukslandskap. Illustration: Per Wedholm
• Naturen är ett del av kulturarvet och bidrar till kreativitet och
förbättrad hälsa.
Hur kan vi rädda sånglärkan?
Var kan jag höra och se sånglärkan?
Det krävs relativt små åtgärder i dagens jordbruk för
att få sånglärkan att trivas. Sånglärkan vill ha ett mer
varierat och mångformigt landskap än dagens ofta
storskaliga jordbruk erbjuder. Exempel på positiva åtgärder är att lägga vissa åkrar i träda (vila från grödor),
att återskapa de åkerrenar som förr fanns runt åkrarna
eller att vänta med att klippa klövervallarna till dess att
sånglärkans ungar kommit ur boet. Åtgärderna skapar
samtidigt bra miljöer även för många andra fåglar och
inte minst insekter av olika slag.
Sånglärkan anländer tidigt till slättbygderna i Sverige.
Redan i mars, ofta innan snön har smält, hörs de sjunga.
Över betade strandängar i naturreservat som Tysslingen
och Kvismaren brukar sånglärkan vara ett säkert och
årligen återkommande vårtecken. Men även stora ytor
av öppen jordbruks- och åkermark i allmänhet är bra
lokaler för att se och höra sånglärkan, i varje fall om de
sköts på rätt sätt.
Hjälp länsstyrelsen att inventera!
Vill du veta mer?
Om du hör eller ser sånglärka i Örebro län under året
2010, mejla in din observation till:
[email protected].
Lyssna på sånglärkan:
http://www.liran.se/ljudsida.htm
Beskriv antalet fåglar, var de setts eller hörts samt
vilket datum och vilken tid. Alla observationer kommer att rapporteras vidare till Artportalen. Ifall du
redan är en van rapportör kan du rapportera direkt till
Artportalen på www.artportalen.se, men rapportera då inte till länsstyrelsen.
Länsstyrelsen i Örebro län
Länsstyrelsen i Örebro län:
www.lansstyrelsen.se/orebro/amnen/naturvard
Året för biologisk mångfald:
http://www.cdb.int/2010
019-19 30 00 | [email protected] | www.lansstyrelsen.se/orebro
