FakTaGaFFeLN

FakTaGaFFeLN
Statistik om livsmedelsbranschen 2014
1
TILL LÄSAREN
Faktagaffeln – Statistik om livsmedelsbranschen är ett mångsidigt
faktapaket som omfattar hela den inhemska livsmedelskedjan från
jord till bord.
Faktagaffeln tar upp statistiska uppgifter om livsmedelskedjans metoder och mervärdesfaktorer, vilka kan utnyttjas vid uppbyggnaden av den finländska livsmedelskedjans konkurrenskraft,
då den stödjer sig på tagande av ansvar. Tabellerna är uppdelade
i varje livsmedelskedjans del med följande rubriker: miljö, produktsäkerhet, näring, arbete och välmående i arbetet, djur och djurvälfärd, närhet och ekonomi. Uppdelningen reflekterar de sju
dimensioner av ansvar som har identifierats i livsmedelskedjan.
Det är dock skäl att notera, att de valda tabeller är inte mätare av
ansvarighet, eftersom forskningen i ämnet ännu är i sin början.
Faktagaffelns nyaste uppgifter är i huvudsak från 2013. Dessutom
finns uppgifter från tidigare år samt internationella siffror i jämförelse. I år har nya tabeller tagits med, särskilt i anslutning till
näring.
Faktagaffeln finns att tillgå på tre språk (finska, svenska, engelska)
som tryckt publikation och som nätpublikation på webbplatsen
www.ruokatieto.fi/tietohaarukka.
Ekonomi
Produktsäkerhet
Djur och djurvälfärd
Detaljhandel Näring
och kostservice
Industri
Miljö
Förnödenhetsindustri
Konsument
Arbete och
välmående i arbetet
Gård
Närhet
2
innehåll
Allmänt
Regnmängd 1981–2013
Medeltemperatur 1981–2013
Väderlek under växtperioden
Antal hushåll
Finlands folkmängd
Finlands folktäthet
Hushållens medelstorlek
Yrkessjukdomar enligt
bransch 2011
Olycksfall i arbetet
Lantbruksföretagarnas
medelålder och antal
Viktigaste orsaker till invalidpension för lantbruksföretagare
Bruttonationalprodukten
Produktionens bruttovärde
enligt industri
Produktionens förädlingsvärde
enligt industri
Arbetskraft
3 Förverkligandet av arbetet för
3 djurens hälsovård på svin- och
nötgårdar
3
Gårdar som erhåller stöd för
4 djurens välbefinnande
4 Hönsgårdar 2014
4 Ladugårdstyper för kokontroll4 besättningar 2013
Bete och utomhusvistelse 2013
5 Mjölkningsmaskiner 2013
5 Kokontrollbesättningarnas
medelproduktion och mjölkens
5 sammansättning 2013
Antal lantbruks- och trädgårds6 företag
6 Förändring i antalet lantbruks- och
trädgårdsföretag
7
Lantbruks- och trädgårdsföretagens ägoförhållande
7
I arbete inom lantbruket
Aktörer inom ekologisk
produktion
Åkerarealens fördelning på
ekogårdarna
Jordbrukets miljöstöd 2013
Försäljning av bekämpningsmedel
15
15
15
16
16
17
17
18
18
18
8 Lantbruks- och trädgårdsföretagens produktionsinriktningar
19
Lantbruks- och trädgårdsföretagens inkomster enligt
produktionsinriktning
19
Jordbruk
Ekologiskt odlad produktionsareal och antal gårdar
14
9 Övrig företagsverksamhet
9
20
Åkerarealens fördelning
21
Skörd
22
10 Lantbrukets produktionskostnader
10
Lantbrukets intäkter
23
24
11 Statistik om biodling år 2013
Lanbrukets lönsamhetskvot
11 enligt produktionsinriktning
2001–2013 f.
25
26
Husdjur
12 Företagarinkomst
12 Producentpriser
Djur per gård i genomsnitt
13
Tillsyn över rester av växtskyddsmedel 2011
Lantbruksföretagarnas
avbytarverksamhet
25
26
Djurskyddsinspektioner på
basen av urval
Livsmedel
13 Livsmedel med förseelser 2013
27
Djurskyddsinspektioner inom
kommersiell djurtransport
13
Orsaker till förseelser 2013
28
1
Programmet för övervakning
av främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung
28
Antal livsmedelsövervakningar 2013
29
Antal återkallelser
Orsaker till tillbakadragningar
2006–2013
Matförgiftningsepidemier och
antalet insjukande 2013
Matförgiftningsepidemier
enligt orsak 2013
Livsmedelskonsumtion per
person i Finland och EU
Dagliga intaget av energigivande näringsämnen och
kostfibrer i genomsnitt samt
deras andel av den totala
energin
Mest betydande källor av
energi och näringsämnen
Intaget av vitaminer och näringsämnen från maten jämfört
med rekommendationerna
Livsmedelsexport landsvis/
produktgrupp, export 2013
45
Livsmedelsindustrins
kostnadsstruktur 2007–2011
46
Livsmedelsindustrins
30 FoU-kost­nader
47
Konsmptionsutgifter
47
Livsmedelsutgifter
48
30
30 Livsmedlens realprisutveckling i Finland
31 Minutpriser
Vanligaste mervärdeskatt på
32 livsmedel i EU-länderna 2014
Prisindex 2012
33
48
49
50
51
Hushållens konsumtion av livsmedel och alkoholfria drycker
2012
52
Kött
53
34 Mjölkprodukter och näringsfetter
Brödsäd
54
55
55
Finländarnas dagliga måltider
35 Ägg
36 Fisk
Hälsobeteende
37 Konsumtion av fisk
56
Självförsörjningsgrad för livsmedel
38
Den inhemska livsmedelsproduktionens andel
38
Inhemsk livsmedelsförsäljning
39 Dagligvaruhandeln och storkök
Livsmedelsförädling enligt
näringsgren
40
Livsmedelindustrins
största näringsgrenar
41
Utrikeshandeln med
livsmedelsprodukter
Livsmedelsexport landsvis
Grönsaker och frukt
57
Bär och svamp
58
Antal butiker enligt butikstyp
59
Dagligvaruförsäljning enligt
butikstyp
59
Antal storkök enligt typ
60
42 Storkökens portionsantal
enligt typ
44
Symbolerna:
f. = förhandsuppgift
.. = uppgift ej tillgänglig
2
56
60
Allmänt
REGNMÄNGD 1981–2013, MM
Helsingfors-Kajsaniemi
Jyväskylä
Uleåborg
Sodankylä
Källa: Meteorologiska institutet
vår sommar
106
202
113
231
85
187
100
194
höst
204
178
131
139
vinter
150
127
93
100
höst
6,7
3,7
3,3
-0,1
vinter
-3,5
-7,7
-8,6
-12,6
MEDELTEMPERATUR 1981–2013, °C
Helsingfors-Kajsaniemi
Jyväskylä
Uleåborg
Sodankylä
Källa: Meteorologiska institutet
vår sommar
4,3
16,3
2,4
14,8
1,5
14,7
-1,1
12,7
VÄDERLEK UNDER VÄXTPERIODEN
Regnmängd
Effektiv värmesumma
underjämförelseunder jämförelseperioden
perioden
2013 2012 1981–2010 2013 2012 1981–2010
Jockis
1 502 1 302
1 307 283 440
341
Kauhava
1 442 1 185
1 185 309 397
286
Uleåborg 1 377 1 086
1 170 290 344
257
Sodankylä 1 129 750
795 204 206
227
Källa: Meteorologiska institutet
3
ANTAL HUSHÅLL
År 2012 totalt 2 595 000
6- eller flera personers hushåll
2%
5-peroners hushåll
3%
4-personers hushåll
9%
1-persons hushåll
40 %
3-personers
hushåll
11 %
2-personers hushåll
35 %
Källa: Statistikcentralen
Finlands folkmängd 31.12.2013 var 5 451 270 personer.
Källa: Befolkningsregistercentralen
Finlands folktäthet var 1.1.2014 cirka 17,9 personer
per kvadratkilometer.
Hushållens medelstorlek var år 2012 2,06 personer.
Källa: Statistikcentralen
4
Arbete och välmående i arbetet
YRKESSJUKDOMAR ENLIGT BRANSCH 2011
Yrkessjukdomar
Växtodling, djurhållning,
vilthushållning
Framställning av livsmedel
Lähde: Arbetshälsoinstitutet
St
Per 100 000
sysselsatta
360
185
546
588
Arbete och välmående i arbetet
OLYCKSFALL I ARBETET
Olycksfall i arbetet ¹⁾ per 100
000 sysselsatta inom branschen
Lantbruksföretagare
Sysselsatta inom livsmedelsindustrin 2)
Alla yrken 3)
2005
2010
2011
2012
5 962 4 882 5 048 4 953
7 696 6 919
..
2 581 2 103 2 109
..
..
Källa: Statistikcentralen
1)
olycksfall i arbetet som har lett till arbetsoförmögenhet under minst
4 dagar
2)
yrkesvisinformation om olycksfall i arbetet finns nästa gång tillgängligt
för referensåret 2015, när Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund
(OFF) börjar använda ISCO-08-klassificering
3)
yrkesgrupper med minst 10 000 löntagare
Arbete och välmående i arbetet
LANTBRUKSFÖRETAGARNAS MEDELÅLDER OCH ANTAL
Lantbruksföretagare
Nya företagare 1)
Företagare som
pensionerar sig 2)
Företagare som
erhållit avträdelsestöd 3)
1995
med. ant.
ålder
2005
med. ant.
ålder
45,1 142 000 47,6
29,9
70 29,8
2013
med. ant.
ålder
90 000 48,7 70 000
760 28,8
400
60,2
6 600 60,8
3 900 62,5
2 000
57,8
560 58,6
1 420 58,7
690
Källa: Lpa, statistiken baserad på LFÖPL-försäkrades uppgifter
1)
nya företagare inom ramen för avträdelsestödssystemet
2)
i jämförelsen har beaktats företagare som får ålders-, invalid- och
arbetslöshetspension
3)
avträdare genom generationsväxling inom ramen för avträdelsestödssystemet
5
Arbete och välmående i arbetet
VIKTIGASTE ORSAKER TILL INVALIDPENSION FÖR
LANTBRUKSFÖRETAGARE
%
Sjukdom i andningsorgan
Mentala sjukdomar
Sjuksom i stöd- och rörelseorgan
Skador, förgiftningar osv.
Sjukdomar i blodomloppet
Tumörer
Nervsjukdomar
1995
7
14
46
6
15
..
..
2005
3
20
47
9
8
..
..
2012
2
16
49
10
8
..
..
Källa: Lpa
% = andel av lantbruksföretagares invalidpension under hela året
Economi
BRUTTONATIONALPRODUKTEN
Enligt näringsgren %
Jordbruk, skogsbruk och
fiske
därav jordbruk
Tillverkning
därav livsmedelsindustrin
Byggverksamhet
Handel 1)
Transport och magasinering
Hotell- och restaurangverksamhet
Informations- och kommunikationsverksamhet
Finans- och försäkringsverksamhet
Fastighetsverksamhet
Vård och omsorg; sociala
tjänster (Q)
Andra tjänster
Totalt
1)
2005 2010 2011 2012 f. 2013 f.
2,6
1,1
24,3
1,5
6,4
9,8
5,7
2,7
0,9
19,5
1,3
6,4
9,4
5,1
2,7
0,9
18,9
1,3
6,4
9,8
5,1
2,6
0,9
16,9
1,3
6,6
10,1
5,1
2,7
0,9
16,6
1,3
6,5
10,0
5,1
1,6
1,6
1,6
1,7
1,7
5,0
5,0
5,0
5,2
5,2
2,7
10,2
2,6
11,2
2,7
11,4
2,7
11,7
2,5
12,1
8,2
23,4
100
9,3
27,1
100
9,5
26,8
100
10
27,5
100
10,1
27,6
100
inkl. reparation av motorfordon och motorcyklar
Bruttovärdetillskott till
grundpris md e
Bruttonationalprod. till
marknadspris md e
2013
2
17
46
10
8
7
5
143,6 163,6 170,5 171,7 173,1
164,4 187,1 196,9 199,1 201,3
Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper TOL 2008
6
Economi
PRODUKTIONENS BRUTTOVÄRDE ENLIGT INDUSTRI
År 2012 var produktionens bruttovärde 124,7 md euro
Metallindustrin
52,1
21,8
Kemiska industrin
18,5
Skogindustrin
Livsmedelsindustrin
Texl-, konfekons- 1,1
och läderindustrin
Övriga
11,6
19,6
Källa: Statistikcentralen, TOL 2008-näringsgrensindelningen
Economi
PRODUKTIONENS FÖRÄDLINGSVÄRDE ENLIGT INDUSTRI
År 2012 var produktionens förädlingsvärde totalt 29,1 md euro
10,7
Metallindustrin
4,2
Kemiska industrin
Skogindustrin
Livsmedelsindustrin
Texl-, konfekonsoch läderindustrin
Övriga
3,5
2,6
0,4
7,7
Källa: Statistikcentralen, TOL 2008-näringsgrensindelningen
7
Economi
ARBETSKRAFT
Näringsgren
2000 2005 2012 2013
%
%
%
%
Jordbruk, skogsbruk, fiske
och untvinning av mineral
6
5
4
4
därav jordbruk
5
4
3
3
därav skogsbruk
1
1
1
1
Tillverkning 1)
20
18
15
15
därav livsmedelsindustri
2
2
2
2
därav övrig industri
18
17
14
14
Byggverksamhet
6
7
7
7
Handel 2)
12
12
12
12
Transport och magasinering
7
6
6
6
Hotell- och restaurangverksamhet
3
3
4
4
Andra service
45
48
51
51
Näringsgren okänd
0,3 0,2 0,4 0,4
Sysselsatt arbetskraft
100 100 100 100
1 000 personer
2 335 2 401 2 483 2 457
Arbetskraft totalt
1 000 personer
2 589 2 621 2 690 2 676
av dem arbetslösa %
9,8 8,4 7,7 8,2
2013
1 000
personer
107
76
24
377
38
339
176
296
142
86
1261
10
2 457
2 676
8,2
Källa: Statistikcentralen/arbetskraftsundersökningen, näringsgrensindelning TOL2008
1)
2)
inkl. försörjning av el, värme, vatten, avfallshantering osv.
reparation av motorfordon och motorcyklar
8
jordbruk
EKOLOGISKT ODLAD PRODUKTIONSAREAL
OCH ANTAL GÅRDAR
ha
Ekogodkänd areal
Arealen i omläggningsskede
Odlingsareal för eko
totalt
Ekoarealens andel av
totala odlingsarealen %
Lägenhetsstorlek,
ha/lägenhet
Lägenheter, st.
1995
2005
2012
2013
23 139 135 223 161 190 170 462
21 557
12 364
36 561
35 708
44 696 147 588 197 751 206 170
..
6,7
8,7
9
20
2 793
34
4 296
46
4 260
49
4 215
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira
AKTÖRER INOM EKOLOGISK PRODUKTION
Ekologisk primärproduktion ¹⁾
varav ekologisk husdjursproduktion
Aktörer inom ekologiska
livsmedel
Aktörer inom ekologiskt
foder
Ekologiska utsädespackerier
Sammanlagt
2008
2011
2012
2013
3 758
3 975
4 188
4 145
511
643
759
814
401
487
624
621
16
..
4 175
33
31
4 526
40
28
4 880
44
28
4 845
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira
¹⁾ förutom jordbruk också aktörer inom enbart växthus-, svamp- och
biproduktion
9
ÅKERAREALENS FÖRDELNING PÅ EKOGÅRDARNA
Ekogodkänd areal, ha
Vall
Spannmål totalt
vete
råg
korn
havre
blandning: stråsäd
blandning: balj- o.
stråsäd
Ärter
Bovete
Kummin
Lin
Ryps
Potatis
Frilandsgrönsaker
Växthusgrönsaker
Bladörter
Bär och frukter
Övriga växter
Träda
Totalt
19951)
11 431
8 158
724
1 616
2 118
2 447
302
2005
60 195
46 362
6 629
4 594
6 760
23 134
2 798
2012
77 713
46 314
7 425
3 462
4 894
22 273
2 062
2013
81 999
49 760
6 303
3 188
6 450
24 350
2 264
927
1 842
6 198
7 204
120
1 289
911
901
23
185
274
271
9
355
181
120
22
277
99
51
64
2 419
2 169
2 042
423
440
430
446
197
211
239
241
2
9
9
9
17
16
20
20
256
800
636
612
395
3 672 11 823 12 270
2 022 19 178 20 216 21 189
23 139 135 223 207 355 169 931
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira
1)
innehåller inte Åland
Miljö
JORDBRUKETS MILJÖSTÖD 2013
St
Gårdar som har ingått miljöstödsförbindelse
Källa: Landsbygdsverket
53 283
10
% av % av åkergårdarna
arealen
92
95
Miljö
FÖRSÄLJNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL
1995 2005 2011
Aktiva substanser (ton)
bekämpningsmedel mot
växtsjukdomar
114
255
169
bekämpningsmedel mot
skadedjur
57
47
27
bekämpningsmedel mot ogräs
791 1 077 1 452
tillväxtregulatorer
73
52
59
Preparat (ton)
bekämpningsmedel mot
växtsjukdomar
236
718
562
bekämpningsmedel mot
skadedjur
160
147
184
bekämpningsmedel mot ogräs 1 768 2 639 3 749
tillväxtregulatorer
131
107
105
Källa: Säkerhets- och kemikalieverket
2012
198
31
1 224
93
704
219
3 069
165
Produktsäkerhet
TILLSYN ÖVER RESTER AV VÄXTSKYDDSMEDEL 2011 ¹⁾
Slupmässigt
tagna
prover
268
762
654
18
1 702
Provets ursprung
Inhemskt
EU
Utanför EU
Okänt
Sammanlagt
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira I strid med
bestämmelserna %
0
1,0
2,1
0
1,3
¹⁾ prover av frukter, växter, spannmål, processerade livsmedel, barnmat
och produkter av animaliskt ursprung
11
Arbete och välmående i arbetet
LANTBRUKSFÖRETAGARNAS AVBYTARVERKSAMHET
LFÖPL¹⁾-försäkrade
lantbruksföretagare
Utnyttjar årssemester ²⁾
Utnyttjar vikariehjälp
Avgiftsbelagd vikariehjälp till subventionerat pris
Avgiftsbelagd
vikariehjälp
2000
2005
2012
2013
105 993
45 254
14 934
90 007
34 719
14 624
73 334
23 144
9 500
70 448
21 909
8 879
10 995
13 521
11 722
11 979
643
314
695
703
Källa: LPA
¹⁾ Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt
²⁾för att erhålla årssemester bör lantbruksföretagaren hålla husdjur
motsvarande minst fyra djurenheter och ha lantbruksproduktion som
huvudsyssla
Djur och djurvälfärd
HUSDJUR
Antal husdjur, 1000 st.
Hästar
Nötkreatur
därav mjölkkor
Får
Svin
därav modersuggor
därav gödsvin
Fjäderfän
hönor över 5 mån.
broiler
kalkoner
Renar
1995
50
1 148
399
159
1 400
161
451
10 358
4 179
4 276
80
208
2005
64
959
319
87
1 401
177
460
10 538
3 128
5 472
495
207
2012
75
913
284
130
1 290
133
477
10 761
3 173
6 038
295
192
2013
75
912
283
136
1 300
125
490
11 981
3 432
6 861
274
192
Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral,
Statistikcentralen
12
Djur och djurvälfärd
DJUR PER GÅRd I GENOMSNITT
Djurantal, st/gård
Svin
Nötkreatur
Fjädefän
2012
1 175
70
32 412
2013
1 275
73
30 331
Källa: Tike, Jord- och skogsbrukministeriets informationstjänstcentral
Definitionen på jordbruks- och trädgårdsföretag har ändrats 2013.
Uppgifter från år 2012 har framställts retrospektivt. Uppgifterna är inte
jämförbara med tidigare år.
Djur och djurvälfärd
DJURSKYDDSINSPEKTIONER PÅ BASEN AV URVAL
st
Svin
Nötkreatur
Höns
Broiler
Getter
Ankor och
gäss
Får
Granskningar
2011
2012
2013
52
38
63
362
288
244
26
23
20
..
57
132
12
13
9
8
32
5
32
Försummelser
2011
2012 2013
13
9
12
97
64
66
5
3
3
..
21
64
0
1
1
11
42
0
8
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 0
7
0
7
Djur och djurvälfärd
DJURSKYDDSINSPEKTIONER INOM KOMMERSIELL
DJURTRANSPORT
Inspektioner (st)
Missförhållander (%)
2005
451
24
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 13
2011
387
16
2012
358
17
2013
384
20
14
1 927 1 747
7 860 7 548
95
57
71
..
2012
2013
På nationell
nivå 2)
64 1 556 1 456
..
..
..
2012 2013
2012 2013
93
55
På specialnivå 1)
Täckning %
119
..
2012
80
..
2013
På basnivå 3)
252
..
2012
2012
fyller de frivilliga specialkrav som näringen ställt på avelssvingårdar www.sikava.fi
fyller de frivilliga hälsovårdskrav som näringen fastställt
något av den nationella nivåns frivilliga krav fylls inte
4)
förvaringsutrymmet tomt
3)
2)
1)
2013
Hälsovårdsbesök
211 7 136 6 587
.. 6 100 6 013
2013
Passiverade 4)
Djur och djurvälfärd
Källa: ETT, Sikava (hälsoklassificeringssystem för svinhus) och Naseva (nationell uppföljning av hälsovård på nötkreatursgårdar)
Svingårdar
(djurhållningsplatser)
Nötgårdar
Hälsovårdsavtal med
veterinär
2012 2013
förVERKLIGANDET AV ARBETET FÖR DJURENS HÄLSOVÅRD PÅ SVIN- OCH NÖTGÅRDAR
Djur och djurvälfärd
GÅRDAR SOM ERHÅLLER STÖD FÖR DJURENS
VÄLBEFINNANDE ¹⁾
Gårdar, st
2011
Nötkreatursgårdar
4 312
Svingårdar
627
% av 2012
% av 2013
% av
gårdarna
gårdarna
gårdarna
Källa: Mavi
30
32
5 364
846
38
47
5 006
757
39
48
¹⁾ gårdar till vilka stöd har utbetalats
Djur och djurvälfärd
HÖNSGÅRDAR 2014
Produktionsform
Inredd bur
Golv
Ekologisk
Källa: Finlands fjäderfäförbund
% av äggproduktionen
63
33
4
Djur och djurvälfärd
LADUGÅRDSTYPER FÖR KOKONTROLLBESÄTTNINGAR
2013
Båsladugård
Lösdrift
Övriga
Totalt
Källa: ProAgria
1)
Ladugårdar
%
4 321
1 790
55
6 166 1)
71
29
1
100
Kor
%
108 457 49
110 515 50
2 514
1
221 485 100
Medelkoantal, st/gård
25,1
61,7
45,7
35,9
i uppgifterna ingår inte alla besättning inom produktionsuppföljningen
Båsladugård: Kon är fjättrad från huvudet till båset, där den kan äta och
vila och där den även mjölkas.
Lösdriftsladugård: Korna går lösa i byggnaden, där det finns ett skilt
utfodrings- och viloområde. Korna mjölkas antingen vid mjölkningsstationen eller av en robot. 15
Djur och djurvälfärd
BETE OCH UTOMHUSVISTELSE 2013
Boskap
Sommar på bete, vinter utomhus
Sommar på bete, vinter inomhus
Sommar i rastgård, vinter utomhus
Sommar i rastgård, vinter inomhus
Sommar och vinter inomhus
Sammanlagt
Källa: ProAgria
st
470
4 194
100
369
910
6 043
%
7,8
69,4
1,7
6,1
15,1
100
Djur och djurvälfärd
MJÖLKNINGSMASKINER 2013
Typ av mjölkningsmaskin
Rörmjölkning
Automatisk mjölkning
Mjölkningsstation, fiskben
Mjölkningsstation, tandem
Kannmjölkningsmaskin
Station med mjölkning
bakifrån
Karusell
Automatisk mjölkning och
mjölkningsstation
Annan mjölkningsstation
Sammanlagt
Källa: ProAgria
16
Gårdar
4 165
674
653
409
99
%
68,2
11
10,7
6,7
1,6
65
16
1,1
0,3
6
22
6 109
0,1
0,4
100
Djur och djurvälfärd
KOKONTROLLBESÄTTNINGARNAS MEDELPRODUKTION
OCH MJÖLKENS SAMMANSÄTTNING 2013
Ras
Ayrshire
Holstein
Finsk boskap
Östfinsk
boskap
Västfinsk
boskap
Nordfinsk
boskap
Jersey
Övriga
Sammanlagt
Källa: ProAgria
Kor, Medel- Mjölkens sammansättning, %
st produk- Pro- Fett EKM ¹⁾ Celltal
tion, tein
kg/ko
135 381
8 644 3,41 4,27 9 018
165
90 489
9 518 3,29 3,96 9 484
189
237
7 872 3,58 4,74 8 766
140
129
6 873
3,30 4,12 7 087
166
2 718
347
6 117
3 972
3,44 4,42 6 489
3,41 4,14 4 106
199
170
1 834
537
228 954
6 745
5 359
8 958
3,47 4,48 7 207
3,35 4,27 5 577
3,36 4,14 9 171
197
218
175
¹⁾ energikorrigerad mjölk
Närhet
ANTAL LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG
Areal
åkerhektar
0–5
5–10
10–15
15–25
25–50
50–75
75–100
100–150
150–
Totalt
1995
st
2005
st
2012
st
20131)
% % åkerst gårdar
areal
9 988 5 228 4 849 3 297
17 049 8 765 7 376 6 114
16 918 8 481 6 493 5 832
25 634 13 989 10 399 9 692
23 870 19 660 15 016 14 430
4 508 7 549 7 048 6 954
1 209 3 116 3 613 3 602
622 1 990 2 805 2 906
166
739 1 443 1 571
99 964 69 517 59 042 54 398
6
11
11
18
26
13
7
5
3
100
0
2
3
9
23
19
14
15
15
100
Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral
Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar
1)
definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna
är inte jämförbara med tidigare år.
17
Närhet
FÖRÄNDRING I ANTALET LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG
Lantgårdar
st
2000
78 434
20121)
55 816
20131) Förändring 13/12 %
54 398
-3
Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral
1)
definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna
är inte jämförbara med tidigare år.
Närhet
LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS
ÄGOFÖRHÅLLANDE
Ägargrupp
Privat
person
Sterbhus
och bolag
Stat, kommun o.a.
samfund
Totalt
1995
st.
2005
st.
2012
st.
20131)
% av % åkerst. gårdar
areal
86 933 61 477 51 849 47 545
87,4
..
12 468
5 739
10,6
..
563
743
868 1 114
99 964 69 517 59 042 54 398
2,0
100
..
100
7 297
6 325
Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral
Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar
1)
definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna
är inte jämförbara med tidigare år. Närhet
I ARBETE INOM LANTBRUKET
I arbete, 1 000 pers.
Företagare
av vilka kvinnor
Löntagare
av vilka kvinnor
Totalt
Källa: Statistikcentralen
1995
116
37
25
12
141
18
2005
73
22
20
9
93
2012
63
18
16
7
79
2013
59
16
17
8
76
Ekonomi
LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS
PRODUKTIONSINRIKTNINGAR
% 20131)
%
1995
2005 20121)
Antal gårdar
Mjölkgårdar
32 480 16 495 9 007 16
8 497 16
Lägenheter
med köttboskap 9 394 4 508 4 059
7
3 941
7
Svingårdar
6 249 3 165 1 098
2
1 020
2
Gårdar med
fjäderfä
2 239
976
332
1
395
1
Gårdar med
växtodling
42 287 40 960 35 469 64 34 843 64
därav spannmålsodling
.. 28 563 19 807 36 19 579 36
Andra
7 315 3 413 5 851 10
5 702 10
Aktiva gårdar
totalt
99 964 69 517 55 816 100 54 398 100
Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral
Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar
1)
Definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna
är inte jämförbara med uppgifterna från 1995 och 2005.
Ekonomi
LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS INKOMSTER
ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING
Mjölkproduktion
Övrig nötbotskapshållning
Fjäderfähushållning
Svinhushållning
Får, getter,
hästar
Växtodling
Övrig växtproduktion
Övrig produktion
Genomsnitt
Statsskattepliktiga
Gårdsbrukets inkomster
inkomster makarna
makarna tillsammans
tillsammans
2005 2011 2012 2005 2011 2012
e
e
e
e
e
e
39 878 58 958 61 561 30 734 47 385 49 523
38 772 54 099 56 913 19 983 28 777 29 776
60 272 76 491 82 323 35 880 48 166 53 178
47 593 66 457 67 415 31 980 43 674 44 627
40 398 48 374 50 446
4 995
7 271
8 148
44 271 58 829 60 514 10 397 15 081 15 364
43 334 54 443 54 773 11 756 14 989 14 657
37 542 55 025 55 431
6 533
9 310
9 825
44 008 59 085 61 172 19 032 26 832 28 137
Källa: Statistikcentralen
19
Ekonomi
ÖVRIG FÖRETAGSVERKSAMHET
Antal gårdar
20001) 20051) 20071)
2010
Industri
4 786 3 753 4 777 2 747
vidareförädling av
livsmedel
1 065
684
621
479
vidareförädling av övriga
lantbruksprodukter
134
152
140
94
vidareförädling av trävaror 1 349
889 1 122
583
tillverkning av handarbeten till försäljning
274
277
414
155
produktion av energi
959 1 037 1 573
907
annan industriell
produktion
1 005
714
907
529
2)
Byggandet
881 1 042
438
Handel
1 056 1 298 1 298
850
Service
15 252 16 547 14 470 13 793
turism, inkvarterings- och
rekreationstjänster
2 272 1 865 1 627 1 440
entreprenadverksamhet
8 880 10 013 8 539 8 896
annan service
4 100 4 669 4 304 3 457
Övrig primärproduktion
744 1 815 1 504
981
odling av fisk och kräftor
2)
på gården
112
65
48
2)
315
pälsdjursupppfödning
632
510
2)
2)
573
365
fiskerinäring
2)
2)
144
104
renhushållning
2)
2)
523
149
annan primärproduktion
Huvudsaklig verksamhet okänd
88
721
Sammanlagt
21 838 24 294 23 179 19 530
Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral,
MTT
1)
uppgifterna för åren 2000, 2005 och 2007 inkluderar inte trädgårdsföretag som bedriver endast växthusproduktion
2)
klassificeringen av verksamhetsområden har delvis ändrat, detta område
ingick inte i statistiken ifrågavarande år
Obs! Siffrorna innehåller de gårdar som bedriver ifrågavarande verksamhet
20
Ekonomi
ÅKERAREALENS FÖRDELNING
Insådd areal
Vall
Spannmål totalt
vete
råg
korn
havre
blandsäd
övriga spannmål
Oljeväxter
Sockerbeta
Potatis
Övriga växter
Produktiv areal, totalt
Träda 1)
Odlad areal, totalt
därav täckdikad åker
1995
1 000
ha
755
978
101
21
516
329
11
1
85
35
36
29
1 918
223
2 141
1 3612)
2005
1 000
ha
620
1 188
215
14
595
346
16
1
77
31
29
49
1 993
241
2 235
1 290
2012
1 000
ha
660
1 154
242
21
503
353
32
2
69
12
23
64
1 981
267
2 248
1 329
2013
1 000
ha
650
1 179
231
12
533
367
33
2
53
12
22
54
1 969
254
2 223
..
Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral,
Täckdikningsförening
1)
2)
inkluderar icke odlad åker som sköts år 2012 och 2013
inkluderar den täckdikade åkerarealen som tagits ur odlingsbruk
Genomsnitt av
gårdarnas åkerareal
1995
ha
2005
ha
2012
ha
2013
ha
21,7
33
38,9
41,5
Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral
21
Ekonomi
SKÖRD
Vete
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Råg
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Korn
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Havre
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Sockerbeta
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Oljeväxter
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Ärter
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
av skörden duglig %
Potatis
areal 1000 ha
skörd milj. kg
av skörden duglig %
Grönsaker
totalskörd milj. kg
tomat
växthusgurka
huvudkål
morot
lök
Grönsaker i kruka (milj. st.)
1995
2005
2012
2013
101
380
3 770
215
801
3 730
227
887
3 900
228
869
3 820
21
58
2 770
14
32
2 290
21
64
3 090
12
26
2 090
516
1 764
3 420
594
2 103
3 540
451
1 581
3 500
494
1 904
3 850
329
1 097
3 330
345
1 073
3 110
314
1 073
3 420
344
1 197
3 480
35
31
12
12
1 110 1 181
399
480
31 900 37 870 34 790 40 190
85
128
1 500
77
106
1 380
57
73
2 810
53
80
3 160
5
11
2 420
4
8
93
4
9
2 320
4
11
2 570
36
29
21
22
798
743
490
622
22 110 25 700 23 650 28 120
234
31
24
24
61
17
30
248
38
32
19
67
21
64
228
38
34
21
56
21
87
255
38
36
22
71
23
97
Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral
22
Ekonomi
LANTBRUKETS PRODUKTIONKOSTNADER
Kostnadspost
Förnödenhetskostnad
Gödsel, kalk
Övriga växtodlings
kostnader
Bränsle
Elektricitet
Foderkostnader
Husdjurkostnader
Kostnad för gårdsanvändning 1)
Maskinkostnader
Avskrivningar på
maskiner
Övriga maskinkostnader
Byggnadskostnader
Avskrivningar på
byggnader
Övriga byggnadskostnader
Övriga kostnader
Försäkringar LFÖPL
Fasta hyror
Övriga avskrivningar
Övriga kostnader
Arbetskostnader
Lönekostnader
Företagarfamiljens
löneanspråk
Räntekostnader
Ränteutgifter
Räntekrav på eget
kapital
Kostnader totalt
2000
Milj. e
1 525
193
2005
Milj. e
1 628
185
2012
Milj. e
2 131
279
2013 f.
Milj. e
2 163
284
264
189
114
482
282
324
207
102
454
357
378
339
203
558
375
389
309
193
589
399
318
757
314
885
544
1 061
449
1 056
445
545
578
576
311
301
340
329
483
379
479
378
237
273
317
316
64
641
227
82
44
288
1 493
190
57
785
262
104
45
373
1 771
180
62
903
308
141
50
404
1 522
223
62
936
300
156
50
429
1 481
226
1 303
598
133
1 591
622
114
1 299
852
120
1 255
698
104
465
5 631
508
6 335
732
7 392
593
7 160
Källa: MTT Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl.
Data: MTT Lönsamhetsbokföringens resultat
1)
kostnad för användningen av eget foder och utsäde
23
Ekonomi
LANTBRUKETS INTÄKTER
Intäktspost
Växtodlingsinkomster
Råg och vete
Korn
Havre och andra
spannmål
Oljeväxter
Vallfoder
Potatis och sockerbeta
Baljväxter och andra
växter
Husdjurinkomster
Nötboskapintäkter
Svinintäkter
Fjäderfäintäkter
Får- och getinkomster
Växthus- och frilandsinkomster
Finansiella intäkter
Övriga intäkter
Stöd totalt
CAP-stöd
LFA-stöd och miljöstöd
Nationella stöd och
investeringsstöd
Bruttointäkter
2000
2005
2012 2013 f.
Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e
875
724 1 270 1 134
85
74
200
188
174
161
326
274
139
15
260
183
86
19
209
158
230
29
390
75
177
52
332
91
21
1 612
1 089
311
204
9
16
1 653
1 094
360
194
6
21
2 033
1 508
314
175
36
21
2 126
1 563
342
184
37
549
16
147
1 776
385
721
517
14
169
1 966
514
747
562
12
221
2 023
617
807
554
12
254
1 998
599
832
667
4 976
702
5 042
596
6 121
567
6 078
Källa: MTT Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl.
Data: MTT Lönsamhetsbokföringens resultat
Värdet av eget foder och utsäde är medräknat i kalkylen
24
Ekonomi
Statistik om biodling år 2013
Medlemmar i Suomen Mehiläishoitajain Liitto SML ry
Professionella biodlare 1), st
Antal ekologiska biodlare
Antalet producerande bikupor
Antalet ekologiska bikupor
Skörden från en bikupa, kg
Honugsproduktion, ton
Import av honung, ton
Totalkonsumtion av honung, ton
Konsumtion av honung, g/pers
Bisamhällets förluster under vintern 2), %
Källa: Finlands Biodlares Förbund r.f.
1)
odlare med fler än 100 bikupor som fått stöd
2)
andelen bin som dött under vintern
2 102
60
57
48 000
4 116
40
1 600
1 391
2 332
430
16,2
Ekonomi
LANTBRUKETS LÖNSAMHETSKVOT ENLIGT
PRODUKTIONSINRIKTNING 2001–2013 f.
1,0
0,8
0,6
0,4
Källa: MTT Lantbrukets Totalkalkyl
1)
Information för 2012 och 2013 ej tillgänglig
25
2012
2011
2013 f.
Spannmålsodling
Trädgårdsprodukon1)
Mjölkprodukon
Övrig nötprodukon
Svinprodukon
Alla gårdar
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
0,0
2001
0,2
Ekonomi
FÖRETAGARINKOMST
Företagarinkomst
2000
Milj. e
1 114
2005
Milj. e
808
2012
Milj. e
755
Källa: MTT Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl.
Data: MTT lönsamhetsbokföring
2013 f.
Milj. e
766
Ekonomi
PRODUCENTPRISER
Mjölk
mejeriets
mjölklikvid 1)
mejeriets
tillskottslikvid
Kött
nötkött
griskött
broiler
lammkött
hästkött
Hönsägg
Spannmål och
rotfrukter
vete 2)
råg 2)
korn 2)
havre 2)
maltkorn 2)
matpotatis 3)
oljeväxter 2)
sent/litra
1995 2005 2012 2013 förändring
12/13 %
31,3 31,5
38,8
39,8
2,7
1,5
2,2
3,7
3,7
2,2
2,4
1,3
1,1
1,9
1,3
0,5
2,1
1,3
1,1
2,6
0,3
0,6
2,8
1,6
1,4
3,5
..
1,2
3,1
1,7
1,5
3,9
..
1,2
10,7
8,7
7,9
11,4
..
0,9
e/tn
147,0
e/tn
149,5
e/tn
122,3
e/tn
118,4
e/tn
142,1
e/100 kg
..
e/tn
..
106,2
118,4
99,5
87,1
115,3
..
200,1
198,6
214,1
189,8
184,2
215,1
16,0
468,1
200,0
218,1
175,2
168,5
210,2
24,0
408,8
0,7
1,9
-7,7
-8,5
-2,3
50,0
-12,7
e/kg
e/kg
Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentralSuomen Gallup Elintarviketieto Oy
I-klass mjölk (4,3/3,3 %), utan produktionsstöd
baspriset som betalas till odlarna och som inkluderar transporten till
den första mottagningsplatsen.
3)
priset som betalats åt odlarna per 100 nettokilo levererad till packeriet.
Inkluderar ej nypotatis.
1)
2)
26
livsmedel
Produktsäkerhet
LIVSMEDEL MED FÖRSEELSER 2013
Undersökta
Undersökta Partier med Partier med
livsmedel
partier, st. förseelser % påpekanden %
Grönsaker och
666
8,6
5,9
svampar
Grönsaksprodukter
112
9,8
8,9
Frukter och bär
775
2,6
4,8
Fruktprodukter
107
10,3
10,3
Nötter, mandlar och
147
10,2
8,2
produkter
Safter och drycker
144
26,4
13,9
Spannmåls- och
315
10,8
11,4
bageriprodukter
Sötsaker, socker och
75
13,3
5,3
honung
Kryddor och krydd159
15,7
11,9
produkter
Kakakoprodukter,
151
10,6
9,3
kaffe och te
Såser, soppor och
115
13,9
14,8
buljoner
Kosttillskott
76
50,0
21,1
Produkter för
33
27,3
9,1
specialkost
Barnmat
31
0,0
6,5
Övriga livsmedel
231
20,3
28,6
Totalt
3 137
11,1
9,8
Källa: Tullaboratoriet
27
Produktsäkerhet
ORSAKER TILL FÖRSEELSER 2013
Orsaker till förseelser
Förpackningsmärkningar
Växtskyddsmedel
Tillsatsämnen
Jämförelse av konsistensen enl. Lagstiftningen
Mikrobiologiska orsaker
Allergener
Bestrålning
Konsistensensen av livsmedlet
Andra utredningar ¹⁾
Mykotoxin
GMO
Främmande ämnen ²⁾
Tungmetaller
Mineraler
Skicket av förpackningen
Identifieering av köttsorten
Radioaktivitet
Vitaminer
Totalt
Källa: Tullaboratoriet
¹⁾ Innehåller bl.a. Inspektion av dokument
²⁾ PAH, MCPD, nitrat, melamin, ftalater
Parti,
ant.
152
74
46
43
25
24
13
13
11
10
8
6
2
1
0
0
%
35,5
17,3
10,7
10,0
5,8
5,6
3,0
3,0
2,6
2,3
1,9
1,4
0,5
0,2
0,0
0,0
0
0
428
0,0
0,0
100,0
Produktsäkerhet
Programmet för övervakning av främmande
ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung
Provernas antal st.
Strider mot
reglerna %
EU-27 medeltal
2010
2012
418 081 427 195
0,33
0,25
2010
4 344
Finland
2012
4 424
2013
4 341
0
0,02
0
Källa: EFSA och Livsmedelssäkerhetsverket Evira
Med främmande ämnen menas förbjudna ämnen, tillåtna läkemedel
samt kontaminanter från omgivningen.
EU- resultaten innehåller alla prover som blivit undersökta i programmet
samt resultaten av undersökningar om främmande ämnen från omgivningen. I statistiken från Finland har man tagit i beaktan rester av förbjudna
ämnen och tillåtna läkemedel. Man har inte tagit i beaktan alla resultaten
som har överskridit gränsvärden som t.ex. tungmetaller i vilt.
28
29
56
182
12
41
30
18
271
986
2
2
140
31
1 866
4 058
0
0
66
115
0
0
0
0
0
0
Detaljförsäljning
direkt från
tillverkaren
0
0
0
0
2 361
5 517
14
107
239
334
72 985
24 795
35 964
5 500
Totalt
Produktsäkerhet
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira , Rapporten Suomen elintarvikeketjun monivuotisen kansallisen valvontasuunnitelman 2012–2016
toteutumisesta vuonna 2013
5
22
0
0
3
0
30 224
15 091
21 730
3 997
163
269
0
64
0
170
10 585
4 468
7 203
1 016
3 056
3 018
4 036
413
25 971
1 584
1 945
0
Antalet aktörer
Antalet kontrollerade aktörer
Antalet kontroller
Antalet aktörer som brutit mot kraven
Typ av förseelse
Hygien (HACCP, utbildning)
Allmän hygien
Konsistens
Kontamination (annan än mikrobiologisk)
Förpackningsmärkning och presentation
Övriga
3 149
634
1 050
74
Primär- Tillverk- Distribu- Detalj-för- Restaurangsäljning verksamhet
produk- ning och tion och
tion packning transport
Inspektioner, st.
ANTAL LIVSMEDELSÖVERVAKNINGAR 2013
Produktsäkerhet
ANTAL ÅTERKALLELSER
Återkallelser 1), st
2005
28
2010
84
2012
86
2013
134
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira
1)
inneh. återkallelser från både dagligvaruhandeln och storkök
ORSAKER
TILL
TILLBAKADRAGNINGAR 2006–2013
Ollåtna nya
livsmedel 6 %
Ingen godkänd gm. 4 %
Läkemedel m.fl 4 %
Fel i förpackningsmärkningar 6 %
Fysikaliska orsaker,
upplösning av ämnen 10 %
Annat 9 %
Mikrobiologiska 26 %
Allergener 17 %
Pescider, toxiner,
överskridning av mängden
llsatsämnen 17 %
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira
Produktsäkerhet
MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER OCH ANTALET
INSJUKNADE 2013
Orsak
Livsmedelsburen
Bacillus cereus
EHEC
Salmonella
Norovirus
Hepatit A -virus
Histamin
Koppar
Frökapsel av Spikklubba
Okänd
Totalt
Hushållsvattenburen
Norovirus
Lut
Kemikalier från
fjärrvärmesystem
Okänd
Totalt
Epidemier st
N=47
Insjuknade st
N=793
%
3
2
2
13
1
3
1
1
17
43
11
20
13
309
15
27
10
10
158
573
2
3
2
54
3
5
2
2
28
100
1
1
174
2
79
1
1
1
4
4
40
220
2
18
100
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira
30
31
Mjölk Drycker Ägg och Kött och
Okänd Grönsa- Fisk och
äggpro- köttprooch
eller ker och fiskprodukter dukter
grön- dukter mjölkflera
produkmaträt- saksproter
ter dukter
3
2
1
1
8
2
2
1
1
1
2
1
1
17
29
7
4
1
1
1
0
67
16
9
2
2
2
0
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira
Bacillus cereus
EHEC
Salmonella
Norovirus
Hepatit A -virus
Histamin
Koppar
Frökapslar av spikklubba
Okänd
Totalt
%
Orsak
MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER ENLIGT ORSAK 2013
0
0
0
0
Spann- Bagerimål och produkter
spannmålsprodukter
3
2
2
13
1
3
1
1
17
43
100
Totalt
Produktsäkerhet
Näring
LIVSMEDELSKONSUMTION PER PERSON I FINLAND OCH EU
Konsumtion kg/
person
Spannmål
Potatis
Totalkonsumtion
av kött 3)
nötkött
svinkött
fjäderfä 3)
annat kött
Flytande mjölkprodukter totalt
(liter)
mjölk
surmjölksprodukter
grädde
Smör
Vegetabiliska
oljor
Ost
Glass (liter)
Ägg
Socker
Frukt
Grönsaker
Fisk (rensad)
Kaffe (rostat)
Läskedrycker
(liter)
Öl (liter) ⁶⁾
Vin (liter)
Starka alkoholdrycker (liter)
1995 2005
2010 2012 EU-271) 2013 f.
69,8
59,6
78,8
62,0
79,5
..
79,2
52,3
124,9
71,9
80,0
52,3
60,3
18,8
32,0
9,0
0,6
68,8
18,6
33,5
16,1
0,6
72,7
18,6
34,9
18,2
1,0
77,5
18,9
36,0
19,1
3,5
82,5
15,7
40,4
21,7
4,8
77,1
18,4
35,6
19,5
3,6
198,1 189,7 185,4 181,7 240,12)
145,6 134,6 129,6 133,9
..
180,2
133,5
37,1
6,3
5,2
36,8
5,8
2,7
40,6
5,9
3,1
38,6
6,7
4,2
..
4,0
3,7
37,3
6,7
4,4
..
15,3
14,1
11,7
35,4
75,9⁴⁾
61,7
14,0
8,3
45,8
..
18,6
14,0
9,3
32,0
75,9
68,4
14,1
9,6
52,0
..
5,6
..
21,4 21,9
..
13,6
..
..
9,8 10,6
12,0
31,8 29,8
34,5
68,7 59,1⁵⁾ 100,1⁴⁾
68,3 57,4 115,8
15,2 16,0
..
10,0
..
4,8
49,2 45,7
..
5,2
23,2
..
10,7
28,9
58,15)
60,9
16,0
..
45,5
82,7
8,2
90,6
10,8
87,4
14,3
79,2
12,4
70,1
24,4
85,6
12,1
4,9
6,7
7,2
5,2
..
4,9
Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Tike, Jord- och skogbruksministeries informationsjänstcentral, FAO – Statistics Division – Food Balance
Sheet, ICO (International Coffee Organization), Canadean, Bryggeriförbundet
år 2011
mejeriprodukter, utan smör
beräkningsgrunderna ändrade 2007–2012
4)
bär medräknat
5)
fruktsaft borträknat
6)
från och med 2009 siffrorna innehåller också turistinförse
1)
2)
3)
32
Näring
DAGLIGA INTAGET AV ENERGIGIVANDE NÄRINGSÄMNEN
OCH KOSTFIBRER I GENOMSNITT SAMT DERAS ANDEL AV
DEN TOTALA ENERGIN
Protein, g
Fett,2) g
Mättat fett 3), g
Enkelomättat
fett 3), g
Fleromättat
fett 3), g
Kolhydrat, g
Sackaros, g
Fiber, g/MJ
Energi, MJ (kcal)
Intag/ dygn
Män Kvinnor
E%1)
Män Kvinnor
95,0
93,0
39,0
72,0
71,0
30,0
17,3
37,0
15,5
Recommendation
17,2 10–20 E%
35,9 25–40 E%
15,1
< 10 E%
36,0
27,0
14,5
13,8
10–20 E%
17,2
13,4
230,0 186,0
51,0
43,0
2,4
2,9
9,4
7,3
(2 243) (1 733)
6,9
42,2
9,2
6,9
43,9
10,0
5–10 E%
45–60 E%
≤ 10 E%
3 g/MJ
Källa: Finravinto 2012 -undersökningen
25–64 -åringar
Energin innehåller kostfibrer och alkohol
1)
2)
3)
näringsämnets andel av totala energiintaget
extraherat råfett
som triglycerider
33
34
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
0
10
26
33
32
Källa: Finravinto 2012 -undersökningen
25–64 -åringar
40
23
Mjölkprodukter
30
Pålägg, oljor, såser
20
52
61
20
19
27
31
21
23
31
23
18
17
30
Köräer
Grönsaker, grönsaksräer
Spannmål
Salt
Kosibrer
Sackaros
Mäat fe
Energi
MEST BETYDANDE KÄLLOR AV ENERGI OCH NÄRINGSÄMNEN
50
17
20
Drycker
32
13
19
21
60
17
70
10
12
80
10
13
90
Socker, sötsaker
Frukter, bär, frukt- och bärräer
15
13
Annat
100 %
Näring
Näring
INTAGET AV VITAMINER OCH NÄRINGSÄMNEN FRÅN MATEN
JÄMFÖRT MED REKOMMENDATIONERNA (% av rekommenderat intag)
Män
A-vitamin
D-vitamin
E-vitamin
Tiamin
Riboflavin
Niasin
Pyridoksin
Folater
B-12-vitamin
C-vitamin
Natriumklorid
Kalium
Fosfor
Kalcium
Magnesium
Järn
Selen
Zink
Koppar
Jod
0
Kvinnor
100
200
300
A-vitamin
D-vitamin
E-vitamin
Tiamin
Riboflavin
Niasin
Pyridoksin
Folater
B-12-vitamin
C-vitamin
Natriumklorid
Kalium
Fosfor
Kalcium
Magnesium
Järn
Selen
Zink
Koppar
Jod
0
100
200
Källa: Finravinto 2012 -undersökningen
25–64 -åringar
35
400 %
300 %
36
68
48
Pojkar
63 8)
85 8)
77 8)
29 8)
69 8)
Flickor
91
94
91
68
87
Pojkar
90
96
86
70
92
65
42
71
41
71
37
3)
2)
1)
hos barn mellanmål avnjutet på eftermiddagen
måltid som består av endast dryck
måltid på eftermiddagen eller kvällen då hela familjen äter tillsammans
4)
hos barn och unga måltider under vardagar
5)
1. och 5. klassister i grundskolan
6)
8. och 9. klassister i grundskolan
7)
1. och 2. årets studeranden i gymnasier och yrkesskolor
8)
8. klassister i grundskolan
Källor: Finravinto 2012 -undersökningen, Late-undersökningen, Enkäten Hälsa i skolan 2013
Morgonmål
Lunch
Middag
Mellanmål 1)
Kvällsmål
Dryckesmåltid 2)
Skollunch
Familjemåltid 3)
Gymnasium/
yrskesskola 7)
Flickor
Pojkar
Flickor
67 8)
57
60
73 8)
67 8)
35 8)
64 8)
Högstadium 6)
Barn/unga
Lågstadium 5)
4)
FINLÄNDARNAS DAGLIGA MÅLTIDER (%-andelar)
Män
91
84
83
88
80
86
Kvinnor
95
86
81
95
85
84
Arbetsför ålder
Män
94
79
72
92
81
74
Kvinnor
98
84
72
95
85
77
Åldringar
Näring
Näring
HÄLSOBETEENDE (%)
Vuxna 1)
Kännetäcken för kostkvaliteten
Daglig konsumtion av frukter,
bär 3)
Daglig konsumtion av färska
grönsaker 3)
Användning av fettfri mjök
De som vanligtvis använder
margarin eller pålägg av
växtfett på brödet
Användning av alkohol
Aldrig
Minst en gång i veckan
Dagligen
Röker dagligen
Överviktiga eller feta 4)
Sömn
Under 6 timmar
6–8,9 timmar
9 timmar eller mer
Pensionärer 2)
31
34
44
31
40
27
51
61
13
34
3
14
50
25
26
4
7
43
4
87
9
Källor: Den finländska vuxenbefolkningens hälsobeteende och
hälsa 2013, Den pensionerade befolkningens hälsobeteende och hälsa
2011, Finriski 2012 -undersökningen
15–64 -åringar, 2013
> 65-åringar, 2011
6–7 dagar i veckan
4)
hos vuxna BMI 25 eller mer, hos pensionärer BMI 27 eller mer
1)
2)
3)
37
Närhet
SJÄLVFÖRSÖRJNINGSGRAD FÖR LIVSMEDEL
Produktionsmängd i % av
konsumtionen
(produktion+import)
Brödsäd
Mjölkprodukter, självförsörjning av flytande
produkter
Nötkött
Svinkött
Ägg
Socker
Tomat
Gurka
Morot 1)
Lök 2)
Blomkål
Jordgubbe
Hallon
Äpple 3)
Äpple (innehåller hemträdgårdsproduktion)
1994
2005
2012
2013
75
102
114
115
112
111
113
130
68
..
..
..
..
..
..
..
..
106
89
116
119
83
62
74
94
80
62
67
24
21
95
79
99
111
36
60
77
92
92
82
83
26
8,5
95
81
100
115
45
61
79
92
92
82
70
19
9
..
31
17
19
Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och bärodlarförbundet,
Inhemska Trädgårdsprodukter rf, Tike, Trädgårdstatistik, Tullstyrelsen
1)
2)
3)
rova medräknat
vitlök och purjo borträknat
uppskattade siffror (innehåller ej hemträdgårdsproduktion)
Närhet
Den inhemska livsmedelsproduktionens andel av dagligvaruförsäljningen var år 2012 79 procent.
Källa: Livsmedelsindustriförbundet rf
38
Närhet
INHEMSK LIVSMEDELSFÖRSÄLJNING
1995
2005
Alkoholdrycker (inkl. import, 1 000 liter)
Starka drycker
Starkviner
Svaga viner
Cider
Long drinks
Glass (inkl. import, 1 000 liter)
Kaffe (inkl. import, 1 000 kg)
Rostat kaffe
2010
25 058
7 201
34 479
17 127
12 300
72 250
34 641
4 927
52 181
52 872
25 443
73 510
31 620
4 442
60 054
51 613
47 514
68 790
29 926
4 088
61 129
49 677
48 227
74 427
40 715
50 500
52 900
53 800
Kött (konsumtion, inkl. import, 1 000 kg)
Svinkött
Nötkött
Fjäderfäkött
2009
169 900 175 700 183 700 187 000
99 300 97 500 95 100 99 800
44 300 84 300 93 000 97 400
Maltdrycker (inkl. bryggeriernas import, 1 000 liter) 415 289 425 459 419 018 395 163
Saft (1000 liter)
243 192 269 715 248 716 258 304
Mejeriprodukter (konsumtion, inkl. import)
Flytande mjölkprodukter
(1 000 liter)
Ost (1 000 kg)
Mjölkpulver (1 000 kg)
976 800 948 700 992 5001) 994 300
77 000 97 500 110 700 114 800
10 068
6 375
6 029
6 202
Kvarnprodukter 2) (1 000 kg) 411 785 432 368 422 878 414 784
Djupfrysta produkter
(inkl. import, 1 000 kg)
Fett (1 000 kg)
Margarin (inkl. import)
Mejerismör 3)
Smör-växtoljeblandning 3)
Socker (1000 kg)
Socker (försäljning)
Betsocker (produktion)
76 793 135 385 133 745 139 059
42 600
26 500
13 400
38 800
13 900
15 800
..
15 400
14 700
..
16 600
14 900
200 000 172 000 192 200 183 700
163 000 179 000 88 000 80 300
Choklad och sötsaker
(1 000 kg)
28 539 43 245
Konserver (1 000 kg)
58 154 49 284
Stärkelse (produktion,
inkl. teknisk användning,
1 000 kg)
122 036 110 275
Läskedrycker och mineralvatten (1 000 liter)
41 359
..
45 733
..
70 289
78 772
Läskedrycker
237 166 272 910 267 862 263 856
Mineralvatten
31 339 63 203 58 900 64 921
Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Jord- och skogsbruksministeriet,
Näringsbalans, Livsmedelsindustriförbundet rf
2009 1 000 kg
malning av spannmål till livsmedel (inkl. import och export) omräknat i
spannmål
3)
inkluderar användning som råvara i smältost, glass och färskost
1)
2)
39
40
Källa: Temagruppen MatFinland
Näringsgren
Slakt och köttförädling
Fiskförädling
Grönsaks-, bär- och fruktförädling
Vidareförädling av mjölk
Tillverkning av kvarnprodukter
Bageriverksamhet
Dryckestillverkning
Förädling av övriga livsmedel
Totalt
2000
< 20 pers
≥ 20 pers
330
50
243
13
373
22
108
42
145
8
991
110
85
14
330
48
2 605
307
LIVSMEDELSFÖRÄDLING ENLIGT NÄRINGSGREN
2012
< 20 pers
≥ 20 pers
383
40
293
13
422
24
85
29
123
18
848
85
104
15
331
41
2 589
265
2013
< 20 pers
≥ 20 pers
374
40
298
16
439
22
81
31
124
16
879
86
116
16
351
42
2 662
269
Ekonomi
41
2012
milj. e
1 564,9
1 689,4
294,5
227
153,4
190,9
56,8
525,2
602,4
47
293,9
164,1
57,9
117,3
429,1
6 413,8
Råvaror
Källa: Statistikcentralen, områdes- och näringsgrensstatistik över industrin
Näringsgren
Slakt och köttförädling
Mejeriprodukter och glass
Grönsaker och frukt
Fiskprodukter
Olja och fetter
Kvarnprodukter och stärkelse
Malttillverkning
Foder
Alkoholdrycker
Läskedrycker och vatten
Bageriproducter
Choklad, sötsaker, kakao
Kryddor och kryddsåser
Färdigmat
Andra livsmedel
Totalt
Produk- Förändring
tionens
bruttovärde
2012 11/12
milj. e
%
2 757,5
7,1
2739
1,7
473,2
0,2
311,1
8
228,9
-4,4
358
5,8
81,7
-8,5
668
7,6
1 051,7
0,2
90,4
8
1 069,6
-2,3
460
6,6
87,9
10,8
353,4
7,9
859,6
13,9
11 590
3,6
LIVSMEDELSINDUSTRINS STÖRSTA NÄRINGSGRENAR
Helhets- Förändring
förädlingsvärde
2012 11/12
milj. e
%
508
0,7
435,3
1,5
128,8
-4,3
68,1
33,1
35,7
-11,4
52,8
-22,0
17,8
28,6
88,6
-1,5
307,5
4,7
29,5
-7,6
473,7
0,2
132,7
1,6
18,5
0,8
110,1
32,7
190,7
8
2 597,8
2,5
2012
milj. e
287,6
219,9
62,3
29,3
12,4
28,7
7,5
34,3
134,8
8,6
241,5
59,8
10,7
61,2
66
1 264,6
Löner
7 596
4 845
1 634
830
270
496
168
788
2 909
210
7 435
1 640
311
1 756
1 627
32 512
Personal
Totalt
Ekonomi
UTRIKESHANDELN MED LIVSMEDELSPRODUKTER
Import milj. e
1995
2005
2012
2013
Produktgrupp
Industriella produkter
Alkoholdrycker, starka och viner
99,5
267,8
362,2
329,6
Fetter och oljor
31,1
41,2
198,8
56,7
Fruktkonserver
28,3
47,1
82,1
62,1
Honung
1,3
2,2
5,5
5,9
Kaffe (instant och rostat)
11,3
19,7
68,2
64,4
Fiskprodukter
50,1
82,2
154,2
165,1
Växtsaft och -extrakt
9,1
13,0
16,0
17,3
Växtkonserver
18,2
38,7
61,9
63,8
Soppor och buljong
8,5
12,8
17,3
16,9
Barnmat
2,0
9,3
21,4
22,7
Kött
57,3
102,8
234,5
218,5
Köttprodukter
12,1
41,6
101,9
111,1
Mjölkprodukter
63,6
178,8
397,1
407,2
Malt
1,7
0,4
0,5
4,0
Margarin
6,9
23,6
28,0
35,6
Djupfrysta bär och grönsaker
23,6
59,0
104,9
102,3
Safter
32,6
46,2
62,1
56,3
Kvarnindustriprodukter
1,4
3,0
8,4
9,6
Öl
7,4
20,6
35,5
38,2
Potatismjöl
0,5
1,6
0,6
0,5
Foder
83,7
147,0
261,6
304,1
Senap
1,0
4,7
3,5
3,8
Socker och melass
9,9
33,5
45,7
36,5
Sockerkemiska produkter
3,5
6,4
5,4
4,8
Choklad och sötsaker
90,9
134,7
193,8
210,0
Tomatsås
5,8
13,9
21,2
23,0
Stärkelseprodukter
69,5
82,0
120,4
120,1
Spannmålsprodukter
66,2
197,3
319,1
341,5
Läskedrycker och mineralvatten
4,0
33,5
47,9
47,3
Övriga livsmedel
60,9
116,4
221,5
242,3
Industriella produkter totalt
860,1 1 781,6 3 201,3 3 121,0
Lantbruksprodukter
49,0
57,3
100,7
95,2
Specialväxter 1)
Frukter
146,7
220,3
280,9
303,2
Kakaobönor
0,2
0,0
0,1
0,1
Råkaffe
124,3
115,7
225,1
160,9
Färsk fisk
14,4
65,6
149,6
189,4
Ägg
0,1
1,3
5,6
2,4
Bär
2,6
5,7
10,1
14,6
Kryddor
4,4
6,8
12,3
12,4
Nötter
7,4
9,5
21,3
22,3
Råsocker
17,7
26,7
69,9
82,1
Te
6,9
11,4
16,8
14,6
Grönsaker och rotfrukter
62,5
113,6
177,3
192,3
Spannmål
37,2
28,5
40,8
38,4
Blötdjur
2,4
4,1
12,1
11,3
Lantbruksprodukter sammanlagt
475,6
666,7 1 122,5 1 139,3
Alla livsmedel totalt
1 335,8 2 448,3 4 327,3 4 277,3
Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbund rf
1)
oljefrön och -frukter, sockerbeta och -rör, andra frön och växtdelar
42
Ekonomi
Förändring
13/12 %
-9,9
-250,5
-32,2
6,8
-5,9
6,6
7,3
2,9
-2,5
5,5
-7,3
8,3
2,5
87,6
21,4
-2,6
-10,3
11,9
7,1
-30,6
14,0
7,0
-25,2
-13,3
7,7
7,9
-0,2
6,6
-1,3
8,6
-2,6
Export milj. e
1995
2005
40,1
7,0
2,6
0,0
21,9
13,2
0,0
2,4
0,4
7,4
26,4
11,4
161,9
15,7
30,7
9,0
13,0
4,3
19,7
0,2
15,0
0,4
9,6
13,4
94,9
6,6
8,5
44,1
7,4
21,5
609,0
73,4
26,5
3,9
0,0
8,0
9,6
1,6
4,9
0,4
4,9
91,5
8,5
303,1
21,9
32,7
18,2
2,1
7,7
11,3
0,5
21,7
0,3
18,7
81,5
86,3
0,3
15,7
53,4
4,8
48,0
961,9
2012
134,7
44,6
5,0
0,0
29,8
20,7
3,2
6,7
1,4
8,0
116,9
8,3
482,1
21,4
28,3
29,1
3,4
21,4
16,1
0,6
41,4
0,6
29,5
0,0
104,9
0,8
9,3
67,9
8,4
21,0
1 265,5
Förändring
2013
13/12 %
136,1
21,3
4,9
0,0
28,7
16,9
2,6
5,2
2,2
9,3
123,9
9,7
523,8
16,0
6,9
28,4
3,2
26,4
14,6
0,3
46,0
0,7
27,3
0,0
103,3
0,9
9,5
79,3
19,7
24,3
1 291,4
1,0
-109,1
-2,5
0,0
-3,8
-22,2
-24,8
-28,2
37,6
13,5
5,6
14,2
8,0
-33,6
-309,6
-2,3
-5,2
18,9
-10,4
-83,5
10,0
11,6
-8,3
0,0
-1,5
15,5
1,7
14,4
57,4
13,6
2,0
-5,8
0,1
0,0
2,5
2,0
-27,3
7,4
13,0
0,8
1,4
1,4
5,3
-48,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-39,9
2,3
0,0
11,3
10,9
-3,6
21,0
2,1
3,3
20,7
23,8
13,1
-134,4
7,1
6,6
12,8
11,7
-9,4
30,7
0,8
0,2
2,8
2,6
-7,4
0,4
1,5
1,9
7,1
6,8
-4,2
4,7
0,1
0,0
0,1
0,2
41,9
14,9
0,0
0,8
1,2
1,0
-18,2
-14,8
3,4
0,7
1,0
1,2
19,2
7,8
7,2
3,9
8,6
5,4
-59,6
-6,1
35,8
42,3
149,8
130,3
-15,0
-6,7
0,7
0,2
0,2
0,4
43,3
1,5
74,0
60,9
219,5
197,7
-11,0
-1,2
683,1 1 022,8 1 485,3 1 489,2
0,3
Obs! Siffrorna är avrundade och totalsumman beskriver exportens och
importens verkliga värden.
43
44
%
29,5
14,2
6,9
5,1
4,4
3,7
3,6
3,4
3,2
2,8
23,2
100
2005
Ryssland
Sverige
Estland
USA
Tyskland
Storbritannien
Polen
Norge
Danmark
Frankrike
Övriga
Totalt
Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf
1995
Ryssland
Sverige
Estland
Tyskland
Belgien
Norge
USA
Storbritannien
Danmark
Nederländerna
Övriga
Totalt
LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS
%
19,7
15,4
9,2
5,9
5,3
4,4
3,2
2,9
2,8
2,8
28,4
100
2012
Ryssland
Sverige
Estland
Tyskland
Norge
Storbritannien
Kina
USA
Danmark
Polen
Övriga
Totalt
%
27,5
18,5
8,8
5,3
3,7
3,4
3,2
2,6
2,4
2,0
22,7
100
2013
Ryssland
Sverige
Estland
Tyskland
Kina
Danmark
Norge
USA
Storbritannien
Polen
Övriga
Totalt
%
28,9
18,5
9,1
4,9
3,6
2,7
2,6
2,6
2,4
2,4
22,2
100
Ekonomi
45
Källa: Tullstyrelsen, Finlands Livsmedelsindustriförbund rf
7 804
6 874
5 761
4 868
4 400
3 532
46 719
430 168
10 721
10 034
9 662
9 398
7 127
7 070
6 046
5 841
5 560
5 458
5 442
5 083
4 813
4 811
51 279
275 826
1 000 e
31 148
25 257
24 585
20 379
13 473
12 639
Estland
Alkoholdrycker
Kaffe, rostat
Fisk, färsk
Andra livsmedel
Öl
Choklad
Svinkött
Fiskfrysvaror
Fjäderfä
Animaliskt och
vegetabiliskt fett
Vetemjöl
Ägg
Sötsaker
Ostar
Kristallsocker
Margarin
Andra spannmålsprodukter
Fisk, torkad
Andra bageriprodukter
Läskedrycker
Övriga
Totalt
3 168
2 999
2 690
2 671
2 406
2 318
1 965
1 582
1 575
1 491
1 412
19 500
135 919
Ekonomi
Sverige
Yoghurt
Choklad
Andra mjölkprodukter
Mjölk och grädde
Alkoholdrycker
Sötsaker
Animaliskt och
vegetabiliskt fett
Smör och andra mjölkfetter
Svinkött
Andra kött- och djurdelart
Andra spannmålsprodukter
Andra bageriprodukter
Ostar
Mjölkpulver
Fisk, färsk
Stärkelsederivat
Korvar
Ägg
Korn
Nötkött
Övriga
Totalt
1 000 e
24 769
13 538
10 868
10 643
7 854
7 694
5 902
5 773
5 104
1 000 e
128 183
73 650
18 916
17 561
16 634
14 482
12 867
12 116
10 368
9 779
9 593
9 510
8 474
8 082
LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS / PRODUKTGRUPP, export 2013
Ryssland
Ostar
Smör och andra mjölkfetter
Foderblandningar
Andra mjölkprodukter
Alkoholdrycker
Mjölk och grädde
Läskedrycker
Svinkött
Kaffe, rå
Andra bageriprodukter
Yoghurt
Mjölkpulver
Malt
Andra spannmålsprodukter
Andra kvarnindustriprodukter
Choklad
Fiskfrysvaror
Fjäderfä
Öl
Andra kött- och djurdelart
Övriga
Totalt
Ekonomi
LIVSMEDELSINDUSTRINS KOSTNADSSTRUKTUR
2007–2011
(% av omsättningen)
Materialkostnader
63,3
62,2
62,2
63,9
61,3
Arbetskraskostnader
13,4
13,5
13,9
13,7
14,6
Övriga kostnader
15,7
15,9
16,4
15,7
15,9
Avskrivningar
3,9
3,5
3,6
4,4
3,9
2011
2010
2009
2008
2007
Räntor
0,4
0,6
0,7
-0,2
0,7
Skaer
0,5
0,8
0,4
0,6
0,8
Källa: Livsmedelsindustriförbundet rf
46
Ekonomi
LIVSMEDELSINDUSTRINS FoU-KOSTNADER
(% av produktionen)
0,65
Finland 2010
0,57
Finland 2011
0,64
Finland 2012
EU-15, 2007
0,38
Källa: Statistikcentralen, OECD Main Science and Technology Indicators
Ekonomi
KONSUMTIONSUTGIFTER
1995
2005
2012
Privata konsumtionsutgifter milj. euro, enligt gängse
priser
Livsmedel och alkoholfria
drycker
7 411 9 381 12 819
Livsmedels och alkoholfria
dryckers andel av konsumtionsutgifterna, %
15
12
12
Alkoholdrycker och tobak
2 976 4 052 4 902
Beklädnad och skodon
2 218 3 771 4 767
Bostad och energi
11 889 19 253 27 357
Möbler, hushållsmaskiner
o.-tillbehör
2 132 4 147 5 361
Hälsa
1 631 3 367 4 426
Trafik
5 924 10 438 13 224
Telekommunikation
780 2 185 2 461
Rekreation och kultur
5 087 9 094 11 984
Studier
228
333
420
Hotell, caféer och
restauranger
3 383 5 259 6 588
Övriga varor och tjänster
4 709 7 074 9 681
Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper
47
2013
13 553
13
4 967
4 759
28 580
5 260
4 584
13 064
2 444
11 589
414
6 714
9 846
Ekonomi
LIVSMEDELSUTGIFTER
Hushållens
1995
2005
2012
2013
livsmedelse/å % e/å %
e/å % e/å %
utgifter per
person
Bröd och
spannmålsprodukter
232 17 300 18 367 17 381 16
Kött och köttprodukter
310 23 358 21 465 21 497 21
Fisk och fiskprodukter
58
4
73
4 104
5 115
5
Mjölk, ost och
ägg
247 18 308 19 426 19 461 20
Fetter och oljor
42
3
38
2
53
2
50
2
Frukter och
grönsaker 1)
234 17 331 20 437 20 474 21
Socker
137 11 169 10 230 10 231 10
Kaffe, te och
kakao
69
5
45
3
74
3
70
3
Andra födo2)
ämnen
34
2
48
3
57
3
55
2
Totalt
1 363 100 1 670 100 2 213 100 2 334 100
Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper
1)
innehåller potatis och dess produkter
2)
innehåller inte andra drycker
Ekonomi
LIVSMEDLENS REALPRISUTVECKLING I FINLAND
120
110
100
80
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
90
Livsmedlens
producentpriser, €
Livsmedlens
konsumentpriser, €
Källa: Statistikcentralen
48
Ekonomi
MINUTPRISER
Priser,
1994
€/kg, €/l
Mjölk
lättmjölk
0,66
fettfri mjölk
0,58
surmjölk 1)
0,58
Ostar
emmental
8,34
edam
7,03
Fetter
smör
5,28
margarin
3,73
Kött
nötstek 2)
11,16
nöt, malet kött
7,86
grisschnitzel 3)
7,59
4)
4,10
bröstfilé av broiler
medwurst
15,86
knackkorv
5,82
länkkorv
3,70
Hönsägg
2,79
Fisk
5)
regnbågslax
5,84
Spannmåls- och växtprodukter
specialvetemjöl
0,90
hålkakor
2,79
rostbröd
..
vetelängder
5,63
fint socker
1,23
matpotatis
1,52
morot
1,56
tomat
2,39
kaffe
5,56
Källa: Statistikcentralen
2005
2012
2013
0,74
0,72
0,89
0,87
0,84
1,30
1,05
0,97
1,33
10,59
7,92
13,82
9,58
14,13
9,69
4,96
2,87
5,84
3,75
6,12
3,85
9,08
7,44
7,89
2,03
12,19
4,68
3,43
2,33
15,87
9,65
..
13,12
14,73
7,31
4,44
3,93
16,88
10,68
..
13,75
15,8
7,94
4,8
4,25
10,45
14,80
16,14
0,59
3,15
3,57
5,79
1,08
0,65
1,21
2,98
5,04
0,62
..
3,60
6,91
1,06
0,82
1,56
3,24
8,22
0,69
..
3,88
7,39
1,13
0,94
1,92
3,08
7,12
prisen 1994 är beräknade av fettfri surmjölk
prisen 1994 är beräknade av nöt, yttre stek
prisen 1994 är beräknade av griskotlett
4)
prisen 1994 är beräknade av lår- och bröstbitar av broiler
5)
prisen 1994 är beräknade av rensad hel fisk, prisen 2005–2012 av filé
1)
2)
3)
49
Ekonomi
VANLIGASTE MERVÄRDESKATT PÅ LIVSMEDEL
I EU-LÄNDERNA 2014 (%)
Danmark
25,0
Romania
24,0
Leƒland
21,0
Litauen
21,0
Bulgarien
20,0
Slovakien
20,0
Estland
20,0
Ungern
18,0
Tjeckien
15,0
FINLAND
14,0
Grekland
13,0
Sverige
12,0
Österrike
10,0
Slovenien
9,5
Tyskland
7,0
6,0
Nederländerna
6,0
Belgien
Portugal
6,0
Frankrike
5,5
5,0
Polen
Cypern
5,0
5,0
Kroaen
Italien
4,0
Spanien
4,0
Luxemburg
3,0
Stor-Britannien 0,0
0,0
Irland
Malta
0,0
EU 28 -genomsnitt
-länderna totalt 10,7 %
Källa: Europeiska kommissionen
50
51
Källa: Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
Nederländerna
Belgien
Spanien
Irland
Storbritannien
Italien
Österrike
Grekland
Luxemburg
Portugal
Frankrike
Sverige
Tyskland
Finland
Danmark
EU-15
Fisk Mjölk,
Hushållens Livsmedel Livs- Bröd- och Kött och
och ost, ägg
och medel spann- köttprokonsummålspro- dukter fiskprotionsut- alkoholfria
dukter
dukter
drycker
gifter
104,0
90,8 91,0
85,3
105,8 102,3
89,2
105,5
103,5 103,6
101,5
106,3 116,6
107,1
88,3
87,7 88,1
104,9
75,3
86,6
90,7
112,1
111,3 109,8
103,3
99,6 107,5
115,2
109,1
97,7 95,8
84,5
89,9
94,7
102,8
95,8
105,2 106,4
106,9
103,8 111,6
122,1
103,0
112,7 113,3
126,0
119,1 119,2
97,1
83,2
98,1 97,2
108,7
82,1 112,1
127,2
127,6
109,3 111,3
110,1
116,8 119,4
114,2
77,9
84,9 84,3
92,6
67,9
79,3
100,8
102,3
102,6 103,6
99,5
111,2 107,0
95,7
127,1
116,9 116,4
127,2
114,3 110,0
107,8
94,0
99,9 99,9
97,9
115,7 107,6
88,2
114,7
112,0 110,8
122,1
107,2 106,4
110,0
135,7
134,6 130,0
148,4
119,3 122,7
112,5
100
100 100
100
100
100
100
PRISINDEX 2012 (EU15 = 100)
79,5
111,2
84,7
100,8
102,5
102,6
118,3
120,3
111,0
94,9
97,0
112,2
97,2
106,8
152,5
100
90,5
95,4
88,3
127,7
107,7
96,8
114,1
72,4
110,0
80,6
110,5
129,9
99,9
111,1
123,6
100
85,6
104,8
99,3
113,0
99,1
112,1
108,8
117,2
104,0
110,4
98,6
112,9
92,2
110,6
165,7
100
87,7
101,3
82,8
127,0
115,2
91,7
110,4
108,0
98,1
92,1
93,2
121,4
100,8
123,1
180,7
100
AlkoFrukt, Övriga
Fetter
livs- holfria
och grönsaker,
potatis medel drycker
oljor
Ekonomi
Ekonomi
HUSHÅLLENS KONSUMTION AV LIVSMEDEL OCH
ALKOHOLFRIA DRYCKER 2012
% av hushållens helhetskonsumtion
Litauen
26,41)
Bulgarien
19,72)
Le€land
19,2
Estland
19,0
Polen
18,5
Portugal
18,2
Ungern
17,6
Slovakien
17,5
Grekland
16,22)
Tjeckien
15,5
Slovenien
14,9
14,8
Malta
Italien
14,4
Spanien
14,2
Frankrike
13,7
Belgien
13,6
Cypern
13,4
FINLAND
12,5
Sverige
12,1
Nederländerna
12,0
Tyskland
11,7
Danmark
11,3
Irland
10,2
Österrike
10,0
Stor-Britannien
9,3
Luxemburg
8,3
* uppgift från år 2009
** uppgift från år 2011
Källa: CIAA, Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
52
Ekonomi
KÖTT
Milj.kg
Svin
produktion
konsumtion
export 1)
import 1)
Nöt
produktion
konsumtion
export 1)
import 1)
Fjäderfä
produktion
konsumtion
export 1)
import 1)
Får
produktion
konsumtion
export 1)
import 1)
Häst
produktion
Kött sammanlagt
produktion
konsumtion
export 1)
import 1)
Export av köttprodukter
1995
2005
2012
2013
166
165
9
10
204
176
40
15
193
195
31
36
195
194
35
33
95
96
6
8
87
98
2
14
81
102
1
23
81
100
2
24
43
45
3
0,3
87
84
10
7
107
102
20
17
111
106
22
17
2,0
2,0
0,0
1,0
0,6
1,9
0,0
1,4
0,9
3,8
0,1
2,9
1
3,4
0,1
2,6
0,4
0,1
0,5
0,5
306
308
15
21
3,7
378
361
52
39
2,1
383
405
52
81
1,4
388
406
58
78
1,5
Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, Tullstyrelsen/importöversyn
1)
beräkning omräknad till helfallskött
53
Ekonomi
MJÖLKPRODUKTER OCH NÄRINGSFETTER
Mjölk milj. l
produktion
l/ko
mejeriernas invägning
konsumtion (mjölk och
flytande mjölkprodukter)
Smör milj. kg
produktion
konsumtion
export
Ost milj. kg
produktion
konsumtion
export
Glass, försäljning milj. l.
Mjölkpulver milj. kg
produktion
export
Smör-växtoljeblandning
försäljning milj. kg
Margarin, försäljning
milj. kg
Totalkonsumtion av näringsfetter g/invånare/dag
animaliskt fett
mjölkfett
vegetabiliskt fett
Totalt
1995
2005
2012
2013
2 397
5 981
2 296
2 362
7 505
2 293
2 230
7 876
2 188
2 260
7 977
2 220
1 012
995
996
987
45
27
19
50
14
37
41
20
21
44
20
24
96
78
29
72
97
98
37
74
102
125
45
..
102
133
46
..
16
7
23
15
24
18
..
22
13
16
16
..
43
39
..
..
1995
36
42
33
111
2005
28,9
35,3
40,1
104,3
2012
..
..
..
..
2013
..
..
..
..
Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral
och Suomen Gallup Elintarviketieto oy
54
Ekonomi
BRÖDSÄD
Vete
Skörd, milj. kg
Av skörden duglig 1), %
Import, milj. kg
Export, milj. kg
Konsumtionen, milj. kg
brutto
netto
Råg
Skörd, milj. kg
Av skörden duglig 2), %
Import, milj. kg
Export, milj. kg
Konsumtionen, milj. kg
brutto
netto
1995
379,5
..
131,6
8,4
2005
801,3
32,0
23,2
25,5
2012
887,1
51,0
10,1
214,2
2013
869,4
58,0
11,4
156,6
306,1
229,5
338,3
253,7
338,0
253,5
333,5
250,1
57,7
..
61,4
..
32,4
28,0
80,4
2,4
64,1
84,0
53,9
3,6
25,7
73,0
56,5
0,2
80,9
79,2
90,0
88,2
85,0
83,3
87,0
85,3
Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral,
Tullstyrelsen
1)
2)
hektolitervikt ≥78,0 kg, falltal ≥180, proteinhalt (N*5,7) ≥12,5 %
hektolitervikt ≥71,0 kg, falltal ≥120
Ekonomi
ÄGG
Milj. kg
Produktion
Konsumtion
Export
1995
74,7
61,0
14,0
Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
55
2005
58,2
48,8
11,2
2012
62,7
55,9
11,2
2013
67,4
58,1
11,5
FISK
Fiskfångst milj. kg 1)
Strömming
Siklöja
Sik
Lax
Abborre
Gös
Yrkesfiske totalt
Fritidsfiske totalt
Fiskodling
1995
96
4
6
2
17
2
111
57
17
2005
67
5
3
1
13
3
94
38
14 2)
Ekonomi
20123) 20133)
118
122
4
4
2
2
0,5
0,4
9
8
4
4
138
143
25
25
13
17
Källa: Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet
viktigaste hushållsfiskarna, inkluderar såväl yrkes- som fritidsfiskets
fångst
renbågslax över 90 %
3)
siffrorna från fritidsfiskets fångster och yrkesfiskets fångster i insjöområdet är från år 2012
Ekonomi
1)
2)
KONSUMTION AV FISK
Inhemsk fisk (kg/pers)
2000
Odlad regnbågslax
1,6
Strömming
1,2
Gädda
0,7
Abborre
0,7
Siklöja
0,7
Sik
0,4
Gös
0,2
Annan inhemsk fisk
0,6
Importerad fisk (kg/pers)
Odlad regnbågslax
0,3
Odlad lax
0,9
Tonfisk (konserv och
fabrikat)
1,2
Sej (frysfilé)
0,6
Räkor
0,4
Sill- och strömmingskonserv
0,5
Annan importerad fisk
2,3
Källa:
Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet
2005
1,4
0,7
0,7
0,6
0,7
0,3
0,3
0,5
2012
1,0
0,3
0,4
0,4
0,6
0,3
0,3
0,5
2013
..
..
..
..
..
..
..
..
0,6
1,9
1,0
4,2
0,9
4,0
1,6
0,4
0,5
0,5
2,4
1,6
0,5
0,6
0,3
2,7
1,9
0,3
0,6
0,4
2,7
Konsumtionen av inhemsk fisk (kg/pers) omvandlad till filévikt. Konsumtionen av importerad fisk (kg/pers) lax och regnbågslax omvandlad till filévikt, övriga enligt produktvikt. Importerad sötvattenfisk (t.ex. sik, gös osv.) har inte rapporterats enligt
art, ingår i kategorin annan importerad fisk. 56
Ekonomi
GRÖNSAKER OCH FRUKT
1000 kg
Potatis
export
import
Tomat
export
import
Gul- och rödlök
export
import
Blomkål
export
import
Vit- och rödkål
export
import
Huvudsallad
export
import
Morot och rova
export
import
Gurka
export
import
Paprika
export
import
Zucchini
export
import
Övriga färska grönsaker
export
import
Banan
export
import
Citrusfrukter
export
import
Äpple
export
import
Övriga färska frukter
export
import
1995
2005
2012
2013
2 895
3 909
4 853
19 304
27 213
17 467
8 500
20 757
2 368
16 130
58
19 471
177
25 469
173
27 813
400
5 357
3
5 233
55
11 240
20
12 646
75
2 166
0
2 407
1
3 055
1
3 087
2 447
1 660
3
1 608
329
2 241
58
2 352
104
5 672
35
11 056
290
18 407
221
18 068
1
2 643
21
4 816
53
5 449
19
9 442
498
11 107
66
11 256
5
9 931
0,4
9 932
354
5 438
5
9 538
2
14 383
10
14 417
17
710
0
2 118
..
..
..
..
7 372
33 385
1 552
61 227
863
75 666
544
81 786
2 352
6 619
0
65 491
..
..
..
..
3 968
62 100
91
63 749
90
72 287
134
71 398
11 480
54 001
100
49 719
214
45 779
141
44 575
15 181
472
1 812
1 828
151 112 108 370 121 653 123 958
Källa: Tullstyrelsen, statistiktjänst
57
Ekonomi
BÄR OCH SVAMP
Trädgårdsbär,
totalskörd mn kg
Jordgubbe
Svartvinbär
Röd- och vitvinbär
Hallon
Krusbär
Totalt
2005
2008
2012
2013
10,1
1,8
0,5
0,6
0,03
13,1
11,2
1,2
0,2
0,5
0,03
13,1
14,1
1,3
0,4
0,7
0,05
16,6
13,2
1,5
0,4
0,7
0,05
16,1
Vilda bär, utbud 1000 kg
Blåbär
3 111
Lingon
8 544
Hjortron
321
Andra naturbär
51
Totalt
12 027
1 747
4 041
170
28
5 986
6 817
8 668
112
54
15 651
5 008
10 746
146
67
15 968
Natursvamp, utbud 1000 kg 1)
Kantarell
16
Karljohanssvamp
181
Riskor
152
Andra svamp
77
Totalt
426
10
357
89
36
492
17
136
50
23
226
11
238
51
10
309
Källa: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral,
Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och bärodlarförbundet
1)
enligt färskvikt
58
dagligvaruhandeln och storkök
Ekonomi
ANTAL BUTIKER ENLIGT BUTIKSTYP
Butikstyp
Hypermarkets
Varuhus
Supermarkets, stora
Supermarkets, små
Snabbköp, stora
Snabbköp, små
Småbutiker
Specialbutiker
Saluhallsbutiker
Totalt 1.1.2014
Butiksbilar och -båtar
Upphört
Totalt 1.1.2014
149
121
612
419
1 053
409
408
861
34
4 066
16
185
Källa: A.C. Nielsen Finland Oy
Ekonomi
DAGLIGVARUFÖRSÄLJNING ENLIGT BUTIKSTYP
Milj. euro
Hypermarkets ¹⁾
Varuhus
Supermarkets, stora
Supermarkets, små
Snabbköp, stora
Snabbköp, små
Småbutiker
Specialbutiker och
hallar
Totalt
Butiksbilar och -båtar
Upphört (faktiska)
Totalt
Källa: A.C. Nielsen Finland Oy
1996
1 533
655
1 847
2 118
1 401
766
131
2005
2 772
611
3 789
1 648
1 916
490
216
2012
4 398
584
5 482
1 859
2 541
461
325
2013
4 524
567
5 775
1 871
2 601
456
338
148
8 599
52
114
8 765
158
11 601
18
289
11 908
240
15 891
8
139
16 038
268
16 399
7
145
16 551
¹⁾ klassificering enligt kedja sedan 2005, innehåller kedjorna K-Citymarket, Prisma och Euromarket
59
Ekonomi
ANTAL STORKÖK ENLIGT TYP
Caféer och restauranger
Personalrestauranger
Offentliga kök
Totalt
Källa: Taloustutkimus Oy
1)
2009
st
10 429
1 349
4 530
16 308
För2011
2013 ändring
st
st 11/13 %
11 211 11 229
0,2
1 360
1 242
-8,7
4 116
3 835
-6,8
16 687 16 3151)
-2,2
Talen innehåller några storkök vars verksamhetsområde man inte
känner till
Ekonomi
STORKÖKENS PORTIONSANTAL ENLIGT TYP
Milj. portioner
Caféer och restauranger
Personalrestauranger
Offentliga kök
Totalt
Källa: Taloustutkimus Oy
1)
2009
st
345
63
441
850
2011
st
398
72
419
889
För2013 ändring
st 11/13 %
416
4,5
70
-2,8
411
-1,9
9041)
1,7
Talen innehåller några storkök vars verksamhetsområde man inte
känner till
60
Publikationen Faktagaffeln kan beställas från Ruokatieto på adressen:
[email protected]
eller per telefon 040 710 4170.
Publikationen är gratis, men leveranskostnader tillkommer
(hanteringskostnader 5 € + postavgifter).
Publikationen Faktagaffeln 2014 – Statistik om livsmedelsbranschen produceras
av Föreningen -Matinformation rf i samarbete med Agronomförbundet rf,
Livsmedelsindustriförbundet rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK ry, ProAgria Centralernas Förbund rf, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf och jord- och skogsbrukministeriet.
Dessutom har Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Lantbruksföretagarnas
pensionsanstalt LPA, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi
MTT och Helsingfors universitet bidragit med värdefull sakkunskap.
Föreningen Matinformation rf tackar varmt alla samarbetsparter.
Jord- och skogsbruksministeriet har beviljat understöd för utgivning av
publikationen.
Föreningen Matinformation rf
Helsingfors 2014
61
FöReningen MatinFoRMation RF.
TFN. 040 710 4170
www.ruokatieto.fi
Jord- och skogsbruksministeriet
TFN. 0295 16 001 — www.mmm.fi
Agronomförbundet rf
TFN. (09) 251 1160 — www.agronomiliitto.fi
Livsmedelsindustriförbundet rf
TFN. (09) 148 871 — www.etl.fi
Centralförbundet för lant- och
skogsbruksproducenter
TFN. 020 4131 — www.mtk.fi
Svenska lantbruksproducenternas
centralförbund SLC r.f.
TFN. (09) 586 0460 — www.slc.fi
ProAgria Centralernas Förbund
TFN. 020 747 2400 — www.proagria.fi
62