FAKTA FAKTAGAFFELN

FAKTAGAFFELN
FAKTAGAFFELN
Statistik
Statistikom
omlivsmedelsbranschen
livsmedelsbranschen2016
2016
TILL LÄSAREN
Faktagaffeln – Statistik om livsmedelsbranschen är ett mångsidigt
faktapaket som omfattar hela den inhemska livsmedelskedjan från
jord till bord.
Faktagaffeln innehåller statistiska uppgifter om livsmedelskedjans metoder och mervärdesfaktorer, vilka kan utnyttjas vid uppbyggnaden av den finländska livsmedelskedjans konkurrenskraft,
som bygger på ansvarstagande. Tabellerna är uppdelade inom
livsmedelskedjan enligt följande rubriker: miljö, produktsäkerhet,
näring, arbete och välmående i arbetet, djur och djurvälfärd, närhet
och ekonomi. Uppdelningen reflekterar de sju dimensioner av
ansvar som har identifierats i livsmedelskedjan. Det är dock skäl att
notera, att de valda tabellerna inte är mätare av ansvarstagande,
eftersom forskningen i ämnet ännu är i sin början.
Faktagaffelns nyaste uppgifter är i huvudsak från 2015. Dessutom
finns det uppgifter från tidigare år samt internationella jämförelsetal. Nytt i år är tabeller vilka beskriver Finland som arktisk producent av mat samt jämförelse siffror från EU.
Faktagaffeln finns att tillgå på tre språk (finska, svenska, engelska)
som tryckt publikation och som nätpublikation på webbplatsen
www.ruokatieto.fi/tietohaarukka.
Ekonomi
Produktsäkerhet
Djur och djurvälfärd
Detaljhandel Näring
och kostservice
Industri
Miljö
Förnödenhetsindustri
Konsument
Gård
Närhet
Arbete och
välmående i arbetet
INNEHÅLL
Allmänt
Regnmängd 1981–2015
Medeltemperatur 1981–2015
Väderlek under växtperioden
Dagslängd
Antal hushåll
Finlands folkmängd
Finlands folktäthet
Hushållens medelstorlek
Bruttonationalprodukten
Produktionens brutto- och
förädlingsvärde enligt verksamhetsområde 2014
Bioekonomin år 2014
Arbetskraft
Yrkessjukdomar enligt
bransch 2013
Olycksfall i arbetet
Lantbruksföretagarnas
medelålder och antal
Viktigaste orsaker till invalidpension för lantbruksföretagare
I arbete inom lantbruket
3 Lantbruks- och trädgårdsföretagens produktionsinriktningar
3
Lantbruks- och trädgårds3 företagens inkomster enligt
3 produktionsinriktning
16
17
17
4 Övrig företagsverksamhet
4 Åkerarealens fördelning
18
4 Skörd
4 Lantbrukets produktionskostnader
5
Lantbrukets intäkter
6 Statistik om biodling
Lanbrukets lönsamhetskvot
7 enligt produktionsinriktning
2001–2014
8
Företagarinkomst
9 Producentpriser
9 Husdjur
Djur per gård i genomsnitt
20
9 Djurskyddsinspektioner på
basen av urval
10 Djurskyddsinspektioner inom
kommersiell djurtransport
Gårdar som erhåller stöd för
Jordbruk
djurens välbefinnand
Ekologiskt odlad produktionsareal och antal gårdar
11 Förverkligandet av arbetet för
djurens hälsovård på svin- och
Aktörer inom ekologisk
produktion
11 nötgårdar
Gränsvärden för ansvarsfull
Åkerarealens fördelning på
ekogårdarna
12 produktion inom svinköttsproduktionen
Ekologisk produktion
13
Användningen av antimikEkologisk marknadsandel
13 robiella läkemedel bland
Miljöersättning
13 produktionsdjur
Försäljning av bekämpningsmedel 14 Index som mäter broilrars
välbefinnande
Tillsyn över rester av växtskyddsmedel 2015
14 Hönsgårdar 2015
Ladugårdstyper för kokontrollLantbruksföretagarnas
avbytarverksamhet
15 besättningar 2015
Antal lantbruks- och trädgårdsföretag 15 Bete och utomhusvistelse
Mjölkningsmaskiner 2015
Förändring i antalet lantbruksoch trädgårdsföretag
16 Kokontrollbesättningarnas
medelproduktion och mjölkens
Lantbruks- och trädgårdsföretagens ägoförhållande
16 sammansättning 2015
1
19
21
22
23
23
24
24
25
25
26
26
26
27
28
28
28
29
29
29
30
30
Livsmedel
Livsmedelskonsumtion per
person i Finland och EU
Hushållens konsumtion av livsmedel och alkoholfria drycker
31 Kött
51
52
Ägg
Dagliga intaget av energi-givande
näringsämnen och kostfibrer
Mjölkprodukter och närini genomsnitt samt deras andel
av den totala energin
32 gsfetter
Brödsäd
Mest betydande källor av
energi och näringsämnen
33 Fisk
52
Intaget av vitaminer och mineralämnen från maten jämfört
med rekommendationerna
54
Finländarnas dagliga måltider
Hälsobeteende
Självförsörjningsgrad för
livsmedel
Matförädlingens andel av
landskapens ekonomi
Livsmedelsförädling enligt
näringsgren
Personalmängd vid livsmedelsoch dryckesindustrins
verksamhetsställen
Konsumtion av fisk
34 Grönsaker och frukt
35 Bär och svamp
36 Viltfångst
Livsmedel med förseelser 2015
37 Orsaker till förseelser 2015
Programmet för övervakning
38 av främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung
39 Antal livsmedelsövervakningar 2015
40
Livsmedelindustrins
största näringsgrenar
41
Utrikeshandeln med
livsmedelsprodukter
42
Minutpriser
Vanligaste mervärdeskatt på livsmedel i EU-länderna 2016
Prisindex 2014
56
57
58
59
59
60
61
Matförgiftningsepidemier och
antalet insjukande 2015
61
45
Livsmedlens realprisutveckling i Finland
55
61
Livsmedelsexport landsvis/
produktgrupp, export 2015
Livsmedelsutgifter
54
Orsaker till tillbakadragningar
2015
Livsmedelsexport landsvis
Konsmptionsutgifter
53
Antal återkallelser
Matförgiftningsepidemier
44 enligt orsak 2015
Livsmedelsindustrins
FoU-kost­nader
53
62
Dagligvaruhandeln och storkök
46 Antal butiker enligt butikstyp
46 Dagligvaruförsäljning enligt
butikstyp
47
Antal storkök enligt typ
47 Storkökens portionsantal
enligt typ
48
Ekologiska produkternas andel i
den offentliga matservicen
49
Användningsgraden av
50 ekologiskt i matservice
Symbolerna:
f. = förhandsuppgift
.. = uppgift ej tillgänglig
2
63
63
64
64
64
64
51
52
52
53
53
54
54
55
56
57
58
ALLMÄNT
REGNMÄNGD 1981–2015, MM
Helsingfors
Jyväskylä
Uleåborg
Sodankylä
Frankfurt
Padova
Källa: Meteorologiska institutet
60
61
61
61
62
63
63
64
Helsingfors
Jyväskylä
Uleåborg
Sodankylä
Frankfurt
Padova
vinter
150
127
94
102
149
149
vår sommar
4,4
16,3
2,5
14,8
1,6
14,7
-1,0
12,7
10,7
19,2
13,6
23,5
höst
6,8
3,7
3,4
0,0
10,6
14,4
vinter
-3,4
-7,5
-8,5
-12,5
2,5
4,2
Källa: Meteorologiska institutet
VÄDERLEK UNDER VÄXTPERIODEN
Effektiv värmesumma
under jämförelseperioden
2015 2014 1981–2010
Jockis
1 230 1 476
1 307
Kauhava
1 161 1 380
1 185
Uleåborg 1 102 1 274
1 170
Sodankylä
820 1 004
795
Frankfurt 2 647 2 681
2 411
Padova
3 558 3 893
3 368
64
Källa: Meteorologiska institutet
64
DAGSLÄNGD, H
64
höst
201
177
133
139
159
221
MEDELTEMPERATUR 1981–2015, °C
59
59
vår sommar
107
202
115
231
86
191
102
194
145
180
195
183
Helsingfors
Kauhava
Uleåborg
Sodankylä
Frankfurt
Padova
Regnmängd
under jämförelseperioden
2015 2014 1981–2010
341 340
341
409 307
286
415 296
257
329 266
227
351 565
496
784 1 128
643
vår sommar
14,5
17,5
14,9
18,4
15,3
19,1
15,8
21,1
13,7
15,5
13,4
15,0
höst
10,2
9,9
9,7
9,3
10,8
11,0
Källa: Meteorologiska institutet
3
vinter
7,2
6,4
5,8
4,3
8,9
9,4
ANTAL HUSHÅLL
År 2014 totalt 2 640 499
6- eller flera personers hushåll
1%
5-peroners hushåll
3%
4-personers hushåll
9%
1-persons hushåll
41 %
3-personers
hushåll
10 %
2-personers hushåll
35 %
Källa: Statistikcentralen
Finlands folkmängd i december 2015 var 5 471 616 personer.
Källa: Statistikcentralen
Finlands folktäthet var 1.1.2016 cirka 18,06 personer per
kvadratkilometer.
Hushållens medelstorlek var år 2014 2,04 personer.
Källa: Statistikcentralen
4
l
len
Economi
BRUTTONATIONALPRODUKTEN
Näringsgren % 1)
Jordbruk, skogsbruk och fiske
därav jordbruk
Fabriksindustri
därav livsmedelsindustrin
Byggnadsverksamhet
Parti- och detaljhandel
Transport och magasinering
hengen talouksia
Hotell- och 6+
restaurangverksamhet
5 hengen talouksia
därav restaurangverksamhet
Informationsoch kommunika4 hengen
talouksia
tionsverksamhet
hengen talouksia
Finans- och3försäkringsverksamhet
2 hengen talouksia
Fastighetsverksamhet
2005
2,6
1,1
24,3
1,5
6,4
9,8
5,7
Social- och 1hälsovårdstjänster
hengen talouksia
1)
2010 2014 f. 2015 f.
2,7
2,8
2,6
0,9
0,8
0,6
19,5 16,9 17,0
1,3
1,2
1,4
6,4
6,2
6,2
9,4
9,6
9,3
5,1
5,0
4,9
1,6
1,2
1,6
1,3
1,6
1,3
1,7
1,3
5,0
5,0
5,5
5,8
2,7
10,2
8,2
2,6
11,2
9,3
3,0
12,3
10,0
2,9
12,7
10,0
ett urval av närinsgrenar som ingår i bruttonationalprodukten
Förädlingsvärdets ökning från
grundpris mrd €
Bruttonationalprod. till marknadspris mrd €
143,6 163,6 176,7 180,3
164,4 187,1 205,2 209,1
Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper
5
Economi
PRODUKTIONENS BRUTTO- OCH FÖRÄDLINGSVÄRDE
ENLIGT VERKSAMHETSOMRÅDE 2014
Jordbruk, skogsbruk och
fiskerihushållning
2 168 368
867 353
10 867 762
Livsmedelsindustrin
2 146 696
Dryckesframställning
1 126 719
328 889
Tillverkning av läder 219 252
och läderprodukter
109 749
Tillverkning av kemikalier
och kemikaliska produkter
6 325 004
1 663 239
16 426 934
Metallindustrin1)
Logi
3 710 524
1 691 060
507 299
Kost
5 158 260
1 810 808
Bruo
Förädlingsvärde
1) Metallindustrin innehåller förädling av metaller och llverkning av metallprodukter
(exklusice
maskiner och apparater) TOL 2008-näringsgrensindelningen
Källa:
Statistikcentralen,
1)
Metallindustrin innehåller förädling av metaller och tillverkning av
metallprodukter (exklusice maskiner och apparater)
6
934
Economi
BIOEKONOMIN ÅR 2014
Jordbruk
Livsmedelsindustri
Skogsbruk
Kemiindustri
Vattenrening och
-distribution
Bioekonomins tjänster
Naturturism och
-rekreation
Jakt
Fiske
Hela bioekonomin
Hela nationalekonomin
Bioekonomins andel %
Avkastning
milj. €
4 800
11 205
4 741
2 516
Värdeökning
milj. €
1 477
2 577
3 375
646
Sysselsatta
personer
86 500
37 900
24 300
2 850
Export
milj.
€
696
1 442
14 878
1 587
693
3 280
395
1 459
2 700
34 425
0
23
3 036
1 283
32 625
0
62
62
0
1
182
114
1 800
22
63 747 21 469
309 179 17 039
386 768 176 781 2 496 800 77 600
16,5
12,1
12,4
22
Källa: Statistikcentralen, Lukes statistiktjänster
7
Economi
ARBETSKRAFT
2000 2005 2014 2015
2015
1 000
Arbetandena englit
%
%
%
%
personer
näringsgren
Jordbruk, skogsbruk, fiske
och untvinning av mineral
6
5
4
4
109
därav jordbruk
5
4
3
3
75
därav skogsbruk
1
1
1
1
25
Tillverkning 1)
20
18
15
14
352
därav livsmedelsindustri
2
2
2
2
38
därav övrig industri
18
17
13
13
314
Byggverksamhet
6
7
7
7
168
12
12
12
12
284
Handel 2)
Transport och magasinering
7
6
6
6
137
Hotell- och restaurangverksamhet
3
3
4
4
87
Andra service
45
48
52
53
1 290
Näringsgren okänd
0,3 0,2 0,4
0
9
Sysselsatt arbetskraft
100 100 100 100
1 000 personer
2 335 2 401 2 447 2 437
2 436
Arbetskraft totalt
(1 000 pers)
2 589 2 621 2 679 2 689
2 689
av dem arbetslösa %
9,8 8,4 8,7 9,4
9,4
Källa: Statistikcentralen/arbetskraftsundersökningen, näringsgrensindelning TOL 2008
1)
2)
inkl. försörjning av el, värme, vatten, avfallshantering osv.
inkl. reparation av motorfordon och motorcyklar
8
Arbete och välmående i arbetet
omi
YRKESSJUKDOMAR ENLIGT BRANSCH 2013
Yrkessjukdomar
Växtodling, djurhållning,
vilthushållning
Framställning av livsmedel
Dryckestillverkning
Restaurangverksamhet
Lähde: Arbetshälsoinstitutet
St
Per 100 000 sysselsatta
265
185
6
137
505
582
190
193
Arbete och välmående i arbetet
OLYCKSFALL I ARBETET
Olycksfall i arbetet ¹⁾ per 100 000 2005 2010 2013 2014
sysselsatta inom branschen
Lantbruksföretagare
5 962 4 882 4 994
..
Sysselsatta inom livsmedelsindustrin 2)
7 696 6 919 3 258 3 268 4)
Alla yrken 3)
2 581 2 103 1 887 1 767 4)
Källa: Statistikcentralen, Olycksfallss försäkrings centralen
Statistiken har räknats arbetsgivarföretagsbranschvis.
1
⁾ olycksfall i arbetet som har lett till arbetsoförmögenhet under minst 4 dagar.
2
⁾yrkesvisinformation om olycksfall i arbetet finns nästa gång tillgängligt
för referensåret 2015, när Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund
(OFF) börjar använda ISCO-08-klassificering.
3
⁾ yrkesgrupper med minst 10 000 löntagare.
4
⁾ förhandsinformation, brisfälliga uppgifter gällande olycksfall i arbetet som
lett till lång sjukfrånvaro och pension, uppgifterna kan ej jämföras med tidigare års uppgifter.
Arbete och välmående i arbetet
LANTBRUKSFÖRETAGARNAS MEDELÅLDER OCH ANTAL
1995
med. ant.
ålder
Lantbruksföretagare 45,1 142 000
70
Nya företagare 1) 29,9
Företagare som
pensionerar sig 2) 60,2
6 600
Företagare som
erhållit avträdelsestöd 3)
57,8
560
2005
med. ant.
ålder
47,6 90 000
29,8
760
2015
med.
ant.
ålder
48,6 64 000
28,3
390
60,8
3 900 62,6
2 100
58,6
1 420 58,1
600
Källa: Lpa, statistiken baserad på LFÖPL-försäkrades uppgifter
1)
nya företagare inom ramen för avträdelsestödssystemet.
2)
i jämförelsen har beaktats företagare som får ålders-, invalid- och
arbetslöshetspension.
3)
avträdare genom generationsväxling inom ramen för avträdelsestödssystemet.
9
Arbete och välmående i arbetet
VIKTIGASTE ORSAKER TILL INVALIDPENSION FÖR
LANTBRUKSFÖRETAGARE
%
Sjukdom i andningsorgan
Mentala sjukdomar
Sjuksom i stöd- och rörelseorgan
Skador, förgiftningar osv.
Sjukdomar i blodomloppet
Tumörer
Nervsjukdomar
1995
7
14
46
6
15
..
..
2005
3
20
47
9
8
..
..
2014
2
18
43
10
8
6
7
Källa: Lpa
% = andel av lantbruksföretagares invalidpension under hela året
10
2015
3
16
46
8
8
6
7
etet
15
3
16
46
8
8
6
7
JORDBRUK
Miljö
EKOLOGISKT ODLAD PRODUKTIONSAREAL
ha
1995
2005
2014
2014
Ekogodkänd areal
23 139
135 223 188 720 191 460
Arealen i omlägg21 557
12 364
23 933 33 155
ningsskede
Odlingsareal för eko 44 696
147 588 212 653 224 615
totalt
Ekoarealens andel
av totala odlingsarealen %
..
6,7
9,4
9,9
Ekolägenhetsstorlek,
20
34
51
53
ha/lägenhet
Ekolägenheter, st.
2 793
4 296
4 180
4 328
Ekoarealens andel av
totala odlingsarealen
% EU 28
..
3,6 1)
6
..
Odlingsareal för eko
totalt EU 28
.. 6 475 828 1) 10 315 126
..
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Eurostat
1)
2005 års statistik gäller för EU 27
Närhet
AKTÖRER INOM EKOLOGISK PRODUKTION
Ekologisk primärproduktion 1)
varav ekologisk husdrjursproduktion
Aktörer inom ekologiska
livsmedel
Aktörer inom ekologiskt
foder
Ekologiska utsädespackerier
Sammanlagt
Ekologisk primärproduktion
EU 28
2008
3 758
511
2011
3 975
643
2014
4 119
825
2015
4 191
899
401
487
651
674 2)
16
33
45
45
..
4 175
31
4 526
25
4 840
25
5 044
.. 257 124
..
..
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Eurostat
1)
2)
förutom jordbruk också aktörer inom enbart växthus-, svamp- och
biproduktion
talet innehåller underleverantörsaktörer
11
Economi
ÅKERAREALENS FÖRDELNING PÅ EKOGÅRDARNA
Ekogodkänd areal, ha
Vall
Spannmål totalt
vete
råg
korn
havre
blandning: stråsäd
blandning: balj- o.
stråsäd
Ärter
Bovete
Kummin
Lin
Ryps
Potatis
Frilandsgrönsaker
Växthusgrönsaker
Bladörter
Bär och frukter
Övriga växter
Träda
Totalt
1995 1)
11 431
8 158
724
1 616
2 118
2 447
302
2005
60 195
46 362
6 629
4 594
6 760
23 134
2 798
2014
2015
91 482 114 257
57 093 50 445
6 861
5 682
4 904
5 143
7 166 5 199 1)
24 047 24 242
2 859
3 163
927
1 842 11 256
6 747
120
1 289
1 205
2 697
23
185
328
432 1)
9
355
180
148 1)
22
277
98
153
64
2 419
2 271
2 589
423
440
466
544
197
211
268
259
2
9
9
9
17
16
69
12 1)
256
800
701
650
395
3 672 11 772 15 319
2 022 19 178 22 754
3 937
23 139 135 223 245 788 235 836
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira
1)
innehåller inte Åland
Statistik för användningen av konventionell åkerareal på sidan 19.
12
Economi
EKOLOGISK PRODUKTION
Nöt
Svin
Får
Fjäderfä
Ägg
Brödsäd (vete
och råg)
Potatis
Ärter
Mjölk,
milj. liter
2015
milj.
kg
2,1
0,7
0,2
0,08
2,8
% av
totalproduktionen
2,6
0,4
22,4
0,1
4,5
2,95
0,72
0,27
0,21
3,1
% av
totalproduktionen
3,4
0,4
23
0,2
4,7
2,1
0
18,8
23,9
4,9
2,7
2,1
0,8
18,9
21,2
4,8
5
2,3
0,9
19,7
1,2
47,2
2,1
54,2
2,3
2014
milj.
kg
..
..
..
..
1,1
% av
totalproduktionen
..
..
..
..
2
18,2
0,3
1,2
26,8
2007
milj.
kg
Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Pro Luomu, Naturresursinstitutet
Economi
Ekologiska marknadsandelen år 2015 var 1,8 %.
Källa: Pro Luomu
Miljö
MILJÖERSÄTTNING
Gårdar som har ingått
miljöstödsförbindelse
st
% av gårdarna
% åkerarealen
Källa: Landsbygdsverket
13
2012
2015
56 143
91
90
45 624
86
90
Miljö
FÖRSÄLJNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL
1995 2005 2013
Aktiva substanser (ton)
bekämpningsmedel mot
växtsjukdomar
114
255
217
bekämpningsmedel mot
skadedjur
57
47
26
bekämpningsmedel mot ogräs
791 1 077 1 133
tillväxtregulatorer
73
52
100
Preparat (ton)
bekämpningsmedel mot
växtsjukdomar
236
718
817
bekämpningsmedel mot
skadedjur
160
147
184
bekämpningsmedel mot ogräs 1 768 2 639 2 909
tillväxtregulatorer
131
107
184
Källa: Säkerhets- och kemikalieverket
2014
204
24
1 306
886
809
118
3 334
167
Produktsäkerhet
TILLSYN ÖVER RESTER AV VÄXTSKYDDSMEDEL 2015 ¹⁾
Slupmässigt
tagna
prover
304
842
942
2 088
Provets ursprung
Inhemskt
EU
Utanför EU
Sammanlagt
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira I strid med
bestämmelserna %
0,0
1,0
3,0
4,0
¹⁾ prover av frukter, växter, spannmål, processerade livsmedel, barnmat
och produkter av animaliskt ursprung.
14
iljö
Arbete och välmående i arbetet
LANTBRUKSFÖRETAGARNAS AVBYTARVERKSAMHET
LFÖPL¹⁾-försäkrade
lantbruksföretagare
Utnyttjar årssemester ²⁾
Utnyttjar vikariehjälp
Avgiftsbelagd vikariehjälp till subventionerat
pris
Avgiftsbelagd vikariehjälp
2000
2005
2014
2015
105 993
45 254
14 934
90 007
34 719
14 624
67 859
20 811
8 398
64 277
19 800
7 833
10 995
13 521
10 939
10 291
643
314
663
590
Källa: LPA
¹⁾ Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt
²⁾för att erhålla årssemester bör lantbruksföretagaren hålla husdjur motsvarande minst fyra djurenheter och ha lantbruksproduktion som huvudsyssla.
Närhet
het
ANTAL LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG
Areal
åker-hektar
0–5
5–10
10–15
15–25
25–50
50–75
75–100
100–150
150–
Totalt
1995 2005 2014 1) 2015 1)
% % åkerst
st
st
st gårdar
areal
9 988 5 228 3 011 2 076
4
0
17 049 8 765 5 927 6 405
13
2
16 918 8 481 5 622 5 275
10
3
25 634 13 989 9 205 8 800
17
8
23 870 19 660 13 798 13 055
26
21
4 508 7 549 6 868 6 732
13
18
1 209 3 116 3 643 3 645
7
14
622 1 990 2 979 3 119
6
17
166
739 1 722 1 892
4
18
99 964 69 517 52 775 50 999
100
100
Källa: Naturresursinstitutet
Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar
1)
definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna
är inte jämförbara med tidigare år.
15
Närhet
FÖRÄNDRING I ANTALET LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG
LA
PR
Lantgårdar
st
An
Mj
An
hål
Nö
Svi
Gå
Öv
Gå
d
A
An
Väx
Trä
fril
Bla
Akti
2000
78 434
Källa: Naturresursinstitutet
1)
2014 1)
52 775
2014 1) Förändring 15/14 %
50 999
-4
definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna
är inte jämförbara med tidigare år.
Närhet
LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS
ÄGOFÖRHÅLLANDE
Ägargrupp
Privat person
Sterbhus och bolag
Stat, kommun o.a.
samfund
Totalt
1995
2005 2014 1) 2015 1)
% av
st.
st. gårdar
st.
st.
86 933 61 477 45 721 44 088
86,4
12 468 7 297 5 811 5 646
11,1
563
743 1 243 1 265
99 964 69 517 52 775 50 999
Källa: Naturresursinstitutet
2,5
100
1)
2)
3)
Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar.
1)
Käl
definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna
är inte jämförbara med tidigare år. t
k
in
LA
EN
Närhet
I ARBETE INOM LANTBRUKET
I arbete, 1 000 pers.
Företagare
av vilka kvinnor
Löntagare
av vilka kvinnor
Totalt
1995
116
37
25
12
141
2005
73
22
20
9
93
Källa: Statistikcentralen / Arbetskraftsundersökning
16
2014
60
17
16
8
76
2015
58
16
17
7
75
Mj
Öv
ska
Fjä
hu
Svi
Får
Spa
Öv
pro
Öv
Ge
Käl
av
ar
,4
,1
,5
00
rna
15
58
16
17
7
75
Ekonomi
LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS
PRODUKTIONSINRIKTNINGAR
Antal gårdar
Mjölkgårdar
Annan nötboskapshållning
Nötköttsproduktion
Svingårdar
Gårdar med fjäderfä
Övrig betesdjur 3)
Gårdar med växtodling
därav spannmålsodling
Annan växtodling
Andra
Växthusproduktion
Trädgårdsproduktion på
friland
Blandad produktion
Aktiva gårdar totalt
Källa: Naturresursinstitutet
1)
2)
3)
1995 1) 2010 2014
32 480 10 205 8 084
2015
7 730
%
15
9 394 1 270 2) 763 2) 655 2)
.. 3 080 3 040 3 036
6 249 1 355
932
789
2 239
375
423
412
.. 3 544 3 143 2 680
42 287
.. 34 144
..
.. 20 927 19 216 17 757
.. 13 092 12 553 13 496
7 315
.. 5 389
..
.. 1 371
886
884
1
6
2
1
5
..
35
26
..
2
.. 1 696 1 489 1 466
3
.. 2 568 2 246 2 094
4
99 964 58 213 52 775 50 999 100
talen för år 1995 är inte direkt jämförbara med talen från andra år.
kombinerad dikoproduktion och uppfödning av köttnötboskap.
innehåller får-, get- och hästhushållning
Ekonomi
LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS INKOMSTER
ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING
Statsskattepliktiga
inkomster makarna
tillsammans
2000 2013 2014
e
e
e
Mjölkproduktion 31 746 63 617 69 312
Övrig nötbotskapshållning
30 129 56 817 60 006
Fjäderfähushållning
45 752 85 064 91 858
Svinhushållning 41 644 72 500 85 064
Får, getter, hästar 29 434 53 810 52 518
Spannmålsodling 38 623 62 128 64 514
Övrig växtproduktion
35 760 57 730 59 057
Övrig produktion 28 901 59 651 63 381
Genomsnitt
35 235 61 243 63 784
Gårdsbrukets
inkomster makarna
tillsammans
2000 2013 2014
e
e
e
24 812 50 955 55 864
15 878 30 649 32 826
28 624
28 421
3 704
10 999
54 536
47 985
8 789
16 321
58 625
47 011
9 441
16 461
11 695 16 459 16 362
6 524 12 350 16 521
16 324 24 326 25 110
Källa: Statistikcentralen
17
Ekonomi
ÖVRIG FÖRETAGSVERKSAMHET
Antal gårdar
2000 1)
Industri
4 786
vidareförädling av
livsmedel
1 065
vidareförädling av övriga
lantbruksprodukter
134
vidareförädling av trävaror 1 349
tillverkning av handarbeten till försäljning
274
produktion av energi
959
annan industriell
produktion
1 005
2)
Byggandet
Handel
1 056
Service
15 252
turism, inkvarterings- och
rekreationstjänster
2 272
entreprenadverksamhet
8 880
annan service
4 100
Övrig primärproduktion
744
odling av fisk och kräftor
på gården
112
pälsdjursuppfödning
632
2)
renhushållning
2)
fiskerinäring
2)
annan primärproduktion
Huvudsaklig verksamhet okänd
Sammanlagt
21 838
2005 1)
3 753
2010
2 747
2013
2 245
684
479
381
152
889
94
583
78
405
277
1 037
155
907
79
855
714
529
448
881
438
344
1 298
850
986
16 547 13 793 12 419
1 865
10 013
4 669
1 815
1 440
8 896
3 457
981
1 180
8 583
2 656
808
65
510
573
144
523
48
51
315
280
365
310
104
62
149
103
721
..
24 294 19 530 16 802
Källa: Naturresursinstitutet, MTT
1)
uppgifterna för åren 2000 och 2005 inkluderar inte trädgårdsföretag
som bedriver endast växthusproduktion.
2)
klassificeringen av verksamhetsområden har delvis ändrat, detta område
ingick inte i statistiken ifrågavarande år.
OBS. Den största verksamheten enligt gårdens omsättning.
18
Ekonomi
ÅKERAREALENS FÖRDELNING
Vall
Spannmål totalt
vete
råg
korn
havre
blandsäd
övriga spannmål
Oljeväxter
Sockerbeta
Potatis
Övriga växter
Produktiv areal, totalt
Träda
Odlad areal, totalt
Källa: Naturresursinstitutet
1)
1995
2005 2014 1) 2015 1)
1 000 ha 1 000 ha 1 000 ha 1 000 ha
755
620
652
653
978
1 188
1 193
1 138
101
215
272
249
21
14
24
32
516
595
532
513
329
346
326
307
11
16
37
36
1
1
2
3
85
77
44
57
35
31
14
13
36
29
22
22
29
49
58
4
1 918
1 993
1 983
1 970
223
241
247
271
2 141
2 235
2 230
2 241
innehåller enbart företag som överstigit det ekonomiska tröskelvärdet
Genomsnitt av
gårdarnas åkerareal
Källa: Naturresursinstitutet
1995
ha
2005
ha
2014
ha
2015
ha
21,7
33,0
43,0
44,0
19
Ekonomi
SKÖRD
Vete
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Råg
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Korn
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Havre
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Sockerbeta
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Oljeväxter
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Ärter
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Potatis
areal 1000 ha
skörd milj. kg
skörd kg/ha
Grönsaker
totalskörd milj. kg
tomat
växthusgurka
huvudkål
morot
lök
Grönsaker i kruka (milj. st.)
Källa: Naturresursinstitutet
1995
2005
2014
2015
101
380
3 770
215
801
3 730
267
1088
4 070
242
992
4 100
21
58
2 770
14
32
2 290
24
75
3 160
31,4
108
3 420
516
1 764
3 420
594
2 103
3 540
497
1 855
3 730
451
1 569
3 470
329
1 097
3 330
345
1 073
3 110
305
1 039
3 410
281
980
3 480
35
31
14
12
1 110 1 181
626
407
31 900 37 870 45 820 32 740
85
128
1 500
77
106
1 380
43
62
3 140
55
85,3
1 540
5
11
2 420
4
8
93
6
14
2 540
12
25
2 130
36
29
22
22
798
743
600
532
22 110 25 700 27 300 24 310
234
31
24
24
61
17
30
20
248
38
32
19
67
21
64
269
40
38
24
74
26
108
249
39
40
21
64
27
112
omi
Ekonomi
LANTBRUKETS PRODUKTIONKOSTNADER
15
42
92
00
,4
08
20
51
69
70
81
80
80
12
07
40
55
,3
40
12
25
30
22
32
10
49
39
40
21
64
27
12
Förnödenhetskostnad
Gödsel, kalk
Övriga växtodlings
kostnader
Bränsle
Elektricitet
Foderkostnader
Husdjurkostnader
Kostnad för gårdsanvändning 1)
Maskinkostnader
Avskrivningar på
maskiner
Övriga maskinkostnader
Byggnadskostnader
Avskrivningar på
byggnader
Övriga byggnadskostnader
Övriga kostnader
Försäkringar
Fasta hyror
Övriga avskrivningar
Övriga kostnader
Arbetskostnader
Lönekostnader
Företagarfamiljens
löneanspråk
Räntekostnader
Ränteutgifter
Räntekrav på eget
kapital
Kostnader totalt
2000
Milj. e
1 525
193
2005
Milj. e
1 628
185
2013
Milj. e
2 235
285
2014
Milj. e
2 037
289
264
189
114
482
282
324
207
102
454
357
388
341
207
620
395
350
294
150
518
436
318
757
314
885
536
1 104
498
1 082
445
545
595
582
311
301
340
329
508
379
500
383
237
273
306
310
64
641
227
82
44
288
1 493
190
57
785
262
104
45
373
1 771
180
73
921
318
150
50
403
1 482
236
74
926
312
170
50
394
1 403
234
1 303
598
133
1 591
622
114
1 246
734
111
1 169
729
107
465
5 631
508
6 335
624
7 391
621
7 059
Källa: MTT Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl.
Data: MTT Lönsamhetsbokföringens resultat
1)
kostnad för användningen av eget foder och utsäde
21
Ekonomi
ST
LANTBRUKETS INTÄKTER
Intäktspost
Växtodlingsinkomster
Råg och vete
Korn
Havre och andra
spannmål
Oljeväxter
Vallfoder
Potatis och sockerbeta
Baljväxter och andra
växter
Husdjurinkomster
Nötboskapintäkter
Svinintäkter
Fjäderfäintäkter
Får- och getinkomster
Växthus- och frilandsinkomster
Finansiella intäkter
Övriga intäkter
Stöd totalt
CAP-stöd
LFA-stöd och miljöstöd
Nationella stöd och
investeringsstöd
Bruttointäkter
2000
2005
2013
2014
Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e
881
720 1 161 1 065
84
74
160
151
171
155
283
261
139
15
269
183
80
19
218
158
163
48
397
82
138
28
401
59
21
1 612
1 089
311
204
9
16
1 653
1 094
360
194
6
26
2 154
1 510
373
219
53
27
2 050
1 469
286
247
49
549
16
147
1 776
385
721
517
14
168
1 966
514
747
614
12
209
1 998
596
814
550
10
182
1 966
575
806
667
4 981
702
5 038
584
6 152
581
5 824
Källa: MTT Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl.
Data: MTT Lönsamhetsbokföringens resultat
Värdet av eget foder och utsäde är medräknat i kalkylen.
22
Me
Liitt
Pro
An
An
An
Skö
Ho
Im
Tot
Ko
Bis
Bio
Eko
kon
Käl
säk
1)
o
2)
a
3)
u
Ekonomi
STATISTIK OM BIODLING
Medlemmar i Suomen Mehiläishoitajain
Liitto SML ry
Professionella biodlare 1), st
Antal ekologiska biodlare
Antalet producerande bikupor (övervintrade)
Antalet ekologiska bikupor
Skörden från en bikupa, kg
Honugsproduktion, ton
Import av honung, ton
Totalkonsumtion av honung, ton
Konsumtion av honung, g/pers
Bisamhällets förluster under vintern 2), %
Biodlingens totalintäkter 3), €
Ekologisk andel av produktion och
konsumtion %
2014
2 256
2015
2 441
65
61
60 000
4 915
55
2 600
1 605
3 200
591
7
27 200
70
61
61 000
4 456
30
1 500
1 560
3 556
646
13
28 000
..
9
Källa: Finlands Biodlares Förbund r.f., Naturresursinstitutet, Livsmedelsäkerhetsverket Evira, Tullstyrelsen
1)
odlare med fler än 100 bikupor som fått stöd
2)
andelen bin som dött under vintern
3)
uppskattning för åren 2013, 2014, 2015
Ekonomi
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
1,0
0,8
0,6
0,4
0,2
-0,0
-0,2
2001
LANTBRUKETS LÖNSAMHETSKVOT ENLIGT
PRODUKTIONSINRIKTNING 2001–2014
Spannmålsodling
Trädgårdsprodukon (Info. för 2012-2014 ej llgänglig)
Mjölkprodukon
Övrig nötprodukon
Svinprodukon
Alla gårdar
Källa: MTT Lantbrukets Totalkalkyl
23
Ekonomi
FÖRETAGARINKOMST
Företagarinkomst
2000
Milj. e
1 114
2005
Milj. e
808
2013
Milj. e
625
Källa: MTT Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl.
Data: MTT lönsamhetsbokföring
2014
Milj. e
550
Ekonomi
PRODUCENTPRISER
Mjölk
mejeriets
mjölklikvid 1)
mejeriets
tillskottslikvid
Kött
nötkött
griskött
broiler
lammkött
hästkött
Hönsägg
Spannmål och
rotfrukter
vete 2)
råg 2)
korn 2)
havre 2)
maltkorn 2)
matpotatis 3)
oljeväxter 2)
cent/l
1995 2005 2014 2015 förändring
14/15 %
31,3 31,5
40,6
34,1
-16,2
1,5
2,2
1,1
0,6
-45,7
2,4
1,3
1,1
1,9
1,3
0,5
2,1
1,3
1,1
2,6
0,3
0,6
3,0
1,6
1,5
4,0
..
1,0
2,9
1,5
1,4
3,8
..
1,0
-4,6
-8,1
-6,9
-5,5
..
2,5
e/tn
147,0
e/tn
149,5
e/tn
122,3
e/tn
118,4
e/tn
142,1
e/100 kg
..
e/tn
..
106,2
118,4
99,5
87,1
115,3
..
200,1
166,9
196,6
132,8
126,3
159,2
14,6
361,7
167,4
174,9
136,8
132,9
158,7
17,7
356,5
0,3
-11
3
5,2
-0,3
21,4
-1,4
e/kg
e/kg
Källa: Naturresursinstitutet
DJ
Dju
Svi
Nö
Fjä
Käl
1) I-klass mjölk (4,3/3,3 %), utan produktionsstöd.
2)
baspriset som betalas till odlarna och som inkluderar transporten till
den första mottagningsplatsen.
3)
priset som betalats åt odlarna per 100 nettokilo levererad till packeriet.
Inkluderar ej nypotatis.
1)
24
D
g
j
omi
omi
Djur och djurvälfärd
HUSDJUR
Antal husdjur, 1 000 st.
Hästar
Nötkreatur
mjölkkor
dikor
Får 1)
tackor
lamm och baggar
Svin 2)
modersuggor
gödsvin
smågrisar
Fjäderfän
hönor
broiler
kalkoner
Getter
Renar
1995
50
1 148
399
29
159
69
90
1 400
161
451
476
10 358
4 179
4 276
80
6
208
2005
64
959
319
35
87
52
35
1 401
177
460
451
10 538
3 128
5 472
495
7
207
2014
75
914
285
58
138
69
69
1 245
121
464
362
12 577
3 645
7 341
292
4
187
2015
74
918
285
59
155
81
81
1 235
102
570
539
12 020
3 521
6 992
247
5
191
Källa: Naturresursinstitutet, Statistikcentralen, Finlands Hippos rf
1)
2)
fårstatistiken för år 2015 är inte jämförbar med tidigare år.
kategoriseringen av grisar ändrades fr.o.m. 2015. Kategorin ’Svin’ är
jämförbar med tidigare år.
Djur och djurvälfärd
DJUR PER GÅRD I GENOMSNITT
Djurantal st/gård
Svin
Nötkreatur
Fjädefän
2012
1 175
70
32 412
Källa: Naturresursinstitutet
1) 2014 1)
1 336
77
29 733
2015 1)
1 565
80
29 174
Definitionen på jordbruks- och trädgårdsföretag har ändrats 2013. Uppgifter från år 2012 har framställts retrospektivt. Uppgifterna är inte
jämförbara med tidigare år.
25
Granskningar
2011
2014
2015
52
55
35
362
200
181
26
5
6
..
3
9
12
4
8
8
32
1
12
Försummelser
2011
2014 2015
13
16
7
97
46
42
5
0
0
..
0
2
0
0
0
7
35
0
8
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 0
0
1
6
Djur och djurvälfärd
DJURSKYDDSINSPEKTIONER INOM KOMMERSIELL
DJURTRANSPORT
2005
451
24
Inspektioner (st)
Missförhållander (%)
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 2011
387
16
2014
418
12
2015
382
10
Djur och djurvälfärd
GÅRDAR SOM ERHÅLLER STÖD FÖR DJURENS
VÄLBEFINNANDE ¹⁾
Tiloja, kpl 2013
Nötkreatursgårdar
Svingårdar
Får/Getgårdar 2)
Fjäderfägårdar 2)
Källa: Mavi
% av
2014 % av
2015 % av
gårdarna
gårdarna
gårdarna
5 006
39
4 875
40
4 842
42
757
48
715
49
767
55
..
..
..
..
340
82
..
..
..
..
326
47
¹⁾ gårdar till vilka stöd har utbetalats
2
⁾ får-, get- och fjäderfägårdar började få stöd för djurens välbefinnande år 2015
26
Djur och djurvälfärd
st
Svin
Nötkreatur
Höns
Broiler
Getter
Ankor och
gäss
Får
FÖRVERKLIGANDET AV ARBETET FÖR DJURENS HÄLSOVÅRD PÅ SVIN- OCH NÖTGÅRDAR
Djur och djurvälfärd
DJURSKYDDSINSPEKTIONER PÅ BASEN AV URVAL
a
an-
1 528 1 266
7 580 7 303
84
58
60
..
2014
2015
På nationell
nivå 2)
51 1 366 1 219
..
..
..
2014 2015
2014 2015
91
57
På specialnivå 1)
Täckning %
61
..
2014
43
..
2015
På basnivå 3)
101
..
2014
2014
fyller de frivilliga specialkrav som näringen ställt på avelssvingårdar www.sikava.fi
fyller de frivilliga hälsovårdskrav som näringen fastställt
något av den nationella nivåns frivilliga krav fylls inte
4)
djurhållningsplatsen tom
27
Antalet djurhållningsplatser på olika hälsoklassificeringsnivåer årligen den 31.12.
3)
2)
1)
2015
Hälsövårdsbesök
42 6 285 6 131
.. 5 745 5 589
2015
Passiverade 4)
Djur och djurvälfärd
Källa: ETT, Sikava (hälsoklassificeringssystem för svinhus) och Naseva (nationell uppföljning av hälsovård på nötkreatursgårdar)
Svingårdar (djurhållningsplatser)
Nötgårdar
Hälsovårdsavtal med
veterinär
2014 2015
FÖRVERKLIGANDET AV ARBETET FÖR DJURENS HÄLSOVÅRD PÅ SVIN- OCH NÖTGÅRDAR
ärd
Djur och djurvälfärd
GRÄNSVÄRDEN FÖR ANSVARSFULL PRODUKTION
INOM SVINKÖTTSPRODUKTIONEN
Pro
Djurhållnings- IAP-överskridningar 1), IAP-överskridplatser 1),
slaktsvin
ningar 1),
med IAP
suggor
Period under- över- heldel- dödlig- heldödskrids skrids kropp kropp het
kropp lighet
1_2015 93,0 7,0
0,6
1,5
3,9 1,4
0,2
2_2015 92,7 7,3
0,8
1,4
3,4 0,9
1,3
Källa: ETT, Sikava (register för hälsoklassificering av svinhus)
Indikatorer för ansvarsfull produktion (IAP) är en del av nationella nivåns
krav för svinköttsproduktionen (sikava.fi/terveysluokitus). Överskridningar
av dessa gränsvärden granskas varje halvår. Gränsvärdet för avslag på helkroppar: suggor 7 % och slaktsvin 1,1 %. Gränsvärdet för avslag på delkroppar
är 12 %. Gränsvärdet för dödlighet: suggor 25 % och slaktsvin 4 %.
¹⁾ %-andelar av djurhållningsplatser i förhållande till alla djurhållningsplatser
Djur och djurvälfärd
ANVÄNDNINGEN AV ANTIMIKROBIELLA LÄKEMEDEL
BLAND PRODUKTIONSDJUR
mg/PCU 1)
EU/ETA-områdets i medeltal
2010 2) 2012 3) 2013 3)
131
144
148
Finland
2010 2012
25
24
2013
25
Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, ESVAC
1)
konsumtionen i proportion till produktionsdjurspopulationen (PCU, population correction unit = populationskorrektionsenhet, i räkningen beaktas de viktigaste produktionsdjursarterna) EU/ETA-områdets resultat
är beräknat genom att dela totalförsäljningen av antimikrobiella läkemedel i alla länder som deltagit i rapporten med sammanlagd populationskorrektionsenhet i dessa länder.
2)
antalet länder som deltagit: 19
3)
antalet länder som deltagit: 26
Djur och djurvälfärd
INDEX SOM MÄTER BROILRARS VÄLBEFINNANDE
2014
2015
Totalt
Andelen flockar Andelen flockar Andelen flockar
med över 80
med mindre än med 40–80
poäng, %
poäng, %
40 poäng, %
98,1
1,8
0,2
98,1
1,6
0,3
98,1
1,7
0,2
Källa: ETT
Vid slakteriet bedöms den ena forsulan hos minst 100 fåglar i alla broilerflockar. Hudinflammationens svårighetsgrad kan indelas i tre klasser 0, 1 och 2, där 0 motsvarar en frisk trampdyna. Mindre än 40 poäng/flock anses vara en bra situation.
28
HÖ
Inr
Go
Eko
Käl
ärd
Djur och djurvälfärd
HÖNSGÅRDAR
Produktionsform
% av äggproduktionen
2010
2014
89
62
9
33
2
4
Inredd bur
Golv
Ekologisk
2015
63
32
5
Källa: Finlands fjäderfäförbund, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
Djur och djurvälfärd
LADUGÅRDSTYPER FÖR KOKONTROLLBESÄTTNINGAR
2015
Ladugårdar
%
Kor
67
101 467
Båsladugård
3 772
Lösdrift
Övriga
Totalt
1 842
32
54
1
5 668 1) 100
Källa: ProAgria
1)
%
Medelkoantal, st/gård
45
26,9
123 230 54
2 619
1
227 316 100
66,9
48,5
39,4
i uppgifterna ingår inte alla besättning inom produktionsuppföljningen
Båsladugård: Kon är fjättrad från huvudet till båset, där den kan äta och
vila och där den även mjölkas.
Lösdriftsladugård: Korna går lösa i byggnaden, där det finns ett skilt
utfodrings- och viloområde. Korna mjölkas antingen vid mjölkningsstationen eller av en robot. Djur och djurvälfärd
BETE OCH UTOMHUSVISTELSE
Boskap
2010
st
455
Sommar på bete, vinter
utomhus
Sommar på bete, vinter
inomhus
Sommar i rastgård, vinter
utomhus
Sommar i rastgård, vinter
inomhus
Sommar och vinter inomhus
Sammanlagt
3 895
29
%
8,1
67,8 3 711
67,0
103
1,8
102
1,8
347
6
337
6,1
16,5
943
100 5 539
17,0
100
946
5 746
Källa: ProAgria
2015
st
446
%
7,9
Djur och djurvälfärd
MJÖLKNINGSMASKINER 2015
Typ av mjölkningsmaskin
Rörmjölkning
Mjölkningsstation
Automatisk mjölkning
Kannmjölkningsmaskin
Sammanlagt
Gårdar
3 567
1 050
812
70
5 499
Källa: ProAgria
%
64,7
19,3
14,7
1,3
100,0
Djur och djurvälfärd
KOKONTROLLBESÄTTNINGARNAS MEDELPRODUKTION
OCH MJÖLKENS SAMMANSÄTTNING 2015
Ras
Kor,
st
Medelproduktion,
kg/ko
Ayrshire
110 972 9 055
Holstein
87 515 10 017
Finsk boskap
2 276 6 272
Östfinsk
boskap
314 3 838
Västfinsk
boskap
1 521 6 974
Nordfinsk
441 5 589
boskap
Jersey
559 8 076
Övriga
199 8 523
Sammanlagt 201 521 9 438
Mjölkens sammansättning, %
Protein
Fett
EKM ¹⁾
Celltal 2)
3,55 4,41 9 645
3,44 4,12 10 233
3,48 4,44 6 671
165
186
179
3,47 4,25
4 012
178
3,49 4,48
3,43 4,39
7 446
5 894
175
193
3,77 5,07
3,54 4,27
3,50 4,28
9 411
8 920
9 866
183
160
175
Källa: ProAgria
¹⁾ energijusterad mjölkproduktion (mjölkens fett-, protein- och laktoshalter beaktas)
2
⁾ geometriska medeltalet för mjölkens cellhalt
30
ärd
ärd
LIVSMEDEL
Näring
LIVSMEDELSKONSUMPTION PER PERSON
I FINLAND OCH EU
Konsumtion kg/
person
Spannmål
Potatis
Totalkonsumtion
av kött 2)
nötkött
svinkött
fjäderfä 2)
annat kött
Flytande mjölkprodukter totalt (liter)
mjölk
surmjölksprodukter
grädde
Smör
Vegetabiliska oljor
Ost
Glass (liter)
Ägg
Socker
Frukt
Grönsaker
Fisk (rensad)
Kaffe (rostat)
Läskedrycker (liter)
Öl (liter) 7⁾
Vin (liter)
Starka alkoholdrycker (liter)
1995 2005 2011 2014 EU-27 1) 2015 f.
69,8
59,6
78,8
62,0
78,8
..
80,0
52,3
124,9
71,9
78,8
..
60,3
18,8
32,0
9,0
0,6
73,0
18,6
33,5
16,1
4,8
77,6
18,6
36,4
18,2
4,4
76,6
18,7
34,6
20,1
3,2
82,5
15,7
40,4
21,7
4,8
79,4
19,2
35,1
21,6
0,53)
198,1 189,7 183,8 178,4 240,1 4) 173,7
145,6 134,6 127,6 130,9
.. 127,0
37,1
6,3
5,2
..
15,3
14,1
11,7
35,4
75,9 5⁾
61,7
14,0
8,3
45,8
82,7
8,2
4,9
36,8 40,7 35,3
.. 34,4
5,8
6,3
6,5
4,0
6,7
2,7
4,1
3,9
3,7
3,4
..
..
5,2
..
3,4
18,6 22,5 24,9
.. 26,6
14,0 12,3
..
..
..
9,3 10,0 10,8
12,0 11,5
32,0 30,1 29,5
33,3 29,3
75,9 58,2 6) 61,2 6) 100,1 5) 65,3 6)
68,4
.. 65,3 115,8 62,3
14,1 15,2
..
..
..
9,6 12,7
9,5
4,8 12,2
52,0 56,0 44,4
.. 43,3
90,6 89,0 84,1
70,1 76,8
10,8
.. 11,8
24,4 11,5
6,7
5,4
4,6
..
4,5
Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet, FAO – Statistic Division – Food Balance Sheet, ICO (International Coffee Organization), Canadean, Livsmedelsindustriförbundet, Bryggeriförbundet
1)
år 2011
2)
beräkningsgrunderna ändrade 2007–2012
3)
innehåller inte hjortdjur, hare och annat vilt 4)
mejeriprodukter, utan smör
5)
bär medräknat
6)
fruktsaft borträknat
7)
från och med 2009 sifforna innehåller också turistinförse
31
Protein, g
Fett,2) g
Mättat fett 3), g
Enkelomättat
fett 3), g
Fleromättat
fett 3), g
Kolhydrat, g
Sackaros, g
Fiber, g/MJ
Energi, MJ (kcal)
Intag/ dygn
Män Kvinnor
E % 1)
Män Kvinnor
95,0
93,0
39,0
72,0
71,0
30,0
17,3
37,0
15,5
Recommendation
17,2 10–20 E%
35,9 25–40 E%
15,1
< 10 E%
36,0
27,0
14,5
13,8
10–20 E%
17,2
13,4
230,0 186,0
51,0
43,0
2,4
2,9
9,4
7,3
(2 243) (1 733)
6,9
42,2
9,2
6,9
43,9
10,0
5–10 E%
45–60 E%
≤ 10 E%
3 g/MJ
Källa: Finravinto 2012 -undersökningen
25–64 -åringar
Energin innehåller kostfibrer och alkohol
1)
2)
3)
näringsämnets andel av totala energiintaget
extraherat råfett
som triglycerider
32
Näring
MEST BETYDANDE KÄLLOR AV ENERGI OCH NÄRINGSÄMNEN
Näring
DAGLIGA INTAGET AV ENERGIGIVANDE NÄRINGSÄMNEN
OCH KOSTFIBRER I GENOMSNITT SAMT DERAS ANDEL AV
DEN TOTALA ENERGIN
33
0
10
Köräer
Källa: Finravinto 2012 -undersökningen
25–64 -åringar
Grönsaker, grönsaksräer
Spannmål
33
32
40
24
Mjölkprodukter
30
Pålägg, oljor, såser
20
52
61
50
17
20
Drycker
32
13
19
21
60
17
70
10
12
80
10
13
90
Socker, sötsaker
Frukter, bär, frukt- och bärräer
15
13
%
Salt
26
20
19
27
31
21
23
31
23
18
17
30
mon
%
%
%
Kosibrer
Sackaros
Mäat fe
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
%
%
%
MJ
Energi
MEST BETYDANDE KÄLLOR AV ENERGI OCH NÄRINGSÄMNEN
Annat
100 %
Näring
N
AV
Näring
Näring
INTAGET AV VITAMINER OCH MINERALÄMNEN FRÅN MATEN
JÄMFÖRT MED REKOMMENDATIONERNA (% av rekommenderat intag)
Män
100
200
300
A-vitamin
D-vitamin
E-vitamin
Tiamin
Riboflavin
Niasin
Pyridoksin
Folater
B-12-vitamin
C-vitamin
Natriumklorid
Kalium
Fosfor
Kalcium
Magnesium
Järn
Selen
Zink
Koppar
Jod
0
100
200
300
Kvinnor
Källa: Finravinto 2012 -undersökningen
25–64 -åringar
34
400 %
400 %
FINLÄNDARNAS DAGLIGA MÅLTIDER (%-andelar)
A-vitamin
D-vitamin
E-vitamin
Tiamin
Riboflavin
Niasin
Pyridoksin
Folater
B-12-vitamin
C-vitamin
Natriumklorid
Kalium
Fosfor
Kalcium
Magnesium
Järn
Selen
Zink
Koppar
Jod
0
35
68
52
Pojkar
63 8)
85 8)
77 8)
29 8)
69 8)
Flickor
91
94
91
68
87
Pojkar
90
96
86
70
92
67
44
71
44
72
38
3)
2)
1)
hos barn mellanmål avnjutet på eftermiddagen
måltid som består av endast dryck
måltid på eftermiddagen eller kvällen då hela familjen äter tillsammans
4)
hos barn och unga måltider under vardagar
5)
1. och 5. klassister i grundskolan
6)
8. och 9. klassister i grundskolan
7)
1. och 2. årets studeranden i gymnasier och yrkesskolor
8)
8. klassister i grundskolan
Källa: Finravinto 2012 -undersökningen, Late-undersökningen, Enkäten Hälsa i skolan 2015
Morgonmål
Lunch
Middag
Mellanmål 1)
Kvällsmål
Dryckesmåltid 2)
Skollunch
Familjemåltid 3)
Gymnasium/
yrskesskola 7)
Flickor
Pojkar
Flickor
67 8)
57
60
73 8)
67 8)
35 8)
64 8)
Högstadium 6)
Lågstadium 5)
Barn/unga 4)
FINLÄNDARNAS DAGLIGA MÅLTIDER (%-andelar)
Män
91
84
83
88
80
86
Kvinnor
95
86
81
95
85
84
Arbetsför ålder
Män
94
79
72
92
81
74
Näring
Kvinnor
98
84
72
95
85
77
Åldringar
ing
Näring
HÄLSOBETEENDE 2015 (%)
Alla
Möjlighet att äta på arbetsplats- eller skolmatsal
Äter lite grönsaker
Äter ej fisk varje vecka
Smör eller smör-växtoljeblandning dagligen
Dagligen bullar, wienerbröd, kex och andra
bakverk
Använder för stora mängder alkohol
Röker dagliger
Feta BMI≥ 30
Motionerar inte
Sömn
Under 6 timmar
6–28,9 timmar
9 timmar eller mer
20–54 55–74
-åringar -åringar
över 75
-åringar
57,5
27
17,8
58,4
25,1
23,3
47,1
26,7
10,8
..
38,4
9,1
36,7
33
38,9
50,1
7,5
3,9
10,8
17
28
14,2
18,8
20,8
34,1
16,2
17
17,8
24,6
14,4
22,3
22
4,8
3,2
17,6
32,9
4
87
9
Källa: Den regionala hälso- och välfärdsundersökningen ATH 2013–2015
Finriski 2012 -undersökningen
36
Närhet
ing
75
ar
..
8,4
9,1
0,1
17
4,8
3,2
7,6
2,9
15
SJÄLVFÖRSÖRJNINGSGRAD FÖR LIVSMEDEL
Produktionsmängd i % av
1994 2005 2014 2015
konsumtionen
Brödsäd
75 102 155 115
Mjölkprodukter, självförsörjning av
flytande produkter
112 106
97
97
Nötkött
111
89
81
82
Svinkött
113 116
99 100
Ägg
130 119 113 114
Socker
68
83
51
33
Tomat
..
62
58
57
Gurka
..
74
80
78
1)
..
94
92
90
Morot
2)
..
80
92
66
Lök
Blomkål
..
62
82
..
Jordgubbe
..
67
68
71
Hallon
..
24
23
27
..
21
9
11
Äpple 3)
Äpple (innehåll. hemträdgårdsprod.)
..
31
20
14
Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och bärodlarförbundet,
Inhemska Trädgårdsprodukter rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter, Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen
1)
2)
3)
rova medräknat
vitlök och purjo borträknat
uppskattade siffror (innehåller ej hemträdgårdsproduktion)
37
Ekonomi
Närhet
MATFÖRÄDLINGENS ANDEL AV LANDSKAPENS
EKONOMI 1)
Hela Finland 7,1 %
13,2 miljarder euro
95 860 årsverken
Lappland 2,5 %
132,3 milj.e 1 183 årsverken
Norra Österbotten 7,7 %
891,8 milj.e
7 105 årsverken
Mellersta Österbot. 10,6 %
234,1 milj.e
2 389 årsverken
Norra Savolax 9,5 %
664,5 milj.e
6 771 årsverken Norra Karelen
5,3 %
Mellersta Finland
219,2 milj.e
5,4 %
Södra Österbotten 25,4 %
2 597 årsverken
438,3 milj.e
1 326,2 milj.e
4 010 årsverken
10 300 årsverken
Södra Savolax 4,2 %
Birkaland
165,4 milj.e
Satakunda 7,6 % 4,8 %
1 714 årsverken
785,4 milj.e
544,9 milj.e
5 013 årsverken 6 910 årsverken
Södra Karelen 4,2 %
174,7 milj.e
1 626 årsverken
Egentliga Finland
9,7 %
Kymmenedalen 4,6 %
1 451,3 milj.e
247,9 milj.e
Nyland 5,8 %
10 832 årsverken
1 825 årsverken
4 002,2 milj.e
Åland 6,5 %
19 004 årsverken
69,7 milj.e
601 årsverken
Egentliga Tavastland 12,2 %
Päijänne-Tavastland 13,2 %
666,7 milj.e
824,5 milj.e
5 210 årsverken
4 877 årsverken
Österbotten 5,7 %
341,5 milj.e
3 509 årsverken
Källa: Helsingfors universitet, Ruralia-institutet
1)
av bruttonationalprodukten
38
LIVSMEDELSFÖRÄDLING ENLIGT NÄRINGSGREN
Kajanaland 1,8 %
36,3 milj.e
383 årsverken
e
rken
en
2 %
%
Källa: Temagruppen MatFinland
Näringsgren
Slakt och köttförädling
Fiskförädling
Grönsaks-, bär- och fruktförädling
Vidareförädling av mjölk
Tillverkning av kvarnprodukter
Bageriverksamhet
Dryckestillverkning
Förädling av övriga livsmedel
Totalt
2000
< 20 pers
≥ 20 pers
330
50
243
13
373
22
108
42
145
8
991
110
85
14
330
48
2 605
307
LIVSMEDELSFÖRÄDLING ENLIGT NÄRINGSGREN
2013
< 20 pers
≥ 20 pers
374
40
298
16
439
22
81
31
124
16
879
86
116
16
351
42
2 662
269
2014
< 20 pers
≥ 20 pers
385
42
300
15
433
27
89
32
128
14
874
78
128
19
343
43
2 680
270
Ekonomi
het
39
Ekonomi
Ekonomi
PERSONALMÄNGD VID LIVSMEDELS- OCH
DRYCKESINDUSTRINS VERKSAMHETSSTÄLLEN
verksamhetsställen
1 500
1 400
1412
1 300
1 200
1 100
1 000
900
800
700
600
500
270
300
333
200
76
100
0
42
0-4
5-9
10-49
26
20
4
50-99 100-199 200-299 300-499 500-999
Personalmängden är mindre än fem personer vid livsKälla: Statistikcentralen
medels- och drycksindustrins flesta verksamhetsställen
Personalmängden är mindre än fem personer vid livsmedels- och drycksindustrins flesta verksamhetsställen.
40
LIVSMEDELSINDUSTRINS STÖRSTA NÄRINGSGRENAR
400
41
395
174
4 902
571
7 472
5 627
290
1 483
429
2 009
319
2 761
677
30 684
419
179
4 742
611
7 820
5 747
..
1 639
..
2 099
281
3 116
704
29 949
Personal totalt,
antal 1)
2013
2014
7 473
8 045
948
995
1 522
1 903
1 798 251
..
419 751
..
385 286
102 638
1 260 829
277 697
9 783 240
136 741
120 006
2 580 575
347 037
1 052 096
2013
2 553 036
277 657
392 376
1 817 825
280 611
388 501
331 663
387 076
117 316
1 157 348
267 042
9 657 459
115 122
72 449
2 476 479
351 160
1 032 768
2014
2 434 172
345 273
465 992
Omsättning 1 000 €
Ekonomi
313
..
256
..
184
366
405
394
327
326
671
544
568
135
323
969
262
773
193
367
419
394
315
291
417
505
615
138
Omsättning €/
1 000 personer
2013
2014
342
303
293
347
258
245
Källa: Statistikcentralen, TOL 2008
1)
inbegriper löntagare och företagare. Anställd personal har omräknats till helårsanställda så att t.ex. en halvdagsanställd motsvarar 0,5 personer och två halvårsanställda motsvarar en helårsanställd.
Verksamhetsställen, antal
Näringsgren
2013 2014
Slakt och köttförädling
245
243
Förädling av fisk, skaldjur och blötdjur
160
150
Förädling och konservering av frukter och
157
164
grönsaker
Förädling och konservering av potatis
51
49
Tillverkning av växt- och djuroljor och -fetter
21
21
Tillverkning av mjölkprodukter
91
82
Tillverkning av kvarnprodukter och stärkelse
77
72
Tillverkning av bageriprodukter, makaro782
817
ner och dyl.
Tillverkning av övriga livsmedel, varav
258
269
Socker
3
3
Kakao, choklad, sötsaker
44
45
Te och kaffe
11
13
Färdigmat
76
76
Näringspreparat och dietprodukter
9
9
Drycker
141
143
Alkoholdrycker
18
19
Livsmedelsindustrin totalt
1 874 1 904
LIVSMEDELSINDUSTRINS STÖRSTA NÄRINGSGRENAR
UTRIKESHANDELN MED LIVSMEDELSPRODUKTER
Produktgrupp
Import milj. €
Industriella produkter
1995
2005
2014 1)
Drycker
..
..
441,8
Alkoholdrycker
99,5
267,8
342,5
Öl
7,4
20,6
37,0
Läskedrycker och mineralvatten
4,0
33,5
48,3
Safter
9,1
13,0
75,2
Djur- och växtfetter samt oljor
31,1
41,2
99,6
Smör
..
..
9,2
Rypsolja
..
..
4,3
Margarin
6,9
23,6
33,7
Frukt- och grönsakskonserver
28,3
47,1
136,1
Grönsakskonserver
18,2
38,7
64,0
Socker och honung
1,3
2,2
43,1
Sockerkemiska produkter
3,5
6,4
4,0
Honung
..
..
6,8
Kaffe (instant och rostat)
11,3
19,7
59,3
Fisk
50,1
82,2
360,7
Färsk fisk
14,4
65,6
196,8
Frysta fiskprodukter
..
..
35,6
Soppor och buljong
8,5
12,8
38,9
Barnmat
2,0
9,3
21,9
Kött
57,3
102,8
331,0
Svin
..
..
61,0
Nöt
..
..
67,0
Fjäderfä
..
..
26,2
Mjölkprodukter
63,6
178,8
406,6
Mjölkpulver
..
..
3,0
Ost
..
..
280,0
Malt
1,7
0,4
1,0
Djupfrysta bär och grönsaker
23,6
59,0
91,1
Frysta potatisprodukter
..
..
25,3
Mjöl och kvarnprodukter
1,4
3,0
124,7
Rågmjöl
..
..
0,6
Foder
83,7
147,0
321,8
Sötsaker
90,9
134,7
215,5
Choklad
..
..
93,8
Stärkelseprodukter
69,5
82,0
101,6
2)
Alla industriella produkter totalt
860,1 1 781,6 3 135,6
Lantbruksprodukter
Frukter
146,7
220,3
302,5
Kakaobönor
0,2
0,0
0,1
Råkaffe
124,3
115,7
160,9
Ägg
0,1
1,3
2,4
Bär
2,6
5,7
14,6
Blåbär
..
..
1,5
Kryddor
4,4
6,8
12,4
Nötter
7,4
9,5
22,4
Råsocker
17,7
26,7
82,2
Grönsaker och potatis
62,5
113,6
192,4
Spannmål
37,2
28,5
34,4
Havre
..
..
0,92
Lantbruksprodukter totalt 2)
1 335,8 2 448,3
1 134
Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf
1)
statistikföringen har ändrats år 2015. Siffrorna för 2014 och 2015 är inte
jämförbara med tidigare år.
42
2
3
Ekonomi
,8
,5
,0
,3
,2
,6
,2
,3
,7
,1
,0
,1
,0
,8
,3
,7
,8
,6
,9
,9
,0
,0
,0
,2
,6
,0
,0
,0
,1
,3
,7
,6
,8
,5
,8
,6
,6
2015 1)
452,1
350,9
49,9
49,9
73,8
124,4
3,6
6,9
31,0
148,0
64,3
52,6
3,7
8,3
60,4
343,1
183,0
29,6
41,2
17,2
324,8
56,1
62,8
31,0
403,1
2,7
280,2
2,0
97,5
25,6
116,7
0,2
350,7
222,2
97,7
96,4
3 256,5
,5
,1
,9
,4
,6
,5
,4
,4
,2
,4
,4
92
34
309,4
0,2
183,1
3,1
15,8
0,67
12,9
32,3
51
195
34,7
1,2
1 169
1)
2) Förändring
15/14 %
2,3
2,5
34,9
3,3
-1,9
24,9
-60,9
60,5
-8,0
8,7
0,5
22,0
-7,5
22,1
1,9
-4,9
-7,0
-16,9
5,9
-21,5
-1,9
-8,0
-6,3
18,5
-0,9
-10,0
0,1
100,0
7,0
1,2
-6,4
-75,0
9,0
3,1
4,2
-5,1
3,9
2,3
100,0
13,8
29,2
8,2
-55,3
4,0
44,2
-38,0
1,4
0,9
30,4
3,1
Export milj. €
1995
2005
2014 1)
..
..
171,2
40,1
73,4
147,8
19,7
11,3
28,0
7,4
4,8
8,2
13,0
2,1
6,5
7,0
26,5
121,8
..
..
96,5
..
..
9,0
30,7
32,7
6,9
2,6
3,9
9,1
2,4
4,9
4,4
0,0
0,0
90,6
13,4
81,5
66,3
..
..
0,01
21,9
8,0
30,5
13,2
9,6
38,4
2,3
0,0
21,6
..
..
10,7
0,4
0,4
2,4
7,4
4,9
9,6
26,4
91,5
114,1
..
..
61,1
..
..
6,2
..
..
14,5
161,9
303,1
367,6
..
..
73,6
..
..
124,4
15,7
21,9
15,4
9,0
18,2
25,2
..
..
0,9
4,3
7,7
43,0
..
..
0,4
15,0
21,7
51,9
94,9
86,3
103,4
..
..
63,1
8,5
15,7
11,6
609,0
961,9
1 365,5
13,0
0,0
2,3
7,1
0,8
..
1,5
0,1
0,0
7,2
35,8
..
683,1
0,8
0,0
0,0
6,6
0,2
..
1,9
0,0
0,8
3,9
42,3
..
1022,8
1,5
0,003
11,0
11,8
3,1
2,2
6,9
0,2
1,1
5,4
160,0
69,5
231,6
2015 1)
161,4
139,6
14,0
7,3
4,7
133,2
116,2
5,2
5,3
7,4
3,0
95,9
75,7
0,03
19,2
31,8
19,0
7,6
3,0
6,3
112,8
67,4
11,3
12,6
263,8
80,6
59,2
15,7
28,6
0,5
46,2
0,6
52,9
102,8
61,7
11,2
1 239,3
Förändring
15/14 %
-5,7
-5,5
-50,0
-11,0
-27,7
9,4
20,4
-42,2
-23,2
-18,7
-31,8
5,8
14,2
78,6
-37,0
-17,2
-12,0
-29,0
25,0
-34,4
-1,1
10,3
82,3
-13,1
-28,2
9,5
-52,4
1,9
13,5
-44,4
7,4
50,0
1,9
-0,6
-2,2
-3,4
-9,2
1,5
0,002
11,7
12,4
3,3
0,7
8,2
0,3
1,2
6,1
147,1
62,1
235,3
0,0
0,0
6,4
5,1
6,5
-68,2
18,8
50,0
9,1
13,0
-8,1
-10,6
1,6
summan av förädlade livsmedels- och lantbruksprodukter ger exportens
och importens totalvärde.
43
44
%
19,7
15,4
9,2
5,9
5,3
4,4
3,2
2,9
2,8
2,8
28,4
100
2014 1)
Ryssland
Sverige
Estland
Tyskland
Kina
USA
Danmark
Nederländerna
Norge
Polen
Övriga
Totalt
LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS / PRODUKTGRUPP, EXPORT 2015
Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf
1)
statistikföringen har ändrat fr.o.m. år 2014. Siffrorna är inte jämförbara med tidigare års statistik.
Andel av exportens totala värde
1995
%
2005
Ryssland
29,5
Ryssland
Sverige
14,2
Sverige
Estland
6,9
Estland
Tyskland
5,1
USA
Belgien
4,4
Tyskland
Norge
3,7
Storbritannien
USA
3,6
Polen
Storbritannien
3,4
Norge
Danmark
3,2
Danmark
Nederländerna
2,8
Frankrike
Övriga
23,2
Övriga
Totalt
100
Totalt
LIVSMEDELSEXPORT LANDVIS
%
21,4
20,6
9,8
4,4
3,5
3,3
3,1
3,1
2,9
2,7
25,2
100
2015 1)
Sverige
Estland
Ryssland
Tyskland
Nederländerna
Danmark
Frankrite
USA
Kina
Polen
Övriga
Totalt
Ekonomi
%
20,4
8,8
7,6
5,1
4,5
3,4
3,2
3,0
2,7
2,4
38,8
100
Ekonomi
45
1 000 €
18 172
13 019
8 920
7 924
7 825
7 491
6 691
6 661
4 566
4 103
27 429
112 801
EU
Alkoholdrycker
Smör och andra mjölkfetter
Choklad
Havre
Andra mjölkprodukter
Vete
Ostar
Yoghurt
Mjölkpulver
Andra sötsaker
Övriga
Totalt
Källa: Tullstyrelsen, Finlands Livsmedelsindustriförbund rf
Ryssland
Foderblandningar
Kaffe, rå
Malt
Alkoholdrycker
Choklad
Övriga livsmedel
Övriga spannmålsprodukter
Övriga bageriprodukter
Övriga kvarnindustriprodukter
Kaffe, rostat
Övriga
Totalt
LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS / PRODUKTGRUPP, EXPORT 2015
1 000 €
105 073
93 486
45 672
41 842
37 207
36 041
35 979
29 011
27 743
26 902
407 286
886 242
Övriga länder
Mjölkpulver
Svinkött
Andra mjölkprodukter
Alkoholdrycker
Smör och andra mjölkfetter
Ostar
Havre
Vete
Foderråvaror
Korn
Övriga
Totalt
1 000 €
52 871
41 700
34 483
26 650
22 753
22 711
20 160
13 766
12 542
11 335
71 488
330 459
Ekonomi
Ekonomi
LIVSMEDELSINDUSTRINS FoU-KOSTNADER
LIV
(% av produktionen)
Hu
livs
utg
pe
Brö
spa
pro
Kö
pro
Fis
pro
Mj
ägg
Fett
Fru
grö
Po
tati
So
Ka
kak
An
äm
Tot
Finland 2010
Finland 2013
Finland 2014
EU-13, 2010
USA 2010
Japan 2009
0,65
0,62
0,73
0,27
0,57
0,74
Källa: Statistikcentralen, FoodDrinkeurope
Ekonomi
KONSUMTIONSUTGIFTER
Privata konsumtionsutgifter
1995
2005 2014 f. 2015 f.
milj. euro, enligt gängse priser
Livsmedel och alkoholfria
drycker
7 411 9 381 13 734 13 572
Livsmedels och alkoholfria
dryckers andel av konsumtionsutgifterna, %
15
12
13
12
Alkoholdrycker och tobak
2 976 4 052 4 979
4 881
Beklädnad och skodon
2 218 3 771 4 802
4 718
Bostad och energi
11 889 19 253 29 702 30 824
Möbler, hushållsmaskiner
o.-tillbehör
2 132 4 147 5 419
5 428
Hälsa
1 631 3 367 4 716
5 055
Trafik
5 924 10 438 12 927 12 858
Telekommunikation
780 2 185 2 504
2 552
Rekreation och kultur
5 087 9 094 11 634 11 462
Studier
228
333
411
428
Hotell, caféer och restauranger
3 383 5 259 6 669
6 890
Övriga varor och tjänster
4 709 7 074 10 428 10 626
Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper (SKT2014)
46
Käl
1)
in
omi
omi
Ekonomi
LIVSMEDELSUTGIFTER
Hushållens
1995
2005
2014 f.
2015 f.
livsmedelse/å % e/å %
e/å %
e/å
utgifter per
person
Bröd och
spannmålsprodukter
232 17 301 18 380 16
365
Kött och köttprodukter
311 23 359 21 481 21
484
Fisk och fiskprodukter
58
4
73 4 117 5
116
Mjölk, ost och
ägg
248 18 308 18 469 20
454
Fetter och oljor
42
3
39 2
46 2
40
Frukter och
grönsaker
190 14 287 17 433 18
431
Potatis och potatisprodukter
45
3
45 3
53 2
56
Socker
21
2
14 1
15 1
12
Kaffe, te och
kakao
69
5
45 3
71 3
76
Andra födo1)
ämnen
150 11 203 12 283 12
283
Totalt
1 365 100 1 674 100 2 348 100 2 317
Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper (SKT2014)
1)
innehåller inte andra drycker
%
16
20
5
20
2
19
2
1
3
12
100
Ekonomi
LIVSMEDLENS REALPRISUTVECKLING I FINLAND
200
150
100
50
0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Tillverkning av livsmedel
Spannmålets producentpris (innehåller frön)
Livsmedlens konsumentpriser
Brödets konsumentpris
Källa: Statistikcentralen
47
Ekonomi
MINUTPRISER
Prisert, e/kg, e/l
1994
Mjölk
lättmjölk
0,66
fettfri mjölk
0,58
0,58
surmjölk 1)
Ostar
emmental
8,34
edam
7,03
Fetter
smör
5,28
margarin
..
Kött
11,16
nötstek 2)
nöt, malet kött
7,86
3)
7,59
griss ytterfilé
4,10
bröstfilé av broiler 4)
medwurst
15,86
knackkorv
5,82
länkkorv
3,70
Hönsägg
2,79
Fisk
5)
5,84
regnbågslax
Spannmåls- och växtprodukter
specialvetemjöl
0,90
rågbrödsbitar
..
rostbröd
..
vetelängder
5,63
fint socker
1,23
matpotatis
1,52
morot
1,56
tomat
2,39
kaffe
5,56
Källa: Statistikcentralen
2005
2014
2015
0,74
0,72
0,89
1,1
1,01
1,33
1,03
0,93
1,32
10,59
7,92
14,02
9,8
14,52
9,12
4,96
2,87
5,74
3,9
4,96
3,6
9,08
7,44
9,02
2,03
12,19
4,68
3,43
2,33
16,74
10,2
10,25
13,47
15,88
7,89
4,94
3,68
16,21
10,11
9,63
13,18
15,77
7,63
4,64
3,6
10,45
9,56
8,50
0,59
3,68
3,57
5,79
1,08
0,65
1,21
2,98
5,04
0,68
3,92
3,90
7,19
1,08
0,87
1,65
3,25
7,18
0,67
3,74
3,80
5,79
0,93
0,93
1,57
3,19
7,74
prisen 1994 är beräknade av fettfri surmjölk
prisen 1994 är beräknade av nöt, yttre stek
prisen 1994 är beräknade av griskotlett
4)
prisen 1994 är beräknade av lår- och bröstbitar av broiler
5)
prisen 1994 är beräknade av rensad hel fisk, prisen 2005–2015 av filé
1)
2)
3)
48
omi
15
03
93
32
52
12
96
,6
21
11
63
18
77
63
64
,6
50
67
74
80
79
93
93
57
19
74
Ekonomi
VANLIGASTE MERVÄRDESKATT PÅ LIVSMEDEL
I EU-LÄNDERNA 2014 (%)
Danmark
25,0
Leland
21,0
Litauen
21,0
Bulgarien
20,0
Slovakien
20,0
Estland
20,0
Ungern
18,0
FINLAND
14,0
Grekland
13,0
Sverige
12,0
Tjeckien
10,0
Österrike
10,0
Slovenien
9,5
Rumänien
9,0
Tyskland
7,0
Nederländerna
6,0
Belgien
6,0
Portugal
6,0
Frankrike
5,5
Polen
5,0
Cypern
5,0
Kroa‘en
5,0
Italien
4,0
Spanien
4,0
Luxemburg
3,0
Stor-Britannien 0,0
Irland
0,0
Malta
0,0
EU 28 -genomsniländerna totalt 10 %
Källa: Europeiska kommissionen
lé
49
50
Källa: Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
Nederländerna
Belgien
Spanien
Irland
Storbritannien
Italien
Österrike
Grekland
Luxemburg
Portugal
Frankrike
Sverige
Tyskland
Finland
Danmark
EU-15
Fisk Mjölk,
Hushållens Livsmed- Livs- Bröd- och Kött och
och ost, ägg
el och medel spann- köttprokonsummålspro- dukter fiskprotionsut- alkoholfria
dukter
dukter
drycker
gifter
105,0
93,0 92,7
85,3
101,5
99,1
89,6
103,5
101,6 102,0
102,0
107,2 110,8
109,7
86,2
87,2 87,6
98,7
77,6
86,0
92,4
116,5
115,8 114,7
109,9
97,7 107,9
123,4
113,5
98,5 96,9
84,8
93,9
97,4
105,3
65,6
103,8 104,6
110,2
101,0 107,1
115,9
101,9
113,4 114,8
127,4
118,6 124,3
102,0
76,1
97,0 96,1
107,6
79,5 109,9
124,8
125,9
109,7 110,8
107,5
117,2 111,8
116,8
74,2
88,7 87,7
89,8
71,3
89,6
98,3
99,9
103,2 104,2
106,9
115,0 105,8
89,3
126,6
118,2 119,2
126,5
120,3 110,7
113,6
94,4
97,8 97,8
94,3
16,1 105,9
90,7
115,4
116,0 115,3
121,3
115,6 110,4
118,5
130,0
136,4 133,1
153,0
121,8 124,9
126,0
100
100 100
100
100
100
100
PRISINDEX 2014 (EU15 = 100)
91,4
112,8
74,7
113,3
97,8
98,0
125,8
106,7
118,1
97,7
103,9
129,7
106,7
101,3
146,2
100
97,5
89,4
88,4
134,1
103,7
98,1
117,3
77,8
105,7
83,8
104,1
126,6
102,2
122,0
122,2
100
87,7
97,2
98,1
122,6
100,6
105,2
103,9
112,9
104,9
12,7
101,3
115,6
90,8
110,4
158,1
100
96,1
98,4
83,3
127,1
113,7
94,9
103,4
107,1
103,4
100,9
93,6
109,8
99,0
122,9
168,8
100
AlkoFrukt, Övriga
Fetter
livs- holfria
och grönsaker,
potatis medel drycker
oljor
Ekonomi
Källa: Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
Ekonomi
HUSHÅLLENS KONSUMTION AV LIVSMEDEL OCH
ALKOHOLFRIA DRYCKER
% av hushållens helhetskonsumtion
8,3
Luxemburg
8,5
11,1
9,3
8,7
Stor-Britannien
10,7
10,0
10,3
11,4
10,2
9,4
Österrike
Irland
11,3
11,2
Danmark
15,0
13,2
11,7
11,0
12,3
12,0
10,6
13,0
Tyskland
Nederländerna
12,1
12,0
Sverige
15,4
13,4
13,0
14,5
13,6
13,4
15,3
Cypern
Belgien
13,7
13,6
14,7
14,2
13,8
Frankrike
Spainien
17,2
14,4
14,8
Italien
16,9
14,7
16,0
Malta
14,9
14,8
Slovenien
18,6
17,8
15,5
15,0
Tjeckien
Grekland
14,1
12,5
12,1
FINLAND
18,7
16,2 1)
16,2
0
17,5
18,2
Slovakien
27,7
17,6
16,6
Ungern
Portugal
16,4
23,4
18,2
Polen
18,4
18,5
21,1
29,9
19,0
18,7
Estland
19,2
Leland
28,9
22,3
19,7 1)
20,5
Bulgarien
36,1
25,1
25,4 2)
25,8
Litauen
27,5 3)
Rumänien
2012
2005
39,4
29,8
38,5
1995
Källa: CIAA, Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
1)
uppgift från år 2011 2) uppgift från år 2009 3) uppgift från år 2010
51
Ekonomi
KÖTT
Milj.kg
Svin
produktion
konsumtion
export 1)
import 1)
Nöt
produktion
konsumtion
export 1)
import 1)
Fjäderfä
produktion
konsumtion
export 1)
import 1)
Får
produktion
konsumtion
export 1)
import 1)
Häst
produktion
konsumtion
Renkött
produktion 2)
konsumtion
export
import
Kött sammanlagt
produktion
konsumtion
export 1)
import 1)
Export av köttprodukter
1995
2005
2014
2015
166
165
9
10
204
176
40
15
186
189
30
34
192
193
34
36
95
96
6
8
87
98
2
14
83
102
2
21
86,3
105
4
21
43
45
3
0,3
87
84
10
7
113
110
20
18
117
118
21
21
2,0
2,0
0,0
1,0
0,6
1,9
0,0
1,4
1,1
3,7
0,1
2,7
1,2
5,9
0,1
2,7
0,4
0,5
0,1
1
0,5
2,7
0,4
2,2
2,8
2,6
..
..
2,9
3,1
0,04
0,2
1,7
2,2
0,4
1,1
2
2,7
0,6
0,9
306
308
15
21
3,7
378
361
52
39
2,1
384
407
52
78
2,1
397
422
59
82
1,6
1995
74,7
61,0
14,0
2005
58,2
48,8
11,2
2014
67,7
59,3
11,2
2015
72
63,4
13,3
Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet,
Tullstyrelsen/importöversyn, Renbeteslagsföreningen i Finland
1)
som uppslaktat kött, inneh. ben och svinn. Konsumerad mängd är ca.
hälften av uppslaktat kött.
2)
tatistikföring per renskötselår, 1.6.–31.5..
Ekonomi
ÄGG
Milj. kg
Produktion
Konsumtion
Export
Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
52
omi
15
72
,4
,3
Ekonomi
MJÖLKPRODUKTER OCH NÄRINGSFETTER
Mjölk, milj. l
produktion
l/ko
mejeriernas invägning
konsumtion (mjölk och
flytande mjölkprodukter)
Smör, milj. kg
produktion
konsumtion
export
Ost, milj. kg
produktion
konsumtion
export
Mjölkpulver, export, milj. kg
1995
2005
2014
2015
2 397
5 981
2 296
2 362
7 505
2 293
2 330
8 201
2 289
2 365
8 323
2 325
1 012
995
976
953
45
27
19
50
14
37
49
19
27
55
18
39
96
78
29
7
97
98
37
15
99
141
33
27
88
146
20
42
Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet
Ekonomi
BRÖDSÄD
Vete
Skörd milj. kg
Av skörden duglig % 1)
Import, milj. kg
Export, milj. kg
Konsumtion för föda, milj. kg 2)
Årlig konsumtion kg/pers
Råg
Skörd milj. kg
Av skörden duglig % 3)
Import, milj. kg
Export, milj. kg
Konsumtion för föda, milj. kg 2)
Årlig konsumtion kg/pers
1995
379,5
..
131,6
8,4
229,5
45,0
57,7
..
61,4
..
79,2
16,0
Källa: Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen
1)
2)
3)
2005
2014
801,3 1088,2
32
37
23,2
4,7
25,5 175,0
253,7 251,9
49,0
46,1
32,4
28
80,4
2,4
88,2
15,0
74,9
84
56,0
4,2
81,2
15,0
2015
992,1
18
9,6
301,7
242,4
44,2
107,5
88
33,5
0,4
85,2
15,6
hektolitervikt ≥78,0 kg, falltal ≥180, proteinhalt (N*5,7) ≥12,5 %
förbrukningen av malen säd räknad enligt mjölets vikt
hektolitervikt ≥71,0 kg, falltal ≥120
53
Ekonomi
FISK
Fiskfångst milj. kg 1)
Strömming
Siklöja
Sik
Lax
Abborre
Gös
Yrkesfiske totalt
Fritidsfiske totalt
Fiskodling
1995
96
4
6
2
17
2
111
57
17
2005
67
5
3
1
13
3
94
38
142)
2014
131
4
2
1
10
4
153
29
142)
20153)
132
4
2
1
9
4
153
29
152)
Källa: Naturresursinstitutet
viktigaste hushållsfiskarna, inkluderar såväl yrkes- som fritidsfiskets
fångst
renbågslax över 90 %
3)
siffrorna från fritidsfiskets fångster och yrkesfiskets fångster i insjöområdet är från år 2014
1)
2)
Ekonomi
KONSUMTION AV FISK
Inhemsk fisk (kg/pers)
Odlad regnbågslax
Strömming
Gädda
Abborre
Siklöja
Sik
Gös
Annan inhemsk fisk
Importerad fisk (kg/pers)
Odlad regnbågslax
Odlad lax
Tonfisk (konserv och
fabrikat)
Sej (frysfilé)
Räkor
Sill- och strömmingskonserv
Annan importerad fisk
Källa: Naturresursinstitutet
2000
1,6
1,2
0,7
0,7
0,7
0,4
0,2
0,6
2005
1,4
0,7
0,7
0,6
0,7
0,3
0,3
0,5
2013
1,1
0,3
0,4
0,4
0,6
0,3
0,3
0,4
2014
1,1
0,3
0,5
0,5
0,6
0,3
0,3
0,5
0,3
0,9
0,6
1,9
0,9
4,0
0,9
4,4
1,2
0,6
0,4
0,5
2,3
1,6
0,4
0,5
0,5
2,4
1,9
0,3
0,6
0,4
2,7
1,7
0,5
0,5
0,5
2,3
Konsumtionen av inhemsk fisk (kg/pers) omvandlad till filévikt. Konsumtionen av importerad fisk (kg/pers) lax och regnbågslax omvandlad till filévikt, övriga enligt produktvikt. Importerad sötvattenfisk (t.ex. sik, gös osv.) har inte rapporterats enligt
art, ingår i kategorin annan importerad fisk. 54
14
,1
,3
,5
,5
,6
,3
,3
,5
,9
,4
,7
,5
,5
,5
,3
nd-
ligt
Ekonomi
GRÖNSAKER OCH FRUKT
1000 kg
1995
2005
2014
Potatis
export
2 895
4 853 12 349
import
3 909 19 304 15 524
Tomat
export
2 368
58
114
import
16 130 19 471 29 428
Gul- och rödlök
export
400
3
130
import
5 357
5 233 11 420
Blomkål
export
75
0
..
import
2 166
2 407
3 280
Vit- och rödkål
export
2 447
3
236
import
1 660
1 608
2 614
Huvudsallad
export
104
35
122
import
5 672 11 056 18 699
Morot och rova
export
1
21
53
import
2 643
4 816
6 557
Gurka
export
498
66
38
import
11 107 11 256 11 307
Paprika
export
354
5
21
import
5 438
9 538 15 360
Zucchini
export
17
0
..
import
710
2 118
3 737
Övriga färska grönsaker
export
7 372
1 552
708
import
33 385 61 227 82 948
Banan
export
2 352
0
449 2)
import
6 619 65 491 85 713
Citrusfrukter
export
3 968
91
62
import
62 100 63 749 72 107
Äpple
export
11 480
100
65
import
54 001 49 719 45 613
Övriga färska frukter
export
15 181
472
1 903
import
151 112 108 370 133 259
Källa: Tullstyrelsen, statistiktjänst
1)
statistikföringen har ändrats år 2015
55
2)
2015 1)
8 213
11 250
574
28 073
773
9 348
..
3 496
..
2 338
..
17 257
30
7 107
18
11 377
28
15 221
..
3 681
294
83 445
2 012 2)
101 923
62
74 122
28
47 365
6 445
13 483
innehåller ej mjölbanan Ekonomi
BÄR OCH SVAMP
Trädgårdsbär,
totalskörd milj.kg
Jordgubbe
varav ekologisk
Svarta och gröna vinbär
Röd- och vitvinbär
Hallon
varav ekologisk
Krusbär
Totalt
2005
2010
2014
2015
10,1
..
1,8
0,5
0,6
..
0,03
13,1
10,3
0,19
1,0
0,4
0,5
0,01
0,06
12,5
12,9
0,25
1,1
0,6
0,8
0,01
0,04
15,6
14,4
0,37
0,8
0,3
1,0
0,03
0,05
17,0
Vilda bär, utbud 1 000 kg
Blåbär
3 111
varav ekologisk
..
Lingon
8 544
varav ekologisk
..
Hjortron
321
varav ekologisk
..
Andra naturbär
51
Totalt
12 027
2 780
1 036
6 057
1 232
152
1
108
9 097
5 866
3 044
2 981
759
162
90
81
9 090
7 200
1 301
9 615
664
160
11
28
18 979
Natursvamp, utbud 1 000 kg 1)
Kantarell
16
Karljohanssvamp
181
Riskor
152
Andra svamp
77
Totalt
426
5
747
98
5
855
10
369
82
28
489
10
62
77
18
167
Källa: Naturresursinstitutet, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och
bärodlarförbundet, Landsbygdsverket
1)
enligt färskvikt
56
omi
15
,4
37
,8
,3
,0
03
05
,0
00
01
15
64
60
11
28
79
10
62
77
18
67
och
Ekonomi
VILTFÅNGST
Mängden kött från viltfångst
och dess nominella värde
Mängd Hare
st
Älg
Andra hjortdjur 1)
Vildsvin
Vattenfåglar
Skogshöns
Andra viltfåglar
Totalt 2)
Mängd Hare
1 000 kg Älg
Andra hjortdjur 1)
Vildsvin
Vattenfåglar
Skogshöns
Andra viltfåglar
Totalt 2)
Värde
Hare
1 000 € Älg
Andra hjortdjur 1)
Vildsvin
Vattenfåglar
Skogshöns
Andra viltfåglar
Totalt 2 )
Källa: Naturresursinstitutet
1)
1)
2006
2010
2015
268 800 248 200 250 200
75 587
68 423
39 488
25 777
29 113
29 063
3
100
400
586 000 533 800 479 800
459 200 306 200 243 000
245 400 278 000 296 700
1 664 867 1 470 315 1 345 471
525
501
490
10 018
9 124
5 203
1 086
1 227
1 214
0
8
30
327
305
272
308
204
173
84
97
97
12 400
11 559
7 570
2 608
7 446
7 500
51 526
54 744
36 400
5 681
6 348
6 300
1
80
300
5 157
6 146
5 400
4 515
5 921
5 100
1 480
1 775
1 700
71 175
83 029
63 340
vitsvanshjort, skogsren, dovhjort och rådjur
i andelen Totalt har även medräknats björn och bäver
57
Produktsäkerhet
LIVSMEDEL MED FÖRSEELSER 2015
Undersökta livsmedel
Grönsaker
Rotfrukter med stärkelse och stamknölar
Mjölk och mejeriprodukter
Frukter och bär
Fisk, andra fiskeriprodukter
Baljväxter, nötter,
oljefrön och kryddor
Fruk- och grönsakssaft och -nektar
Spannmål och spannmålsprodukter
Socker, konditoriprodukter, sorbeter
Djur- och växtfetter
och -oljor
Kaffe, te, kakao
Specialdietprodukter
Kryddblandningar och
såser
Färdigmat
Barnmat
Totalt
Källa: Tullaboratoriet
1)
2)
Undersökta
partier 1), st.
649
Partier med
Partier
förseelser, % med påpekanden, %
6
8
60
10
10
28
743
0
3
32
4
16
0
6
346
7
12
39
3
10
282
6
9
100
16
15
23
137
162
9
17
24
30
12
17
201
68
47
2 901
12
15
0
8,5 2)
13
10
6
12,9 2)
av partierna var 36 % från icke EU-länder. Ursprunget för ca 100
produkter är oklart.
talet är ett medeltal.
58
Produktsäkerhet
ORSAKER TILL FÖRSEELSER 2015
Orsaker till förseelser
Förpackningsmärkningar
Växtskyddsmedel
Tillsatsämnen
Allergener
Tungmetaller
Salmonella
Bestrålning
Nya livsmedel
Näringsämnen
Nitrater
Mikrobiologisk kvalitet
Övriga
Totalt
Parti, ant.
66
44
24
23
9
7
7
7
6
4
4
32
233
Källa: Tullaboratoriet
%
28,3
18,9
10,3
9,9
3,9
3,0
3,0
3,0
2,6
1,7
1,7
13,7
100,0
Produktsäkerhet
PROGRAMMET FÖR ÖVERVAKNING AV FRÄMMANDE
ÄMNEN I LIVSMEDEL AV ANIMALISKT URSPRUNG
Provernas antal st.
Strider mot
reglerna %
EU-27 medeltal
2010
2013
418 081 419 528
0,33
0,31
2010
4 344
Finland
2013
4 341
2015
4 344
0,0
0,00
0,02
Källa: EFSA och Livsmedelssäkerhetsverket Evira
Med främmande ämnen menas förbjudna ämnen, tillåtna läkemedel
samt kontaminanter från omgivningen. EU- resultaten innehåller alla prover som blivit undersökta i programmet samt resultaten av undersökningar om främmande ämnen från omgivningen. I statistiken från Finland har
man tagit i beaktan rester av förbjudna ämnen och tillåtna läkemedel.
Man har inte tagit i beaktan alla resultaten som har överskridit gränsvärden som t.ex. tungmetaller i vilt.
59
128
319
11
10
62
56
366
517
0
83
6
80
121
356
5
4
126
20
569
1 795
0
23
21
54
33 762
15 906
20 742
1 795
Restaurang-verksamhet
1 203
3 000
17
120
220
213
75 344
33 729
33 729
3 199
Totalt
0
5
1
0
2
0
Detalj-försäljning
direkt från
tillverkaren
331
32
34
5
Produktsäkerhet
Åte
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Rapporten Suomen elintarvikeketjun monivuotisen kansallisen valvontasuunnitelman 2012–2016
toteutumisesta vuonna 2015
14
12
1
0
3
2
11 406
4 202
597
403
3 347
1 677
3 427
313
23 936
1 965
3 197
656
Antalet aktörer
Antalet kontrollerade aktörer
Antalet kontroller
Antalet aktörer som brutit mot kraven
Typ av förseelse
Hygien (HACCP, utbildning)
Allmän hygien
Konsistens
Kontamination (annan än mikrobiologisk)
Förpackningsmärkning och presentation
Övriga
2 562
431
597
27
Primär- Tillverk- Distribu- Detalj-försäljning
produk- ning och tion och
tion packning transport
Inspektioner, st.
ANTAL LIVSMEDELSÖVERVAKNINGAR 2015
AN
60
Käl
1)
in
OR
Produktsäkerhet
ANTAL ÅTERKALLELSER
Återkallelser 1), st
2005
28
2010
84
2014
120
2015
111
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira
1)
inneh. återkallelser från både dagligvaruhandeln och storkök
Produktsäkerhet
ORSAKER TILL TILLBAKADRAGNINGAR 2015
Ollåtna nya
livsmedel 5 %
Annat 8 %
Muut
Mikrobiologiska 18 %
Luvattomat uus
Pakkausmerkint
Fel i förpackningsmärkningar 15 %
Fysikaaliset virh
Allergener 27 %
Fysikaliska orsaker,
upplösning av
ämnen 9 %
Pestisidit, toksii
Allergeenit
Pescider, toxiner,
överskridning av mängden
llsatsämnen 18 %
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira
Produktsäkerhet
MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER OCH ANTALET
INSJUKNADE 2015
Orsak
Livsmedelsburen
Bacillus cereus
Campylobacter jejuni
Clostridium perfringens
Listeria monocytogenes
Salmonella Newport
Shigella flexneri
Hepatit A -virus
Norovirus
Staphylococcus aureus
Okänd
Totalt
Epidemier st
N=43
Hushållsvattenburen
Campylobacter
Okänd
Totalt
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira
61
Insjuknade st
N=1430
%
1
1
2
1
1
1
1
8
1
19
40
5
15
15
24
45
7
6
370
6
158
667
1
2
2
4
7
1
1
55
1
24
100
1
2
3
17
746
763
2
98
100
Mikrobiologiset
62
Produktsäkerhet
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira
Orsak
Mjölk Spannmål Ägg och Drycker Bageri- Totalt
Okänd Kött och Grönsaker Fisk och
produkoch och spann- äggproeller flera köttpro- och grön- fiskproter
maträtter dukter sakspro- dukter mjölkpro- målspro- dukter
dukter
dukter
dukter
Bacillus cereus
1
1
Campylobacter jejuni
1
1
Clostridium perfringens
2
2
Listeria monocytogenes
1
Salmonella Newport
1
1
Hepatit A -virus
1
1
Shigella flexneri
1
Norovirus
10
2
12
Staphylococcus aureus
1
1
Okänd
13
3
2
1
19
Totalt
27
6
2
1
1
1
0
0
2
40
%
68
15
5
3
3
3
0
0
5
100
MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER ENLIGT ORSAK 2015
DAGLIGVARUHANDELN OCH STORKÖK
Ekonomi
ANTAL BUTIKER ENLIGT BUTIKSTYP
Butikstyp
Hypermarkets
Varuhus
Supermarkets, stora
Supermarkets, små
Snabbköp, stora
Snabbköp, små
Småbutiker
Specialbutiker
Saluhallsbutiker
Totalt 1.1.2015
Butiksbilar och -båtar
Upphört
Totalt 1.1.2016
150
112
633
394
1 043
394
388
880
34
4 004
14
297
Källa: A.C. Nielsen Finland Oy
Ekonomi
DAGLIGVARUFÖRSÄLJNING ENLIGT BUTIKSTYP
Milj. €
Hypermarkets¹⁾
Varuhus
Supermarkets, stora
Supermarkets, små
Snabbköp, stora
Snabbköp, små
Småbutiker
Specialbutiker och
hallar
Totalt
Butiksbilar och -båtar
Upphört (faktiska)
Totalt
Källa: A.C. Nielsen Finland Oy
1996
1 533
655
1 847
2 118
1 401
766
131
2005
2 772
611
3 789
1 648
1 916
490
216
2014
4 519
571
6 019
1 783
2 628
438
346
2015
4 592
541
6 046
1 709
2 499
415
324
148
8 599
52
114
8 765
158
11 601
18
289
11 908
296
16 599
6
100
16 705
256
16 424
5
161
16 591
¹⁾ klassificering enligt kedja sedan 2005, innehåller kedjorna K-Citymarket, Prisma och Euromarket
63
Ekonomi
ANTAL STORKÖK ENLIGT TYP
Caféer och restauranger
Personalrestauranger
Offentliga kök
Totalt
Källa: Taloustutkimus Oy
1)
För-ändring
2011
2013
2015
st
st
st 13/15 %
11 211 11 229
9 673
-13,9
1 360
1 242
1 034
-16,7
4 116
3 835
3 655
-4,7
16 687 16 315 1) 14 379 1)
-11,9
Talen innehåller några storkök vars verksamhetsområde man inte
känner till
Ekonomi
STORKÖKENS PORTIONSANTAL ENLIGT TYP
Milj. portioner
Caféer och restauranger
Personalrestauranger
Offentliga kök
Totalt
Källa: Taloustutkimus Oy
1)
2011
st
398
72
419
889
2013
st
416
70
411
904 1)
2015 Förändring
st
13/15 %
419
0,7
62
-11,4
383
-6,8
868 1)
-4
Talen innehåller några storkök vars verksamhetsområde man inte
känner till
Ekonomi
I den offentliga matservicen var de ekologiska produkternas andel
år 2015 ca 5 % (i kg).
Källa: EkoCentria, Taloustutkimus Oy
Miljö
ANVÄNDNINGSGRADEN AV EKOLOGISKT I MATSERVICE, %
2012
2013
2014
2015
0
10 20 30
Dagligen
Inte alls
40 50 60
Varje vecka
Inget svar
70 80 90
Mer sällan
Källa: Taloustutkimus Oy/Food Service Feedback 2015
64
100
Publikationen Faktagaffeln kan beställas från Ruokatieto på adressen:
[email protected]
eller per telefon +358 40 710 4170.
Publikationen är gratis, men leveranskostnader tillkommer
(hanteringskostnader 5 € + postavgifter).
Publikationen Faktagaffeln 2016 – Statistik om livsmedelsbranschen produceras
av Föreningen Matinformation rf i samarbete med Agronomförbundet rf, Livsmedelsindustriförbundet rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter
MTK ry, ProAgria Centralernas Förbund rf, Svenska lantbruksproducenternas
centralförbund SLC rf och Naturresursinstitutet. Dessutom har Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA, Djurens hälsa ETT,
Finlands Fjärderfäförbund, Finlands Biodlares Förbund r.f., Landsbygdsverket,
Finlands Dagligvaruhandel r.f., Inhemska Trädgårdsförbundet och Olyckfallsförsäkringscentralen bidragit med värdefull sakkunskap. Föreningen Matinformation rf tackar varmt alla samarbetsparter.
Föreningen Matinformation rf
Helsingfors 2016
FÖRENINGEN
FÖRENINGENMATINFORMATION
MATINFORMATIONRF.
RF.
TFN.
TFN.040
040710
7104170
4170
www.ruokatieto.fi
www.ruokatieto.fi
Agronomförbundet
Agronomförbundetrfrf
TFN.
TFN.(09)
(09)251
2511160
1160——www.agronomiliitto.fi
www.agronomiliitto.fi
Livsmedelsindustriförbundet
Livsmedelsindustriförbundetrfrf
TFN.
TFN.(09)
(09)148
148871
871——www.etl.fi
www.etl.fi
Naturresursinstitutet
Naturresursinstitutet(Luke)
(Luke)
P.P.029
029532
5326000
6000——www.luke.fi
www.luke.fi
Centralförbundet
Centralförbundetför
förlantlant-och
och
skogsbruksproducenter
skogsbruksproducenter
TFN.
TFN.020
0204131
4131——www.mtk.fi
www.mtk.fi
Svenska
Svenskalantbruksproducenternas
lantbruksproducenternas
centralförbund
centralförbundSLC
SLCr.f.
r.f.
TFN.
TFN.(09)
(09)586
5860460
0460——www.slc.fi
www.slc.fi
ProAgria
ProAgriaCentralernas
CentralernasFörbund
Förbund
TFN.
TFN.020
020747
7472400
2400——www.proagria.fi
www.proagria.fi