fakta faktagaffeln

advertisement
FAKTAGAFFELN
FAKTAGAFFELN
Statistik
Statistikom
omlivsmedelsbranschen
livsmedelsbranschen2015
2015
TILL LÄSAREN
Faktagaffeln – Statistik om livsmedelsbranschen är ett mångsidigt
faktapaket som omfattar hela den inhemska livsmedelskedjan från
jord till bord.
Faktagaffeln innehåller statistiska uppgifter om livsmedelskedjans metoder och mervärdesfaktorer, vilka kan utnyttjas vid uppbyggnaden av den finländska livsmedelskedjans konkurrenskraft,
som bygger på ansvarstagande. Tabellerna är uppdelade inom
livsmedelskedjan enligt följande rubriker: miljö, produktsäkerhet,
näring, arbete och välmående i arbetet, djur och djurvälfärd, närhet
och ekonomi. Uppdelningen reflekterar de sju dimensioner av
ansvar som har identifierats i livsmedelskedjan. Det är dock skäl att
notera, att de valda tabellerna inte är mätare av ansvarstagande,
eftersom forskningen i ämnet ännu är i sin början.
Faktagaffelns nyaste uppgifter är i huvudsak från 2014. Dessutom
finns det uppgifter från tidigare år samt internationella jämförelsetal. I år har nya tabeller tagits med, särskilt i anslutning till lokala
omständigheter och ekonomi.
Faktagaffeln finns att tillgå på tre språk (finska, svenska, engelska)
som tryckt publikation och som nätpublikation på webbplatsen
www.ruokatieto.fi/tietohaarukka.
Ekonomi
Produktsäkerhet
Djur och djurvälfärd
Detaljhandel Näring
och kostservice
Industri
Miljö
Förnödenhetsindustri
Konsument
Gård
Närhet
Arbete och
välmående i arbetet
INNEHÅLL
Allmänt
Regnmängd 1981–2014
Medeltemperatur 1981–2014
Väderlek under växtperioden
Antal hushåll
Finlands folkmängd
Finlands folktäthet
Hushållens medelstorlek
Yrkessjukdomar enligt
bransch 2012
Olycksfall i arbetet
Lantbruksföretagarnas
medelålder och antal
Viktigaste orsaker till invalidpension för lantbruksföretagare
Bruttonationalprodukten
Produktionens bruttovärde
enligt industri
Produktionens förädlingsvärde
enligt industri
Arbetskraft
3 I arbete inom lantbruket
3 Lantbruks- och trädgårdsföretagens produktionsinriktningar
3
Lantbruks- och trädgårds4 företagens inkomster enligt
4 produktionsinriktning
4 Övrig företagsverksamhet
4 Åkerarealens fördelning
Skörd
5 Lantbrukets produktions5 kostnader
Lantbrukets intäkter
5 Statistik om biodling år 2014
Lanbrukets lönsamhetskvot
6 enligt produktionsinriktning
6 2001–2014 f.
7 Företagarinkomst
Producentpriser
7 Husdjur
8
Jordbruk
Ekologiskt odlad produktionsareal och antal gårdar
Aktörer inom ekologisk
produktion
Åkerarealens fördelning på
ekogårdarna
Ekologisk produktion
Ekologisk marknadsandel
Jordbrukets miljöstöd 2014
Försäljning av bekämpningsmedel
Tillsyn över rester av växtskyddsmedel 2014
Lantbruksföretagarnas
avbytarverksamhet
15
15
16
17
18
19
20
21
21
22
22
23
Djur per gård i genomsnitt
23
Djurskyddsinspektioner på
basen av urval
24
Djurskyddsinspektioner inom
kommersiell djurtransport
24
9 Förverkligandet av arbetet för
djurens hälsovård på svin- och
9 nötgårdar
Gränsvärden för ansvarsfull
10 produktion inom svinköttsproduktionen
11
Användningen av antimik11 robiella läkemedel bland
11 produktionsdjur
12 Gårdar som erhåller stöd för
djurens välbefinnande
12 Hönsgårdar 2014
Ladugårdstyper för kokontroll13 besättningar 2014
Antal lantbruks- och trädgårdsföretag 13 Bete och utomhusvistelse 2014
Mjölkningsmaskiner 2014
Förändring i antalet lantbruksoch trädgårdsföretag
14 Kokontrollbesättningarnas
medelproduktion och mjölkens
Lantbruks- och trädgårdsföretagens ägoförhållande
14 sammansättning 2014
1
14
25
26
26
26
27
27
27
28
28
Livsmedel
Livsmedelskonsumtion per
person i Finland och EU
Dagliga intaget av energigivande näringsämnen och
kostfibrer i genomsnitt samt
deras andel av den totala
energin
Mest betydande källor av
energi och näringsämnen
Intaget av vitaminer och näringsämnen från maten jämfört
med rekommendationerna
Finländarnas dagliga måltider
Hälsobeteende
Självförsörjningsgrad för
livsmedel
Matförädlingens andel av
landskapens ekonomi
Hushållens konsumtion av livs29 medel och alkoholfria drycker
Kött
Mjölkprodukter och näringsfetter
30 Brödsäd
Ägg
31 Fisk
Konsumtion av fisk
47
48
49
50
50
51
51
32 Grönsaker och frukt
33 Bär och svamp
52
34 Livsmedel med förseelser 2014
Orsaker till förseelser 2014
34 Programmet för övervakning
av främmande ämnen i livs35 medel av animaliskt ursprung
54
53
55
55
Livsmedelsexport landsvis
Antal livsmedelsöver36 vakningar 2014
Antal återkallelser
37 Orsaker till tillbakadragningar
2014
38 Matförgiftningsepidemier och
40 antalet insjukande 2014
Livsmedelsexport landsvis/
produktgrupp, export 2014
Matförgiftningsepidemier
41 enligt orsak 2014
58
42 Dagligvaruhandeln och storkök
42 Antal butiker enligt butikstyp
59
Livsmedelsförädling enligt
näringsgren
Livsmedelindustrins
största näringsgrenar
Utrikeshandeln med
livsmedelsprodukter
Livsmedelsindustrins
FoU-kost­nader
Konsmptionsutgifter
Livsmedelsutgifter
Livsmedlens realprisutveckling i Finland
Minutpriser
Vanligaste mervärdeskatt på
livsmedel i EU-länderna 2014
Prisindex 2013
43 Dagligvaruförsäljning enligt
butikstyp
43 Antal storkök enligt typ
44 Storkökens portionsantal
enligt typ
45 Ekologiska produkternas andel i
46 den offentliga matservicen
Symbolerna:
f. = förhandsuppgift
.. = uppgift ej tillgänglig
2
56
57
57
57
59
60
60
60
ALLMÄNT
47
48
49
50
50
51
51
52
53
54
REGNMÄNGD 1981–2014, MM
Helsingfors-Kajsaniemi
Jyväskylä
Uleåborg
Sodankylä
Källa: Meteorologiska institutet
56
57
höst
203
178
135
138
vinter
149
126
96
101
höst
6,7
3,7
3,3
0,0
vinter
-3,5
-7,6
-8,5
-12,5
MEDELTEMPERATUR 1981–2014, °C
55
55
vår sommar
106
202
114
231
86
191
100
194
Helsingfors-Kajsaniemi
Jyväskylä
Uleåborg
Sodankylä
Källa: Meteorologiska institutet
vår sommar
4,4
16,3
2,4
14,8
1,6
14,7
-1,0
12,7
57
57
58
59
59
60
60
VÄDERLEK UNDER VÄXTPERIODEN
Effektiv värmesumma
under jämförelseperioden
2014 2013 1981–2010
Jockis
1 476 1 502
1 307
Kauhava
1 380 1 442
1 185
Uleåborg 1 274 1 377
1 170
Sodankylä 1 004 1 129
795
Källa: Meteorologiska institutet
60
3
Regnmängd
under jämförelseperioden
2014 2013 1981–2010
340 283
341
307 309
286
296 290
257
266 204
227
ANTAL HUSHÅLL
År 2013 totalt 2 622 500
6- eller flera personers hushåll
3%
5-peroners hushåll
3%
4-personers hushåll
8%
OL
1-persons hushåll
41 %
3-personers
hushåll
10 %
2-personers hushåll
35 %
Källa: Statistikcentralen
Finlands folkmängd 31.12.2014 var 5 471 753 personer.
Källa: Befolkningsregistercentralen
Finlands folktäthet var 1.1.2015 cirka 18,0 personer per
kvadratkilometer.
Hushållens medelstorlek var år 2013 2,05 personer.
Källa: Statistikcentralen
4
Oly
sys
Lan
Sys
du
All
Käl
1)
o
4
2)
y
fö
(
3)
y
ll
len
Arbete och välmående i arbetet
YRKESSJUKDOMAR ENLIGT BRANSCH 2012
Yrkessjukdomar
Växtodling, djurhållning,
vilthushållning
Framställning av livsmedel
Lähde: Arbetshälsoinstitutet
St
Per 100 000
sysselsatta
299
161
483
502
Arbete och välmående i arbetet
OLYCKSFALL
ARBETET
6+ Ihengen
talouksia
Olycksfall i arbetet ¹⁾ per 100 000
5 hengen talouksia
sysselsatta inom branschen
Lantbruksföretagare
4 hengen talouksia
Sysselsatta inom livsmedels-industrin 2) 3 hengen talouksia
Alla yrken 3)
2 hengen talouksia
Källa: Statistikcentralen
2005
2010 2012 2013
5 962 4 882 4 953 4 994
7 696 6 919
2 581 2 103
..
..
..
..
1)
olycksfall i 1arbetet
som
har lett till arbetsoförmögenhet under minst
hengen
talouksia
4 dagar
yrkesvisinformation om olycksfall i arbetet finns nästa gång tillgängligt
för referensåret 2015, när Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund
(OFF) börjar använda ISCO-08-klassificering
3)
yrkesgrupper med minst 10 000 löntagare
2)
Arbete och välmående i arbetet
LANTBRUKSFÖRETAGARNAS MEDELÅLDER OCH ANTAL
Lantbruksföretagare
Nya företagare 1)
Företagare som
pensionerar sig 2)
Företagare som
erhållit avträdelsestöd 3)
1995
med. ant.
ålder
2005
med. ant.
ålder
45,1 142 000 47,6
29,9
70 29,8
2014
med.
ant.
ålder
90 000 48,6 68 000
760 28,2
570
60,2
6 600 60,8
3 900 62,4
2 000
57,8
560 58,6
1 420 58,1
440
Källa: Lpa, statistiken baserad på LFÖPL-försäkrades uppgifter
1)
nya företagare inom ramen för avträdelsestödssystemet
2)
i jämförelsen har beaktats företagare som får ålders-, invalid- och
arbetslöshetspension
3)
avträdare genom generationsväxling inom ramen för avträdelsestödssystemet
5
Arbete och välmående i arbetet
VIKTIGASTE ORSAKER TILL INVALIDPENSION FÖR
LANTBRUKSFÖRETAGARE
%
Sjukdom i andningsorgan
Mentala sjukdomar
Sjuksom i stöd- och rörelseorgan
Skador, förgiftningar osv.
Sjukdomar i blodomloppet
Tumörer
Nervsjukdomar
1995
7
14
46
6
15
..
..
2005
3
20
47
9
8
..
..
2013
2
17
46
10
8
7
5
Källa: Lpa
% = andel av lantbruksföretagares invalidpension under hela året
1)
2005
2,6
1,1
24,3
1,5
6,4
9,8
5,7
2010 2013 f. 2014 f.
2,7
2,7
2,8
0,9
1,0
0,8
19,5 16,6 16,7
1,3
1,3
1,2
6,4
6,4
6,2
9,4
9,9
9,6
5,1
5,1
5,0
1,6
1,6
1,6
1,6
5,0
5,0
5,3
5,5
2,7
10,2
2,6
11,2
2,5
11,9
3,0
12,3
8,2
23,4
100
9,3
27,1
100
10,0
28,0
100
10,0
27,3
100
inkl. reparation av motorfordon och motorcyklar
Bruttovärdetillskott till
grundpris md e
Bruttonationalprod. till
marknadspris md e
143,6 163,6 174,4 176,7
164,4 187,1 202,7 205,2
Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper TOL 2008
6
Me
Ke
Sko
Liv
Tex
och
Öv
Economi
BRUTTONATIONALPRODUKTEN
Enligt näringsgren %
Jordbruk, skogsbruk och fiske
därav jordbruk
Tillverkning
därav livsmedelsindustrin
Byggverksamhet
Handel1)
Transport och magasinering
Hotell- och restaurangverksamhet
Informations- och
kommunikationsverksamhet
Finans- och försäkringsverksamhet
Fastighetsverksamhet
Vård och omsorg; sociala
tjänster (Q)
Andra tjänster
Totalt
2014
2
18
43
10
8
6
7
Me
Kem
Sko
Liv
Tex
och
Öv
f.
,8
,8
,7
,2
,2
,6
,0
,6
,5
,0
,3
Economi
PRODUKTIONENS BRUTTOVÄRDE ENLIGT INDUSTRI
År 2012 var produktionens bruttovärde 124,7 md euro
Metallindustrin
52,1
21,8
Kemiska industrin
18,5
Skogindustrin
Livsmedelsindustrin
Texl-, konfekons- 1,1
och läderindustrin
Övriga
11,6
19,6
Källa: Statistikcentralen, TOL 2008-näringsgrensindelningen
Economi
PRODUKTIONENS FÖRÄDLINGSVÄRDE ENLIGT INDUSTRI
År 2012 var produktionens förädlingsvärde totalt 29,1 md euro
10,7
Metallindustrin
4,2
Kemiska industrin
Skogindustrin
Livsmedelsindustrin
Texl-, konfekonsoch läderindustrin
Övriga
3,5
2,6
0,4
7,7
Källa: Statistikcentralen, TOL 2008-näringsgrensindelningen
,0
,3
00
,7
,2
7
Economi
ARBETSKRAFT
Näringsgren
2000 2005 2013 2014
%
%
%
%
Jordbruk, skogsbruk, fiske
och untvinning av mineral
6
5
4
4
därav jordbruk
5
4
3
3
därav skogsbruk
1
1
1
1
Tillverkning 1)
20
18
15
15
därav livsmedelsindustri
2
2
2
2
därav övrig industri
18
17
14
13
Byggverksamhet
6
7
7
7
12
12
12
12
Handel 2)
Transport och magasinering
7
6
6
6
Hotell- och restaurangverksamhet
3
3
4
4
Andra service
45
48
51
52
Näringsgren okänd
0,3 0,2 0,4 0,4
Sysselsatt arbetskraft
100 100 100 100
1 000 personer
2 335 2 401 2457 2447
Arbetskraft totalt (1 000
personer)
2 589 2 621 2 676 2679
av dem arbetslösa %
9,8 8,4 8,2 8,7
2014
1 000
personer
109
76
26
359
37
323
169
290
140
86
1282
11
2447
2679
8,7
Källa: Statistikcentralen/arbetskraftsundersökningen, näringsgrensindelning TOL2008
1)
2)
inkl. försörjning av el, värme, vatten, avfallshantering osv.
inkl. reparation av motorfordon och motorcyklar
8
omi
JORDBRUK
Miljö
EKOLOGISKT ODLAD PRODUKTIONSAREAL
OCH ANTAL GÅRDAR
Ekogodkänd areal, ha
Arealen i omläggningsskede, ha
Odlingsareal för eko
totalt, ha
Ekoarealens andel av
totala odlingsarealen %
Lägenhetsstorlek,
ha/lägenhet
Lägenheter, st.
1995
2005
2013
2014
23 139 135 223 170 462 188 720
21 557
12 364
35 708
23 933
44 696 147 588 206 170 212 653
..
6,7
9,0
9,4
20
2 793
34
4 296
49
4 215
51
4 180
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira
Närhet
AKTÖRER INOM EKOLOGISK PRODUKTION
Ekologisk primärproduktion ¹⁾
varav ekologisk husdjursproduktion
Aktörer inom ekologiska
livsmedel
Aktörer inom ekologiskt
foder
Ekologiska utsädespackerier
Sammanlagt
2008
2011
2013
2014
3 758
3 975
4 145
4 119
511
643
814
825
401
487
621
651
16
..
4 175
33
31
4 526
44
28
4 845
45
25
4 840
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira
¹⁾ förutom jordbruk också aktörer inom enbart växthus-, svamp- och
biproduktion
9
Economi
ÅKERAREALENS FÖRDELNING PÅ EKOGÅRDARNA
Ekogodkänd areal, ha
Vall
Spannmål totalt
vete
råg
korn
havre
blandning: stråsäd
blandning: balj+
stråsäd
Ärter
Bovete
Kummin
Lin
Ryps
Potatis
Frilandsgrönsaker
Växthusgrönsaker
Bladörter
Bär och frukter
Övriga växter
Träda
Totalt
1995 1)
11 431
8 158
724
1 616
2 118
2 447
302
2005
60 195
46 362
6 629
4 594
6 760
23 134
2 798
2013
81 999
49 760
6 303
3 188
6 450
24 350
2 264
2014
91 482
57 093
6 861
4 904
7 166
24 047
2 859
927
1 842
7 204 11 256
120
1 289
901
1 205
23
185
271
328
9
355
120
180
22
277
51
98
64
2 419
2 042
2 271
423
440
446
466
197
211
241
268
2
9
9
9
17
16
20
69
256
800
612
701
395
3 672 12 270 11 772
2 022 19 178 21 189 22 754
23 139 135 223 169 931 245 788
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira
1)
innehåller inte Åland
Statistik för användningen av konventionell åkerareal på sidan 17.
10
Economi
EKOLOGISK PRODUKTION
Nöt
Svin
Får
Fjäderfä
Ägg
Brödsäd (vete
och råg)
Potatis
Ärter
Mjölk,
milj. liter
2014
milj.
kg
2
0,7
0,2
0,03
2,5
% av
totalproduktionen
2,4
0,4
18,2
0
4,1
2,1
0,7
0,2
0,08
2,8
% av
totalproduktionen
2,6
0,4
22,4
0,1
4,5
2,1
0
18,8
17,2
6,9
1,6
1,9
1,1
25,8
23,9
4,9
2,7
2,1
0,8
18,9
1,2
41,2
1,9
47,2
2,1
2013
milj.
kg
..
..
..
..
1,1
% av
totalproduktionen
..
..
..
..
2
18,2
0,3
1,2
26,8
2007
milj.
kg
Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Pro Luomu,
Naturresursinstitutet
Economi
Ekologiska marknadsandelen år 2014 var 1,7 %.
Källa: Pro Luomu
Miljö
JORDBRUKETS MILJÖSTÖD 2014
St
Gårdar som har ingått miljöstödsförbindelse
Källa: Landsbygdsverket
52 663
11
% av % av åkergårdarna
arealen
90
95
Miljö
FÖRSÄLJNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL
1995 2005 2012
Aktiva substanser (ton)
bekämpningsmedel mot
växtsjukdomar
114
255
198
bekämpningsmedel mot
skadedjur
57
47
31
bekämpningsmedel mot ogräs
791 1 077 1 224
tillväxtregulatorer
73
52
93
Preparat (ton)
bekämpningsmedel mot
växtsjukdomar
236
718
704
bekämpningsmedel mot
skadedjur
160
147
219
bekämpningsmedel mot ogräs 1 768 2 639 3 069
tillväxtregulatorer
131
107
165
Källa: Säkerhets- och kemikalieverket
2013
217
26
1 133
100
817
184
2 909
184
Produktsäkerhet
TILLSYN ÖVER RESTER AV VÄXTSKYDDSMEDEL 2014 ¹⁾
Slupmässigt
tagna
prover
327
952
1104
2 383
Provets ursprung
Inhemskt
EU
Utanför EU
Sammanlagt
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira I strid med
bestämmelserna %
0,0
1,1
3,5
2,1
¹⁾ prover av frukter, växter, spannmål, processerade livsmedel, barnmat
och produkter av animaliskt ursprung
12
iljö
Arbete och välmående i arbetet
LANTBRUKSFÖRETAGARNAS AVBYTARVERKSAMHET
LFÖPL¹⁾-försäkrade
lantbruksföretagare
Utnyttjar årssemester ²⁾
Utnyttjar vikariehjälp
Avgiftsbelagd vikariehjälp till subventionerat pris
Avgiftsbelagd
vikariehjälp
2000
2005
2013
2014
105 993
45 254
14 934
90 007
34 719
14 624
70 448
21 909
8 879
67 859
20 811
8 398
10 995
13 521
11 979
10 939
643
314
703
663
Källa: LPA
¹⁾ Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt
²⁾för att erhålla årssemester bör lantbruksföretagaren hålla husdjur
motsvarande minst fyra djurenheter och ha lantbruksproduktion som
huvudsyssla
Närhet
het
ANTAL LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG
Areal
åker-hektar
0–5
5–10
10–15
15–25
25–50
50–75
75–100
100–150
150–
Totalt
1995
st
2005
st
20131)
st
20141)
% % åkerst gårdar
areal
9 988 5 228 3 297 3 011
17 049 8 765 6 114 5 927
16 918 8 481 5 832 5 622
25 634 13 989 9 692 9 205
23 870 19 660 14 430 13 798
4 508 7 549 6 954 6 868
1 209 3 116 3 602 3 643
622 1 990 2 906 2 979
166
739 1 571 1 722
99 964 69 517 54 398 52 775
Källa: Naturresursinstitutet
6
11
11
17
26
13
7
6
3
100
0
2
3
8
22
19
14
16
17
100
Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar
1)
definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna
är inte jämförbara med tidigare år.
13
Närhet
FÖRÄNDRING I ANTALET LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG
Lantgårdar
st
2000
78 434
Källa: Naturresursinstitutet
1)
20131)
54 398
20141) Förändring 14/13 %
52 775
-3
definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna
är inte jämförbara med tidigare år.
Närhet
LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS
ÄGOFÖRHÅLLANDE
Ägargrupp
Privat person
Sterbhus och bolag
Stat, kommun o.a.
samfund
Totalt
1995
2005
2013 20141)
% av
st. gårdar
st.
st.
st.
86 933 61 477 47 545 45 721
86,6
12 468 7 297 5 739 5 811
11,0
563
743 1 114 1 243
99 964 69 517 54 398 52 775
Källa: Naturresursinstitutet
2,4
100
Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar
1)
definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna
är inte jämförbara med tidigare år. Närhet
I ARBETE INOM LANTBRUKET
I arbete, 1 000 pers.
Företagare
av vilka kvinnor
Löntagare
av vilka kvinnor
Totalt
Källa: Statistikcentralen
1995
116
37
25
12
141
14
2005
73
22
20
9
93
2013
59
16
17
8
76
2014
60
17
16
8
76
av
ar
,6
,0
,4
00
rna
14
60
17
16
8
76
Ekonomi
LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS
PRODUKTIONSINRIKTNINGAR
% 20141)
%
1995
2005 20131)
Antal gårdar
Mjölkgårdar
32 480 16 495 8 497 16
8 084 15
Lägenheter
med köttboskap 9 394 4 508 3 941
7
3 803
7
Svingårdar
6 249 3 165 1 020
2
932
2
Gårdar med
fjäderfä
2 239
976
395
1
423
1
Gårdar med
växtodling
42 287 40 960 34 843 64 34 144 65
därav spannmålsodling
.. 28 563 19 579 36 19 216 36
Andra
7 315 3 413 5 702 10
5 389 10
Aktiva gårdar
totalt
99 964 69 517 54 398 100 52 775 100
Källa: Naturresursinstitutet
Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar
1)
Definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna
är inte jämförbara med uppgifterna från 1995 och 2005.
Ekonomi
LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS INKOMSTER
ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING
Mjölkproduktion
Övrignötbotskapshållning
Fjäderfähushållning
Svinhushållning
Får, getter,
hästar
Växtodling
Övrig växtproduktion
Övrig
produktion
Genomsnitt
Statsskattepliktiga
inkomster makarna
tillsammans
2005 2011 2012
e
e
e
39 878 58 958 61 561
Gårdsbrukets
inkomster makarna
tillsammans
2005 2011 2012
e
e
e
30 734 47 385 49 523
38 772 54 099 56 913 19 983 28 777 29 776
60 272 76 491 82 323 35 880 48 166 53 178
47 593 66 457 67 415 31 980 43 674 44 627
40 398 48 374 50 446
4 995
7 271
8 148
44 271 58 829 60 514 10 397 15 081 15 364
43 334 54 443 54 773 11 756 14 989 14 657
37 542 55 025 55 431
6 533
9 310
9 825
44 008 59 085 61 172 19 032 26 832 28 137
Källa: Statistikcentralen
15
Ekonomi
ÖVRIG FÖRETAGSVERKSAMHET
Antal gårdar
20001) 20051)
2010
2013
Industri
4 786 3 753 2 747 2 245
vidareförädling av
livsmedel
1 065
684
479
381
vidareförädling av övriga
lantbruksprodukter
134
152
94
78
vidareförädling av trävaror 1 349
889
583
405
tillverkning av handarbeten till försäljning
274
277
155
79
produktion av energi
959 1 037
907
855
annan industriell
produktion
1 005
714
529
448
2)
Byggandet
881
438
344
Handel
1 056 1 298
850
986
Service
15 252 16 547 13 793 12 419
turism, inkvarterings- och
rekreationstjänster
2 272 1 865 1 440 1 180
entreprenadverksamhet
8 880 10 013 8 896 8 583
annan service
4 100 4 669 3 457 2 656
Övrig primärproduktion
744 1 815
981
808
odling av fisk och kräftor
på gården
112
65
48
51
pälsdjursupppfödning
632
510
315
280
2)
fiskerinäring
573
365
310
2)
144
104
62
renhushållning
2)
523
149
103
annan primärproduktion
Huvudsaklig verksamhet okänd
721
..
Sammanlagt
21 838 24 294 19 530 16 802
Källa: Naturresursinstitutet, MTT
1)
uppgifterna för åren 2000 och 2005 inkluderar inte trädgårdsföretag
som bedriver endast växthusproduktion
2)
klassificeringen av verksamhetsområden har delvis ändrat, detta område
ingick inte i statistiken ifrågavarande år
OBS. Den största verksamheten enligt gårdens omsättning.
16
Ekonomi
ÅKERAREALENS FÖRDELNING
Insådd areal
Vall
Spannmål totalt
vete
råg
korn
havre
blandsäd
övriga spannmål
Oljeväxter
Sockerbeta
Potatis
Övriga växter
Produktiv areal, totalt
Träda 1)
Odlad areal, totalt
därav täckdikad åker
1995
1 000
ha
755
978
101
21
516
329
11
1
85
35
36
29
1 918
223
2 141
1 361 2)
2005
1 000
ha
620
1 188
215
14
595
346
16
1
77
31
29
49
1 993
241
2 235
1 290
Källa: Naturresursinstitutet, Täckdikningsförening
1)
2)
2013
1 000
ha
650
1 179
231
12
533
367
33
2
53
12
22
54
1 969
254
2 223
..
2014
1 000
ha
652
1 193
272
24
532
326
37
2
44
14
22
58
1 983
247
2 230
..
inkluderar icke odlad åker som sköts år 2013 och 2014
inkluderar den täckdikade åkerarealen som tagits ur odlingsbruk
Genomsnitt av
gårdarnas åkerareal
Källa: Naturresursinstitutet
1995
ha
2005
ha
2013
ha
2014
ha
21,7
33,0
41,5
43,0
17
Ekonomi
SKÖRD
Vete
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Råg
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Korn
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Havre
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Sockerbeta
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Oljeväxter
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Ärter
areal 1000 ha
totalskörd milj. kg
skörd kg/ha
Potatis
areal 1000 ha
skörd milj. kg
skörd kg/ha
Grönsaker
totalskörd milj. kg
tomat
växthusgurka
huvudkål
morot
lök
Grönsaker i kruka (milj. st.)
Källa: Naturresursinstitutet
1995
2005
2013
2014
101
380
3 770
215
801
3 730
228
869
3 820
267
1088
4 070
21
58
2 770
14
32
2 290
12
26
2 090
24
75
3 160
516
1 764
3 420
594
2 103
3 540
494
1 904
3 850
497
1 855
3 730
329
1 097
3 330
345
1 073
3 110
344
1 197
3 480
305
1 039
3 410
35
31
12
14
1 110 1 181
480
626
31 900 37 870 40 190 45 820
85
128
1 500
77
106
1 380
53
80
3 160
43
62
3 140
5
11
2 420
4
8
93
4
11
2 570
6
14
2 540
36
29
22
22
798
743
622
600
22 110 25 700 28 120 27 300
234
31
24
24
61
17
30
18
248
38
32
19
67
21
64
254
38
36
22
71
23
97
269
40
38
24
74
26
108
LA
Ko
För
G
Ö
k
B
E
F
H
Kos
vän
Ma
A
m
Ö
n
Byg
A
b
Ö
n
Öv
F
F
Ö
Ö
Arb
L
F
lö
Rän
R
R
k
Kos
Käl
Dat
1)
ko
omi
14
67
88
70
24
75
60
97
55
30
05
39
10
14
26
20
43
62
40
6
14
40
22
00
00
69
40
38
24
74
26
08
Ekonomi
LANTBRUKETS PRODUKTIONKOSTNADER
Kostnadspost
Förnödenhetskostnad
Gödsel, kalk
Övriga växtodlings
kostnader
Bränsle
Elektricitet
Foderkostnader
Husdjurkostnader
Kostnad för gårdsanvändning 1)
Maskinkostnader
Avskrivningar på
maskiner
Övriga maskinkostnader
Byggnadskostnader
Avskrivningar på
byggnader
Övriga byggnadskostnader
Övriga kostnader
Försäkringar LFÖPL
Fasta hyror
Övriga avskrivningar
Övriga kostnader
Arbetskostnader
Lönekostnader
Företagarfamiljens
löneanspråk
Räntekostnader
Ränteutgifter
Räntekrav på eget
kapital
Kostnader totalt
2000
Milj. e
1 525
193
2005
Milj. e
1 628
185
2013
Milj. e
2 235
285
2014 f.
Milj. e
2 072
267
264
189
114
482
282
324
207
102
454
357
388
341
207
620
395
383
308
194
544
375
318
757
314
885
536
1 104
463
1 095
445
545
595
594
311
301
340
329
508
379
501
377
237
273
306
305
64
641
227
82
44
288
1 493
190
57
785
262
104
45
373
1 771
180
73
921
318
150
50
403
1 482
236
73
924
311
161
50
402
1 434
234
1 303
598
133
1 591
622
114
1 246
734
111
1 200
720
104
465
5 631
508
6 335
624
7 391
616
7 085
Källa: MTT Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl.
Data: MTT Lönsamhetsbokföringens resultat
1)
kostnad för användningen av eget foder och utsäde
19
Ekonomi
LANTBRUKETS INTÄKTER
Intäktspost
Växtodlingsinkomster
Råg och vete
Korn
Havre och andra
spannmål
Oljeväxter
Vallfoder
Potatis och sockerbeta
Baljväxter och andra
växter
Husdjurinkomster
Nötboskapintäkter
Svinintäkter
Fjäderfäintäkter
Får- och getinkomster
Växthus- och frilandsinkomster
Finansiella intäkter
Övriga intäkter
Stöd totalt
CAP-stöd
LFA-stöd och miljöstöd
Nationella stöd och
investeringsstöd
Bruttointäkter
ST
2000
2005
2013 2014 f.
Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e
881
720 1 161 1 034
84
74
160
151
171
155
283
235
139
15
269
183
80
19
218
158
163
48
397
82
136
41
358
88
21
1 612
1 089
311
204
9
16
1 653
1 094
360
194
6
26
2 154
1 510
373
219
53
25
2 075
1 491
330
201
53
549
16
147
1 776
385
721
517
14
168
1 966
514
747
614
12
209
2 002
596
814
557
11
229
1 954
554
811
667
4 981
702
5 038
584
6 152
589
5 860
Källa: MTT Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl.
Data: MTT Lönsamhetsbokföringens resultat
Värdet av eget foder och utsäde är medräknat i kalkylen
20
Me
Pro
An
An
An
Skö
Ho
Im
Tot
Ko
Bis
Bio
Käl
1)
o
2)
a
3)
s
Ekonomi
STATISTIK OM BIODLING ÅR 2014
Medlemmar i Suomen Mehiläishoitajain Liitto SML ry
Professionella biodlare 1), st
Antal ekologiska biodlare
Antalet producerande bikupor (övervintrade)
Antalet ekologiska bikupor
Skörden från en bikupa, kg
Honugsproduktion, ton
Import av honung, ton
Totalkonsumtion av honung, ton
Konsumtion av honung, g/pers
Bisamhällets förluster under vintern 2), %
Biodlingens totalintäkt 3), €
Källa: Finlands Biodlares Förbund r.f., Naturresursinstitutet
1)
odlare med fler än 100 bikupor som fått stöd
2)
andelen bin som dött under vintern
3)
statistik för år 2013
LANTBRUKETS LÖNSAMHETSKVOT ENLIGT
PRODUKTIONSINRIKTNING 2001–2014 f.
1,0
0,8
0,6
0,4
0,2
Spannmålsodling
Trädgårdsprodukon 1)
Mjölkprodukon
Övrig nötprodukon
Svinprodukon
Alla gårdar
Källa: MTT Lantbrukets Totalkalkyl
1)
Information för 2012–2014 ej tillgänglig
21
2013
2014e
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
-0,2
2001
-0,0
2 256
65
61
60 000
4 915
55
2 600
1 605
3 200
591
7
27 200
Ekonomi
Ekonomi
FÖRETAGARINKOMST
Företagarinkomst
2000
Milj. e
1 114
2005
Milj. e
808
2013
Milj. e
628
Källa: MTT Ekonomidoktorn. Lantbrukets totalkalkyl.
Data: MTT lönsamhetsbokföring
2014 f.
Milj. e
592
Ekonomi
PRODUCENTPRISER
Mjölk
mejeriets
mjölklikvid 1)
mejeriets
tillskottslikvid
Kött
nötkött
griskött
broiler
lammkött
hästkött
Hönsägg
Spannmål och
rotfrukter
vete 2)
råg 2)
korn 2)
havre 2)
maltkorn 2)
matpotatis 3)
oljeväxter 2)
cent/l
1995 2005 2013 2014 förändring
13/14 %
31,3 31,5
39,8
40,6
2,1
1,5
2,2
3,8
1,1
-72,3
2,4
1,3
1,1
1,9
1,3
0,5
2,1
1,3
1,1
2,6
0,3
0,6
3,1
1,7
1,5
3,9
..
1,2
3,0
1,6
1,5
4,0
..
1,0
-2,6
-9,2
-3,3
2,8
..
-14,5
e/tn
147,0
e/tn
149,5
e/tn
122,3
e/tn
118,4
e/tn
142,1
e/100 kg
..
e/tn
..
106,2
118,4
99,5
87,1
115,3
..
200,1
200,0
218,1
175,2
168,5
210,2
23,8
408,8
166,9
196,6
132,8
126,3
159,2
14,6
361,7
-16,5
-9,9
-24,2
-25,0
-24,3
-38,7
-11,5
e/kg
e/kg
Källa: Naturresursinstitutet
I-klass mjölk (4,3/3,3 %), utan produktionsstöd
baspriset som betalas till odlarna och som inkluderar transporten till
den första mottagningsplatsen.
3)
priset som betalats åt odlarna per 100 nettokilo levererad till packeriet.
Inkluderar ej nypotatis.
1)
2)
22
DJ
Dju
Svi
Nö
Fjä
Käl
1)
D
g
j
omi
omi
Djur och djurvälfärd
HUSDJUR
Antal husdjur, 1000 st.
Hästar
Nötkreatur
mjölkkor
dikor
Får
tackor
lamm och baggar
Svin
modersuggor
gödsvin
smågrisar
Fjäderfän
hönor
broiler
kalkoner
Getter
Renar
1995
50
1 148
399
29
159
69
90
1 400
161
451
476
10 358
4 179
4 276
80
6
208
2005
64
959
319
35
87
52
35
1 401
177
460
451
10 538
3 128
5 472
495
7
207
2013
75
912
283
57
136
69
66
1 308
126
490
365
11 981
3 432
6 861
274
5
192
2014
75
914
285
58
138
69
69
1 245
121
464
362
12 577
3 645
7 341
292
4
187
Källa: Naturresursinstitutet, Statistikcentralen, Finlands Hippos rf
Djur och djurvälfärd
DJUR PER GÅRD I GENOMSNITT
Djurantal st/gård
Svin
Nötkreatur
Fjädefän
2012
1 175
70
32 412
Källa: Naturresursinstitutet
1)
20131)
1 275
73
30 331
20141)
1 336
77
29 733
Definitionen på jordbruks- och trädgårdsföretag har ändrats 2013. Uppgifter från år 2012 har framställts retrospektivt. Uppgifterna är inte
jämförbara med tidigare år.
23
st
Svin
Nötkreatur
Höns
Broiler
Getter
Ankor och
gäss
Får
Granskningar
2011
2013
2014
52
63
55
362
244
200
26
20
5
..
132
3
12
9
4
8
11
1
32
42
Försummelser
2011
2013 2014
13
12
16
97
66
46
5
3
0
..
64
0
0
1
0
0
0
0
12
8
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 7
0
Djur och djurvälfärd
DJURSKYDDSINSPEKTIONER INOM KOMMERSIELL
DJURTRANSPORT
Inspektioner (st)
Missförhållander (%)
2005
451
24
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 24
2011
387
16
2013
384
20
2014
418
12
Djur och djurvälfärd
Djur och djurvälfärd
DJURSKYDDSINSPEKTIONER PÅ BASEN AV URVAL
25
1 747 1528
7 548 7580
91
57
64
..
2013
1366
..
2014
På nationell
nivå 2)
60 1 456
..
..
2013 2014
2013 2014
95
57
På specialnivå 1)
Täckning %
80
..
2013
61
..
2014
På basnivå 3)
211
..
2013
2013
fyller de frivilliga specialkrav som näringen ställt på avelssvingårdar www.sikava.fi
fyller de frivilliga hälsovårdskrav som näringen fastställt
något av den nationella nivåns frivilliga krav fylls inte
4)
förvaringsutrymmet tomt
3)
2)
1)
6285
5745
2014
Hälsovårdsbesök
101 6 587
.. 5 872
2014
Passiverade 4)
Djur och djurvälfärd
Källa: ETT, Sikava (hälsoklassificeringssystem för svinhus) och Naseva (nationell uppföljning av hälsovård på nötkreatursgårdar)
Svingårdar
(djurhållningsplatser)
Nötgårdar
Hälsovårdsavtal med
veterinär
2013 2014
FÖRVERKLIGANDET AV ARBETET FÖR DJURENS HÄLSOVÅRD PÅ SVIN- OCH NÖTGÅRDAR
Djur och djurvälfärd
GRÄNSVÄRDEN FÖR ANSVARSFULL PRODUKTION
INOM SVINKÖTTSPRODUKTIONEN
HÖ
Djurhållnings- IAP-överskridningar 1), IAP-överskridplatser 1),
slaktsvin
ningar 1),
med IAP
suggor
Period under- över- heldel- dödlig- heldödskrids skrids kropp kropp het
kropp lighet
1_2014 96,1 3,9
0,6 1,1
1,4 0,4
0,5
2_2014 94,1 5,9
0,6 1,0
2,2 1,2
0,4
Källa: ETT, Sikava (register för hälsoklassificering av svinhus)
Indikatorer för ansvarsfull produktion (IAP) är en del av nationella nivåns
krav för svinköttsproduktionen (sikava.fi/terveysluokitus). Överskridningar
av dessa gränsvärden granskas varje halvår. Gränsvärdet för avslag på helkroppar: suggor 7 % och slaktsvin 1,1 %. Gränsvärdet för avslag på delkroppar
är 12 %. Gränsvärdet för dödlighet: suggor 25 % och slaktsvin 4 %.
¹⁾ %-andelar av djurhållningsplatser i förhållande till alla djurhållningsplatser
Djur och djurvälfärd
ANVÄNDNINGEN AV ANTIMIKROBIELLA LÄKEMEDEL
BLAND PRODUKTIONSDJUR
mg/PCU 1)
EU/ETA-områdets i medeltal
20102) 20113) 20124)
131
151
144
Finland
2010 2011
25
24
2012
24
Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, ESVAC
1)
konsumtionen i proportion till produktionsdjurspopulationen (PCU, population correction unit = populationskorrektionsenhet, i räkningen beaktas de viktigaste produktionsdjursarterna) EU/ETA-områdets resultat
är beräknat genom att dela totalförsäljningen av antimikrobiella läkemedel i alla länder som deltagit i rapporten med sammanlagd populationskorrektionsenhet i dessa länder.
2)
antalet länder som deltagit: 19, 3) antalet länder som deltagit: 25,
4)
antalet länder som deltagit: 26
Djur och djurvälfärd
GÅRDAR SOM ERHÅLLER STÖD FÖR DJURENS
VÄLBEFINNANDE ¹⁾
Gårdar st
2012
Nötkreatursgårdar
5 364
Svingårdar
846
% av
2013 % av
2014 % av
gårdarna
gårdarna
gårdarna
38
47
5 006
757
Källa: Mavi
¹⁾ gårdar till vilka stöd har utbetalats
26
39
48
4 875
715
40
49
Pro
Inr
Go
Eko
Käl
ärd
ärd
na
Djur och djurvälfärd
HÖNSGÅRDAR 2014
Produktionsform
Inredd bur
Golv
Ekologisk
% av äggproduktionen
62
33
4
Källa: Finlands fjäderfäförbund
Djur och djurvälfärd
LADUGÅRDSTYPER FÖR KOKONTROLLBESÄTTNINGAR
2014
Båsladugård
Lösdrift
Övriga
Totalt
Källa: ProAgria
1)
Ladugårdar
%
3 966
1 680
53
56991)
70
29
1
100
Kor
%
102 719 49
108 192 50
2 523
1
213 434 100
Medelkoantal, st/gård
25,9
64,4
47,6
37,9
i uppgifterna ingår inte alla besättning inom produktionsuppföljningen
Båsladugård: Kon är fjättrad från huvudet till båset, där den kan äta och
vila och där den även mjölkas.
Lösdriftsladugård: Korna går lösa i byggnaden, där det finns ett skilt
utfodrings- och viloområde. Korna mjölkas antingen vid mjölkningsstationen eller av en robot. Djur och djurvälfärd
BETE OCH UTOMHUSVISTELSE 2014
Boskap
Sommar på bete, vinter utomhus
Sommar på bete, vinter inomhus
Sommar i rastgård, vinter utomhus
Sommar i rastgård, vinter inomhus
Sommar och vinter inomhus
Sammanlagt
Källa: ProAgria
27
st
455
3 895
103
347
946
5 746
%
7,9
67,8
1,8
6,0
16,5
100
Djur och djurvälfärd
MJÖLKNINGSMASKINER 2014
Typ av mjölkningsmaskin
Rörmjölkning
Automatisk mjölkning
Mjölkningsstation, fiskben
Mjölkningsstation, tandem
Kannmjölkningsmaskin
Station med mjölkning
bakifrån
Karusell
Automatisk mjölkning och
mjölkningsstation
Annan mjölkningsstation
Sammanlagt
Källa: ProAgria
Gårdar
3996
722
628
395
94
64
%
67,2
12,1
10,6
6,6
1,6
1,1
15
10
0,3
0,2
23
5 947
0,4
100
Djur och djurvälfärd
KOKONTROLLBESÄTTNINGARNAS MEDELPRODUKTION
OCH MJÖLKENS SAMMANSÄTTNING 2014
Ras
Kor,
st
Medelproduktion,
kg/ko
Ayrshire
132 627 8 749
Holstein
95 839 9 707
Finsk boskap
2 723 6 104
Östfinsk
boskap
366 3 783
Västfinsk
boskap
1 818 6 777
Nordfinsk
539 5 410
boskap
Jersey
420 7 958
Övriga
154 7 820
Sammanlagt 231 763 9 112
Mjölkens sammansättning, %
Protein
Källa: ProAgria
Fett
EKM ¹⁾ Celltal 2)
3,44 4,27 9 137
3,31 3,96 9 689
3,44 4,39 6 450
164
187
186
3,44 4,24 3 944
194
3,45 4,43 7 192
3,39 4,26 5 649
183
198
3,63 4,84 9 006
3,39 4,08 8 040
3,38 4,13 9 333
165
144
174
LIV
Ko
kg
Sp
Po
Tot
av
n
s
fj
a
Fly
pro
(lit
m
s
p
g
Sm
Ve
olj
Os
Gla
Äg
So
Fru
Grö
Fis
Ka
Läs
Öl
Vin
Sta
dry
Käl
tisti
tio
å
m
b
4)
b
5)
fr
6)
fr
1)
2)
3)
¹⁾ energijusterad mjölkproduktion (mjölkens fett-, protein- och laktoshalter beaktas)
2
⁾ geometriska medeltalet för mjölkens cellhalt
28
ärd
ärd
2)
4
7
6
4
3
8
5
4
4
hal-
LIVSMEDEL
Näring
LIVSMEDELSKONSUMTION PER PERSON I FINLAND OCH EU
Konsumtion
kg/person
Spannmål
Potatis
Totalkonsumtion
av kött 3)
nötkött
svinkött
fjäderfä 3)
annat kött
Flytande mjölkprodukter totalt
(liter)
mjölk
surmjölksprodukter
grädde
Smör
Vegetabiliska
oljor
Ost
Glass (liter)
Ägg
Socker
Frukt
Grönsaker
Fisk (rensad)
Kaffe (rostat)
Läskedrycker (l)
Öl (liter) ⁶⁾
Vin (liter)
Starka alkoholdrycker (liter)
1995 2005
2011 2013 EU-27 1) 2014 f.
69,8
59,6
78,8
62,0
78,8
..
80,0
52,3
124,9
71,9
80,0
52,3
60,3
18,8
32,0
9,0
0,6
73,0
18,6
33,5
16,1
4,8
77,6
18,6
36,4
18,2
4,4
77,1
18,4
35,6
19,5
3,6
82,5
15,7
40,4
21,7
4,8
76,6
18,7
34,6
20,1
3,2
198,1 189,7 183,8 181,4 240,1 2)
145,6 134,6 127,6 132,2
..
178,4
130,9
37,1
6,3
5,2
..
15,3
14,1
11,7
35,4
75,9⁴⁾
61,7
14,0
8,3
45,8
82,7
8,2
4,9
36,8
5,8
2,7
40,7
6,3
4,1
37,3
6,7
4,4
..
4,0
3,7
35,3
6,5
3,9
..
..
5,2
..
5,2
18,6 22,5 23,2
..
24,9
14,0 12,3
..
..
..
9,3 10,0 10,7
12,0
10,8
32,0 30,1 28,9
33,3
29,5
75,9 58,2⁵⁾ 58,45) 100,1⁴⁾ 61,2 5)
68,4
.. 61,2 115,8
65,3
14,1 15,2
..
..
..
9,6 12,7 10,0
4,8
9,5
52,0 56,0 45,5
..
44,4
90,6 89,0 85,6
70,1
84,1
10,8
.. 12,1
24,4
11,8
6,7
5,4
4,9
..
4,6
Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet, FAO - Statistic Division - Food Balance Sheet, ICO (International Coffee Organization), Canadean, Livsmedelsindustriförbundet, Bryggeriförbundet
år 2011
mejeriprodukter, utan smör
beräkningsgrunderna ändrade 2007–2012
4)
bär medräknat
5)
fruktsaft borträknat
6)
från och med 2009 siffrorna innehåller också turistinförse
1)
2)
3)
29
Protein, g
Fett,2) g
Mättat fett 3), g
Enkelomättat
fett 3), g
Fleromättat
fett 3), g
Kolhydrat, g
Sackaros, g
Fiber, g/MJ
Energi, MJ (kcal)
Intag/ dygn
Män Kvinnor
E%1)
Män Kvinnor
95,0
93,0
39,0
72,0
71,0
30,0
17,3
37,0
15,5
Recommendation
17,2 10–20 E%
35,9 25–40 E%
15,1
< 10 E%
36,0
27,0
14,5
13,8
10–20 E%
17,2
13,4
230,0 186,0
51,0
43,0
2,4
2,9
9,4
7,3
(2 243) (1 733)
6,9
42,2
9,2
6,9
43,9
10,0
5–10 E%
45–60 E%
≤ 10 E%
3 g/MJ
Källa: Finravinto 2012 -undersökningen
25–64 -åringar
Energin innehåller kostfibrer och alkohol
1)
2)
3)
näringsämnets andel av totala energiintaget
extraherat råfett
som triglycerider
30
Näring
MEST BETYDANDE KÄLLOR AV ENERGI OCH NÄRINGSÄMNEN
Näring
DAGLIGA INTAGET AV ENERGIGIVANDE NÄRINGSÄMNEN
OCH KOSTFIBRER I GENOMSNITT SAMT DERAS ANDEL AV
DEN TOTALA ENERGIN
31
0
10
Köräer
Källa: Finravinto 2012 -undersökningen
25–64 -åringar
Grönsaker, grönsaksräer
Spannmål
33
32
40
24
Mjölkprodukter
30
Pålägg, oljor, såser
20
52
61
50
17
20
Drycker
32
13
19
21
60
17
70
10
12
80
10
13
90
Socker, sötsaker
Frukter, bär, frukt- och bärräer
15
13
%
Salt
26
20
19
27
31
21
23
31
23
18
17
30
mon
%
%
%
Kosibrer
Sackaros
Mäat fe
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
%
%
%
MJ
Energi
MEST BETYDANDE KÄLLOR AV ENERGI OCH NÄRINGSÄMNEN
Annat
100 %
Näring
N
AV
Näring
Näring
INTAGET AV VITAMINER OCH NÄRINGSÄMNEN FRÅN MATEN
JÄMFÖRT MED REKOMMENDATIONERNA (% av rekommenderat intag)
Män
100
200
300
A-vitamin
D-vitamin
E-vitamin
Tiamin
Riboflavin
Niasin
Pyridoksin
Folater
B-12-vitamin
C-vitamin
Natriumklorid
Kalium
Fosfor
Kalcium
Magnesium
Järn
Selen
Zink
Koppar
Jod
0
100
200
300
Kvinnor
Källa: Finravinto 2012 -undersökningen
25–64 -åringar
32
400 %
400 %
FINLÄNDARNAS DAGLIGA MÅLTIDER (%-andelar)
A-vitamin
D-vitamin
E-vitamin
Tiamin
Riboflavin
Niasin
Pyridoksin
Folater
B-12-vitamin
C-vitamin
Natriumklorid
Kalium
Fosfor
Kalcium
Magnesium
Järn
Selen
Zink
Koppar
Jod
0
33
68
48
Pojkar
63 8)
85 8)
77 8)
29 8)
69 8)
Flickor
91
94
91
68
87
Pojkar
90
96
86
70
92
65
42
71
41
71
37
3)
2)
1)
hos barn mellanmål avnjutet på eftermiddagen
måltid som består av endast dryck
måltid på eftermiddagen eller kvällen då hela familjen äter tillsammans
4)
hos barn och unga måltider under vardagar
5)
1. och 5. klassister i grundskolan
6)
8. och 9. klassister i grundskolan
7)
1. och 2. årets studeranden i gymnasier och yrkesskolor
8)
8. klassister i grundskolan
Källa: Finravinto 2012 -undersökningen, Late-undersökningen, Enkäten Hälsa i skolan 2013
Morgonmål
Lunch
Middag
Mellanmål 1)
Kvällsmål
Dryckesmåltid 2)
Skollunch
Familjemåltid 3)
Gymnasium/
yrskesskola 7)
Flickor
Pojkar
Flickor
67 8)
57
60
73 8)
67 8)
35 8)
64 8)
Högstadium 6)
Lågstadium 5)
Barn/unga 4)
FINLÄNDARNAS DAGLIGA MÅLTIDER (%-andelar)
Män
91
84
83
88
80
86
Kvinnor
95
86
81
95
85
84
Arbetsför ålder
Män
94
79
72
92
81
74
Näring
Kvinnor
98
84
72
95
85
77
Åldringar
ing
Näring
HÄLSOBETEENDE (%)
Kännetäcken för kostkvaliteten
Konsumtion av frukter, bär 3)
Konsumtion av färska grönsaker 3)
Användning av fettfri mjök
De som vanligtvis använder margarin eller pålägg av växtfett på brödet
Användning av alkohol
Aldrig
Minst en gång i veckan
Dagligen
Röker dagligen
Överviktiga eller feta 4)
Sömn Under 6 timmar
6–8,9 timmar
9 timmar eller mer
Vuxna 1)
Pensionärer 2)
32
44
41
37
36
30
51
56
13
33
3
14
50
25
29
4
7
43
4
87
9
M
EK
He
13,
95
Källa: Den finländska vuxenbefolkningens hälsobeteende och hälsa
2014, Den pensionerade befolkningens hälsobeteende och hälsa 2013,
Finriski 2012 -undersökningen
1)
15–64 -åringar, 2014 2) > 65-åringar, 2013 3) 6–7 dagar i veckan
4)
hos vuxna BMI 25 eller mer, hos pensionärer BMI 27 eller mer
SJÄLVFÖRSÖRJNINGSGRAD FÖR LIVSMEDEL
Närhet
Produktionsmängd i % av konsum- 1994 2005 2013 2014
tionen (produktion+import)
Brödsäd
75 102 115 155
Mjölkprodukter, självförsörjning av
flytande produkter
112 106
95
97
Nötkött
111
89
81
81
Svinkött
113 116 100
99
Ägg
130 119 115 113
Socker
68
83
39
51
Tomat
..
62
61
58
Gurka
..
74
79
80
1)
..
94
92
92
Morot
..
80
92
92
Lök 2)
Blomkål
..
62
82
82
Jordgubbe
..
67
70
68
Hallon
..
24
19
23
..
21
9
9
Äpple 3)
Äpple (innehåll. hemträdgårdsprod.
..
31
19
20
Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och bärodlarförbundet,
Inhemska Trädgårdsprodukter rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter, Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen
1)
2)
rova medräknat
vitlök och purjo borträknat
3)
uppskattade siffror (innehåller ej hemträdgårdsproduktion)
34
Åla
69
60
Käl
1)
a
ing
2)
3,
het
Närhet
MATFÖRÄDLINGENS ANDEL AV LANDSKAPENS
EKONOMI 1)
Hela Finland 7,1 %
13,2 miljarder euro
95 860 årsverken
Lappland 2,5 %
132,3 milj.e 1 183 årsverken
Norra Österbotten 7,7 %
891,8 milj.e
7 105 årsverken
Mellersta Österbot. 10,6 %
234,1 milj.e
2 389 årsverken
Kajanaland 1,8 %
36,3 milj.e
383 årsverken
Norra Savolax 9,5 %
664,5 milj.e
6 771 årsverken Norra Karelen
5,3 %
Mellersta Finland
219,2 milj.e
5,4 %
Södra Österbotten 25,4 %
2 597 årsverken
438,3 milj.e
1 326,2 milj.e
4 010 årsverken
10 300 årsverken
Södra Savolax 4,2 %
Birkaland
165,4 milj.e
Satakunda 7,6 % 4,8 %
1 714 årsverken
785,4 milj.e
544,9 milj.e
5 013 årsverken 6 910 årsverken
Södra Karelen 4,2 %
174,7 milj.e
1 626 årsverken
Egentliga Finland
9,7 %
Kymmenedalen 4,6 %
1 451,3 milj.e
247,9 milj.e
Nyland 5,8 %
10 832 årsverken
1 825 årsverken
4 002,2 milj.e
Åland 6,5 %
19 004 årsverken
69,7 milj.e
601 årsverken
Egentliga Tavastland 12,2 %
Päijänne-Tavastland 13,2 %
666,7 milj.e
824,5 milj.e
5 210 årsverken
4 877 årsverken
Österbotten 5,7 %
341,5 milj.e
3 509 årsverken
Källa: Helsingfors universitet, Ruralia-institutet
1)
av bruttonationalprodukten
35
36
2000
< 20 pers
≥ 20 pers
330
50
243
13
373
22
108
42
145
8
991
110
85
14
330
48
2 605
307
LIVSMEDELSINDUSTRINS STÖRSTA NÄRINGSGRENAR
Källa: Temagruppen MatFinland
Näringsgren
Slakt och köttförädling
Fiskförädling
Grönsaks-, bär- och fruktförädling
Vidareförädling av mjölk
Tillverkning av kvarnprodukter
Bageriverksamhet
Dryckestillverkning
Förädling av övriga livsmedel
Totalt
LIVSMEDELSFÖRÄDLING ENLIGT NÄRINGSGREN
2013
< 20 pers
≥ 20 pers
374
40
298
16
439
22
81
31
124
16
879
86
116
16
351
42
2 662
269
Ekonomi
2014
< 20 pers
≥ 20 pers
385
42
300
15
433
27
89
32
128
14
874
78
128
19
343
43
2 680
270
Ekonomi
37
2012
milj. e
1 564,9
1 689,4
294,5
227
153,4
190,9
56,8
525,2
602,4
47
293,9
164,1
57,9
117,3
429,1
6 413,8
Råvaror
Källa: Statistikcentralen, områdes- och näringsgrensstatistik över industrin
Näringsgren
Slakt och köttförädling
Mejeriprodukter och glass
Grönsaker och frukt
Fiskprodukter
Olja och fetter
Kvarnprodukter och stärkelse
Malttillverkning
Foder
Alkoholdrycker
Läskedrycker och vatten
Bageriproducter
Choklad, sötsaker, kakao
Kryddor och kryddsåser
Färdigmat
Andra livsmedel
Totalt
Produk- Förändring
tionens
bruttovärde
2012 11/12
milj. e
%
2 757,5
7,1
2 739
1,7
473,2
0,2
311,1
8
228,9
-4,4
358
5,8
81,7
-8,5
668
7,6
1 051,7
0,2
90,4
8
1 069,6
-2,3
460
6,6
87,9
10,8
353,4
7,9
859,6
13,9
11 590
3,6
LIVSMEDELSINDUSTRINS STÖRSTA NÄRINGSGRENAR
Helhets- Förändring
förädlingsvärde
2012 11/12
milj. e
%
508
0,7
435,3
1,5
128,8
-4,3
68,1
33,1
35,7
-11,4
52,8
-22,0
17,8
28,6
88,6
-1,5
307,5
4,7
29,5
-7,6
473,7
0,2
132,7
1,6
18,5
0,8
110,1
32,7
190,7
8
2 597,8
2,5
2012
milj. e
287,6
219,9
62,3
29,3
12,4
28,7
7,5
34,3
134,8
8,6
241,5
59,8
10,7
61,2
66
1 264,6
Löner
7 596
4 845
1 634
830
270
496
168
788
2 909
210
7 435
1 640
311
1 756
1 627
32 512
Personal
Totalt
Ekonomi
UTRIKESHANDELN MED LIVSMEDELSPRODUKTER
Import milj. e
1995
2005
2013
2014
Produktgrupp
Industriella produkter
Alkoholdrycker, starka och viner
99,5
267,8
327,8
341,4
Fetter och oljor
31,1
41,2
56,8
57,5
Fruktkonserver
28,3
47,1
74,8
80,2
Honung
1,3
2,2
5,9
6,8
Kaffe (instant och rostat)
11,3
19,7
64,5
59,0
Fiskprodukter
50,1
82,2
165,2
151,3
Växtsaft och -extrakt
9,1
13,0
17,3
13,4
Växtkonserver
18,2
38,7
68,1
69,2
Soppor och buljong
8,5
12,8
16,9
15,6
Barnmat
2,0
9,3
22,7
21,9
Kött
57,3
102,8
218,5
213,8
Köttprodukter
12,1
41,6
111,2
112,7
Mjölkprodukter
63,6
178,8
407,3
411,6
Malt
1,7
0,4
4,1
1,0
Margarin
6,9
23,6
35,7
33,8
Djupfrysta bär och grönsaker
23,6
59,0
102,3
91,0
Safter
32,6
46,2
56,3
61,5
Kvarnindustriprodukter
1,4
3,0
8,8
12,5
Öl
7,4
20,6
38,3
36,6
Potatismjöl
0,5
1,6
0,5
0,5
Foder
83,7
147,0
304,1
312,1
Senap
1,0
4,7
3,8
2,5
Socker och melass
9,9
33,5
36,5
34,5
Sockerkemiska produkter
3,5
6,4
4,8
4,1
Choklad och sötsaker
90,9
134,7
210,1
213,1
Tomatsås
5,8
13,9
23,1
23,2
Stärkelseprodukter
69,5
82,0
120,2
108,0
Spannmålsprodukter
66,2
197,3
341,6
348,8
Läskedrycker och mineralvatten
4,0
33,5
47,4
48,0
Övriga livsmedel
60,9
116,4
242,3
250,0
Industriella produkter totalt
860,1 1 781,6 3 136,9 3 135,6
Lantbruksprodukter
49,0
57,3
95,3
72,2
Specialväxter 1)
Frukter
146,7
220,3
302,5
309,4
Kakaobönor
0,2
0,0
0,1
0,2
Råkaffe
124,3
115,7
160,9
183,1
Färsk fisk
14,4
65,6
189,5
196,5
Ägg
0,1
1,3
2,4
3,1
Bär
2,6
5,7
14,6
15,8
Kryddor
4,4
6,8
12,4
12,9
Nötter
7,4
9,5
22,4
32,3
Råsocker
17,7
26,7
82,2
51
Te
6,9
11,4
14,7
13,9
Grönsaker och rotfrukter
62,5
113,6
192,4
195
Spannmål
37,2
28,5
38,5
33,8
Blötdjur
2,4
4,1
11,4
12,4
Lantbruksprodukter sammanlagt
475,6
666,7 1 139,3 1 131,6
Alla livsmedel totalt
1 335,8 2 448,3 4 276,0 4 267,0
Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbund rf
1)
oljefrön och -frukter, sockerbeta och -rör, andra frön och växtdelar
38
Fö
14
,4
,5
,2
,8
,0
,3
,4
,2
,6
,9
,8
,7
,6
,0
,8
,0
,5
,5
,6
,5
,1
,5
,5
,1
,1
,2
,0
,8
,0
,0
,6
,2
,4
,2
,1
,5
,1
,8
,9
,3
51
,9
95
,8
,4
,6
,0
Ekonomi
Förändring
14/13
4,1
1,2
7,2
15,3
-8,5
-8,4
-22,5
1,6
-7,7
-3,5
-2,2
1,3
1,1
-75,6
-5,3
-11,0
9,2
42,0
-4,4
0,0
2,6
-34,2
-5,5
-14,6
1,4
0,4
-10,1
2,1
1,3
3,2
0,0
Export milj. e
1995
2005
40,1
7,0
2,6
0,0
21,9
13,2
0,0
2,4
0,4
7,4
26,4
11,4
161,9
15,7
30,7
9,0
13,0
4,3
19,7
0,2
15,0
0,4
9,6
13,4
94,9
6,6
8,5
44,1
7,4
21,5
609,0
73,4
26,5
3,9
0,0
8,0
9,6
1,6
4,9
0,4
4,9
91,5
8,5
303,1
21,9
32,7
18,2
2,1
7,7
11,3
0,5
21,7
0,3
18,7
81,5
86,3
0,3
15,7
53,4
4,8
48,0
961,9
2013
135,9
21,4
4,9
0,1
28,7
17,0
2,6
5,3
2,3
9,3
123,9
9,7
523,8
16,1
7,0
28,5
3,3
28,4
14,6
0,4
46,1
0,7
27,3
0,0
103,4
1,0
9,5
79,3
19,8
24,4
1 294,7
Förändring
2014
14/13
147,8
18,3
4,4
0,1
30,6
16,4
2,8
6,0
1,1
9,6
101,7
12,4
464,4
15,5
7,0
25,1
3,8
29,1
14,1
0,5
50,9
0,9
24,6
0,0
103,4
1,4
7,5
87,9
8,3
28,8
1 224,4
8,8
-14,5
-10,2
0,0
6,6
-3,5
7,7
13,2
-52,2
3,2
-17,9
27,8
-11,3
-3,7
0,0
-11,9
15,2
2,5
-3,4
25,0
10,4
28,6
-9,9
0,0
0,0
40,0
-21,1
10,8
-58,1
18,0
-5,4
-24,2
0,1
0,0
2,0
4,6
130,0
2,3
13,0
0,8
1,5
1,5
0,0
100,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
13,8
2,3
0,0
11,0
11,7
6,4
3,7
2,1
3,3
23,9
21,6
-9,6
29,2
7,1
6,6
11,8
12,4
5,1
8,2
0,8
0,2
2,7
3,2
18,5
4,0
1,5
1,9
6,9
8,2
18,8
44,2
0,1
0,0
0,2
0,3
50,0
-38,0
0,0
0,8
1,1
1,2
9,1
-5,4
3,4
0,7
1,3
1,1
-15,4
1,4
7,2
3,9
5,4
6,1
13,0
-12,2
35,8
42,3
130,4
160,0
22,7
8,8
0,7
0,2
0,4
0,4
0,0
-0,7
74,0
60,9
198,6
232,3
17,0
-0,2
683,1 1 022,8 1 493,3 1 456,7
-2,5
Obs! Siffrorna är avrundade och totalsumman beskriver exportens och
importens verkliga värden.
39
40
2013
Ryssland
Sverige
Estland
Tyskland
Kina
Danmark
Norge
USA
Storbritannien
Polen
Övriga
Totalt
LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS / PRODUKTGRUPP, EXPORT 2014
Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf
%
19,7
15,4
9,2
5,9
5,3
4,4
3,2
2,9
2,8
2,8
28,4
100
%
28,9
18,5
9,1
4,9
3,6
2,7
2,6
2,6
2,4
2,4
22,2
100
2014
Ryssland
Sverige
Estland
Tyskland
Kina
USA
Danmark
Nederländerna
Norge
Polen
Övriga
Totalt
Ekonomi
%
21,4
20,6
9,8
4,4
3,5
3,3
3,1
3,1
2,9
2,7
25,2
100
2005
Ryssland
Sverige
Estland
USA
Tyskland
Storbritannien
Polen
Norge
Danmark
Frankrike
Övriga
Totalt
1995
Ryssland
Sverige
Estland
Tyskland
Belgien
Norge
USA
Storbritannien
Danmark
Nederländerna
Övriga
Totalt
%
29,5
14,2
6,9
5,1
4,4
3,7
3,6
3,4
3,2
2,8
23,2
100
Ekonomi
LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS
41
Källa: Tullstyrelsen, Finlands Livsmedelsindustriförbund rf
7 836
4 114
3 930
3 877
3 446
3 237
3 177
3 001
39 979
309 859
12 096
11 639
10 397
7 833
7 358
6 415
5 978
5 747
5 361
5 034
4 846
4 806
4 301
3 893
56 894
298 831
1 000 e
30 369
27 782
26 571
25 398
22 795
13 318
Estland
Alkoholdrycker
Fisk, färsk
Kaffe, rostat
Andra livsmedel
Öl
Choklad
Fiskfrysvaror
Fjäderfä
Svinkött
Vetemjöl
Fisk, torkad, saltad,
rökt
Ägg
Kristallsocker
Sötsaker
Andra bageriprodukter
Mjölkpulver
Ostar
Kaffe, rå
Margarin
Korn
Övriga
Totalt
3 043
2 849
2 782
2 182
2 017
1 923
1 687
1 631
1 626
1 594
24 981
142 518
Ekonomi
Sverige
Yoghurt
Alkoholdrycker
Choklad
Andra mjölkprodukter
Mjölk och grädde
Andra bageriprodukter
Animaliskt och
vegetabiliskt fett
Sötsaker
Smör och andra mjölkfetter
Andra kött- och djurdelar
Svinkött
Mjölkpulver
Ostar
Ägg
Bär, djupfrysta
Korvar
Stärkelsederivat
Andra köttprodukter
Nötkött
Korn
Övriga
Totalt
1 000 e
25 710
13 694
12 679
12 599
7 256
6 975
5 603
4 694
3 936
3 057
1 000 e
84 168
45 936
20 213
11 792
11 437
10 445
10 266
9 331
8 823
8 447
8 303
8 101
LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS / PRODUKTGRUPP, EXPORT 2014
Ryssland
Ostar
Smör och andra mjölkfetter
Foderblandningar
Mjölk och grädde
Alkoholdrycker
Andra mjölkprodukter
Andra bageriprodukter
Choklad
Andra spannmålsprodukter
Kaffe, rå
Malt
Yoghurt
Andra kvarnindustriprodukter
Fiskfrysvaror
Bröd
Mjölkpulver
Öl
Kaffe, rostat
Fjäderfä
Läskedrycker
Övriga
Totalt
Ekonomi
LIVSMEDELSINDUSTRINS FoU-KOSTNADER
LIV
(% av produktionen)
Hu
livs
utg
pe
Brö
spa
pro
Kö
pro
Fis
pro
Mj
ägg
Fett
Fru
grö
Po
tati
So
Ka
kak
An
äm
Tot
0,65
Finland 2010
0,57
Finland 2011
0,64
Finland 2012
EU-15, 2007
0,38
Källa: Statistikcentralen, OECD Main Science and Technology Indicators
Ekonomi
KONSUMTIONSUTGIFTER
1995
2005
2013
Privata konsumtionsutgifter milj. euro, enligt gängse
priser
Livsmedel och alkoholfria
drycker
7 411 9 381 13 529
Livsmedels och alkoholfria
dryckers andel av konsumtionsutgifterna, %
15
12
13
Alkoholdrycker och tobak
2 976 4 052 4 967
Beklädnad och skodon
2 218 3 771 4 765
Bostad och energi
11 889 19 253 28 576
Möbler, hushållsmaskiner
o.-tillbehör
2 132 4 147 5 341
Hälsa
1 631 3 367 4 643
Trafik
5 924 10 438 13 026
Telekommunikation
780 2 185 2 459
Rekreation och kultur
5 087 9 094 11 791
Studier
228
333
410
Hotell, caféer och
restauranger
3 383 5 259 6 625
Övriga varor och tjänster
4 709 7 074 9 907
Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper
42
2014
13 736
13
5 023
4 685
29 806
5 384
4 717
12 969
2 464
11 683
409
6 682
10 301
Käl
1)
in
Ekonomi
omi
omi
Hushållens
1995
2005
2013
2014
livsmedelse/å % e/å %
e/å % e/å %
utgifter per
person
Bröd och
spannmålsprodukter
232 17 301 18 380 16 380 16
Kött och köttprodukter
311 23 359 21 492 21 481 20
Fisk och fiskprodukter
58
4
73
4 115
5 117
5
Mjölk, ost och
ägg
248 18 308 18 463 20 469 20
Fetter och oljor
42
3
39
2
51
2
46
2
Frukter och
grönsaker
190 14 287 17 422 18 437 19
Potatis och potatisprodukter
45
3
45
3
54
2
53
2
Socker
21
2
14
1
15
1
15
1
Kaffe, te och
kakao
69
5
45
3
70
3
72
3
Andra födoämnen 1)
150 11 203 12 272 12 279 12
Totalt
1 365 100 1 674 100 2 334 100 2 349 100
Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper
1)
innehåller inte andra drycker
Ekonomi
LIVSMEDLENS REALPRISUTVECKLING I FINLAND
120
110
100
90
80
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
rs
LIVSMEDELSUTGIFTER
Livsmedlens
producentpriser, €
Livsmedlens
konsumentpriser, €
Källa: Statistikcentralen
43
Ekonomi
MINUTPRISER
Priser,
1994
€/kg, €/l
Mjölk
lättmjölk
0,66
fettfri mjölk
0,58
surmjölk 1)
0,58
Ostar
emmental
8,34
edam
7,03
Fetter
smör
5,28
margarin
3,73
Kött
nötstek 2)
11,16
nöt, malet kött
7,86
3)
grisschnitzel
7,59
4,10
bröstfilé av broiler 4)
medwurst
15,86
knackkorv
5,82
länkkorv
3,70
Hönsägg
2,79
Fisk
regnbågslax 5)
5,84
Spannmåls- och växtprodukter
specialvetemjöl
0,90
hålkakor
2,79
rostbröd
..
vetelängder
5,63
fint socker
1,23
matpotatis
1,52
morot
1,56
tomat
2,39
kaffe
5,56
Källa: Statistikcentralen
2005
2013
2014
0,74
0,72
0,89
1,05
0,97
1,33
1,1
1,01
1,33
10,59
7,92
14,13
9,69
14,02
9,8
4,96
2,87
6,12
3,85
5,74
3,9
9,08
7,44
7,89
2,03
12,19
4,68
3,43
2,33
16,88
10,68
..
13,75
15,8
7,94
4,8
4,25
16,74
10,2
..
13,47
15,88
7,89
4,94
3,68
10,45
16,14
16,85
0,59
3,15
3,57
5,79
1,08
0,65
1,21
2,98
5,04
0,69
..
3,88
7,39
1,13
0,94
1,92
3,08
7,12
0,68
..
3,90
7,19
1,08
0,87
1,65
3,25
7,18
prisen 1994 är beräknade av fettfri surmjölk
prisen 1994 är beräknade av nöt, yttre stek
prisen 1994 är beräknade av griskotlett
4)
prisen 1994 är beräknade av lår- och bröstbitar av broiler
5)
prisen 1994 är beräknade av rensad hel fisk, prisen 2005–2014 av filé
1)
2)
3)
44
Ekonomi
omi
14
,1
01
33
02
,8
74
,9
74
,2
..
47
88
89
94
68
85
68
..
90
19
08
87
65
25
18
VANLIGASTE MERVÄRDESKATT PÅ LIVSMEDEL
I EU-LÄNDERNA 2014 (%)
Danmark
25,0
Romania
24,0
Leƒland
21,0
Litauen
21,0
Bulgarien
20,0
Slovakien
20,0
Estland
20,0
Ungern
18,0
Tjeckien
15,0
FINLAND
14,0
Grekland
13,0
Sverige
12,0
Österrike
10,0
Slovenien
9,5
Tyskland
7,0
6,0
Nederländerna
6,0
Belgien
Portugal
6,0
Frankrike
5,5
5,0
Polen
Cypern
5,0
5,0
Kroaen
Italien
4,0
Spanien
4,0
Luxemburg
3,0
Stor-Britannien 0,0
0,0
Irland
Malta
0,0
EU 28 -genomsnitt
-länderna totalt 10,7 %
Källa: Europeiska kommissionen
é
45
46
Källa: Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
Nederländerna
Belgien
Spanien
Irland
Storbritannien
Italien
Österrike
Grekland
Luxemburg
Portugal
Frankrike
Sverige
Tyskland
Finland
Danmark
EU-15
Fisk Mjölk,
Hushållens Livsmed- Livs- Bröd- och Kött och
och ost, ägg
el och medel spann- köttprokonsummålspro- dukter fiskprotionsut- alkoholfria
dukter
dukter
drycker
gifter
106,3
91,3 91,5
84,4
106,9
97,8
89,6
106,8
105,3 105,6
103,6
109,2 120,5
107,7
86,4
88,1 88,5
105,6
75,3
87,4
89,0
114,7
110,4 108,9
102,6
100,9 107,7
113,7
106,1
94,8 93,1
83,1
87,9
92,1
97,6
96,0
105,4 106,5
107,6
103,9 112,1
121,5
104,9
115,1 115,6
129,6
122,8 123,8
98,4
80,0
95,2 94,5
102,1
81,8 109,4
125,1
127,5
111,6 113,6
111,7
119,6 125,5
115,4
73,6
85,3 84,8
93,7
68,0
75,8
99,8
103,5
101,8 102,7
99,4
111,6 107,0
93,1
130,0
117,9 117,6
127,3
116,9 113,7
111,5
95,5
101,8 101,8
99,7
118,2 108,5
91,3
115,8
116,0 115,5
126,3
112,2 114,9
115,8
132,9
132,6 128,0
148,6
115,6 122,7
111,3
100
100 100
100
100
100
100
PRISINDEX 2013 (EU15 = 100)
79,3
110,0
91,7
97,9
97,8
101,5
118,6
115,1
112,1
95,1
94,4
113,1
101,3
105,9
134,3
100
91,4
97,7
90,1
125,2
104,8
96,2
115,1
69,8
111,6
85,4
107,9
129,4
102,2
117,3
120,4
100
86,1
106,3
98,7
112,2
96,4
114,6
109,1
117,4
105,7
109,9
97,3
112,5
93,5
111,5
166,9
100
89,7
101,8
84,0
126,2
111,6
93,9
111,7
103,6
99,7
90,9
93,2
121,1
101,7
120,7
177,7
100
AlkoFrukt, Övriga
Fetter
livs- holfria
och grönsaker,
potatis medel drycker
oljor
Ekonomi
Källa: Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
Ekonomi
HUSHÅLLENS KONSUMTION AV LIVSMEDEL OCH
ALKOHOLFRIA DRYCKER
% av hushållens helhetskonsumtion
8,3
Luxemburg
8,5
11,1
9,3
8,7
Stor-Britannien
10,7
10,0
10,3
11,4
10,2
9,4
Österrike
Irland
11,3
11,2
Danmark
15,0
13,2
11,7
11,0
12,3
12,0
10,6
13,0
Tyskland
Nederländerna
12,1
12,0
Sverige
14,1
12,5
12,1
FINLAND
15,4
13,4
13,0
14,5
13,6
13,4
15,3
Cypern
Belgien
13,7
13,6
14,7
14,2
13,8
Frankrike
Spainien
17,2
14,4
14,8
Italien
16,9
14,7
16,0
Malta
14,9
14,8
Slovenien
18,6
17,8
15,5
15,0
Tjeckien
18,7
16,2 1)
16,2
Grekland
17,5
18,2
Slovakien
27,7
17,6
16,6
Ungern
Portugal
16,4
23,4
18,2
Polen
18,4
18,5
21,1
29,9
19,0
18,7
Estland
19,2
Leland
28,9
22,3
19,7 1)
20,5
Bulgarien
36,1
25,1
25,4 2)
25,8
Litauen
27,5 3)
Romänien
2012
2005
39,4
29,8
38,5
1995
Källa: CIAA, Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
1)
uppgift från år 2011 2) uppgift från år 2009 3) uppgift från år 2010
47
Ekonomi
KÖTT
Milj.kg
Svin
produktion
konsumtion
export 1)
import 1)
Nöt
produktion
konsumtion
export 1)
import 1)
Fjäderfä
produktion
konsumtion
export 1)
import 1)
Får
produktion
konsumtion
export 1)
import 1)
Häst
produktion
Kött sammanlagt
produktion
konsumtion
export 1)
import 1)
Export av köttprodukter
1995
2005
2013
2014
166
165
9
10
204
176
40
15
195
194
35
33
186
189
30
34
95
96
6
8
87
98
2
14
81
100
2
24
83
102
2
21
43
45
3
0,3
87
84
10
7
111
106
22
17
113
110
20
18
2,0
2,0
0,0
1,0
0,6
1,9
0,0
1,4
1
3,4
0,1
2,6
1,1
3,7
0,1
2,7
0,4
0,1
0,5
0,5
306
308
15
21
3,7
378
361
52
39
2,1
388
406
58
78
1,5
384
407
52
78
2,1
Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet,
Tullstyrelsen/importöversyn
1)
beräkning omräknad till helfallskött
48
Ekonomi
omi
14
86
89
30
34
83
02
2
21
13
10
20
18
MJÖLKPRODUKTER OCH NÄRINGSFETTER
Mjölk, milj. l
produktion
l/ko
mejeriernas invägning
konsumtion (mjölk och
flytande mjölkprodukter)
Smör, milj. kg
produktion
konsumtion
export
Ost, milj. kg
produktion
konsumtion
export
Mjölkpulver, export, milj. kg
1995
2005
2013
2014
2 397
5 981
2 296
2 362
7 505
2 293
2 260
7 977
2 220
2 330
8 201
2 289
1 012
995
987
976
45
27
19
50
14
37
44
20
24
49
19
27
96
78
29
7
97
98
37
15
102
135
46
22
99
141
33
27
Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet
,1
,7
,1
,7
,5
84
07
52
78
,1
49
Ekonomi
BRÖDSÄD
Vete
Skörd milj. kg
Av skörden duglig % 1)
Import, milj. kg
Export, milj. kg
Konsumtionen milj. kg
- brutto
- netto
Råg
Skörd milj. kg
Av skörden duglig % 2)
Import, milj. kg
Export, milj. kg
Konsumtionen milj. kg
- brutto
- netto
1995
379,5
..
131,6
8,4
2005
801,3
32
23,2
25,5
2013
2014
869,4 1 088,2
58
37
11,4
4,7
163,5 175,0
306,1
229,5
338,3
253,7
333,6
250,2
335,1
251,4
57,7
..
61,4
..
32,4
28
80,4
2,4
25,7
73
56,5
0,2
74,9
84
56,0
4,2
80,9
79,2
90,0
88,2
87,0
85,3
82,8
81,2
Källa: Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen
1)
2)
hektolitervikt ≥78,0 kg, falltal ≥180, proteinhalt (N*5,7) ≥12,5 %
hektolitervikt ≥71,0 kg, falltal ≥120
Ekonomi
ÄGG
Milj. kg
Produktion
Konsumtion
Export
1995
74,7
61,0
14,0
Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
2005
58,2
48,8
11,2
2013
67,4
58,1
11,5
2014
67,7
59,3
11,2
FIS
Fis
Str
Sik
Sik
Lax
Ab
Gö
Yrk
Friti
Fis
Käl
v
få
re
3)
s
o
1)
2)
KO
Inh
Od
Str
Gä
Ab
Sik
Sik
Gö
An
Im
Od
Od
Ton
fab
Sej
Rä
Sill
An
Käl
Kon
Kon
lad
Imp
art
50
omi
omi
14
,7
,3
,2
FISK
Fiskfångst milj. kg
Strömming
Siklöja
Sik
Lax
Abborre
Gös
Yrkesfiske totalt
Fritidsfiske totalt
Fiskodling
1)
1995
96
4
6
2
17
2
111
57
17
2005
67
5
3
1
13
3
94
38
14 2)
Ekonomi
20133)
122
4
2
0,4
8
4
143
25
14
20143)
131
4
2
0,4
8
4
153
25
13
Källa: Naturresursinstitutet
viktigaste hushållsfiskarna, inkluderar såväl yrkes- som fritidsfiskets
fångst
renbågslax över 90 %
3)
siffrorna från fritidsfiskets fångster och yrkesfiskets fångster i insjöområdet är från år 2012
Ekonomi
1)
2)
KONSUMTION AV FISK
Inhemsk fisk (kg/pers)
Odlad regnbågslax
Strömming
Gädda
Abborre
Siklöja
Sik
Gös
Annan inhemsk fisk
Importerad fisk (kg/pers)
Odlad regnbågslax
Odlad lax
Tonfisk (konserv och
fabrikat)
Sej (frysfilé)
Räkor
Sill- och strömmingskonserv
Annan importerad fisk
Källa:
Naturresursinstitutet
2000
1,6
1,2
0,7
0,7
0,7
0,4
0,2
0,6
2005
1,4
0,7
0,7
0,6
0,7
0,3
0,3
0,5
2012
1,0
0,3
0,4
0,4
0,6
0,3
0,3
0,5
2013
1,1
0,3
0,4
0,4
0,6
0,3
0,3
0,4
0,3
0,9
0,6
1,9
1,0
4,2
0,9
4,0
1,2
0,6
0,4
0,5
2,3
1,6
0,4
0,5
0,5
2,4
1,6
0,5
0,6
0,3
2,7
1,9
0,3
0,6
0,4
2,7
Konsumtionen av inhemsk fisk (kg/pers) omvandlad till filévikt. Konsumtionen av importerad fisk (kg/pers) lax och regnbågslax omvandlad till filévikt, övriga enligt produktvikt. Importerad sötvattenfisk (t.ex. sik, gös osv.) har inte rapporterats enligt
art, ingår i kategorin annan importerad fisk. 51
Ekonomi
GRÖNSAKER OCH FRUKT
1 000 kg
Potatis
export
import
Tomat
export
import
Gul- och rödlök
export
import
Blomkål
export
import
Vit- och rödkål
export
import
Huvudsallad
export
import
Morot och rova
export
import
Gurka
export
import
Paprika
export
import
Zucchini
export
import
Övriga färska grönsaker
export
import
Banan
export
import
Citrusfrukter
export
import
Äpple
export
import
Övriga färska frukter
export
import
1995
2005
2013
2014
2 895
3 909
4 853
19 304
8 499
20 757
12 349
15 524
2 368
16 130
58
19 471
173
27 823
114
29 428
400
5 357
3
5 233
20
12 654
130
11 420
75
2 166
0
2 407
1
3 087
..
3 280
2 447
1 660
3
1 608
58
2 352
236
2 614
104
5 672
35
11 056
221
18 068
122
18 699
1
2 643
21
4 816
19
9 442
53
6 557
498
11 107
66
11 256
0,4
9 932
38
11 307
354
5 438
5
9 538
10
14 422
21
15 360
17
710
0
2 118
..
..
..
..
7 372
33 385
1 552
61 227
595
81 834
708
82 948
2 352
6 619
0
65 491
..
..
..
..
3 968
62 100
91
63 749
134
71 424
62
72 107
11 480
54 001
100
49 719
141
44 575
65
45 613
15 181
472
1 831
1 903
151 112 108 370 124 012 133 259
Källa: Tullstyrelsen, statistiktjänst
52
omi
Ekonomi
BÄR OCH SVAMP
14
49
24
14
28
30
20
..
80
36
14
22
99
53
57
38
07
21
60
..
..
08
48
..
..
Trädgårdsbär,
totalskörd milj.kg
Jordgubbe
varav ekologisk
Svartvinbär
Röd- och vitvinbär
Hallon
varav ekologisk
Krusbär
Totalt
2005
2010
2013
2014
10,1
..
1,8
0,5
0,6
..
0,03
13,1
10,3
0,19
1,0
0,4
0,5
0,01
0,06
12,5
13,2
0,22
1,5
0,4
0,7
0,02
0,05
16,1
12,9
0,25
1,1
0,6
0,8
0,01
0,04
15,6
Vilda bär, utbud 1 000 kg
Blåbär
3 111
varav ekologisk
..
Lingon
8 544
varav ekologisk
..
Hjortron
321
varav ekologisk
..
Andra naturbär
51
Totalt
12 027
2 780
1 036
6 057
1 232
152
1
108
9 097
5 008
856
10 746
757
146
5
67
15 968
5 866
3 044
2 981
759
162
90
81
9 090
Natursvamp, utbud 1 000 kg 1)
Kantarell
16
Karljohanssvamp
181
Riskor
152
Andra svamp
77
Totalt
426
5
747
98
5
855
11
238
51
10
309
10
369
82
28
489
Källa: Naturresursinstitutet, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och
bärodlarförbundet, Landsbygdsverket
1)
enligt färskvikt
62
07
65
13
03
59
53
Produktsäkerhet
LIVSMEDEL MED FÖRSEELSER 2014
Undersökta
livsmedel
Grönsaker och
svampar
Grönsaksprodukter
Frukter och bär
Fruktprodukter
Nötter, mandlar
och produkter
Safter och drycker
Spannmåls- och
bageriprodukter
Sötsaker, socker
och honung
Kryddor och
kryddprodukter
Kakakoprodukter,
kaffe och te
Såser, soppor och
buljoner
Kosttillskott
Produkter för
specialkost
Barnmat
Övriga livsmedel
Totalt
Källa: Tullaboratoriet
1)
Undersökta
partier1),
st.
Partier med
förseelser
%
Partier med
påpekanden
%
678
114
698
61
6,2
11,4
3,6
4,9
6,6
10,5
5,0
4,9
176
159
5,1
8,2
8,5
27,7
324
7,1
9,6
79
3,8
6,3
224
16,5
11,6
187
15,5
153
95
13,7
23,2
12,8
14,4
48
66
267
3 329
22,9
3,0
10,9
8,5
23,2
14,6
7,6
13,5
10,0
av partierna hade 51 % sitt ursprung utanför EU-länderna, 46 % från
EU-området och 3 % var av okänt ursprung.
54
ed
en
%
,6
,5
,0
,9
,5
,7
,6
,3
,6
,8
,4
,2
,6
,6
,5
,0
Produktsäkerhet
ORSAKER TILL FÖRSEELSER 2014
Orsaker till förseelser
Parti, ant.
Förpackningsmärkningar
114
Växtskyddsmedel
68
Tillsatsämnen
43
Konsistensen av livsmedlet
27
Jämförelse av konsistensen enl. lagstiftningen
18
Andra utredningar ¹⁾
17
Mikrobiologiska orsaker
12
Mykotoxin
12
Bestrålning
10
Mjukgörare
8
Allergener
7
Främmande ämnen ²⁾
7
Mineraler
4
GMO
0
Tungmetaller
0
Skicket av förpackningen
0
Identifieering av köttsorten
0
Radioaktivitet
Vitaminer
Totalt
Källa: Tullaboratoriet
¹⁾ Innehåller bl.a. Inspektion av dokument
²⁾ PAH, MCPD, histamin, nitrat, melamin
%
32,9
19,6
12,4
7,8
5,2
4,9
3,5
3,5
2,9
2,3
2,0
2,0
1,2
0,0
0,0
0,0
0,0
0
0
347
0,0
0,0
100
Produktsäkerhet
PROGRAMMET FÖR ÖVERVAKNING AV FRÄMMANDE
ÄMNEN I LIVSMEDEL AV ANIMALISKT URSPRUNG
n
Provernas antal st.
Strider mot
reglerna %
EU-27 medeltal
2010
2012
418 081 427 195
0,33
0,25
2010
4 344
Finland
2012
4 424
2014
4 324
0,0
0,02
0,0
Källa: EFSA och Livsmedelssäkerhetsverket Evira
Med främmande ämnen menas förbjudna ämnen, tillåtna läkemedel
samt kontaminanter från omgivningen. EU- resultaten innehåller alla prover som blivit undersökta i programmet samt resultaten av undersökningar om främmande ämnen från omgivningen. I statistiken från Finland har
man tagit i beaktan rester av förbjudna ämnen och tillåtna läkemedel.
Man har inte tagit i beaktan alla resultaten som har överskridit gränsvärden som t.ex. tungmetaller i vilt.
55
56
106
359
14
30
48
18
300
502
5
109
16
189
125
770
3
2
120
13
655
5 030
0
38
26
51
32 012
7 794
30 230
2 407
Restaurang-verksamhet
0
0
0
0
0
0
Detalj-försäljning
direkt från
tillverkaren
0
0
0
0
1 200
6 713
23
179
219
272
78 601
15 964
45 332
3 927
Totalt
Produktsäkerhet
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Rapporten Suomen elintarvikeketjun monivuotisen kansallisen valvontasuunnitelman 2012–2016
toteutumisesta vuonna 2014
14
52
1
0
9
1
9 477
4 204
7 722
504
3 085
1 759
4 568
331
31 337
1 623
1 909
626
Antalet aktörer
Antalet kontrollerade aktörer
Antalet kontroller
Antalet aktörer som brutit mot kraven
Typ av förseelse
Hygien (HACCP, utbildning)
Allmän hygien
Konsistens
Kontamination (annan än mikrobiologisk)
Förpackningsmärkning och presentation
Övriga
2 690
584
903
59
Primär- Tillverk- Distribu- Detalj-försäljning
produk- ning och tion och
tion packning transport
Inspektioner, st.
ANTAL LIVSMEDELSÖVERVAKNINGAR 2014
AN
Åte
Käl
1)
in
OR
Produktsäkerhet
ANTAL ÅTERKALLELSER
Återkallelser 1), st
2005
28
2010
84
2013
134
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira
1)
inneh. återkallelser från både dagligvaruhandeln och storkök
2014
120
ORSAKER TILL TILLBAKADRAGNINGAR 2014
Produktsäkerhet
Annat 10 %
Ollåtna nya
livsmedel 6 %
Muut
Mikrobiologiska 23 %
Luvattomat uus
Pakkausmerkin
Fel i förpackningsmärkningar 16 %
Fysikaaliset virh
Allergener 8 %
Fysikaliska orsaker,
upplösning av
ämnen 10 %
Pestisidit, toksii
Allergeenit
Pescider, toxiner,
överskridning av mängden
llsatsämnen 27 %
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira
Produktsäkerhet
MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER OCH ANTALET
INSJUKNADE 2014
Orsak
Livsmedelsburen
Bacillus cereus
Campylobacter jejuni
Clostridium perfringens
Hepatit A -virus
Histamin
Lektin
Norovirus
Yersinia pseudotuberculosis
(+Campylobacter jejuni)
Okänd
Totalt
Hushållsvattenburen
Campylobacter jejuni
EHEC O103 (+Campylobacter
jejuni, EPEC, ETEC)
Norovirus
Okänd
Totalt
Epidemier st
N=42
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira
57
Insjuknade st
N=990
%
2
1
1
1
1
1
8
55
22
67
12
23
12
203
8
3
10
2
3
2
29
1
20
36
55
253
702
8
36
100
1
96
33
1
1
3
6
9
76
107
288
3
26
37
100
Mikrobiologiset
58
3
8
19
25
69
1
4
11
1
2
5
2
6
1
1
1
3
1
3
1
0
0
0
0
0
0
1
8
1
1
20
36
100
2
1
1
1
Totalt
Produktsäkerhet
Mjölk Drycker Ägg och Kött och Spann- BageriOkänd Grönsa- Fisk och
äggpro- köttpro- mål och produkoch
eller ker och fiskproter
dukter dukter spanngrön- dukter mjölkflera
målsproprodukmaträt- saksprodukter
ter
ter dukter
1
1
1
1
1
Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira
Bacillus cereus
Campylobacter jejuni
Clostridium perfringens
Yersinia pseudotuberculosis (+ Campylobacter
jejuni)
Hepatit A -virus
Norovirus
Histamin
Lektin
Okänd
Totalt
%
Orsak
MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER ENLIGT ORSAK 2014
DAGLIGVARUHANDELN OCH STORKÖK
Ekonomi
ANTAL BUTIKER ENLIGT BUTIKSTYP
Butikstyp
Hypermarkets
Varuhus
Supermarkets, stora
Supermarkets, små
Snabbköp, stora
Snabbköp, små
Småbutiker
Specialbutiker
Saluhallsbutiker
Totalt 1.1.2015
Butiksbilar och -båtar
Upphört
Totalt 1.1.2015
150
115
621
402
1 065
394
410
910
34
4 101
14
167
Källa: A.C. Nielsen Finland Oy
Ekonomi
DAGLIGVARUFÖRSÄLJNING ENLIGT BUTIKSTYP
Milj. euro
Hypermarkets¹⁾
Varuhus
Supermarkets, stora
Supermarkets, små
Snabbköp, stora
Snabbköp, små
Småbutiker
Specialbutiker och
hallar
Totalt
Butiksbilar och -båtar
Upphört (faktiska)
Totalt
Källa: A.C. Nielsen Finland Oy
1996
1 533
655
1 847
2 118
1 401
766
131
2005
2 772
611
3 789
1 648
1 916
490
216
2013
4 524
567
5 775
1 871
2 601
456
338
2014
4 519
571
6 019
1 783
2 628
438
346
148
8 599
52
114
8 765
158
11 601
18
289
11 908
268
16 399
7
145
16 551
296
16 599
6
100
16 705
¹⁾ klassificering enligt kedja sedan 2005, innehåller kedjorna K-Citymarket, Prisma och Euromarket
59
Ekonomi
ANTAL STORKÖK ENLIGT TYP
Caféer och restauranger
Personalrestauranger
Offentliga kök
Totalt
Källa: Taloustutkimus Oy
1)
2009
st
10 429
1 349
4 530
16 308
2011
st
11 211
1 360
4 116
16 687
För2013 ändring
st 11/13 %
11 229
0,2
1 242
-8,7
3 835
-6,8
163151)
-2,2
Talen innehåller några storkök vars verksamhetsområde man inte
känner till
Ekonomi
STORKÖKENS PORTIONSANTAL ENLIGT TYP
Milj. portioner
Caféer och restauranger
Personalrestauranger
Offentliga kök
Totalt
Källa: Taloustutkimus Oy
1)
2009
2011
345
63
441
850
398
72
419
889
2013 Förändring
11/13 %
416
4,5
70
-2,8
411
-1,9
1,7
9041)
Talen innehåller några storkök vars verksamhetsområde man inte
känner till
Ekonomi
I den offentliga matservicen var de ekologiska produkternas
andel år 2014 ca 5 % (i kg).
Källa: EkoCentria, Taloustutkimus Oy
60
Publikationen Faktagaffeln kan beställas från Ruokatieto på adressen:
[email protected]
eller per telefon 040 710 4170.
Publikationen är gratis, men leveranskostnader tillkommer
(hanteringskostnader 5 € + postavgifter).
Publikationen Faktagaffeln 2015 – Statistik om livsmedelsbranschen produceras
av Föreningen Matinformation rf i samarbete med Agronomförbundet rf, Livsmedelsindustriförbundet rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter
MTK ry, ProAgria Centralernas Förbund rf och Svenska lantbruksproducenternas
centralförbund SLC rf. Dessutom har Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT och Helsingfors universitet bidragit med värdefull sakkunskap.
Föreningen Matinformation rf tackar varmt alla samarbetsparter.
Föreningen Matinformation rf
Helsingfors 2015
FÖRENINGEN
FÖRENINGENMATINFORMATION
MATINFORMATIONRF.
RF.
TFN.
TFN.040
040710
7104170
4170
www.ruokatieto.fi
www.ruokatieto.fi
Agronomförbundet
Agronomförbundetrfrf
TFN.
TFN.(09)
(09)251
2511160
1160——www.agronomiliitto.fi
www.agronomiliitto.fi
Livsmedelsindustriförbundet
Livsmedelsindustriförbundetrfrf
TFN.
TFN.(09)
(09)148
148871
871——www.etl.fi
www.etl.fi
Centralförbundet
Centralförbundetför
förlantlant-och
och
skogsbruksproducenter
skogsbruksproducenter
TFN.
TFN.020
0204131
4131——www.mtk.fi
www.mtk.fi
Svenska
Svenskalantbruksproducenternas
lantbruksproducenternas
centralförbund
centralförbundSLC
SLCr.f.
r.f.
TFN.
TFN.(09)
(09)586
5860460
0460——www.slc.fi
www.slc.fi
ProAgria
ProAgriaCentralernas
CentralernasFörbund
Förbund
TFN.
TFN.020
020747
7472400
2400——www.proagria.fi
www.proagria.fi
Download
Random flashcards
Create flashcards