Huvudprocess
Specialitet
Processledare
Dokument-Id
Godkännadedatum
VIS-Redaktör
CAREINVSOM-3-221
Utvidgad utredning
Geriatrik och rehabmottagningen på Sunderby sjukhus har ett länsuppdrag
och fungerar konsultativt och stödjande till primärvården. Primärvården
ansvarar för den basala demensutredningen och förväntas sköta
diagnostisering och behandling av de vanligaste sjukdomarna Alzheimers,
vaskulär demens och blanddemens.
När den basala utredningen inte ger tillräckligt med information för att
fastställa rätt diagnos eller utesluta demensdiagnos remitteras patienten
vidare till Geriatrik och rehabiliteringsmottagningen för vidare utredning. De
personer som i första hand är i behov av utvidgad utredning är:
Yngre personer med demenssjukdom (<65 år)
Personer med snabbt progredierande demenssymtom.
Atypiska varianter av demenssjukdomar tex. Lewy Body demens
och frontallobsdemens.
Önskemål om second opinion
Personer med svåra beteendemässiga och psykiska symtom vid
demens (BPSD)
Remissen för utvidgad utredning ska innehålla resultatet av den basala
utredningen.
Inför den utvidgade utredning tar patienten prover och DT hjärna på sitt
närmaste sjukhus och kommer därefter till Sunderby sjukhus för besök hos
läkare och neuropsykolog.
Specialistsjukvården ansvarar för:
Utvidgad utredning
Diagnostik
Behandling och medicinsk uppföljning kan delegeras till
primärvården alternativt kvarstår ansvaret på specialist
mottagningen.
Specialistbedömningar av personer med svåra beteendemässiga och
psykiska symtom vid demens (BPSD).
Berörda enheter
Geriatrik och rehabiliteringsmottagningen Sunderby Sjukhus.
Syfte
Syftet med rutinen är att skapa en likvärdig utredning för patienter i
Norrbotten. Rutinen beskriver den utvidgade demensutredningen.
Sida
1 av 5
Version
0.1
Huvudprocess
Specialitet
Processledare
Dokument-Id
Godkännadedatum
VIS-Redaktör
CAREINVSOM-3-221
Processbeskrivning
Utredning
Undersökningarna som ingår i den utvidgade utredningen bedöms utifrån
vad som framkommit i den basala utredningen och vad läkaren bedömer som
nödvändigt i det enskilda fallet. Utredningen bör alltid individualiseras.
Den utvidgade utredningen kan innehålla följande:
Fördjupad anamnes (prioriteras)
Strukturerade bedömningar, t.ex. MMSE-SR, Klocktest, AQT,
(prioriteras)
Neuropsykologisk undersökning (prioriteras) Se separat dokument
neuropsykolog undersökning.
Lumbalpunktion och analys av biomarkörer (prioriteras)
Psykisk och fysisk status (prioriteras)
Strukturell hjärnavbildning med magnetkamera, MR hjärna
(prioriteras)
EEG
Blodflödesmätning
Dat Scan
Följande utredningar likvorprovtagning, magnetröntgen, EEG bör
genomföras på närmaste sjukhus innan besök på Geriatrik och
rehabmottagningen på Sunderby sjukhus. grundläggande demensutredning i
likvor
Yngre personer med misstänkt demens genomgår oftast en grundlig
utredning med såväl neuropsykologisk bedömning som flertalet fysiologiska
undersökningar enligt ovan
Körkort och Vapen
Grundregeln är att personer med demenssjukdom inte ska köra bil. Vid
måttlig till svår demens behövs ingen fördjupad bedömning. Vid lindrig
demenssjukdom kan bilkörning medges under en period. Vid sådana
gränsfall rekommenderas Neuropsykologisk bedömning.
Remissen skickas till neuropsykolog vid Geriatrik- och
rehabmottagningen på Sunderby sjukhus.
Läkaren anger på remissen att personen är informerad om att
prövning av körkortslämplighet ska ske.
Personer med demenssjukdom bör inte använda eller ha tillgång till vapen.
Enl. vapenlagen är läkaren skyldig att anmäla till polisen om personen
innehar eller misstänks inneha vapen. Körkort och vapen
Sida
2 av 5
Version
0.1
Huvudprocess
Specialitet
Processledare
Dokument-Id
Godkännadedatum
VIS-Redaktör
CAREINVSOM-3-221
Diagnostik
Efter avslutad utredning är det viktigt att ansvarig läkare sammanväver
resultaten till en slutlig diagnos. Följande frågor bör kunna besvaras:
Föreligger ett demenstillstånd?
Vilken typ av demenssjukdom är rimligast?
Finns det, utöver demenssjukdomen, något tillstånd som kan
påverkas för att därigenom förbättra patientens funktionsnivå globalt
(somatisk eller psykisk sjukdom, social situation mm)?
Föreligger det andra förhållanden som bör beaktas vid en kognitiv
svikt?
Diagnoskriterier
För att fastställa demensdiagnos används ICD-10 diagnoskriterier som stöd.
Diagnoskoder( enl. KSH 97) inom specialist vården.
Alzheimers sjukdom tidig debut
F00.0, G30.0
Alzheimers sjukdom sen debut
F00.1, G30.1
Alzheimers sjukdom med cerebrovaskulär skada
F00.2, G30.8
Vaskulär demens
F01.9
Frontotemporal demens
F02.0, G31.0
Levybody demens
F02.8, G31.8A
Demens vid parkinsson sjukdom
F02.3, G20.9
Alkoholdemens
F10.7A
Depression hos äldre
F32.8
Konfusion utan demens
F05.0
Konfusion med demens
F05.1
Lindrig kognitiv störning (minnesstörning), objektiv
F06.7
Lindrig kognitiv störning (minnesstörning), subjektiv R41.8A
Observation för misstänkt kognitiv störning
Z03.2A
Demens utan närmare specifikation
F03.9
Lindrig kognitiv störning (MCI), F 06.7
Efter utredning kan inte alltid demensdiagnos styrkas varpå diagnosen
lindrig kognitiv störning blir aktuell. Ibland visar sig lindring kognitiv
störning vara ett förstadium till demens.
Patienter som bedöms ha en lindring kognitiv störning bör följas upp
regelbundet, antingen på geriatrikmottagningen eller i primärvården.
Uppföljningen sker genom läkarbedömning och/eller neuropsykologisk
Sida
3 av 5
Version
0.1
Huvudprocess
Specialitet
Processledare
Dokument-Id
Godkännadedatum
VIS-Redaktör
CAREINVSOM-3-221
bedömning. Ifall patienten fortfarande är aktiv i yrkeslivet kan det vara
motiverat med sjukskrivning i någon omfattning.
Återremittering till primärvården.
Huvudspåret är att patienten återremitteras till primärvården för vidare
behandling och uppföljning efter slutförd utredning. Vid ovanliga atypiska
demensdiagnoser kan det finnas ett värde att specialiserade vården fortsätter
vara ansvariga för behandling och uppföljning, då bör samarbete med
primärvården och kommunen ske kring omvårdnaden.
Samverkan med andra aktörer
Samverkan med andra vårdaktörer kan bli aktuellt i de fall den specialiserade
vården fortsätter vara ansvarig för behandling och uppföljning.
Samverkan med kommunen
När patienten har fått en demensdiagnos erbjuds en tidig social utredning av
kommunens biståndshandläggare. Syftet med utredningen är att öka den
demenssjukes möjligheter att påverka sin framtida vård och behandling.
Efter samtycke med patienten kontaktas kommunens socialtjänst.
Anhörigstödet inom kommunen är en viktig resurs för de demenssjukas
anhöriga, närstående. Efter att någon i familjen har fått en demensdiagnos är
det viktigt att de anhöriga/närstående informeras om kommunens
anhörigstöd.
Samverkan med LSS Råd och stöd, landstinget.
LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är en
rättighetslag och är ett komplement till det som hälso- och sjukvård och
socialtjänsten kan erbjuda.
Den demenssjuke har rätt att söka insatsen Rådgivning och annat personligt
stöd enligt LSS, därför är det viktigt att den demenssjuke i ett tidigt skede av
sjukdomen får information om denna möjlighet. Ansökan ska göras av den
enskilde eller dess företrädare. Hälso- och sjukvården kan vara behjälplig vid
ansökan/begäran.
Informationsbrochyr om LSS Råd och Stödteam.
Samverkan med tandvården
Munhälsobedömning och nödvändig tandvård
Sedan 1 januari 1999 ansvarar landstinget för uppsökande
munhälsobedömning och nödvändig tandvård som riktar sig till äldre med
stort behov av vård och omsorg och till fysiskt och psykiskt
funktionshindrade.
Efter att patienten har fått en demensdiagnos är de berättigade att ansöka om
munhälsobedömning och nödvändig tandvård.
Läkare, distriktssköterska, socialsekreterare, kurator eller annan personal
som har tillgång till journalhandlingar och kan bedöma vård och
omsorgsbehovet kan göra en ansökan hos landstinget.
Ansökan som ska fyllas i för sökandes räkning.
(För mer information se dokument ”Rutiner vid munhälsobedömning och
nödvändig tandvård vid funktionshinder”)
Sida
4 av 5
Version
0.1
Huvudprocess
Specialitet
Processledare
Dokument-Id
Godkännadedatum
VIS-Redaktör
CAREINVSOM-3-221
Sida
5 av 5
Version
0.1
