Huvudprocess Specialitet Processledare Demens Primärvård Dokument-Id Godkännadedatum Sida Göran Karlsson 1 av 6 VIS-Redaktör Version Ingela Johansson Basal demensutredning, diagnostik och samverkan med andra aktörer. Primärvården ansvarar för den basala demensutredningen och förväntas kunna utreda och behandla de vanligaste demenssjukdomarna. Patienterna eller dennes närstående kommer till primärvården vid misstanke om kognitiv svikt eller demenssjukdom, även annan personal inom primärvården, slutenvården, företagshälsovården eller kommunal vård och omsorg kan efter samtycke med personen aktualisera demensutredning vid tecken på minnesstörning. Primärvården ansvarar för: Att identifiera personer med misstänkt demenssjukdom i ett tidigt skede. Basal utredning Diagnostik Behandling Medicinsk uppföljning Berörda enheter Primärvården i Norrbotten. Syfte Syftet med rutinen är att patienterna i Norrbotten skall få en likvärdig utredning oberoende av vårdcentral tillhörighet. Rutinen beskriver utredningsprocessen demens Processbeskrivning När man som vårdgivare misstänker kognitiv svikt hos patienter kan man innan demensutredning inleds screena in patientens kognitiva förmåga med hjälp av en checklista ( se dokument, Checklista för identifiering av Demens och Demensliknande tillstånd.). Utredning Utredningen syftar till att upptäcka behandlingsbara tillstånd samt ta reda på vilka svårigheter patienten har för att kunna ge en adekvat behandling och stöd. Huvudprocess Specialitet Demens Primärvård Dokument-Id Godkännadedatum Processledare 2 av 6 VIS-Redaktör Version Ingela Johansson Utredningen är ett teamarbete och sker utifrån ett helhetsperspektiv. Ansvarig för utredningen är patientens distriktsläkare som i samarbete med vårdcentralens sjuksköterska och arbetsterapeut genomför utredningen. Det finns tillfällen då inte alla delar av utredningen kan genomföras. Ett sådant tillfälle är om personen är svårt sjuk och resultatet av utredningen inte tillför personen ytterligare livskvalitet. Ansvarig läkare avgör utredningsinsatserna utifrån personens helhetssituation och behov. Vid utredningen kan SveDems formulär grundregistrering användas som checklista(grundregistrering) Innehåll basal demensutredning Strukturerad anamnes Symtom, förlopp och duration, problem i vardagen. Social situation, boende, yrke, utbildning, närstående, Hjälpinsatser, rökning, alkohol, körkort, vapen, Hereditet. Förekomsten av demens- eller psykisk sjukdom i släkten Tidigare och aktuella sjukdomar Aktuella läkemedel Intervju av anhörig/närstående Intervju formulär: Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd Neurokognitiv/psykogeriatrisk Symtomenkät Bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd . Somatiskt status: Blodtryck, neurologstatus, syn, hörsel, psykiskt status Kem- lab: Hb, sänka, blodsocker, natrium, kalium, kreatinin, calcium, albumin, TSH, homocystein, urinsticka, längd, vikt, EKG Sida Göran Karlsson Hjärnavbildning Datortomografi (DT). OBS! Vid klinisk misstanke ska primärvården ta prover för neuroborrelios, hiv eller neurosyfilis. Kognitiva test MMSE-SR Klocktest A Quick Test (AQT)- vid behov. MMT används som en kvalitativ bedömning. Under bedömningen observeras patientens utförande och tempo inte enbart poängen. Var Huvudprocess Specialitet Demens Primärvård Dokument-Id Godkännadedatum Processledare Sida Göran Karlsson 3 av 6 VIS-Redaktör Version Ingela Johansson observant på att patienter med MMT på 28-30 poäng kan ha en demenssjukdom. MMT under 22-23 räcker ofta till diagnos. Klocktest är ett screening instrument inte ett diagnosredskap. Det är ett mycket känsligt test i ett tidigt skede. AQT är ett validerat test som är avsett för screening av personer där man misstänker kognitiv förlångsamning. Strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga Sker av arbetsterapeut helst i hemmet. Bedömningen av patientens funktions- och aktivitetsförmåga genomförs via observation av aktivitet och/eller med hjälp av papper/penna test. Bedömningsinstrument: DBF ADL-taxonomi RBMT ( Rivermead behaviour memory test) Bedömning av vapen och bilkörning Grundregeln är att personer med demenssjukdom inte ska köra bil. Vid måttlig till svår demenssjukdom behövs ingen fördjupad bedömning. Vid lindrig demenssjukdom kan bilkörning medges under en period. Vid sådana gränsfall rekommenderas Neuropsykologisk bedömning. Remissen skickas till neuropsykolog vid Geriatrik- och rehabmottagningen på Sunderby sjukhus. Läkaren anger på remissen att personen är informerad om att prövning av körkortslämplighet ska ske. Personer med demenssjukdom bör inte använda eller ha tillgång till vapen. Enl. vapenlagen är läkaren skyldig att anmäla till polisen om personen innehar eller misstänks inneha vapen (För vidare information se körkort och vapen ). Demens och utvecklingsstörning Personer med utvecklingsstörning lever idag längre vilket gör att fler utvecklar demenssjukdom. De har samma rätt till utredning, diagnos och behandling som andra medborgare. Utredningen genomförs på samma sätt som ovan men behovet att utesluta moment kan bli aktuellt pga deras tidigare funktionsförmåga. Diagnostik Efter avslutad utredning är det viktigt att ansvarig distriktsläkare sammanväver resultaten till en slutlig diagnos. Följande frågor bör kunna besvaras: Föreligger ett demenstillstånd? Vilken typ av demenssjukdom är rimligast? Huvudprocess Specialitet Demens Primärvård Dokument-Id Godkännadedatum Processledare 4 av 6 VIS-Redaktör Version Ingela Johansson Finns det, utöver demenssjukdomen, något tillstånd som kan påverkas för att därigenom förbättra patientens funktionsnivå globalt (somatisk eller psykisk sjukdom, social situation mm)? Föreligger det andra förhållanden som bör beaktas vid en kognitiv svikt? Diagnoskriterier för demenssjukdom För att fastställa diagnos används ICD- 10 diagnoskriterier som ett stöd. Diagnosregistrering vid Demens Alla vårdgivare som är journalförande har en skyldighet att diagnosregistrera. Innan diagnos kan fastställas skall symtomdiagnos registreras. Symtomdiagnos, vid misstänkt demens. Sida Göran Karlsson R41.8P Andra symtom och sjukdomstecken som engagerar uppfattningsförmågan och varseblivning. Amnesi, minnesvårigheter R41.0 Desorientering ospecifik. Desorientering, konfusion Utesluter Psykogen desorientering (F44) Demensdiagnoser F01 Vaskulär Demens Arteriosklerotisk demens, Multiinfarktdemens Utesluter Alzheimers sjukdom (G30) Senilitet(R54) F03-P Demens UNS Ospecificerad demens, presenil demens, presenil psykos, senil demens, senil psykos. Utesluter Alzheimers sjukdom (G30) Senilitet (R54) G30 Alzheimer sjukdom Senila och presenila former Utesluter Vaskulär demens (F01) Demens (F03-P) Senilitet UNS (R54) G31.0 Lokaliserad hjärnatrofi Ex Frontotemporal demens Kognitiv svikt Efter utredning kan inte alltid demensdiagnos styrkas varpå symtomdiagnosen kvarstår. Kognitiv svikt kan ibland vara början till en Huvudprocess Specialitet Demens Primärvård Dokument-Id Godkännadedatum Processledare Sida Göran Karlsson 5 av 6 VIS-Redaktör Version Ingela Johansson demenssjukdom därför är det viktigt att över tid följa upp patientens kognitiva status. Remiss till specialiserade vården När den basala utredningen inte gett tillräcklig information för att fastställa rätt diagnos eller utesluta demensdiagnos bör patienten remitteras vidare till Geriatrik och rehabiliteringsmottagningen på Sunderby sjukhus för vidare utredning. De personer som i första hand är i behov av utvidgad utredning är: Yngre personer med demenssjukdom (<65 år) Personer med snabbt progredierande demenssymtom. Atypiska varianter av demenssjukdomar tex. Lewy Body demens och frontallobsdemens. Önskemål om second opinion Personer med svåra beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) Remissen för utvidgad utredning ska innehålla resultatet av den basala utredningen. Inför den utvidgade utredning tar patienten prover och DT hjärna på sitt närmaste sjukhus och kommer därefter till Sunderby sjukhus för besök hos läkare och neuropsykolog. Samverkan med andra aktörer Efter att patienten har fått en demensdiagnos är det viktigt att upprätta ett samarbete med andra vårdaktörer för att säkra patientens vårdprocess och skapa trygghet och säkerhet för den demenssjuke och dess anhörig/närstående. Samverkan med Kommunen När patienten har fått en demensdiagnos erbjuds en tidig social utredning av kommunens biståndshandläggare. Syfte med utredningen är att öka den demenssjukes möjligheter att påverka sin framtida vård och behandling. Efter samtycke med patienten kontaktas kommunen. Anhörigstödet inom kommunen är en viktig resurs för de demenssjukas anhöriga/närstående. Efter att någon i familjen har fått en demensdiagnos är det viktigt att anhöriga/närstående informeras om kommunens anhörigstöd. Samverkan med LSS råd och stöd, landstinget LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är en rättighetslag och är ett komplement till det som hälso- och sjukvård och socialtjänsten kan erbjuda. Den demenssjuke har rätt att söka insatsen Rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS, därför är det viktigt att den demenssjuke i ett tidigt skede av sjukdomen får information om denna möjlighet. Ansökan ska göras av den enskilde eller dess företrädare. Hälso- och sjukvården kan vara behjälplig vid ansökan/begäran. Informationsbrochyr om LSS Råd och Stödteam Huvudprocess Specialitet Demens Primärvård Dokument-Id Godkännadedatum Processledare Sida Göran Karlsson 6 av 6 VIS-Redaktör Version Ingela Johansson Vårdplanering När den demenssjuke har behov av samordnade insatser från flera aktörer ska en vårdplanering genomföras. Den som uppmärksammar behovet är skyldig att kalla till en planering och de kallade är skyldig att medverka vid den individuella planeringen. Den gemensamma planeringen mellan kommun, primärvård och den demenssjuke sker via Meddix verktyget SIP (samordnad individuell plan). Samverkan med tandvården Munhälsobedömning och nödvändig tandvård Sedan 1 januari 1999 ansvarar landstinget för uppsökande munhälsobedömning och nödvändig tandvård som riktar sig till äldre med stort behov av vård och omsorg och till fysiskt och psykiskt funktionshindrade. Efter att patienten har fått en demensdiagnos är de berättigade att ansöka om munhälsobedömning och nödvändig tandvård. Läkare, distriktssköterska, socialsekreterare, kurator eller annan personal som har tillgång till journalhandlingar och kan bedöma vård och omsorgsbehovet kan göra en ansökan hos landstinget. Ansökan som ska fyllas i för sökandes räkning. (För mer information se dokument ”Rutiner vid munhälsobedömning och nödvändig tandvård vid funktionshinder”)