Basal demensutredning, diagnostik och samverkan med andra aktörer

Huvudprocess
Specialitet
Processledare
Demens
Primärvård
Dokument-Id
Godkännadedatum
Sida
Göran Karlsson
1 av 6
VIS-Redaktör
Version
Ingela Johansson
Basal demensutredning,
diagnostik och samverkan
med andra aktörer.
Primärvården ansvarar för den basala demensutredningen och förväntas
kunna utreda och behandla de vanligaste demenssjukdomarna.
Patienterna eller dennes närstående kommer till primärvården vid misstanke
om kognitiv svikt eller demenssjukdom, även annan personal inom
primärvården, slutenvården, företagshälsovården eller kommunal vård och
omsorg kan efter samtycke med personen aktualisera demensutredning vid
tecken på minnesstörning.
Primärvården ansvarar för:
 Att identifiera personer med misstänkt demenssjukdom i ett tidigt
skede.
 Basal utredning
 Diagnostik
 Behandling
 Medicinsk uppföljning
Berörda enheter
Primärvården i Norrbotten.
Syfte
Syftet med rutinen är att patienterna i Norrbotten skall få en likvärdig
utredning oberoende av vårdcentral tillhörighet. Rutinen beskriver
utredningsprocessen demens
Processbeskrivning
När man som vårdgivare misstänker kognitiv svikt hos patienter kan man
innan demensutredning inleds screena in patientens kognitiva förmåga med
hjälp av en checklista ( se dokument, Checklista för identifiering av Demens
och Demensliknande tillstånd.).
Utredning
Utredningen syftar till att upptäcka behandlingsbara tillstånd samt ta reda på
vilka svårigheter patienten har för att kunna ge en adekvat behandling och
stöd.
Huvudprocess
Specialitet
Demens
Primärvård
Dokument-Id
Godkännadedatum
Processledare
2 av 6
VIS-Redaktör
Version
Ingela Johansson
Utredningen är ett teamarbete och sker utifrån ett helhetsperspektiv.
Ansvarig för utredningen är patientens distriktsläkare som i samarbete med
vårdcentralens sjuksköterska och arbetsterapeut genomför utredningen.
Det finns tillfällen då inte alla delar av utredningen kan genomföras. Ett
sådant tillfälle är om personen är svårt sjuk och resultatet av utredningen inte
tillför personen ytterligare livskvalitet. Ansvarig läkare avgör
utredningsinsatserna utifrån personens helhetssituation och behov.
Vid utredningen kan SveDems formulär grundregistrering användas som
checklista(grundregistrering)
Innehåll basal demensutredning
Strukturerad anamnes
 Symtom, förlopp och duration, problem i vardagen.
 Social situation, boende, yrke, utbildning, närstående,
Hjälpinsatser, rökning, alkohol, körkort, vapen,
 Hereditet. Förekomsten av demens- eller psykisk sjukdom i släkten
 Tidigare och aktuella sjukdomar
 Aktuella läkemedel
Intervju av anhörig/närstående
Intervju formulär:
 Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande
tillstånd
 Neurokognitiv/psykogeriatrisk Symtomenkät
Bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd .
 Somatiskt status: Blodtryck, neurologstatus, syn, hörsel, psykiskt
status
 Kem- lab: Hb, sänka, blodsocker, natrium, kalium, kreatinin,
calcium, albumin, TSH, homocystein, urinsticka, längd, vikt, EKG

Sida
Göran Karlsson
Hjärnavbildning Datortomografi (DT).
OBS!
Vid klinisk misstanke ska primärvården ta prover för neuroborrelios, hiv
eller neurosyfilis.
Kognitiva test
 MMSE-SR
 Klocktest
 A Quick Test (AQT)- vid behov.
MMT används som en kvalitativ bedömning. Under bedömningen
observeras patientens utförande och tempo inte enbart poängen. Var
Huvudprocess
Specialitet
Demens
Primärvård
Dokument-Id
Godkännadedatum
Processledare
Sida
Göran Karlsson
3 av 6
VIS-Redaktör
Version
Ingela Johansson
observant på att patienter med MMT på 28-30 poäng kan ha en
demenssjukdom. MMT under 22-23 räcker ofta till diagnos.
Klocktest är ett screening instrument inte ett diagnosredskap. Det är ett
mycket känsligt test i ett tidigt skede.
AQT är ett validerat test som är avsett för screening av personer där man
misstänker kognitiv förlångsamning.
Strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga
Sker av arbetsterapeut helst i hemmet.
Bedömningen av patientens funktions- och aktivitetsförmåga genomförs via
observation av aktivitet och/eller med hjälp av papper/penna test.
Bedömningsinstrument:
 DBF
 ADL-taxonomi
 RBMT ( Rivermead behaviour memory test)
Bedömning av vapen och bilkörning
Grundregeln är att personer med demenssjukdom inte ska köra bil. Vid
måttlig till svår demenssjukdom behövs ingen fördjupad bedömning. Vid
lindrig demenssjukdom kan bilkörning medges under en period. Vid sådana
gränsfall rekommenderas Neuropsykologisk bedömning.
 Remissen skickas till neuropsykolog vid Geriatrik- och
rehabmottagningen på Sunderby sjukhus.
 Läkaren anger på remissen att personen är informerad om att
prövning av körkortslämplighet ska ske.
Personer med demenssjukdom bör inte använda eller ha tillgång till vapen.
Enl. vapenlagen är läkaren skyldig att anmäla till polisen om personen
innehar eller misstänks inneha vapen (För vidare information se körkort och
vapen ).
Demens och utvecklingsstörning
Personer med utvecklingsstörning lever idag längre vilket gör att fler
utvecklar demenssjukdom. De har samma rätt till utredning, diagnos och
behandling som andra medborgare. Utredningen genomförs på samma sätt
som ovan men behovet att utesluta moment kan bli aktuellt pga deras
tidigare funktionsförmåga.
Diagnostik
Efter avslutad utredning är det viktigt att ansvarig distriktsläkare
sammanväver resultaten till en slutlig diagnos. Följande frågor bör kunna
besvaras:
 Föreligger ett demenstillstånd?
 Vilken typ av demenssjukdom är rimligast?
Huvudprocess
Specialitet
Demens
Primärvård
Dokument-Id
Godkännadedatum


Processledare
4 av 6
VIS-Redaktör
Version
Ingela Johansson
Finns det, utöver demenssjukdomen, något tillstånd som kan
påverkas för att därigenom förbättra patientens funktionsnivå globalt
(somatisk eller psykisk sjukdom, social situation mm)?
Föreligger det andra förhållanden som bör beaktas vid en kognitiv
svikt?
Diagnoskriterier för demenssjukdom
För att fastställa diagnos används ICD- 10 diagnoskriterier som ett stöd.
Diagnosregistrering vid Demens
Alla vårdgivare som är journalförande har en skyldighet att
diagnosregistrera. Innan diagnos kan fastställas skall symtomdiagnos
registreras.
Symtomdiagnos, vid misstänkt demens.

Sida
Göran Karlsson
R41.8P Andra symtom och sjukdomstecken som engagerar
uppfattningsförmågan och varseblivning.
Amnesi, minnesvårigheter

R41.0 Desorientering ospecifik.
Desorientering, konfusion
Utesluter
Psykogen desorientering (F44)
Demensdiagnoser
 F01 Vaskulär Demens
Arteriosklerotisk demens, Multiinfarktdemens
Utesluter
Alzheimers sjukdom (G30)
Senilitet(R54)

F03-P Demens UNS
Ospecificerad demens, presenil demens, presenil psykos, senil
demens, senil psykos.
Utesluter
Alzheimers sjukdom (G30)
Senilitet (R54)

G30 Alzheimer sjukdom
Senila och presenila former
Utesluter
Vaskulär demens (F01)
Demens (F03-P)
Senilitet UNS (R54)

G31.0 Lokaliserad hjärnatrofi
Ex Frontotemporal demens
Kognitiv svikt
Efter utredning kan inte alltid demensdiagnos styrkas varpå
symtomdiagnosen kvarstår. Kognitiv svikt kan ibland vara början till en
Huvudprocess
Specialitet
Demens
Primärvård
Dokument-Id
Godkännadedatum
Processledare
Sida
Göran Karlsson
5 av 6
VIS-Redaktör
Version
Ingela Johansson
demenssjukdom därför är det viktigt att över tid följa upp patientens
kognitiva status.
Remiss till specialiserade vården
När den basala utredningen inte gett tillräcklig information för att fastställa
rätt diagnos eller utesluta demensdiagnos bör patienten remitteras vidare till
Geriatrik och rehabiliteringsmottagningen på Sunderby sjukhus för vidare
utredning. De personer som i första hand är i behov av utvidgad utredning
är:
 Yngre personer med demenssjukdom (<65 år)
 Personer med snabbt progredierande demenssymtom.
 Atypiska varianter av demenssjukdomar tex. Lewy Body
demens och frontallobsdemens.
 Önskemål om second opinion
 Personer med svåra beteendemässiga och psykiska symtom vid
demens (BPSD)
Remissen för utvidgad utredning ska innehålla resultatet av den basala
utredningen.
Inför den utvidgade utredning tar patienten prover och DT hjärna på sitt
närmaste sjukhus och kommer därefter till Sunderby sjukhus för besök hos
läkare och neuropsykolog.
Samverkan med andra aktörer
Efter att patienten har fått en demensdiagnos är det viktigt att upprätta ett
samarbete med andra vårdaktörer för att säkra patientens vårdprocess och
skapa trygghet och säkerhet för den demenssjuke och dess
anhörig/närstående.
Samverkan med Kommunen
När patienten har fått en demensdiagnos erbjuds en tidig social utredning av
kommunens biståndshandläggare. Syfte med utredningen är att öka den
demenssjukes möjligheter att påverka sin framtida vård och behandling.
Efter samtycke med patienten kontaktas kommunen.
Anhörigstödet inom kommunen är en viktig resurs för de demenssjukas
anhöriga/närstående. Efter att någon i familjen har fått en demensdiagnos är
det viktigt att anhöriga/närstående informeras om kommunens anhörigstöd.
Samverkan med LSS råd och stöd, landstinget
LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är en
rättighetslag och är ett komplement till det som hälso- och sjukvård och
socialtjänsten kan erbjuda.
Den demenssjuke har rätt att söka insatsen Rådgivning och annat personligt
stöd enligt LSS, därför är det viktigt att den demenssjuke i ett tidigt skede av
sjukdomen får information om denna möjlighet. Ansökan ska göras av den
enskilde eller dess företrädare. Hälso- och sjukvården kan vara behjälplig vid
ansökan/begäran.
Informationsbrochyr om LSS Råd och Stödteam
Huvudprocess
Specialitet
Demens
Primärvård
Dokument-Id
Godkännadedatum
Processledare
Sida
Göran Karlsson
6 av 6
VIS-Redaktör
Version
Ingela Johansson
Vårdplanering
När den demenssjuke har behov av samordnade insatser från flera aktörer
ska en vårdplanering genomföras. Den som uppmärksammar behovet är
skyldig att kalla till en planering och de kallade är skyldig att medverka vid
den individuella planeringen. Den gemensamma planeringen mellan
kommun, primärvård och den demenssjuke sker via Meddix verktyget SIP
(samordnad individuell plan).
Samverkan med tandvården
Munhälsobedömning och nödvändig tandvård
Sedan 1 januari 1999 ansvarar landstinget för uppsökande
munhälsobedömning och nödvändig tandvård som riktar sig till äldre med
stort behov av vård och omsorg och till fysiskt och psykiskt
funktionshindrade.
Efter att patienten har fått en demensdiagnos är de berättigade att ansöka om
munhälsobedömning och nödvändig tandvård.
Läkare, distriktssköterska, socialsekreterare, kurator eller annan personal
som har tillgång till journalhandlingar och kan bedöma vård och
omsorgsbehovet kan göra en ansökan hos landstinget.
Ansökan som ska fyllas i för sökandes räkning.
(För mer information se dokument ”Rutiner vid munhälsobedömning och
nödvändig tandvård vid funktionshinder”)